Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m.

1994-02-24 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:KU25, Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU25

Några rättegångsfrågor i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål

m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1993/94

KU25

Sammanfattning

I propositionen föreslår regeringen (Justitiedepartementet)

bl.a. att antalet jurymän i Stockholms län skall utökas från 24

till 36 samt att den tid inom vilken åtal skall väckas eller

konfiskering beslutas efter ett beslag i konfiskeringssyfte

skall kunna förlängas med högst två veckor.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag. Utskottet tar

också initiativ till en redaktionell ändring i

tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Propositionen

I proposition 1993/94:118 har regeringen föreslagit riksdagen

att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

2. lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,

3. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden.

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, har fogats till

betänkandet, se bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

När yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och lagen (1991:1559) med

föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och

yttrandefrihetsgrundlagens områden (tillämpningslagen) varit i

kraft under drygt ett år höll Justitiedepartementet en hearing

om den nya grundlagen och tillämpningslagen. Inför hearingen

hade inom Justitiedepartementet upprättats en promemoria vari

bl.a. föreslagits den ändringen i tillämpningslagen att

skyldigheten att uppge utgivare på film skulle

straffsanktioneras.

Med anledning av vad som framkom vid hearingen upprättades

inom Justitiedepartementet promemorian Några rättegångsfrågor i

tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål. Denna promemoria har

remissbehandlats.

De nu aktuella lagförslagen bygger på dessa promemorior.

Vid hearingen behandlades även en framställning från

Justitiekanslern (JK) om ändring i sekretesslagen (1980:100) i

syfte att skydda unga som utnyttjats vid brott. Framställningen

hade sin grund i ett då vid Stockholms tingsrätt pågående mål om

bl.a. barnpornografibrott. JK:s framställning ledde till

ändringar i sekretesslagen innebärande dels att sekretess kan

gälla i mål om barnpornografibrott, dels att sekretess skall

gälla i syfte att förebygga brott som en vidarespridning av

bl.a. beslagtagna handlingar innefattande barnpornografi och

olaga våldsskildringar kan utgöra (prop. 1992/93:256, KU40,

rskr. 364). Ändringarna trädde i kraft den 3 juni 1993 (SFS

1993:437).

I nyssnämnda proposition (s. 7) konstaterade föredragande

statsrådet bl.a. att frågan om förhållandet mellan å ena sidan

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar och

rätten att erhålla kopior av allmänna handlingar och å andra

sida tryckfrihetsförordningens regler om beslag och konfiskering

var komplicerade och förtjänade att få en närmare belysning. En

sådan analys skulle fordra en grundlig genomgång av gällande

bestämmelsers förhållande till varandra och ingående

överväganden av möjligheterna till förtydliganden eller

ändringar av gällande regler, till stor del av

grundlagskaraktär.

Vid riksdagsbehandlingen uttalade utskottet (s. 12) bl.a. att

om en sådan genomgång skulle leda till att grundlagsändringar

skulle krävas, förutsatte utskottet att riksdagen skulle

föreläggas ett förslag om detta under innevarande mandatperiod

inom den tid som anges i 8 kap. 15 § första stycket

regeringsformen.

Regeringen uppdrog den 24 juni 1993 åt JK att analysera

förhållandet mellan å ena sidan tryckfrihetsförordningens

bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar och å

andra sidan tryckfrihetsförordningens och YGL:s bestämmelser om

tvångsmedel och konfiskering samt att lägga fram förslag till

lagändringar. JK avgav den 3 september 1993 rapporten

Offentlighetsprincipen, tillämpning vid beslag och konfiskering

med anledning av tryck- och yttrandefrihetsbrott -- förslag till

lagändringar. Rapporten har remissbehandlats.

I den nu aktuella propositionen (1993/93:118) anförs (s. 13)

att den övergripande frågan om hur kollisionen mellan

offentlighetsprincipen å ena sidan och reglerna om beslag och

konfiskering å den andra skall lösas alltjämt kvarstår. Av såväl

JK:s rapport som av remissyttrandena över rapporten framgår att

frågan om en lösning av problemet är ytterst komplicerad och att

den kräver en fördjupad analys som inte varit möjlig under den

tid som stått till förfogande. Regeringen anser därför att det

på nu tillgängligt underlag inte går att föreslå några ändringar

i grundlag som innebär inskränkningar i rätten att ta del av

allmänna handlingar av nu avsett slag. Denna fråga bör, enligt

regeringen, i stället göras till föremål för en mer ingående

beredning.

Propositionen

Mot bakgrund av att antalet tryckfrihets- och

yttrandefrihetsmål som handläggs vid Stockholms tingsrätt har

ökat och att målen numera kan vara av betydande omfattning

föreslås i propositionen att antalet jurymän i Stockholms län

utökas från nuvarande 24 till 36. Förslaget medför förändringar

i tryckfrihetsförordningen.

I fråga om den tid inom vilken åtal skall väckas efter beslut

om beslag i utredningssyfte föreskriver tryckfrihetsförordningen

att vad som i allmänhet är föreskrivet om beslag skall gälla. I

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

propositionen föreslås att det i tryckfrihetsförordningen skall

föreskrivas att åtal skall väckas inom en månad, om inte rätten

efter framställan från Justitiekanslern medger att tiden

förlängs.

Vidare föreslås att, när beslag i konfiskeringssyfte har

beslutats enligt yttrandefrihetsgrundlagen, rätten efter en

framställning från Justitiekanslern skall kunna förlänga den tid

inom vilken det skall väckas åtal eller ansökas om konfiskering.

Tiden från beslut om beslag till dess åtal väcks eller ansökan

görs får enligt förslaget dock aldrig överstiga fyra veckor utan

att beslaget hävs. Därutöver föreslås att skyldigheten att på en

film lämna uppgift om vem som är utgivare skall

straffsanktioneras. Förslagen föranleder ändringar i

yttrandefrihetsgrundlagen.

I propositionen föreslås också att den i lag angivna tiden för

när dom senast skall meddelas i mål som handlagts inför jury

skall förlängas från en vecka till tre veckor. Förslaget medför

en ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på

tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens

områden. I samma lag föreslås även vissa ändringar av reglerna

om det yttrandefrihetsrättsliga ansvaret för direktsända

radioprogram m.m. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1

juli 1994.

Förslagen till ändringar i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen föreslås träda i kraft den 1 januari

1995.

Övrigt

Under hösten 1993 behandlade riksdagen regeringens proposition

1993/94:38 Postlag och förändrad verksamhetsform för Postverket

m.m. Konstitutionsutskottet bereddes därvid tillfälle att yttra

sig över propositionen till trafikutskottet. I sitt yttrande

(1993/94:KU2y) konstaterade konstitutionsutskottet bl.a. att

uttrycket "postverket" förekommer både i

tryckfrihetsförordningen (6 kap. 4 § första stycket) och i

yttrandefrihetsgrundlagen (3 kap. 10 § första stycket) men att

regeringen i sitt förslag till lagtext inte tagit upp dessa

grundlagsbestämmelser. Konstitutionsutskottet ansåg att frågan

om den redaktionella ändring av ifrågavarande lagrum som

föranleddes av propositionen borde kunna tas upp på initiativ av

utskottet i samband med utskottets beredning av de

grundlagsförslag som beräknades bli lämnade i december 1993.

Utskottet har vid sammanträde den 17 februari 1993 enhälligt

beslutat att medge undantag från den i 8 kap. 15 § första

stycket regeringsformen angivna tidsfristen och att uppta frågan

om ovannämnda ändringar.

Utskottets bedömning

Utskottet finner det lämpligt att i nu aktuellt ärende företa

ovannämnda redaktionella ändringar i tryckfrihetsförordningen

och i yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa bör göras på det sätt som

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

framgår av bilaga 2.

Utskottet, som utgår ifrån att regeringen fortlöpande följer

behovet av ändringar och förtydliganden i nu aktuell

lagstiftning, har i övrigt ingenting att anföra i anledning av

regeringens förslag och tillstyrker detsamma.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag

om ändring i tryckfrihetsförordningen,

2. beträffande lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

att riksdagen som vilande antar regeringens förslag till lag

om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,

3. beträffande tillämpningslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens

och yttrandefrihetsgrundlagens områden,

4. beträffande redaktionell ändring i

tryckfrihetsförordningen

att riksdagen som vilande antar utskottets förslag i bilaga 2

till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

5. beträffande redaktionell ändring i

yttrandefrihetsgrundlagen

att riksdagen som vilande antar utskottets förslag i bilaga 2

till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen.

Stockholm den 24 februari 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina

Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s),

Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel

(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Utskottets

Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 §

tryckfrihetsförordningen1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

6 kap.

4 §

För tryckt skrifts För tryckt skrifts

försändande genom försändande genom

postverket eller annan postbefordringsföretag

allmän trafikanstalt skola eller annan allmän

ej på grund av skriftens trafikanstalt skola ej på

innehåll gälla grund av skriftens innehåll

särskilda inskränkningar gälla särskilda

eller villkor. Vad nu sagts inskränkningar eller

skall dock ej avse villkor. Vad nu sagts skall

försändande, som dock ej avse

innebär överträdelse försändande, som

av vad i 3 § är stadgat. innebär överträdelse

av vad i 3 § är stadgat.

Allmän trafikanstalt, som mottagit tryckt skrift för

befordran, skall ej anses som skriftens utspridare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1991:1500.

Utskottets

Förslag till

Lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

10 §

Varken postverket eller Varke

någon annan allmän postbefordringsföretag

trafikinrättning får eller någon annan allmän

vägra att befordra filmer trafikinrättning får

eller ljudupptagningar på vägra att befordra filmer

grund av deras innehåll i eller ljudupptagningar på

annat fall än då grund av deras innehåll i

befordran skulle innebära annat fall än då

överträdelse som avses i befordran skulle innebära

13 § tredje eller fjärde överträdelse som avses i

stycket. 13 § tredje eller fjärde

stycket.

En allmän trafikinrättning som tar emot en film eller en

ljudupptagning för befordran skall inte anses som spridare av

framställningen enligt 6 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.