Bet. 1993/94:KU27

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU27

Presstöd m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

KU27

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag till

anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden samt anslag

för driftsstöd resp. utvecklingsstöd till dagspressen, anslag

för täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen, anslag för distributionsstöd till dagspressen och

anslag för stöd till radio- och kassettidningar. Dessutom

behandlas propositionens förslag till anslag för bidrag till

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur. Vidare

tas upp en rad motionsyrkanden från den allmänna motionstiden på

dessa områden samt dessutom i fråga om ägarkoncentration i

massmedia. Utskottet har inhämtat ett yttrande från

Presstödsnämnden. Utskottet har tillstyrkt propositionens

förslag och har avstyrkt samtliga motionsyrkanden som rör

presstödet. Utskottet har med bifall till två motioner och med

anledning av två motioner förordat ett tillkännagivande till

regeringen om tilläggsdirektiv till Pressutredningen -94 i fråga

om ägarkoncentrationen. Mot ett sådant tillkännagivande har

avgetts en reservation (m, c, fp och kds). Vidare föreligger två

reservationer från s-ledamöterna rörande driftsstödet resp.

utvecklingsstödet och sex reservationer av Ny demokrati. En

meningsyttring (v) har avgetts.

ELFTE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 12 (Kulturdepartementet) har

regeringen föreslagit att riksdagen

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr (punkt

C 5),

godkänner förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd

till dagspressen (punkt C 6, 1.),

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr (punkt C 6, 2.),

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr (punkt C 7),

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag

på 1 000 kr (punkt C 8),

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 73 000 000 kr (punkt C 9),

antar bifogat förslag till lag om ändring i lagen (1981:508)

om radiotidningar (punkt C 10, 1.),

godkänner att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå

för utgivning till afatiker och dyslektiker (C 10, 2.),

medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden ett

beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och ett

av budgetåren 1995/96 och 1996/97 (punkt C 10, 3.),

till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000 kr (punkt C

10, 4.),

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation

och litteratur för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 13 000 000 kr (punkt C 14).

Motionerna

1993/94:K803 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till

Presstödsutredningen i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:K804 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar slopa distributionsstödet till tidningar fr.o.m. den 1

januari 1995, vilket innebär en besparing på ungefär hälften av

det föreslagna anslaget 75 000 000 kr för budgetåret 1994/95.

1993/94:K805 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen till Driftstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95

anslår 12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller

således 423 400 000 kr.

1993/94:K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en nedskrivning

med 3 % av bidragssatser och maximibelopp vad gäller Driftsstöd

till dagspressen,

2. att riksdagen till Driftsstöd till dagspressen för

budgetåret 1994/95 anvisar 12 700 000 kr utöver vad regeringen

har föreslagit eller således 423 400 000 kr,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att

avveckla anslaget Utvecklingsstöd till dagspressen,

4. att riksdagen till Utvecklingsstöd till dagspressen för

budgetåret 1994/95 anvisar 17 800 000 kr.

1993/94:K808 av Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (båda fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om RATS-tekniken och en allterminal

för synskadade.

1993/94:K811 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sanering av vissa dagstidningars ekonomi och en femårig

minskning av driftsstödet.

1993/94:K813 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar anslå oförändrade medel till

driftsstöd till dagspressen,

2. att riksdagen beslutar anslå 10 000 000 kr utöver

regeringens förslag till utvecklingsbidrag,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av

lokalradiolagen när det gäller frågor om yttrandefrihet och

kvalitet.

1993/94:K815 av Åke Gustavsson och Inger Lundberg (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka

maktkoncentrationen inom media.

1993/94:K816 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift

att, utifrån grundsynen att största möjliga yttrandefrihet

liksom största möjliga konkurrens skall råda i det svenska

samhället, lägga fram förslag till lagstiftning mot

ägarkoncentrationen i massmedia i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skyndsam behandling av frågan om att

begränsa ägarinflytandet i kommersiell radio och TV i Sverige så

att ingen enskild ägare, direkt eller indirekt, kan få ett

bestämmande inflytande över företaget eller dess verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om största möjliga ägarspridning i radio och

TV.

1993/94:Kr309 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

13. att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för budgetåret

1994/95 i förhållande till förra årets budget för följande

anslag under elfte huvudtiteln, nämligen C 10 och C 14,

14. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett

detaljerat förslag till en successiv avveckling av presstödet

till dagspressen under en treårsperiod,

15. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 6 Driftsstöd

för dagspressen anvisar ett med 123 210 000 kr minskat anslag,

16. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 9

Distributionsstöd anvisar ett med 21 000 000 kr minskat

anslag,

17. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till C 5

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden anvisar ett med

2 500 000 kr minskat anslag.

Utskottet

Presstödet i allmänhet

Propositionen

Regeringen framhåller i budgetpropositionen att den

statsfinansiella situationen nödvändiggjort en mycket restriktiv

budgetprövning. Regeringen anser därför att det är nödvändigt

att anslagen minskas för driftsstöd och utvecklingsstöd till

dagspressen. På samma sätt som sker inom andra samhällssektorer

finns det enligt propositionen skäl att ställa rationaliserings-

och effektivitetskrav inom pressområdet. Regeringen föreslår att

bidragsbeloppen i driftsstöd till dagspressen sänks med 3 % och

att inte några medel tillförs anslaget för utvecklingsstöd till

dagspressen. Härigenom förstärks statsbudgeten med drygt 20

miljoner kronor.

Regeringen har tillsatt en kommitté med parlamentarisk

medverkan med uppgift att utreda den framtida presspolitiken.

Mot bakgrund av den roll som dagspressen och övriga massmedier

bör spela i den svenska demokratin skall kommittén analysera

behovet av samtliga stödåtgärder till dagspressen. Därmed avses

både det direkta presstödet och de indirekta statliga förmånerna

för dagstidningsbranschen i form av befrielse från

mervärdesskatt och reducerad reklamskatt. Uppdraget skall

slutligt redovisas senast den 30 november 1994.

Motionerna

I motion K803, såvitt nu är i fråga, av Elisabeth Persson

m.fl. (v) begärs att Pressutredningen genom tilläggsdirektiv ges

i uppdrag att se över regelsystem och finansieringsfrågor när

det gäller privatägda massmedier och dags- och kvällspress.

Motionärerna pekar på att det nya informationssamhället

utvecklas snabbt och att nya ekonomiska styrformer m.m. påverkar

innehåll, kvalitet och utbud i etermedia och press, vilket hotar

att slå ut vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten och

opinionsbildningen.

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 14

ett tillkännagivande till regeringen om ett detaljerat förslag

till en successiv avveckling av presstödet under en

treårsperiod.

Utskottets bedömning

Pressutredningen -94 har i uppdrag att undersöka behovet av

direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Om

kommittén anser att sådana stödbehov finns bör den enligt

regeringens direktiv pröva hur ändamålsenliga de nuvarande

åtgärderna är och lämna förslag till framtida engagemang. En

till kommittén knuten expertgrupp skall som underlag för

kommitténs ställningstaganden analysera en rad övergripande

frågeställningar, bl.a. vilken roll massmedierna som helhet bör

spela i dagens svenska demokrati och vilka uppgifter de

tillsammans kan fullgöra.

Pressutredningen -94 skall således enligt sina direktiv komma

in på sådana finansieringsfrågor och stödåtgärder till

dagspressen som i denna del tas upp i motion K803. Enligt

utskottets mening saknas mot denna bakgrund anledning att begära

tilläggsdirektiv i denna del till utredningen. Enligt utskottets

mening finns inte heller anledning att överväga en sådan

avveckling av presstödet som föreslås i motion Kr309 yrkande 14.

Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Propositionen

Presstödsnämnden räknar med att de båda nämndernas

förvaltningsuppgifter kan fullgöras inom ramen för nuvarande

anslag, 5 191 000 kr. Regeringen har vid medelsberäkningen för

nästa budgetår tagit hänsyn till pris- och löneutvecklingen och

beräknat rationaliseringskravet till 53 000 kr. För budgetåret

1994/95 bör anslaget enligt propositionen föras upp med 5 266

000 kr.

Motionen

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 17

att anslaget till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden -- som

ett led i en successiv avveckling av presstödet -- minskas med

2 500 000 kr.

Utskottets bedömning

En översyn av presstödet pågår för närvarande genom

Pressutredningen -94. Enligt utskottets mening bör anslaget till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden i avvaktan på resultatet

av utredningens arbete tas upp med det i propositionen

föreslagna beloppet. Motion Kr309 yrkande 17 avstyrks.

Driftsstöd till dagspressen

Propositionen

För kalenderåret 1992 beviljades 76 dagstidningar driftsstöd

med sammanlagt 421 699 300 kr. För år 1993 hade t.o.m. augusti

månad 75 dagstidningar beviljats stöd med 423 393 500 kr.

Ytterligare driftsstöd för delar av 1993 förutsågs vid denna

tidpunkt av Presstödsnämnden. Anslaget för innevarande budgetår,

vilket får överskridas av nämnden, uppgår till 420 miljoner

kronor. Presstödsnämnden har beräknat medelsbehovet för

budgetåret 1994/95 till 423,4 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att bidragsbeloppen till tidningsföretagen

sänks något. Det ansträngda statsfinansiella läget och

lågkonjunkturen har enligt budgetpropositionen framtvingat krav

på effektiviseringar och rationaliseringar inom olika sektorer

av samhället, och enligt regeringen är det naturligt att ställa

motsvarande krav på de dagstidningar som erhåller statligt stöd.

Regeringen föreslår att bidragssatser och maximibelopp för hög-

och medelfrekventa tidningar sänks med 3 % och att motsvarande

nedskrivning görs av stödbeloppen för lågfrekventa dagstidningar

med allmänt driftsstöd och för dagstidningar med begränsat

driftsstöd eller driftsstöd i särskilt fall. De nya

beräkningsgrunderna bör enligt propositionen gälla för stöd som

avser kalenderåret 1994. Anslaget föreslås föras upp med ett

12 700 000 kr lägre belopp än det som beräknats av

Presstödsnämnden eller med 410 700 000 kr.

Motionerna

I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 1 och 2

begärs att driftsstödet till dagspressen hålls på en oförändrad

nivå och att regeringens förslag att minska bidragssatser och

maximibelopp med 3 % således avslås. Det är enligt motionen

anmärkningsvärt att propositionen saknar analys av

konsekvenserna för dagstidningarna av en försämring av

presstödet. Än mer anmärkningsvärt är regeringens förslag mot

bakgrund av att regeringen förra året tillkallade en

parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över presstödet.

Denna utredning bör inte beskäras genom att regeringen avvecklar

delar av presstödet. Motionärerna framhåller att det är en god

demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem innan en

arbetande kommitté har fått lämna sina förslag och förslagen

remissbehandlats och analyserats i sedvanlig ordning. Till detta

kommer den osäkerhet som finns om vad den nya mediesituationen

med reklamfinansierade radio- och TV-kanaler kan medföra för

dagspressen. Sannolikt innebär den att dagspressen kommer att

förlora annonsintäkter. Det finns också tecken på att

tidningsläsandet minskar.

Motionärerna hänvisar till att motivet för statligt stöd till

dagspressen är att söka bevara mångfalden i utbudet av

dagstidningar och därigenom ge läsarna en valfrihet. Presstödet

har i allt väsentligt fyllt sin funktion, och den tidigare

snabba utvecklingen mot faktiska tidningsmonopol har kunnat

hejdas. Om presstödet skulle avvecklas skulle ett stort antal

tidningar tvingas till nedläggning och endast den på

tidningsorten dominerande tidningen skulle bli kvar. En

bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk

angelägenhet.

Liknande synpunkter framförs i motion K813 yrkande 1 av Bo

Holmberg m.fl. (s). Också denna motion vänder sig mot att

Pressutredningens arbete föregrips. Om riksdagen fullföljer

regeringens beslut förlorar enligt motionen både regeringen och

riksdagen i trovärdighet. Motionärerna framhåller också att det

är illa att regeringen inte är angelägen om att nå breda

politiska majoriteter på ett område som så starkt berör

demokratin. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar anslå

oförändrade medel till driftsstöd till dagspressen.

Bengt Hurtig m.fl. (v) begär i motion K805 att till anslaget

Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisas

12 700 000 kr utöver vad regeringen föreslår. Det är enligt

motionärerna mindre bra att redan innan Pressutredningen

redovisat sitt uppdrag genomföra en minskning av driftsstödet.

Motionärerna menar att om en åtstramning av presstödet anses

ofrånkomlig bör nedskärningarna i första hand tas från

maximibeloppen i driftsstödet.

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslår i motion Kr309 yrkande

15 däremot att anslaget för driftsstöd till dagspressen minskas

med 30 % eller med 123 210 000 kr.

Göthe Knutson (m) föreslår i motion K811 att driftsstödet

successivt avvecklas under en femårsperiod. Samtidigt bör enligt

motionären Presstödsnämnden sluta avtal med de tidningar som

erhåller stöd i syfte att planera den ekonomiska sanering som

behövs. I motionen framhålls att presstödet ända sedan det

infördes verkat konserverande på tidningsbranschen och har satt

normala marknadsekonomiska principer ur spel. Rationaliseringar,

effektiviseringar och ny teknik har inte tagits till vara när

tidningarna samtidigt har kunnat kvittera ut frikostiga

statssubventioner.

Presstödsnämnden

Presstödsnämndens kansli har på utskottets begäran yttrat sig

över vilka ekonomiska följder en neddragning av presstödet i

enlighet med regeringens budgetförslag skulle ha för

dagstidningarna nästa budgetår. Enligt yttrandet skulle en

treprocentig neddragning av driftsstödet självfallet vara en

allvarlig olägenhet för alla kategorier stödberättigade

tidningar. Flertalet företag hade inte förutsett neddragningen

när den egna budgeten för 1994 upprättades. Marginalerna för att

kompensera intäktsbortfallet är ringa, särskilt för de

lågfrekventa tidningarnas del. Samvariationen i tiden mellan en

reduktion av driftsstödet, den allmänna konjunkturen och

framväxten av konkurrerande media på annonsmarknaden kan medföra

att ett antal tidningsföretag slås ut under 1994. Det kommer

dock inte att vara möjligt att på ett trovärdigt sätt härleda

eventuella nedläggningar till just en minskning av driftsstödet

med 3 %. Men enligt Presstödsnämnden kunde tidpunkten för detta

ingrepp ha varit en annan.

Utskottets bedömning

Som tidigare nämnts är presstödet föremål för utredning av

Pressutredningen -94. De minskningar av stödet som nu föreslås

av regeringen är enligt utskottets mening inte av sådan karaktär

att de kan anses föregripa utredningsarbetet. Minskningarna bör

i stället ses som en konsekvens av att krav på effektiviseringar

och rationaliseringar på grund av det statsfinansiella läget och

lågkonjunkturen har tvingats fram inom olika sektorer av

samhället. Samma krav bör enligt utskottets mening kunna ställas

på de stödberättigade dagstidningarna utan att det behöver

påverka Pressutredningens arbete.

Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att förorda att

det till anslaget Driftsstöd till dagspressen anvisas ett högre

belopp än det regeringen föreslagit. Motionerna K805, K806

yrkandena 1 och 2 samt K813 yrkande 1 avstyrks följaktligen.

Utskottet är inte heller berett förorda så kraftiga minskningar

av driftsstödet som förordas i motionerna Kr309 yrkande 15 eller

K811. Även dessa motioner avstyrks således.

Utvecklingsstöd till dagspressen

Propositionen

Anslaget för innevarande budgetår uppgår till 7 800 000 kr

medan utvecklingsstöd för förpressinvesteringar föregående

budgetår beviljades med 20 052 110 kr. Presstödsnämnden har

begärt att det nuvarande anslaget budgetåret 1994/95 räknas upp

med 10 000 000 kr. Regeringen föreslår dock att några nya

medel inte tillförs anslaget nästa budgetår. Emellertid bör

Presstödsnämnden kunna disponera de reservationer som finns kvar

under anslaget vid utgången av innevarande budgetår.

Motionen

I motion K806 av Thage G Peterson m.fl. (s) yrkandena 3 och 4

framhålls att det finns starka skäl att höja utvecklingsstödet.

Motivet för utvecklingsstödet är att på sikt minska

lågtäckningstidningarnas behov av driftsstöd. En fortsatt

rationalisering av förpressledet i produktionen för att

därigenom pressa kostnaderna är enligt motionärerna för många

tidningar direkt avgörande för överlevnads- och

utvecklingsmöjligheterna. En forskningsrapport har också visat

att den aktuella formen av investeringsstöd har haft en starkt

positiv effekt på berörda företag. Det är viktigt att den

pågående rationaliseringsprocessen kan fortgå och stimuleras av

ett statligt utvecklingsstöd.

Motionärerna hänvisar till att det hos Presstödsnämnden redan

nu finns vilande framställningar och förfrågningar motsvarande

investeringar för uppemot 20 miljoner kronor och att nämnden i

sin anslagsframställning framhåller att behovet av

rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Det finns

enligt motionärernas mening viktiga massmediepolitiska och

demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar

statligt stöd för de satsningar på den nya teknik som

tidningarna behöver göra för att kunna överleva och utvecklas.

Motionärerna avvisar regeringens förslag i fråga om

utvecklingsstödet och föreslår att stödet tvärtom höjs med 10

miljoner kronor i enlighet med vad Presstödsnämnden begärt i sin

anslagsframställning. -- I motion K813 av Bo Holmberg m.fl. (s)

yrkande 2 begärs att riksdagen anslår 10 miljoner kronor utöver

regeringens förslag.

Presstödsnämnden

Presstödsnämnden har i sitt yttrande över de ekonomiska

följderna av en neddragning av presstödet i enlighet med

regeringens förslag framhållit att det tekniska förnyelsearbetet

i företagen sedan 1990 hunnit ett gott stycke på väg.

Överlevnads- och utvecklingskraften har stärkts. Möjligheterna

till konsolidering bryts om nu anslaget för utvecklingsstöd

reellt avvecklas. I ett medellångt perspektiv kan detta enligt

nämnden visa sig ödesdigert när det gäller att vidmakthålla

företag och mångfald.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att anslagsposten Utvecklingsstöd till

dagspressen fortfarande finns upptagen i budgetpropositionen. En

rapport om utvecklingsstödets betydelse för dagstidningarnas

ekonomi har enligt propositionen överlämnats till

Pressutredningen -94 och kommer att ingå i underlaget för

utredningens bedömningar. Enligt utskottets mening kan

regeringens förslag bl.a. mot denna bakgrund inte anses innebära

att Pressutredningens arbete föregrips, utan bör ses som en

följd av att den nuvarande statsfinansiella situationen ställer

starka krav på utgiftsminskningar. Utskottet gör inte någon

annan bedömning än regeringen när det gäller nödvändigheten av

att för nästa budgetår inte anslå några nämnvärda medel till

utvecklingsstöd. Motionerna K806 yrkandena 3 och 4 samt K813

yrkande 2 avstyrks följaktligen.

Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till

dagspressen

Propositionen

Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är

oförändrat 6,3 miljoner kronor jämte räntekostnader. Regeringen

föreslår liksom Presstödsnämnden att ett oförändrat

förslagsanslag på 1 000 kr anvisas.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Distributionsstöd till dagspressen

Anslaget för distributionsstöd till dagspressen för

innevarande budgetår uppgår till 75 000 000 kr.

Presstödsnämnden har beräknat utfallet till 73 000 000 kr.

Regeringen föreslår i enlighet med nämndens förslag att anslaget

förs upp med detta belopp för budgetåret 1994/95.

Motionerna

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 16

som ett led i en treårig successiv avveckling av presstödet att

distributionsstödet minskas med 21 000 000 kr.

Göthe Knutson (m) föreslår i motion K804 att

distributionsstödet till pressen upphör helt fr.o.m. den 1

januari 1995. Enligt motionären har inte större tidningar någon

ekonomisk fördel av stödet till samdistribution utan de avhänder

sig i själva verket en konkurrensfördel medan det är de

tidningar som också uppbär driftsstöd som har glädjen av

distributionsstödet. Enligt motionären behövs inte statliga

pengar för att uppnå ett distributionssamarbete mellan tidningar

på en ort mot bakgrund av att det av företagsekonomiska skäl

existerade gemensam utdelning redan innan det statliga stödet

infördes.

Utskottets bedömning

Som tidigare nämnts har Pressutredningen -94 i uppdrag att

undersöka behovet av statliga stödåtgärder till dagspressen.

Distributionsstödet, som varit utsatt för påfrestningar, kommer

därvid att utvärderas. Enligt utskottets mening bör utredningens

arbete inte föregripas. Motionerna Kr309 yrkande 16 och K804

avstyrks således.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio-

och kassetttidningar är att förbättra tillgången till

innehållet i dagstidningar för synskadade och sådana

funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en

tidning. Enligt gällande ordning finns det två varianter i fråga

om den redaktionella utformningen som berättigar till stöd.

Huvudalternativet är separata förlagetrogna utgåvor som ges ut i

enskilda tidningsutgivares egen regi. Under förutsättning bl.a.

av att material till sammanställning endast hämtas ur tidningar,

av vilka versioner sänds som radio- eller kassettidningar, kan

stöd lämnas också för sammanställda taltidningar som ges ut

gemensamt av två eller flera dagstidningar i samverkan.

För innevarande budgetår har anvisats ett förslagsanslag på

101 974 000 kr och Taltidningsnämnden har beräknat ett utfall

som ligger inom ramen för detta belopp.

Regeringen anser att tiden nu är mogen att även låta afatiker

och dyslektiker få del av det statliga stödsystemet för radio-

och kassettidningar. En förutsättning är dock att dessa kan

tillgodogöra sig de taltidningsversioner som produceras för

synskadade.

När det gäller den redaktionella utformningen av

stödberättigade taltidningar anser regeringen att

huvudalternativet även i fortsättningen bör vara separata

förlagetrogna utgåvor som ges ut i enskilda tidningsutgivares

egen regi. Liksom hittills bör också under vissa omständigheter

talutgåvor som bygger på partiell redaktionell samverkan kunna

erhålla stöd. Som Taltidningsnämnden föreslagit bör emellertid

kraven på dessa samproducerade taltidningar modifieras något. Om

taltidningsutbudets geografiska spridning kan förbättras

ytterligare och antalet abonnenter kan ökas bör enligt

propositionen även lokala dagstidningar som inte själva ges ut

som separata taltidningar kunna bidra till en stödberättigad

sammanställning, liksom lokala editioner av samma dagstidning

bör kunna bilda underlag för separata taltidningsversioner. I

enlighet härmed föreslår regeringen en ändring i lagen

(1981:508) om radiotidningar.

Regeringen föreslår att Taltidningsnämnden lämnas bemyndigande

att fullfölja en större nyanskaffning av radiomottagare så att

anslaget för ettvart av budgetåren 1995/96 och 1996/97 belastas

med högst 5 miljoner kronor för detta ändamål. Anslaget bör

dessutom tillföras 2,5 miljoner kronor för anskaffning och

service av radiomottagare för afatiker och dyslektiker.

Regeringen beräknar således att anslaget till stöd till radio-

och kassettidningar för budgetåret 1994/95 bör föras upp med

114 367 000 kr.

Motionerna

Sigge Godin och Karl-Göran Biörsmark (fp) framhåller i motion

K808 att ingen har ett samlat ansvar eller ett ansvar för

samordning i fråga om synskadades tillgång till datorer.

Motionärerna hänvisar till att det enligt Taltidningsnämnden

finns möjligheter att vidga användningsområdet för

mottagarutrustning för Radiosänd talsyntestidning för synskadade

(RATS). Det är enligt motionärerna sannolikt lämpligt att ställa

datorer med talsyntesfunktion till synskadades förfogande som

ett allmänt handikapphjälpmedel. Motionärerna framhåller att

regeringen enligt Taltidningsnämndens mening bör uppdra åt

lämplig instans att utveckla en allterminal för synskadade,

vilken skulle kunna användas för tidningsläsning och bokläsning,

som arbetsredskap och för att ge tillgång till databanker,

uppslagsverk, telefonkatalog osv. I avvaktan på en sådan lösning

bör varje myndighet i sin egen upphandling beakta de

samekonomiska aspekterna vid tillhandahållande av datorer för

synskadade från ett bredare perspektiv än det myndigheten

primärt har att bevaka. Detta bör ges regeringen till känna.

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar i motion Kr309 (yrkande 13

delvis) att riksdagen för budgetåret 1994/95 beslutar om

oförändrat anslag för stöd till radio- och kassettidningar.

Utskottets bedömning

Utskottet framhöll i samband med behandlingen förra året av

den aktuella anslagsfrågan (1992/93:KU27) att en utvidgning av

stödet till att även omfatta nya grupper av funktionshindrade,

främst dyslektiker och afatiker, skulle kunna fylla ett

angeläget behov. Utskottet ser följaktligen med

tillfredsställelse att regeringen nu föreslår en ordning som

innebär att stöd till radio- och kassettidningar kan utgå för

utgivning till afatiker och dyslektiker.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning när det gäller

reglerna om redaktionell utformning för att en taltidning skall

vara stödberättigad.

Dessa föreslagna förändringar ligger även i linje med

utskottets uttalande i betänkandet 1990/91:KU29 om att stödet

borde vara sådant att det stimulerar till

marknadsföringsåtgärder från tidningsföretagens sida i syfte att

få ett större antal abonnenter. Utskottet tillstyrker således

regeringens förslag. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del

avstyrks.

När det härefter gäller yrkandet i motion K808 om en

allterminal för synskadade delar utskottet motionärernas

bedömning att en sådan terminal skulle kunna tjäna ett angeläget

syfte. Enligt utskottets mening är emellertid förutsättningarna

ännu alltför osäkra. Bl.a. behöver de tekniska förutsättningarna

och kostnadsmässiga konsekvenserna utredas innan ett

utvecklingsarbete kan påbörjas. RATS-teknikens genomslagskraft

bland de synskadade är också en faktor som bör bedömas.

Utskottet, som förutsätter att regeringen följer utvecklingen på

området, är mot den angivna bakgrunden inte berett att

tillstyrka yrkandet i motion K808.

Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur

Propositionen

Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur

(LL-stiftelsen) har till ändamål att äga och ge ut en

nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut

lättlästa böcker. För innevarande budgetår har till anslaget

anvisats 8 576 000 kr. Regeringen framhåller att människor med

funktionshinder genom jämförelsevis begränsade men strategiskt

placerade insatser kan ges ökade möjligheter till delaktighet i

vårt samhälle. Tidningen 8 Sidor och LL-böckerna fyller en

viktig uppgift gentemot de begåvningshandikappade, som har svårt

att tillgodogöra sig informationen i vanliga nyhetsmedia och har

begränsad tillgång till kultur. Dessa tidningar och böcker

presenterar nämligen på ett anpassat och enkelt språk

nyhetsinformation och litterära upplevelser. Regeringen bedömer

det angeläget att Stiftelsen får tillfälle att både väsentligt

öka verksamhetens omfattning och utveckla innehållet.

Bidraget till Stiftelsen föreslås därför öka med 4,5 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95 till 13 000 000 kr varvid

beräknats ett rationaliseringskrav på 1 %. För att LL-stiftelsen

i fortsättningen skall kunna bedriva sin verksamhet rationellt

bör under budgetåret minst 1 miljon kronor avsättas till det

egna kapitalet.

Motionen

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Kr309 yrkande 13

(delvis) att riksdagen beslutar om oförändrat anslag för bidrag

till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det är angeläget att

LL-stiftelsen får möjlighet att både öka verksamhetens

omfattning i väsentlig mån och utveckla innehållet. Med det

ökade bidrag som regeringen föreslår kan också nödvändiga

marknadsföringsinsatser genomföras och på sikt leda till

inkomstökningar och förbättrad ekonomi. Utskottet tillstyrker

således propositionens förslag och avstyrker motion Kr309

yrkande 13 i denna del.

Ägarkoncentration i massmedia

Motionerna

Fyra motioner från den allmänna motionstiden 1994 tar upp

frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. Åke Gustavsson och

Inger Lundberg (båda s) begär i motion K815 åtgärder för att

motverka maktkoncentration inom media. Motionärerna pekar på att

Bonnierföretaget Marieberg lagt ett bud på Sydsvenska Dagbladet

och på att sändningstillstånden för privat lokalradio till

övervägande del innehas av fyra mediegrupper, bl.a. Bonnier.

Även frågan om kopplingen mellan TV-ägande och radio har

aktualiserats genom att Jan Stenbecks Medvik ropat in

sändningstillstånd för lokalradio. Enligt motionen har Sverige

sannolikt bland världens mest tandlösa lagar när det gäller att

motverka multimediaägande och ägarkoncentration. Det behövs nu

snabba åtgärder inom hela massmediesektorn med uttalat mål att

stödja lokalt förankrat ägande samt att stimulera mångfald och

kvalitet i utbudet. Det är vidare enligt motionen viktigt att

det utökade utrymme som kan förväntas för radio- och

TV-sändningar inte leder till ett nytt auktionsförfarande utan

att frågan handläggs så att bredd och mångfald verkligen nås i

ägande och programproduktion med lokal förankring. Dessa frågor

bör utredas inom ramen för en parlamentarisk utredning.

Elisabeth Persson m.fl. (v) föreslår i motion K803 i denna del

att Pressutredningen får i tilläggsdirektiv att studera

effekterna av ägarkoncentrationen i television, dags- och

kvällspress. Enligt motionärerna hotar vi att få en ännu större

utslagning av vissa befolkningsgrupper ur den fria debatten,

opinionsbildningen etc., samtidigt som en informationstät elit

får ett ökat grepp om mediautbudet.

Harriet Colliander (nyd) understryker i motion K816 att

bristen på konkurrens i massmedia förutom

konkurrenslagstiftningsaspekten är en yttrande- och

informationsfrihetsfråga. Motionären pekar på att Jan Stenbeck

näst intill fått monopol på kommersiell TV i Sverige och att han

kontrollerar verksamheter i samtliga TV-led men också verksamhet

inom lokalradion. Motionären tar också upp ägarkoncentrationen

inom dagspressen och hänvisar till att tolv ägargrupper har

kontroll över 70 % av den svenska tidningsupplagan och över 55

av 90 flerdagarstidningar. Mer än en femtedel av dagspressens

samlade upplaga ges ut av Bonnierkoncernen. Motionären föreslår

att regeringen tillsätter en utredning som, utifrån grundsynen

att största möjliga yttrandefrihet liksom största möjliga

konkurrens bör råda i det svenska samhället, lägger fram ett

lagstiftningsförslag till hur ägarkoncentrationen i massmedia

skall kunna begränsas.

I motionen begärs vidare att frågan om att begränsa

ägarandelen i radio- och TV-företag blir föremål för särskilt

skyndsam behandling i syfte att begränsa ägarinflytandet i

kommersiell radio och TV så att ingen enskild ägare direkt eller

indirekt kan få ett bestämmande inflytande. Ägarförhållandena i

radio- och TV-företag bör vara väl balanserade eftersom

tillgången på kanaler är en begränsad resurs som inte bör

användas av ett dominerande intresse.

Bo Holmberg m.fl. (s) framhåller i motion K813 (yrkande 3) att

lokalradioreformen slagit fel. Majoriteten eller cirka tre

fjärdedelar av sändningstillstånden har efter auktionsförfarande

hamnat hos de stora privata mediemonopolen, nämligen

Bonniergruppen, kretsen runt Svenska Dagbladet, Stenbecks Medvik

och de stora liberala tidningarna i Svensk Radioutveckling AB.

Resultatatet har blivit ett centralt utbud, storstadsfixering

och ytlighet. För att upprätthålla trovärdighet för

mångfaldsargument i mediepolitiken är det viktigt att reformen

utvärderas och omprövas. Detta är viktigt också med hänsyn till

yttrandefriheten och kvaliteten i utbudet.

Bakgrund

I betänkandet (SOU 1980:28) Massmediekoncentration

presenterades ett lagförslag om förvärvskontroll för motverkande

av massmediekoncentration. Förslaget föranledde inte någon

åtgärd.

I rapporten (SOU 1991:28) Konkurrensen i Sverige -- en

kartläggning av konkurrensförhållandena i 61 branscher --

lämnade Konkurrenskommittén en redovisning av förhållandena inom

bl.a. branschen för dagstidningar. En uppdatering av uppgifterna

liksom en redovisning av hur EES-avtalet förutses påverka bl.a.

de nu nämnda branscherna lämnades i Konkurrensverkets hösten

1992 publicerade rapport om effekter av EES-avtalet på

konkurrensen i Sverige. Med stöd av konkurrenslagstiftningen har

en rad konkurrensbegränsningar inom olika delar av

massmediebranschen prövats. Konkurrensverket har bl.a. granskat

Tidnings AB Mariebergs förvärv av köpoptioner avseende aktier i

Sydsvenska Dagbladet AB. Verket fann då inte att sådan skadlig

verkan som avses i konkurrenslagen förelåg och avskrev därför

ärendet utan ytterligare åtgärd. Presstödsnämnden har i fråga om

tryckta medier i uppgift att följa ägarutvecklingen på området,

i huvudsak från ekonomiska utgångspunkter. TV-området har

däremot inte varit föremål för någon uppföljning annat än den

som görs inom ramen för Konkurrensverkets instruktion att

särskilt följa utvecklingen inom branscher som utmärks av

ägarkoncentration.

Utredningar rörande ägandet m.m. av massmedieföretag har

genomförts i en rad internationella organ. Sålunda har

Europarådet inom ramen för en konsultrapport redovisat

överväganden beträffande skärningspunkten mellan

yttrandefrihets- och konkurrensaspekterna. Också inom GATT görs

en översyn av hithörande frågor. Vidare publicerade Nordiska

ministerrådet år 1992 en arbetsrapport (1992:514)

Medieföretagsköp och mediekoncentration. I någon mån berörs där

förhållandena i Sverige. Inom EG pågår för närvarande ett arbete

med frågor som gäller ägarkoncentrationen i massmedia. I

september 1992 krävde parlamentet åtgärder av rättslig karaktär

mot massmediekoncentration, och i december samma år lade

EG-kommissionen fram en grönbok COM (92) 480 Pluralism and Media

Concentration in the Internal Market: An assessment of the need

for Community action. Grönboken är för närvarande föremål för

konsultationer, och en hearing hölls i april 1993.

Europaparlamentet uttalade sig nyligen -- med anledning av

grönboken -- för en långtgående reglering på EU-nivå.

Motioner som riktar sig mot ägarkoncentration inom massmedia

har behandlats av utskottet vid några tidigare tillfällen. Under

riksmötet 1991/92 yrkades i motion K7 av Lars Werner m.fl. (v)

regler för kabelsändningsverksamheten som hindrar

ägarkoncentration inom medierna. Utskottet, som utgick från att

frågan om koncentrationen av ägarintressena inom tråd- och

etermedierna ägnades uppmärksamhet i den bredare översyn av den

radiorättsliga lagstiftningen som förestod, avstyrkte

motionsyrkandet (bet. KU19). Riksdagen godtog utskottets

förslag. I en reservation (s) framhölls att tiden nu var mogen

att tillsätta en parlamentarisk beredning om den privata

ägarkoncentrationen på radio- och TV-området.

I samband med behandlingen av regeringens proposition

1992/93:56 om ny konkurrenslagstiftning avstyrkte

näringsutskottet en motion (nyd), vari begärdes en utredning med

uppgift att inom konkurrenslagstiftningens ram lägga fram ett

lagförslag som begränsar ägar- och företagskoncentrationen i

massmedia. Näringsutskottet hänvisade i betänkandet 1992/93:NU17

bl.a. till de nyssnämnda utredningsarbetena.

Konstitutionsutskottet behandlade våren 1993 proposition

1992/93:70 Privat lokalradio. I propositionen föreslogs en

lokalradiolag med bestämmelser som syftade till att förhindra

ägarkoncentration på massmedieområdet. Regeringen betonade

vikten av att mångfalden främjas. Det underströks att om

dagstidningsföretag skulle kunna erhålla tillstånd att sända

lokalradio skulle dessa företag kunna öka sitt inflytande över

nyhetsförmedling och opinionsbildning i stället för att antalet

självständiga röster skulle bli flera.

Kulturutskottet framhöll i ett yttrande till

konstitutionsutskottet (1992/93:KrU3y) att det är angeläget att

tendenser till bristande innehållsmässig

mångfald eller till informations- eller åsiktsmonopol motverkas.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte regeringens förslag i den

aktuella delen (bet. 1992/93:KU15 s. 17).

I 5 § lokalradiolagen (1993:120) föreskrivs således

att tillstånd att sända lokalradio lämnas till en fysisk eller

juridisk person och att tillståndet endast omfattar ett

sändningsområde. Ingen kan, vare sig direkt eller genom företag

i vilket han på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal

ensam har ett bestämmande inflytande, få mer än ett tillstånd.

Enligt 7 § får inte tillstånd ges till någon som ger ut

dagstidning, till någon som på grund av aktie- eller

andelsinnehav eller avtal ensam har ett bestämmande inflytande

över ett företag som ger ut dagstidning eller till företag i

vilket någon som avses i det föregående ensam har ett

bestämmande inflytande.

Nämnas kan också att redan i den proposition som innehöll

förslag om införande av en tredje reklamfinansierad TV-kanal

(prop. 1990/91:149) uttrycktes en vilja att motverka

maktkoncentration inom de svenska massmedierna. Det framhölls

att vid tillståndsgivningen borde eftersträvas en bred krets av

ägare och att sammansättningen blev sådan att

maktkoncentrationen inom de svenska massmedierna inte

förstärktes. Det var enligt propositionen inte bra om makten

över ett TV-företag och över andra mediaföretag samlades på

samma hand. Som särskilt olämpligt framstod det om flera

TV-företag eller TV-företag och viktiga dagstidningar

dominerades av en och samma ägare.

Utskottet behandlade i oktober 1993 en motion (nyd) från den

allmänna motionstiden 1992 som vände sig mot den bristande

konkurrensen inom massmedia (bet. 1993/94:KU3 s. 22 f.).

Utskottet underströk att det för mångfald i information

och opinionsbildning är angeläget att tendenser till alltför

stor ägarkoncentration inom massmedieområdet motverkas och

framhöll att regeringen också genom uttalanden i de ovannämnda

propositionerna ställt sig bakom ett sådant

synsätt och förordat åtgärder för att i dessa sammanhang

begränsa ägarkoncentration. Utskottet hade dessutom inhämtat att

Sverige inom Europarådets expertkommitté för mediekoncentration

och pluralism aktivt deltar i undersökningar om

ägarkoncentration och mångfald i massmedierna i Europa.

Utskottet ansåg sig mot den bakgrunden ha anledning att

förutsätta att regeringen med uppmärksamhet följer utvecklingen

när det gäller ägarförhållandena inom massmedia. Också den då

aviserade Pressutredningen ansågs ha anledning att komma in på

denna fråga när det gäller såväl konsekvenserna för konkurrensen

på marknaden som mångfalden i nyhetsförmedlingen. Utskottet

ansåg därför att sådana tillkännagivanden till regeringen om

ägarkoncentrationen i massmedia som begärdes i

motionen inte behövdes. I ett särskilt yttrande (s) ifrågasattes

bl.a. mot bakgrund av erfarenheterna från utauktioneringen av

lokalradiotillstånd om den lagstiftning som är avsedd att

motverka oönskad ägarkoncentration är tillräcklig. De

socialdemokratiska ledamöterna framhöll att de avsåg att noga

följa utvecklingen. I en meningsyttring (v) underströks att det

finns mycket som talar för att ägar- och maktkoncentrationen kan

komma att öka även i fortsättningen och att det är ytterst

angeläget att regeringen noggrant följer upp utvecklingen.

Regeringen beslutade den 14 oktober 1993 om tillkallandet av

en kommitté med parlamentarisk medverkan med uppdrag att utreda

den framtida presspolitiken. Kommittén skall enligt sina

direktiv (dir. 1993:118) undersöka behovet av direkta och

indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen. Utgångspunkten

skall därvid vara den nya massmediesituationen, de

utvecklingstendenser som kan iakttas och de krav det moderna

samhället och den svenska demokratin ställer. Som underlag för

kommitténs ställningstaganden bör inledningsvis en

förutsättningslös och bred studie av de svenska massmedierna

genomföras. Studien bör utföras av en till kommittén knuten

expertgrupp med uppgift att analysera bl.a. vilken roll

massmedierna som helhet bör spela i dagens svenska demokrati och

vilka uppgifter de därmed tillsammans kan fullgöra samt hur och

i vilken grad enskilda massmedier som dagstidningar,

tidskrifter, radio och TV bidrar till att gemensamma uppgifter

uppfylls. Som grund bör expertgruppen genomföra en kartläggning

av det svenska massmedielandskapet. Särskild vikt bör därvid

läggas vid utbudet av olika medieformer, människors medievanor,

konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter, ägarstrukturer och

mediernas internationalisering.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare understrukit (bet. 1993/94:KU3) att det

för mångfald i information och opinionsbildning är angeläget att

den nuvarande utvecklingen mot alltför stor ägarkoncentration

inom massmedieområdet motverkas och har hänvisat till att den då

aviserade Pressutredningen kunde ha anledning att komma in på

frågan. Enligt regeringens direktiv till utredningen skall det

genomföras en kartläggning av massmedielandskapet där särskild

vikt skall läggas vid bl.a. konkurrensfrågor, mångfaldsaspekter

och ägarstrukturer. Pressutredningen -94 kommer således att

granska frågan om ägarkoncentrationen i massmedia. I direktiven

till utredningen ligger emellertid inte uttalat att det bör

göras överväganden beträffande ett lagförslag om begränsning av

ägarkoncentrationen inom massmedia. Enligt utskottets mening är

utvecklingen sådan att lokalradioreformen måste utvärderas och

lagstiftning mot ägarkoncentration inom massmedia allvarligt

måste övervägas. Pressutredningen bör därför ges

tilläggsdirektiv med ett sådant innehåll. Vad utskottet anfört

bör riksdagen med bifall till motionerna K813 yrkande 3 och K815

samt med anledning av motionerna K803 i denna del och K816 som

sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803, såvitt nu är i

fråga, och 1993/94:Kr309 yrkande 14,

res. 1 (nyd)

men. (v)

2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 5 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 17

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 266 000 kr,

res. 2 (nyd)

3. beträffande driftsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 6 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K805,

1993/94:K806 yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811, 1993/94:K813

yrkande 1 och 1993/94:Kr309 yrkande 15 dels godkänner

förändringen av beräkningsgrunderna för driftsstöd till

dagspressen, dels till Driftsstöd till dagspressen för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 410 700 000 kr,

res. 3 (s)

res. 4 (nyd)

4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 7 och med avslag på motionerna 1993/94:K806 yrkandena

3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2 till Utvecklingsstöd till

dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 000 kr,

res. 5 (s)

5. beträffande täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 8 till Täckande av förluster vid statlig

kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar

ett förslagsanslag på 1 000 kr,

6. beträffande distributionsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 9 och med avslag på motionerna 1993/94:K804 och

1993/94:Kr309 yrkande 16 till Distributionsstöd till

dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 73 000 000 kr,

res. 6 (nyd)

7. beträffande lagen om radiotidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 10, 1 antar bifogat förslag till lag om ändring i

lagen (1981:508) om radiotidningar,

8. beträffande stöd för utgivning till afatiker och

dyslektiker

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 10, 2 godkänner att stöd till radio- och

kassettidningar kan utgå för utgivning till afatiker och

dyslektiker,

9. beträffande beställningsbemyndigande till

Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 10, 3 medger att regeringen lämnar Taltidningsnämnden

ett beställningsbemyndigande på 5 miljoner kronor för vart och

ett av budgetåren 1995/96 och 1996/97,

10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 10, 4 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande

13 i denna del till Stöd till radio- och kassettidningar för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 114 367 000

kr,

res. 7 (nyd)

11. beträffande utveckling av allterminal

att riksdagen avslår motion 1993/94:K808,

12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 14 och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 13

i denna del till Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 13 000 000 kr,

res. 8 (nyd)

13. beträffande ägarkoncentration i massmedia

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K813 yrkande

3 och 1993/94:K815 samt med anledning av motionerna 1993/94:K803

i denna del och 1993/94:K816 yrkandena 1--3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om tilläggsdirektiv

till Pressutredningen -94.

res. 9 (m, c, fp, kds)

Stockholm den 17 mars 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove

Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans Göran

Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd),

Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson

(m), Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Pressutredningen -94" och på s. 5 slutar med "avstyrks

följaktligen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan presstödet starkt ifrågasättas.

Det bakomliggande motivet till presstödet är uppenbarligen att

stora särintressen skall gynnas och inte att det fria ordet

skall främjas. Mot denna bakgrund anser utskottet att presstödet

bör avvecklas under en treårsperiod med början budgetåret

1994/95. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett

detaljerat förslag med denna inriktning. Utskottet tillstyrker

således motion Kr309 yrkande 14 och avstyrker motion K803 i

denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 14

och med avslag på motion 1993/94:K803 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Anslag till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden (mom.

2)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar

med "En översyn" och slutar med "yrkande 17 avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör anslaget till Presstödsnämnden

och Taltidningsnämnden för budgetåret 1994/95 minskas med

2 500 000 kr som ett led i en successiv avveckling av

presstödet.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha

följande lydelse:

2. beträffande anslag till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 17 och med

anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 5 till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 2 766 000 kr.

3. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Presstöden är för närvarande föremål för översyn av

Pressutredningen -94. Det är enligt utskottets mening inte

tillfredsställande att regeringen nu medan utredningsarbetet

pågår föreslår nedskärningar i driftsstödet. Regeringen frångår

härigenom den etablerade demokratiska ordningen att inte ändra i

ett stödsystem innan en arbetande kommitté fått lämna sina

förslag och sedan förslagen remissbehandlats och analyserats i

sedvanlig ordning.

Det är också enligt utskottets mening anmärkningsvärt att

propositionen saknar en analys av konsekvenserna för

dagstidningarna av en försämring av presstödet. Förslaget hade

bort åtföljas av en redovisning av situationen på

tidningsmarknaden och en genomgång av hur ett sådant förslag

står i överensstämmelse med de grundläggande mål som ställts upp

för stödet.

Motivet för det statliga stödet till dagspressen är att söka

bevara mångfalden i utbudet och att därmed ge tidningsläsarna en

valfrihet när det gäller valet av dagstidning. Om presstödet

skulle avvecklas skulle ett stort antal tidningar tvingas lägga

ned. Utskottet vill understryka att en bibehållen åsiktsmångfald

i dagspressen är en viktig demokratisk angelägenhet.

Mot bakgrund av att det pågår en utredning om den framtida

presspolitiken och med hänsyn till osäkerheten om vad bl.a. den

nya mediesituationen med reklamfinansierade radio- och

TV-kanaler betyder för dagspressen kan utskottet inte godta

regeringens förslag att försämra driftsstödet. Driftsstödet bör

enligt utskottet i stället behållas på oförändrad nivå.

Bidragssatser och maximibelopp bör följaktligen även vara

oförändrade. Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna K805,

K806 yrkandena 1 och 2 och K813 yrkande 1 samt avstyrker motion

K811 och Kr309 yrkande 15.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande driftsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K805,

1993/94:K806 yrkandena 1 och 2 samt med anledning av motion

1993/94:K813 yrkande 1 och proposition 1993/94:100 bilaga 12

punkt C 6, 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:K811 och

1993/94:K309 yrkande 15 dels avslår den föreslagna förändringen

av beräkningsgrunderna för driftsstöd till dagspressen, dels

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 423 400 000 kr.

4. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar

med "Som tidigare" och på s. 8 slutar med "avstyrks således"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör presstödet avvecklas under en

treårsperiod med början budgetåret 1994/95. I linje med detta

bör driftsstödet för detta budgetår minskas med en tredjedel

eller med 123 210 000 kr och bidragssatser och maximibelopp

minskas i motsvarande mån. Motion Kr309 yrkande 15 tillstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha

följande lydelse:

3. beträffande driftsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 15,

med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12, punkt C 6, 1

och 2 samt med avslag på motionerna 1993/94:K805, 1993/94:K806

yrkandena 1 och 2, 1993/94:K811 och 1993/94:K813 yrkande 1 dels

godkänner den av utskottet förordade förändringen av

beräkningsgrunderna för driftsstödet, dels till Driftsstöd

till dagspressen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 287 490 000 kr.

5. Utvecklingsstöd till dagspressen (mom. 4)

Thage G Peterson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Ingvar

Johnsson, Hans Göran Franck, Lisbeth Staaf-Igelström och Elvy

Söderström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Utskottet noterar" och slutar med "avstyrks följaktligen"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka dagspressens betydelse för den fria

opinionsbildningen och för en fri och allsidig debatt. En

bibehållen mångfald i dagspressen är en viktig demokratisk

angelägenhet. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt

att regeringen föreslår en minskning av utvecklingsstödet med

tanke på att en parlamentariskt sammansatt kommitté nu arbetar

med presstödsfrågan. Utskottet vill framhålla att det är god

demokratisk praxis att inte ändra i ett stödsystem som ses över

i ett pågående kommittéarbete.

Utskottet kan mot denna bakgrund inte godta att

utvecklingsstödet minskas. Tvärtom finns det starka skäl att i

stället höja utvecklingsstödet. Utskottet vill erinra om att

motivet för utvecklingsstödet varit att på sikt minska

lågtäckningstidningarnas beroende av driftsstöd.

Utvecklingsstödet har också helt klart visat sig ha en viktig

strategisk betydelse för rationaliseringar inom dagspressen. Det

är enligt utskottet svårt att förstå varför en stödform som

visat sig framgångsrik och effektiv nu föreslås avvecklad.

Utskottet vill även hänvisa till att Presstödsnämnden i sin

anslagsframställan har framhållit att behovet av

rationaliseringar i förpressledet alltjämt är stort. Nära nog

samtliga stödtidningar har påbörjat teknikbyte med hjälp av

utvecklingsstöd. Övergången sker etappvis och många tidningar

har inte tagit alla steg ännu utan behov av investeringsstöd

kvarstår. Hos Presstödsnämnden finns redan nu framställningar

och förfrågningar motsvarande investeringar för uppemot 20

miljoner kronor.

Det finns enligt utskottets mening viktiga massmediepolitiska

och demokratiska motiv för att ge hårt trängda dagstidningar

statligt stöd för att kunna satsa på ny teknik. Utskottet kan

mot denna bakgrund inte godta regeringens förslag att inte anslå

några medel till utvecklingsstöd. Utskottet förordar i stället

att utvecklingsstödet höjs med 10 miljoner kronor. Motionerna

K806 yrkandena 3 och 4 samt K813 yrkande 2 tillstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha

följande lydelse:

4. beträffande utvecklingsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:K806

yrkandena 3 och 4 och 1993/94:K813 yrkande 2, samt med anledning

av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 7 till

Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 17 800 000 kr.

6. Distributionsstöd till dagspressen (mom. 6)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Som tidigare" och slutar med "avstyrks således" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att presstödet bör avvecklas successivt under

en treårsperiod med början budgetåret 1994/95.

Distributionsstödet bör mot denna bakgrund minskas med 30 %

eller med 21 000 000 kr. Utskottet tillstyrker således

motionerna Kr309 yrkande 16 och K804.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha

följande lydelse:

6. beträffande distributionsstöd till dagspressen

att riksdagen med bifall till motion Kr309 yrkande 16 och med

anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 12 punkt C 9 och

motion 1993/94:K804 till Distributionsstöd till dagspressen

anvisar ett förslagsanslag på 52 000 000 kr.

7. Stöd till radio- och kassettidningar (mom. 10)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet framhöll" och på s. 12 slutar med "del

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant

att det inte finns utrymme att höja anslaget till stöd till

radio- och kassettidningar. Till anslaget bör för budgetåret

1994/95 anslås samma belopp som för innevarande budgetår eller

101 974 000 kr. Motion Kr309 yrkande 13 i denna del tillstyrks

följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha

följande lydelse:

10. beträffande stöd till radio- och kassettidningar

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13

i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

12 punkt C 10, 4 till Stöd till radio- och kassettidningar

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

101 974 000 kr.

8. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur (mom. 12)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "Kr309 yrkande 13 i

denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det statsfinansiella läget sådant

att bidraget till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och

litteratur inte bör höjas. Utskottet förordar i stället att till

anslaget för budgetåret 1994/95 skall anslås samma belopp som

för innevarande budgetår eller 8 576 000 kr.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha

följande lydelse:

12. beträffande bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr309 yrkande 13

i denna del och med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

12 C 14 till Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 8 576 000 kr.

9. Ägarkoncentration i massmedia (mom. 13)

Bertil Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Inger René (m), Ingvar

Svensson (kds), Henrik S Järrel (m), Ola Karlsson (m) och Ingela

Mårtensson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som

börjar med "I direktiven" och slutar med "till känna" bort ha

följande lydelse:

Utskottet förutsätter att kartläggningen i fråga om

ägarkoncentration innefattar också radio- och TV-området och att

vad som därvid framkommer blir föremål för utredningens

överväganden. Enligt utskottets mening bör resultatet av

utredningens arbete avvaktas innan några ytterligare åtgärder

övervägs. Motionerna K815, K803 i denna del, K816 och K813

yrkande 3 avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 13 bort ha

följande lydelse:

13. beträffande ägarkoncentration i massmedia

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K803 i denna del,

1993/94:K813 yrkande 3, 1993/94:K815 och 1993/94:K816 yrkandena

1--3.

Meningsyttring

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

1. Presstödet i allmänhet (mom. 1)

Det nya informationssamhället utvecklas snabbt. Nya ekonomiska

styrformer m.m. påverkar innehåll, kvalitet och utbud i

etermedia och press. Ökade ekonomiska resurser och kompetens

krävs för att nå ut med och skaffa sig information. Vi

riskerar att få en ännu större utslagning av vissa

befolkningsgrupper ur det fria ordet och opinionsbildningen.

Pressutredningen -94 bör mot denna bakgrund få tilläggsdirektiv

att se över regelsystem och finansieringsfrågor när det gäller

privatägda massmedier.

2. Driftsstöd till dagspressen (mom. 3)

Jag ansluter mig till reservation 3.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande presstödet i allmänhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K803 i denna del

och med avslag på motion 1993/94:Kr309 yrkande 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Bilaga