Bet. 1993/94:KU29

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU29

Anslag till statschefen och regeringen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

KU29

FÖRSTA HUVUDTITELN

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag till

en ny anslagsstruktur för regeringskansliet. Förslaget innebär

att de nuvarande anslagen på statsbudgeten till departementen --

utom Utrikesdepartementet -- och regeringskansliets övriga delar,

anslagen till utredningar m.m. samt ytterligare ett antal anslag

med nära anknytning till verksamheten i regeringskansliet förs

samman till ett gemensamt anslag för regeringskansliet.

I betänkandet behandlas också regeringens förslag till

medelstilldelning för statschefen och regeringskansliet samt tre

motioner som väckts i anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker

motionerna.

Till betänkandet har fogats en reservation (nyd) och en

meningsyttring (v).

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 2 har regeringen föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1994/95

till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning

anvisa ett förslagsanslag på 30 085 000 kr (punkt A 1),

till De kungliga slottens driftkostnader anvisa ett

förslagsanslag på 29 416 000 kr (punkt B 1),

till Kungliga husgerådskammaren anvisa ett förslagsanslag på

11 058 000 kr (punkt B 2),

till Regeringskansliet m.m. anvisa ett ramanslag på

1 687 419 000 kr (punkt C 1),

medge att utgående reservationer på de nuvarande

reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och

fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för

regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som

anförts (punkt C 1),

godkänna det som regeringen förordar om överföring av

anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen

till ramanslaget Regeringskansliet m.m. (punkt C 1).

Motionerna

1993/94:K207 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen anvisar 2 000 000 kr mindre till anslaget A 1.

Kungliga hovstaten för budgetåret 1994/95 än vad regeringen

föreslagit,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse av hur

hovstaten inkl. apanaget används.

1993/94:K814 av Ian Wachtmeister och Dan Eriksson i Stockholm

(nyd) vari yrkas att riksdagen sänker av regeringen föreslaget

anslag på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m. för

budgetåret 1994/95 med 33 700 000 kr och således anvisar 1 653

719 000 kr.

1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen för budgetåret 1994/95 till anslaget C 1.

Regeringskansliet m.m. anvisar 5 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslår eller således 1 682 419 000 kr.

Utskottet

Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning

Propositionen

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett

förslagsanslag på 30 085 000 kr till Hans Maj:t Konungens och

det Kungliga husets hovhållning.

Från anslaget bekostas statschefens officiella funktioner,

bl.a. avlönas ca 60 anställda.

Flygtransporter för den kungliga familjens officiella resor

inom och utom landet har sedan länge bekostats av myndigheter

under Försvarsdepartementet. Kostnaderna för sådana

flygtransporter belastar för närvarande anslag under fjärde

huvudtiteln (Försvarsdepartementet). I propositionen föreslår

regeringen att dessa kostnader i fortsättningen skall belasta

anslaget till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets

hovhållning. En sådan omläggning skulle, enligt regeringen, ge en

tydligare kostnadsbild och ett mer renodlat beställaransvar för

flygtransporterna. I propositionen föreslås att anslaget för

detta ändamål räknas upp med 4 800 000 kr. En motsvarande

minskning görs av anslag under fjärde huvudtiteln.1

1 Kostnaden för regeringens och departementens

flygtransporter med samma plan som den kungliga familjen använder

uppgick under budgetåret 1992/93 till 11 200 000 kr.

Enligt propositionen motsvarar det begärda anslaget för nästa

budgetår, förutom överföringen av medel från fjärde

huvudtiteln, pris- och löneomräkning av innevarande budgetårs

anslag.

Enligt propositionen pågår en organisationsöversyn inom de

kungliga hov- och slottsstaterna. I propositionen anförs att

resultatet av översynen kan ge anledning att ändra

anslagsstrukturen. Regeringen avser i så fall att återkomma till

riksdagen i frågan.

Motionen

I motion 1993/94:K207 av Bengt Hurtig m. fl. (v) anförs att det

är rimligt att statschefen flyger då och då men att

ansträngningar bör göras för att använda så miljövänliga

transportmedel som möjligt, t. ex. tåg. Detta skulle även ge

behövlig marknadsföringshjälp till de bolag som bedriver

tågtrafik. Motionärerna anser att en ökning av anslaget med

3 408 000 kr är tillräcklig. I motionen anförs vidare att

riksdagen, för det fall det finns anledning att ändra

anslagsstrukturen, i samband därmed skall begära att regeringen

redogör för hur hovstaten inkl. apanaget används.

Utskottets bedömning

Utskottet avstyrker motion K207 såvitt avser storleken av

anslaget och tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning.

Utskottet som inte finner anledning att göra något uttalande

angående en framtida redogörelse om användningen av apanaget

avstyrker motion K207 även i den delen.

De kungliga slotten: Driftkostnader

Propositionen

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett

förslagsanslag på 29 416 000 kr till De kungliga slotten:

Driftkostnader. Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av

innevarande års anslag.

Riksmarskalksämbetet hade föreslagit ett anslag på 30 500 000

kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning.

Kungliga husgerådskammaren

Propositionen

Husgerådskammarens uppgift är bl.a. att svara för underhåll och

vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungliga

slotten som tillhör staten men som disponeras av kungen, att

vetenskapligt bearbeta samlingarna och att genom skrifter och

visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och

forskare. Husgerådskammaren förvaltar också de Bernadotteska

familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk

samt administrerar Bernadotte-biblioteket. Från anslaget avlönas

ca 40 anställda.

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett

förslagsanslag på 11 058 000 kr till Kungliga husgerådskammaren.

Anslaget motsvarar pris- och löneomräkning av innevarande

budgetårs anslag.

Riksmarskalksämbetet hade, med hänvisning till en framställning

från Husgerådskammaren, föreslagit ett anslag på 21 372 000 kr,

varav 7 665 000 kr var beräknat engångsvis.

I propositionen anförs att Husgerådskammaren i samband med

anslagsframställningen för budgetåret 1989/90 lade fram en

långtidsplan för en upprustning under perioden 1989 -- 1999,

vilken skulle ge kammaren möjligheter att hålla en godtagbar

kontroll över samlingarnas kondition samt resurser för akuta

vårdinsatser, samt att kammaren därefter tillförts ökade resurser

för detta ändamål. Kammaren har också genom ett särskilt beslut

år 1993 tillförts 1 miljon kronor från anslaget Bidrag till

utvecklingsarbete inom kulturområdet.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

anslagsberäkning.

Regeringen

Inledning

I 7 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs bl.a. att det för

beredning av regeringsärenden skall finnas ett regeringskansli i

vilket ingår departement för skilda verksamhetsgrenar samt att

regeringen fördelar ärendena mellan departementen. Bestämmelserna

är med avsikt kortfattade och allmänt hållna för att ge

regeringen ett stort handlingsutrymme i frågor som rör

regeringsarbetets organisation och bedrivande.

Regeringskansliet består för närvarande av Statsrådsberedningen

och tretton departement samt det gemensamma förvaltnings- och

arbetsgivarorganet Regeringskansliets förvaltningskontor.

Riksdagen anvisar medel till Statsrådsberedningen och

departementen samt Regeringskansliets förvaltningskontor över

femton olika anslag, vilka är uppförda under tretton huvudtitlar

på statsbudgeten. Under huvudtitlarna finns också anslag till

utredningar m.m. från vilka främst bekostas de kommittéer och

särskilda utredare som statsråden tillkallar efter regeringens

särskilda bemyndiganden, men även vissa andra kostnader för

utredningar av olika slag samt för utvärderingar och

uppföljningar m.m. Under huvudtitlarna finns också i vissa fall

anslag till specialattacheér som är placerade i utlandet. För

Utrikesdepartementets del bekostas verksamheten av ett anslag som

är gemensamt för Utrikesdepartementet och den svenska

utrikesrepresentationen.

Regeringen beslutar om indelningen i departement, medan

riksdagen anvisar anslag till departementen. Tidigare innebar

denna ordning att mera betydande omorganisationer inte kunde

genomföras förrän riksdagen anvisat anslag till nya departement

eller medgivit sådan disposition av anvisade anslag att en tänkt

departementsindelning kunde genomföras.

För att göra det möjligt att undvika komplicerade

övergångslösningar under den förhållandevis långa tid det tar att

få till stånd ett riksdagsbeslut medgav riksdagen år 1991 att

regeringen vid organisatoriska förändringar inom

regeringskansliet, som hänger samman med omfördelningar av

arbetsuppgifterna, får disponera anvisade anslag till departement

och utredningar m.m. på ett annat sätt än det för vilket anslagen

beräknats. En förutsättning är dock att den samlade anslagssumma

som riksdagen anvisat för regeringskansliet som helhet inte

överskrids annat än i mycket begränsad omfattning (prop.

1990/91:100 bilaga 2, 1990/91:Fi20, rskr. 132).

Genom beslut år 1993 fick regeringen möjlighet att merbelasta

anslagen till departementen under förutsättning att anslaget till

Regeringskansliets förvaltningskontor i samma mån inte

utnyttjades (prop. 1992/93:150 bilaga 6, 1992/93:Fi30, rskr.

454). Detta gav regeringen ökade möjligheter att fortlöpande

anpassa regeringskansliets organisation och arbetsformer till

ändrade förhållanden. För att ytterligare öka flexibiliteten i

regeringskansliets organisation anvisade riksdagen samtidigt för

innevarande budgetår ett reservationsanslag på 50 miljoner kronor

för regeringskansliets gemensamma ändamål och för oförutsedda,

angelägna uppgifter.

Ny anslagsstruktur för regeringskansliet

I propositionen föreslås att de nuvarande anslagen på

statsbudgeten till departementen -- utom Utrikesdepartementet --

och regeringskansliets övriga delar, anslagen till utredningar

m.m. samt ytterligare ett antal anslag med nära anknytning till

verksamheten i regeringskansliet förs samman till ett gemensamt

anslag för regeringskansliet fr.o.m. budgetåret 1994/95. Anslaget

Utrikesförvaltningen, i vilket ingår såväl Utrikesdepartementet

som utrikesrepresentationen föreslås behållas.

I propositionen anförs att besluten år 1991 och 1993 grundades

på uppfattningen att regeringskansliet, även om det är uppdelat i

olika departement, skall vara en samlad resurs för regeringen vid

regeringsärendenas beredning. Regeringen anser det angeläget att

gå vidare på den inslagna vägen. I propositionen anförs att

regeringskansliets arbete nu, mer än tidigare, är präglat av

snabba nationella och internationella förändringar, bl.a. ställer

det statsfinansiella läget krav på långtgående omställningar inom

hela den offentliga sektorn. Fortsatt avreglering och delegering

kräver nya arbetssätt och förutsätter en ny rollfördelning mellan

regeringen och förvaltningsmyndigheterna. Även bolagisering och

privatisering av delar av statlig verksamhet samt strävandena att

öppna den offentliga sektorn för konkurrens ändrar fortlöpande

förutsättningarna för verksamheten. Vidare får, enligt

propositionen, EES-avtalet och ett EU-medlemskap för Sverige

vittgående konsekvenser för arbetet i hela den svenska

statsförvaltningen, men framför allt i regeringskansliet. Mycket

talar, enligt regeringen, för att dessa ändringar av

verksamhetsförutsättningarna kommer att kräva förändringar av

regeringskansliets organisation och arbetsformer, t. ex. i fråga

om antalet departement och gränserna för deras ansvarsområden.

Det är, enligt regeringen, uppenbart att man nu måste öka

möjligheterna att fortlöpande anpassa regeringskansliets

organisation och insatser till de krav på flexibilitet som ställs

på den högsta ledningen av statsförvaltningen i den

omställningsperiod som Sverige nu är inne i. Det bästa sättet att

uppnå ökad flexibilitet, och samtidigt markera att

regeringskansliet skall vara en samlad resurs för beredning av

regeringsärenden är, enligt regeringen, att föra samman anslagen

till departementen och utredningarna samt de anslag i övrigt som

bekostar verksamhet i regeringskansliet.

I propositionen anges närmare (s. 9--11) vilka nuvarande anslag

i statsbudgeten som enligt regeringens mening bör ersättas av ett

nytt anslag.

Tredje huvudtitelns anslag Utrikesförvaltningen bör dock enligt

regeringen finnas kvar. Utrikesdepartementets verksamhet

budgeteras gemensamt med verksamheten vid utlandsmyndigheterna,

vilket är naturligt med tanke på det sätt verksamheten bedrivs.

Något motsvarande arbetssätt förekommer inte beträffande övriga

departement. Det finns därför, enligt regeringen, anledning att i

detta sammanhang särbehandla Utrikesdepartementet.

I propositionen anförs vidare att den föreslagna ordningen inte

innebär annan ändring för departementen än en rent

anslagsteknisk. Med den nya ordningen kan dock oförutsedda,

angelägna uppgifter lättare mötas genom insatser av särskilda

resurser. Den nuvarande budgetprocessen med prövning av

medelsbehov i en dialog mellan departementen och

Finansdepartementets budgetavdelning kommer, enligt

propositionen, att finnas kvar, såväl när det gäller medel för

departementens förvaltningskostnader som för den

utredningsverksamhet de förutser. Däremot kommer fördelningen av

medel på olika departement inte längre att ske genom

riksdagsbeslut utan genom regeringens beslut i regleringsbrev.

I propositionen föreslås att det nya anslaget skall ha

beteckningen ramanslag. Det föreslås vidare att de

medelsreservationer som kan finnas på reservationsanslag till

utredningar m.m. och till gemensamma ändamål för

regeringskansliet vid utgången av budgetåret 1993/94 bör

tillföras det nya ramanslaget. Även eventuella anslagssparanden

och utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen föreslås föras

över till det nya ramanslaget. Avsikten med detta är att resp.

departement skall kunna utnyttja de vid övergången befintliga

medelsreservationerna, anslagssparandena och anslagskrediterna

även när deras verksamhet bekostas från det nya anslaget.

Slutligen föreslås att det nya anslaget skall föras upp under en

särskild grupprubrik under statsbudgetens första huvudtitel, vid

sidan av de redan befintliga som avser de kungliga hov- och

slottsstaterna och att benämningen på första huvudtiteln ändras

till Statschefen och regeringen.

Utskottets bedömning

I riksdagens ovannämnda beslut år 1991 anförde finansutskottet

(1990/91:FiU20 s. 75) bl.a. att regeringsformens innebörd är att

regeringen skall ha stor handlingsfrihet när det gäller

utformandet av den beredningsorganisation som regeringskansliet

utgör så att den kan anpassas till växlande förhållande. I

riksdagsbeslutet från år 1993 anförde samma utskott

(1992/93:FiU30 s. 150) att utskottet för sin del inte hade något

att erinra mot att regeringen för att kunna åstadkomma en

effektivare internadministration fick en friare dispositionsrätt

till departementsanslagen under littera A 1, respektive

departements utredningsanslag samt anslaget till

Regeringskansliets förvaltningskontor.

Utskottet delar regeringens bedömning att de väntade ändringar

av verksamhetsförutsättningarna som angivits i propositionen kan

komma att kräva förändringar av regeringskansliets organisation

och arbetsformer och att detta ställer krav på ökad flexibilitet.

För att uppnå detta och samtidigt markera att regeringen skall

vara en samlad resurs för beredningen av regeringsärendena bör,

såsom regeringen föreslagit, anslagen till departementen och

utredningarna samt övriga anslag som bekostar verksamheten i

regeringskansliet föras samman till ett gemensamt anslag. Detta

står också i överensstämmelse med Riksdagsutredningens förslag

att antalet anslag i budgetpropositionen bör begränsas och ligger

i linje med förslaget att samtliga anslag inom ett utgiftsområde

skall behandlas som ett paket.

Utskottet har således ingenting att erinra mot regeringens

förslag om ett nytt samlat anslag till regeringskansliet. Det nya

anslaget bör, som föreslagits, ha beteckningen ramanslag.

Utskottet har heller ingenting att invända mot att ovannämnda

medelsreservationer samt eventuella anslagssparanden och

utnyttjade krediter på de tidigare ramanslagen får föras över

till det nya ramanslaget.

Regeringskansliet m.m., medelstilldelningen

Propositionen

Regeringen har föreslagit att riksdagen anvisar ett ramanslag

på 1 687 419 000 kr till regeringskansliet m.m.

Under det nya anslaget har medel beräknats även för

departementens -- utom UD -- resor i samband med internationella

förhandlingar. Tidigare har sådana kostnader betalats från tredje

huvudtitelns anslag Särskilda förhandlingar med annan stat eller

inom internationell organisation, vilket anslag inte finns med i

förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Vidare har ökade

medel beräknats för att följa verksamheten inom internationella

organ och annat svenskt deltagande i det internationella

samarbetet samt för kompetenshöjande åtgärder. Under anslaget har

också medel beräknats för departementens m.fl. avsättning till

Trygghetsstiftelsen. Det nuvarande anslaget Trygghetsåtgärder för

statsanställda under sjunde huvudtiteln har tagits bort ur

statsbudgeten. Av det beräknade totala medelsbehovet utgör 14

miljoner kronor ett engångsbelopp som hänger samman med

evakuering av Arvfurstens palats under en ombyggnad nästa

budgetår samt ökad ADB-drift inom regeringskansliet.

Propositionen innehåller en redovisning av de medel som från

olika håll på statsbudgeten står till regeringens förfogande för

innevarande budgetår för de ändamål som avses bli tillgodosedda

från det nya anslaget.

Här kan anmärkas att utskottet inhämtat att i de medel som

redovisas för Försvarsdepartementets del även ingår medel från

anslaget K 13. Övrig verksamhet p. 8 Civil övningsledning. Medel

för detta ändamål avses i fortsättningen ingå i det nya anslaget.

För innevarande budgetår uppgick dessa medel till 1 200 000 kr.

Beloppets storlek beror på den försvarsövning som ägt rum under

budgetåret. För budgetåret 1994/95 har behövligt belopp beräknats

till 500 000 kr.

Utskottet har vidare inhämtat att beräknade medel för

budgetåret 1994/95 för departementens -- utom UD:s -- resor i

samband med internationella förhandlingar uppgår till 18 885 000

kr och för departementens avsättningar till Trygghetsstiftelsen

till 2 028 000 kr.

Motionerna

I motion 1993/94:K814 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) hemställs

att riksdagen skall anvisa 33 700 000 kr mindre till anslaget

Regeringskansliet än vad regeringen föreslagit, vilket enligt

motionen skulle innebära en besparing på ca 2 %.

I motion 1993/94:Ju808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs

att riksdagen till anslaget Regeringskansliet anvisar 5 miljoner

kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen anförs att

Civildepartementets funktioner bör läggas över på andra

departement, t.ex. genom att konsumentpolitiken förs över till

Näringsdepartementet och trossamfunds- och kyrka--stat-frågor

till Socialdepartementet etc. Detta skulle, enligt motionen,

kunna innebära en besparing på 5 miljoner kronor.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

för regeringskansliet. Detta innebär att utskottet avstyrker

yrkandena i motionerna K814 och Ju808, yrkande 4, om en lägre

medelstilldelning än vad regeringen föreslagit.

Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att regeringens

anslagsberäkning redovisas på ett sådant sätt att den ger ett

tillräckligt underlag för riksdagens bedömning av medelsbehovet

utan att kompletterande uppgifter behöver inhämtas. Så bör t.ex.

medelsbehovet för utredningsverksamheten, vilket utgör cirka en

femtedel av det totala medelsbehovet, kunna anges mer bestämt än

i årets anslagsberäkning. Av värde skulle också vara att, i den

mån besparingar beräknas kunna göras, detta framgår av

redogörelsen.

Av vikt är också att regeringen, i enlighet med nuvarande

inriktning med tyngdpunkt på uppföljning och utvärdering,

fortsättningsvis i budgetpropositionen redovisar hur tilldelade

medel använts.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det

Kungliga husets hovhållning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2

i denna del samt med avslag på motion 1993/94:K207 yrkande 1 till

Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets hovhållning för

budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 30 085 000 kr,

men. (v) - delvis

2. beträffande redogörelse om hovstatens användning

att riksdagen avslår motion 1993/94:K207 yrkande 2,

men (v) - delvis

3. beträffande anslag till De kungliga slottens

driftkostnader

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2

i denna del till De kungliga slotten: Driftkostnader

för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 29 416 000 kr,

4. beträffande Kungliga husgerådskammaren

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2

i denna del till Kungliga husgerådskammaren för budgetåret

1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

11 058 000 kr,

5. beträffande regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 2

i denna del och med avslag på motionerna 1993/94:K814 och

1993/94:Ju808 yrkande 4 till Regeringskansliet m.m. för

budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 687 419 000 kr,

res. (nyd)

men. (v) - delvis

6. beträffande utgående reservationer

att riksdagen medger att utgående reservationer på de nuvarande

reservationsanslagen till Utredningar m.m. under tionde och

fjortonde huvudtitlarna samt Gemensamma ändamål för

regeringskansliet m.m. får disponeras i enlighet med vad som

anförts i proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del,

7. beträffande överföring av anslagssparande m.m.

att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition

1993/94:100 bilaga 2 i denna del förordar om överföring av

anslagssparande och anslagskrediter på de tidigare ramanslagen

till ramanslaget Regeringskansliet m.m.

Stockholm den 29 mars 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina

Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger

René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet

Colliander (nyd), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m),

Elvy Söderström (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Regeringskansliet m.m. (mom. 5)

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "regeringen

föreslagit" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion K814 att

en generell besparing om 2 % bör göras på anslaget till

Regeringskansliet m.m. Medelstilldelningen till

regeringskansliet bör därför bestämmas till ett belopp som är

33 700 000 kr lägre än vad regeringen föreslagit. Härigenom

anser utskottet att även yrkande 4 i motion Ju808 är

tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K814 och med

anledning av motion 1993/94:Ju808 yrkande 4 samt med avslag på

proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del till

Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1994/95 under första

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 653 719 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

1. Anslag till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets

hovhållning (mom. 1)

I en tid då statsförvaltningen i övrigt skall bantas och

utsätts för hårda besparingar är det rimligt att regeringen

visar återhållsamhet bl.a. på anslaget till den kungliga

hovstaten. Även statschefen bör göra ansträngningar att använda

så miljövänliga transportmedel som möjligt, t.ex. tåg. Därför

bör, i överensstämmelse med vad som föreslås i motion K207,

ökningen av anslaget till Hans Maj:t Konungen och det Kungliga

husets hovhållning bestämmas till 2 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit.

2. Redogörelse om hovstatens användning (mom. 2)

Regeringen bör, såsom anförs i motion K207, i samband med en

eventuell ändring av anslagsstrukturen för den kungliga

hovstaten, lämna en redogörelse till riksdagen om hur hovstaten

inkl. apanaget används.

3. Regeringskansliet m.m.

Vänsterpartiet måste i riksdagen ständigt vara berett att

granska den statliga verksamheten, speciellt i ett läge där den

offentliga sektorns ekonomi är ansträngd. Arbetslösheten har nu

nått nivåer som vi inte sett sedan 1930-talet. Både offentlig

och privat sektor drabbas. I ett sådant läge blir uppgiften att

prioritera mellan olika verksamheter inom den statliga sektorn

allt nödvändigare. Därför bör, såsom föreslås i motion Ju808,

en samordning ske så att Civildepartementets funktioner läggs

över på andra departement. Detta kan ge en besparing på

5 000 000 kr.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 1, 2 och 5 borde ha hemställt:

1. beträffande anslag till Hans Maj:t Konungens och det

Kungliga husets hovhållning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 1

och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del

till Hans Maj:t Konungens och det Kungliga husets

hovhållning för budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 28 085 000 kr,

2. beträffande redogörelse om hovstatens användning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K207 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

5. beträffande regeringskansliet m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju808 yrkande 4

och med avslag på proposition 1993/94:100 bilaga 2 i denna del

och motion 1993/94:K814 till Regeringskansliet m.m. för

budgetåret 1994/95 under första huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 1 682 419 000 kr.