Bet. 1993/94:KU35 Riksdagen och dess myndigheter

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1993/94:100 Förslag till statsbudget för budgetåret 1994/95
riksdagens skrivelse Rskr. 1993/94:234 Riksdagsskrivelse 1993/94:234
riksdagens skrivelse Rskr. 1993/94:235 Riksdagsskrivelse 1993/94:235

Bet. 1993/94:KU35
Utskottsbetänkanden · KU

Riksdagen och dess myndigheter

1994-03-30 · 14 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:KU35, Riksdagen och dess myndigheter

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU35

Riksdagen och dess myndigheter

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

KU35

Sammanfattning

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag om anslag

för budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln, Riksdagen och

dess myndigheter m.m., utom anslaget B 2. Riksdagens revisorer.

I betänkandet behandlas även ett antal motioner som rör

riksdagens budget och organisationsfrågor m.m.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga

motioner. Till betänkandet har fogats tre reservationer och en

meningsyttring.

Propositionen

1993/94:100 bilaga 16 A 1 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 372 625 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 2 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 18 500 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 3 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens förlagsverksamhet anvisar ett förslagsanslag på 33

914 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 4 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 127 733 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 A 5 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 242 101 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 1 vari yrkas att riksdagen till

Riksdagens ombudmän, Justitieombudsmännen, för budgetåret

1993/94 anvisar ett ramanslag på 32 280 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 3 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 7 960 000 kr.

1993/94:100 bilaga 16 B 4 vari yrkas att riksdagen till

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

gemensamma kostnader för Nordiska rådet för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 12 797 000 kr.

Motionerna

1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar att införa 020-nummer till riksdagen.

1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar öppna en 020-linje till Sveriges riksdag.

1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s, c) vari yrkas att

riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda

förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av

debatterna i kammaren så att många och efter hand allt flera

medborgare själva direkt skall kunna ta del av det som sägs och

avhandlas i riksdagen.

1993/94:K312 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader för

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.

1993/94:K314 av Robert Jousma (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning

med uppgift att belysa problematiken kring affären riksdagen

kontra Olof af Forselles,

2. att riksdagen, om utredningen enligt yrkande 1 påvisar att

af Forselles blivit oskäligt behandlad, reglerar de krav som han

eller av honom utsett ombud eventuellt kommer att ställa,

3. att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla

riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att

påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelser.

1993/94:T808 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar ge förvaltningsstyrelsen i uppdrag

att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med

allmänheten via datorpost.

Utskottet

1. Propositionens förslag

Riksdagens ledamöter och partier m.m. (A 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas ett förslagsanslag på

372 625 000 kr. Från anslaget finansieras arvoden,

kostnadsersättningar och traktamenten till riksdagens ledamöter,

arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantibelopp åt

f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar

vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för

riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas deltagande i

internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet,

EFTA, ESK, IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda

studieresor finansieras även från anslaget. Särskilda medel har

avsatts för EG-delegationens och EES gemensamma

parlamentarikerkommittés verksamhet. I anslaget ingår slutligen

även bidrag till riksdagsledamöternas föreningar/organisationer

(bl.a. RIFO) liksom bidraget till partigrupperna.

Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av

Riksdagens arvodesnämnd. I propositionen framhålls att vad

nämnden kommer fram till beträffande arvodenas storlek kommer

att belasta detta anslag.

Enligt uppgift från förvaltningskontoret kommer även arvodena

till ledamöterna i Riksdagens arvodesnämnd att belasta detta

anslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Riksdagsutskottens resor utom Sverige (A 2)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till

Riksdagsutskottens resor utom Sverige anvisas 18 500 000 kr.

Medlen har enligt uppgift från förvaltningskontoret beräknats

för mandatperioden 1994/95--1996/97.

Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. I anslaget

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

ingår numera även kostnaderna för medföljande tjänstemän vilka

tidigare belastat annat anslag. Medlen disponeras under en

treårsperiod som reservationsanslag i enlighet med regler som

fastställs av talmanskonferensen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för riksdagsutskottens resor utom Sverige.

Riksdagens förlagsverksamhet (A 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

förlagsverksamhet anvisas ett förslagsanslag på 33 914 000 kr.

Under detta anslag har samlats alla kostnader och intäkter för

de förlagsprodukter som riksdagen ger ut liksom information i

elektronisk form, bl.a. riksdagens publika databaser (Rixlex).

Huvuddelen av kostnaderna avser riksdagstrycket som har

budgeterats för en volym om 60 000 sidor.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för riksdagens förlagsverksamhet för budgetåret

1994/95.

Riksdagens byggnader m.m. (A 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

byggnader m.m. anvisas ett reservationsanslag på 127 733 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för riksdagens byggnader m.m.

Riksdagens förvaltningskostnader (A 5)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

förvaltningskostnader anvisas ett ramanslag på 242 101 000 kr.

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl.

kostnaderna för förlagsverksamhet och fastighetsförvaltning.

Kostnaderna avser bl.a. löner, administration, intern service,

säkerhet, datateknik, bibliotek och informationsverksamhet.

I propositionen anges att förvaltningskostnaderna, jämfört med

innevarande budgetår, beräknas öka med ca 12 miljoner kronor

till följd av beräknade effekter av valet, ökade aktiviteter

bl.a. på informations- och dataområdena, ianspråktagande av en

ny fastighet samt avtalade ökningar av lönekostnaderna. I

förslaget ingår även en fortsatt reinvestering av ADB-tekniken,

vilken anges vara en förutsättning för fortsatt rationalisering

av verksamheten.

Motionen

I motion 1993/94:K312 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) yrkas att riksdagen till Riksdagens förvaltningskostnader

för budgetåret 1994/95 anvisar 230 000 000 kr.

I motionen framhålls att det är angeläget att riksdagen och

riksdagens myndigheter underkastas samma hårda sparbeting som

gäller för statliga myndigheter och bolag. Därför föreslår

motionärerna att förslaget på 242 101 000 kr reduceras med 5 %

till 230 000 000 kr.

Utskottets bedömning

I motion 1993/94:K312 yrkande 1 föreslås att anslaget av

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

allmänna besparingsskäl skall reduceras till 230 000 000 kr.

Utskottet avstyrker motionens krav på en reduktion med 5 % och

tillstyrker förvaltningskontorets förslag.

Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen (B 1)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen anvisas ett ramanslag på

32 280 000 kr. Anslagsbeteckningen föreslås ändrad från

förslagsanslag till ramanslag.

Av propositionen framgår att ämbetet i anslagsframställningen

redovisat ett ettårigt budgetförslag för 1994/95 och hemställt

att verksamheten även i fortsättningen skall finansieras med

förslagsanslag. Förvaltningskontoret uppger sig inte ha någon

erinran mot Justitieombudsmännens medelsberäkning, men anser att

även denna verksamhet bör kunna bedrivas med ramanslag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen för

budgetåret 1994/95.

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli (B 3)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli anvisas ett

förslagsanslag av 7 960 000 kr.

Av propositionen framgår att förslaget ges i avvaktan på det

förslag om organisationen av riksdagens internationella

verksamhet som förvaltningskontoret avser att återkomma med

under våren.

Utskottets bedömning

Förvaltningskontoret har under ärendets beredning i utskottet

anmält att man alltjämt avser att under våren lägga fram förslag

om hur Nordiska rådets svenska delegation skall organiseras i

framtiden. I avvaktan på ett sådant eventuellt

organisationsförslag anser utskottet att anslaget kan föras upp

med det i budgetpropositionen föreslagna beloppet.

Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i

gemensamma kostnader för Nordiska rådet (B 4)

Propositionen

Riksdagens förvaltningskontor föreslår att till Nordiska

rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma

kostnader för Nordiska rådet anvisas ett förslagsanslag på

12 797 000 kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag

till anslag för Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet.

2. Telefonsamtal till riksdagen

Motionerna

I motionerna 1993/94:K301 av Olle Schmidt (fp) och

1993/94:K304 av Karl-Göran Biörsmark (fp) yrkas att riksdagen

beslutar införa 020-nummer till riksdagen. I motionerna

framhålls vikten av att underlätta kontakten mellan

riksdagsledamöterna och väljarna. Ett sätt är att se till så att

man för ett telefonsamtal till riksdagen endast behöver betala

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

en markering, dvs. införa 020-nummer.

Riksdagens tidigare behandling m.m.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen under senare år

behandlat och avstyrkt motioner om inrättande av 020-nummer för

samtal till riksdagen, senast hösten 1992.

Konstitutionsutskottet (bet. 1992/93:KU9) ansåg då att riksdagen

borde avvakta STATTEL-delegationens arbete med frågan om

användning av 020-linjer inom statlig verksamhet.

STATTEL-delegationen tillsattes av regeringen i april 1991 och

har enligt sina direktiv (dir. 1991:29) i uppdrag att genomföra

åtgärder för att effektivisera statliga myndigheters

telekommunikationer. I direktiven uppmärksammas 020-tjänsten,

som innebär att den som abonnerar på denna står för

trafikavgifterna för inkommande samtal med undantag för avgiften

för den första markeringen, vilken den uppringande står för. Det

betonas i direktiven att ett införande av en sådan tjänst bedöms

kraftigt öka statens kostnader, varför även andra lösningar

måste utredas.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har från Riksdagens förvaltningskontor inhämtat

följande upplysningar.

STATTEL-delegationen förbereder f.n. en upphandling av en

telefonitjänst för den statliga sidan. Kravspecifikationen

kommer att innehålla krav på en tjänst som gör det billigare för

allmänheten att ringa till myndigheter. En tjänst som

myndigheten själv sedan kan besluta att ansluta sig till eller

ej. Enligt delegationens tidsplan skall en kravspecifikation

vara färdig om ett år och upphandlingen vara avslutad till

slutet av 1995. Telefonitjänsten beräknas vara i bruk under

1996.

Årliga trafikundersökningar har visat en ökning av

teletrafiken till riksdagen med 10--15 % per år. Detta har

medfört att telefonitjänsten, som dimensionerades för 10 år

sedan, är mycket hårt ansträngd under trafiktoppar, med ökade

svarstider som följd. En reinvestering i och utbyggnad av en ny

telefonväxel har föreslagits i årets budgetproposition (prop.

1993/94:100 bil. 16 anslag A 4).

Kostnaderna för att införa 020-nummer till riksdagen ingår

inte i förvaltningskontorets lämnade budgetförslag för

budgetåret 1994/95 men förvaltningskontoret har undersökt

kostnaden för att införa 020-nummer till riksdagen.

Ett 020-nummer till riksdagen kan införas vid sidan om det

vanliga telefonnumret 08-786 40 00. Ett nytt sexsiffrigt

020-nummer kan kopplas till växeln. Direktval kan i detta

alternativ inte väljas, utan samtalet kopplas via växeln, vilket

skulle kräva ytterligare en deltidstjänst. Dessutom skulle

krävas ytterligare utbyggnad av antalet ledningar.

Kostnaderna för teletrafiken med ett 020-nummer är svåra att

beräkna men beräknas uppgå till 1,45 miljoner kronor.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

De sammanlagda engångskostnaderna för ett 020-nummer kopplat

till växeln beräknas till 0,11 miljoner kronor och de årliga

kostnaderna för abonnent- och trafikkostnader m.m. till 1,66

miljoner kronor.

En beräkning har även gjorts för alternativet att förse varje

riksdagsledamot med ett eget 020-nummer, som komplement till

ordinarie nummer i riksdagens växel. De sammanlagda

engångsavgifterna för ett individuellt 020-nummer för varje

ledamot beräknas till 1,1 miljoner kronor. De årliga kostnaderna

för abonnent- och trafikkostnader m.m. skulle utgöra 8,5

miljoner kronor.

Sammanställning av kostnader

1) Ett 020-nummer till växeln

Engångsavgifter 0,11 mkr

Abonnent- och trafikkost/år 1,66 mkr

2) Ett individuellt 020-nummer för varje ledamot

Engångsavgifter 1,1 mkr

Abonnent- och trafikkost/år 8,5 mkr

Utöver ovanstående beräkningar tillkommer kostnader för

nytryck av brevpapper, visitkort m.m. för komplettering med

020-nummer.

Utskottets bedömning

Beräknad kostnad för införande av 020-samtal till riksdagen

framgår av förvaltningskontorets redovisning. Vidare framgår att

STATTEL-delegationens arbete med frågan om användning av

020-linjer inom statlig verksamhet fortfarande pågår. Utskottet

vidhåller sin tidigare inställning att detta arbete bör

avvaktas. Motionerna 1993/94:K301 och 1993/94:K304 avstyrks av

utskottet.

3. Direkta radiosändningar av riksdagsdebatter

Motionen

I motion 1993/94:K310 av Hadar Cars m.fl. (fp, s och c) yrkas

att riksdagen ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att utreda

förutsättningarna och kostnaderna för utsändning per radio av

debatterna i kammaren.

Enligt motionärerna vore det värdefullt för förståelsen av och

respekten för den representativa demokratin om medborgarna fick

möjlighet att också direkt -- dvs. utan sovring och bearbetning

av media och vid tidpunkten för debatten -- själva ta del av det

som sägs i kammaren och notera talarnas tonfall och engagemang i

anföranden och repliker. Det skulle enligt motionärerna ge

medborgarna ökad insyn i de parlamentariska arbetsformerna och

sannolikt också bidra till en större stringens i debatten i

kammaren.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Konstitutionsutskottet avstyrkte vid riksmötet 1989/90 (bet.

1989/90:KU36) en motion med yrkande om att talmanskonferensen

skulle undersöka möjligheterna till sändning i radion av

samtliga kammardebatter. I samband härmed avstyrktes även en

motion som bl.a. gällde utredning av möjligheterna till

förbättrad information om riksdagens arbete. Utskottet delade

den uppfattning som uttryckts i en av motionerna om att

massmediernas rapportering från kammaren delvis är beroende av

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

när debatterna och voteringarna äger rum. Om kammararbetet

koncentrerades mer var det enligt utskottet möjligt att också

etermedieföretagen gjorde den bedömningen från

nyhetsvärderingssynpunkt att sändningarna från riksdagen bör

öka. Enligt utskottet borde riksdagen inte göra något uttalande

om fler TV- eller radiosända debatter. Riksdagen följde

utskottet.

Vid 1992/93 års riksmöte avstyrkte utskottet (bet.

1992/93:KU9) motioner om ökade TV-sändningar av riksdagsarbetet.

Utskottet ansåg att av den redovisning som då lämnats av

förvaltningskontoret framgick att mycket omfattande insatser

gjorts och var under övervägande inom informationsområdet.

Enligt utskottet hade förvaltningsstyrelsen det övergripande

ansvaret för informationsfrågorna, och styrelsen kunde genom sin

parlamentariska sammansättning under talmannens ledning på

lämpligt sätt initiera de förändringar och den utveckling som

ändrade förhållanden kan motivera. Frågor om ökade resurser fick

aktualiseras i sedvanliga budgetsammanhang. Enligt utskottet

torde den för informationsfrågorna särskilt tillsatta

parlamentariska referensgruppen här ha särskild betydelse. Några

initiativ från utskottets sida med anledning av motionerna ansåg

utskottet inte nu påkallade. Riksdagen följde utskottet.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens

förvaltningskontor.

Förvaltningskontoret vill här erinra om sina övergripande mål

att aktivt informera allmänheten om riksdagens arbete och

arbetsformer. Detta görs i olika former bl.a. genom service till

massmedia men också genom information riktad direkt till

allmänheten. För beredning av viktigare policyfrågor inom

informationsområdet finns det inom riksdagen en parlamentarisk

referensgrupp.

Vissa riksdagsdebatter och öppna utskottsutfrågningar m.m.

direktsänds ibland i radio och/eller TV. Beslutet att sända är

helt och hållet massmedias eget medan riksdagen svarar för att

det rent praktiskt m.m. ordnas på bästa sätt för massmedia.

Det är av största vikt att allmänheten informeras om

riksdagens arbete. Det ankommer dock inte på riksdagen att styra

massmedias nyhetsvärdering eller vilka debatter som skall sändas

direkt. Däremot ankommer det på riksdagen att underlätta

massmedias bevakning av riksdagsarbetet.

Fr.o.m. 1993/94 års riksmöte finns en länk mellan riksdagen

och Kaknästornet. Genom paraboler direktöverförs ljud och bild

från kammaren till Kaknäs. Massmediabolag kan sedan direkt,

eller genom markbunden förlängning, "tappa" och sända debatter.

Hyran för länken bekostas av riksdagen med 120 000 kr per år.

Sedan nya rörliga kameror installerades i kammaren för några år

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

sedan är såväl ljud- som bildkvalitet via länken av mycket hög

kvalitet.

Åtgärderna har vidtagits för att underlätta massmedias

bevakning av riksdagens arbete. Länken har t.ex. gjort det

möjligt för TV 4:s redaktion att vara ständigt uppkopplad till

riksdagen via Kaknästornet.

Förvaltningskontoret anser det inte, bl.a. av kostnadsskäl, i

dag vara realistiskt med egna radiosändningar från riksdagen. En

kontinuerlig utveckling av riksdagens informationsverksamhet är

dock av stor vikt.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det är av stor vikt att riksdagens

informationsverksamhet kontinuerligt utvecklas. I likhet med

föregående år vill utskottet framhålla att förvaltningsstyrelsen

har det övergripande ansvaret för informationsfrågorna och att

styrelsen genom sin parlamentariska sammansättning, under

ledning av talmannen, på ett lämpligt sätt kan initiera de

förändringar och den utveckling som kan motiveras av ändrade

förhållanden.

Av förvaltningskontorets redovisning framgår att åtgärder

vidtas för att underlätta massmedias bevakning av riksdagens

arbete. Utskottet anser inte att det är påkallat med något

initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen. Motion

1993/94:K310 avstyrks av utskottet.

4. Kommunikation med allmänheten via datorpost

Motionen

I motion 1993/94:T808 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

begärs att riksdagen skall besluta ge förvaltningsstyrelsen i

uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med

allmänheten via datorpost.

Enligt motionärerna bör riksdagsledamöter och andra

förtroendevalda vara möjliga att nå via elektronisk post.

Offentliga handlingar hos myndigheter bör finnas tillgängliga på

nätet. Datanätet bör enligt motionärerna kompletteras med

"Medborgarnas datakontor" där vem som helst kan få fram material

från myndigheter.

Riksdagens förvaltningskontor

Utskottet har inhämtat följande upplysningar från riksdagens

förvaltningskontor.

Riksdagens datasystem är sedan flera år anslutet till den

internationella standarden för elektronisk post, X.400.

Alla Allin1-användare kan via en tjänst i riksdagens

elektroniska post kommunicera med det publika X.400-nätet.

Således kan även extern elektronisk post sändas till riksdagens

dataanvändare genom X.400-nätet. För kommunikation mellan några

partikanslier i riksdagen och deras partiorganisationer har även

upprättats en speciell kommunikation via X.400.

Sedan hösten 1993 deltar förvaltningskontoret i ett

pilotprojekt där man knyter ihop X.400 med de facto-standarden

Internet. Försöket går ut på att via X.400-koppling kunna ta

emot och skicka elektronisk post även till Internet.

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

Kommunikationen mellan de två näten och riksdagens datasystem

sker via en dator på det företag som svarar för projektet. Av

säkerhetsskäl föredrar riksdagens ADB-enhet för närvarande en

kommunikation med Internet via en X.400-koppling.

De Allin1-användare som är intresserade av tillgång till

elektronisk post via X.400 och Internet kan således erbjudas

detta genom pilotprojektet. Adresseringen kan dock fortfarande

vara besvärlig men genom ADB-enhetens försorg kan

distributionslistor eller kortnamn skapas. En permanentning av

försöket kommer att övervägas senare under året.

Externa användare av riksdagens databas Rixlex har dessutom

visat intresse för direkt kommunikation via Internet.

Förvaltningskontoret försöker att lösa säkerhetsproblemen i

samband med en anslutning av enbart Rixlex till Internet.

Förvaltningskontoret följer i övrigt utvecklingen på området.

Utskottets bedömning

Motionärerna yrkar att förvaltningsstyrelsen skall få i

uppdrag att vidta åtgärder så att riksdagen kan kommunicera med

allmänheten via datapost. Av förvaltningskontorets redovisning

framgår att flera åtgärder har vidtagits och att ytterligare

åtgärder är under övervägande vad gäller kommunikation via

datanät och informationsspridning i elektronisk form. Mot

bakgrund härav anser inte utskottet att det är påkallat med

något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen.

Utskottet avstyrker motion 1993/94:T808 yrkande 2.

5. Ersättning till Olof af Forselles

Motionen

I motion 1993/94:K314 yrkandena 1 och 2 av Robert Jousma (nyd)

yrkas att riksdagen skall begära att regeringen tillsätter en

utredning med uppgift att belysa problematiken kring affären

riksdagen kontra Olof af Forselles. Vidare yrkas att riksdagen,

om utredningen påvisar att Olof af Forselles blivit oskäligt

behandlad, reglerar de krav som han eller av honom utsett ombud

eventuellt kommer att ställa.

Riksdagens tidigare behandling

Frågan om ekonomisk ersättning från riksdagens sida till Olof

af Forselles har behandlats vid ett flertal tillfällen med

anledning av motioner, senast våren 1993 (bet. 1992/93:KU29). En

redovisning av frågan har lämnats i betänkandet 1987/88:KU10.

Utskottet erinrade vid riksmötet 1988/89 (bet. 1988/89:KU24)

om att Riksdagens förvaltningskontor den 3 december 1986

beslutat tillerkänna Olof af Forselles ett belopp ex gratia om

5 000 kr i månaden med början den 1 november 1986 och med

upphörande den 30 april 1989 (den månad då Olof af Forselles

uppnådde 65 års ålder). Utskottet avstyrkte motionsyrkande om

ytterligare ersättning under hänvisning till tidigare intagen

principiell ståndpunkt att en fråga av förevarande karaktär

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

borde behandlas av förvaltningsstyrelsen.

Utskottet avstyrkte under riksmötet 1992/93 (bet.

1992/93:KU29) en motion med yrkande om ersättning till Olof af

Forselles, under hänvisning till utskottets tidigare

ställningstaganden till motioner med samma syfte som den då

behandlade. Den aktualiserade frågan fick enligt utskottet anses

avgjord för riksdagens del genom förvaltningsstyrelsens beslut

den 3 december 1986.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning i frågan om

ersättning till Olof af Forselles, varför motion 1993/94:K314

yrkandena 1 och 2 avstyrks.

6. Tredimensionell uppmätning av riksdagshusen

Motionen

I motion 1993/94:K314 yrkande 3 av Robert Jousma (nyd) begärs

att riksdagen i syfte att rädda de kulturellt värdefulla

riksdagsbyggnaderna ger förvaltningsstyrelsen i uppdrag att

påbörja tredimensionell uppmätning av huskropparnas rörelse.

Enligt motionären rör sig riksdagshusen rejält, vilket på sikt

kommer att medföra stora skador. Den planerade höjningen av

grundvattennivån kommer enligt motionären inte att återge de av

röta skadade pålarna deras förmåga att bära den last de är

avsedda att göra.

Riksdagens förvaltningskontor

Med anledning av att utskottet begärt upplysningar från

riksdagens förvaltningskontor, har förvaltningskontoret inhämtat

ett yttrande från Statens geotekniska institut som anför

följande.

Statens geotekniska institut (SGI) har 1990 på riksdagens

uppdrag analyserat riksbyggnadernas grundläggning. SGIs

sammanfattande bedömning enligt skriftlig rapport är att

byggnadernas bestånd ej är i fara. Den omfattande pålningen

under byggnaderna innebär att det ej finns risk för att

byggnaderna skall falla sönder. Vad som kan hända är att nya

sprickor inträffar till följd av de långsamma sättningar som

pågår.

Byggnaderna utsattes redan under uppförandet vid seklets

början och under de närmaste åren därpå för betydande

sättningar. Sättningarna har därefter tillväxt i relativt

långsam takt. De är föranledda av s.k. krypdeformationer i

grundkonstruktioner och undergrund och kan förväntas fortsätta

under lång tid framöver. Sättningshastigheten är i genomsnitt

0,3 à 1,0 mm per år.

Sättningsuppföljningar utförs genom s.k. precisionsavvägning.

Mätpunkterna består av särskilt för ändamålet i byggnaderna fast

monterade ståldubbar. Avvägning innebär att mätpunkternas

höjdläge (nivå) vid varje mättillfälle bestäms i förhållande

till fasta referenspunkter. Metoden är erkänd och vedertagen för

noggranna sättningsobservationer av bl.a. byggnader och har

fördelen att mätningarnas noggrannhet kan värderas ur

mätresultaten. Genom mätningarna kan byggnadernas rörelsemönster

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

kartläggas.

För att kunna följa rörelserna i byggnaderna mer i detalj

installerades ett antal nya mätpunkter inne i byggnaderna under

hösten 1992. Mätningar utförs för närvarande av samtliga

mätpunkter 2 gånger per år.

För uppmätning av de små rörelser, som här är aktuella, krävs

långsiktiga mätningar över flera år med tillförlitliga metoder,

som har känd felmarginal. Nuvarande mätningar ger erforderlig

information. Enligt vår uppfattning kommer kompletterande

horisontella rörelsemätningar för byggnadernas rörelse inte att

ge ytterligare information. Det är således inte meningsfullt att

etablera ett system av mätpunkter, exempelvis i byggnadernas

fasader, för horisontella rörelsemätningar.

Om horisontella mätningar skulle utföras bör sådana mätningar

ske i lokala partier av byggnaderna som uppvisar ojämna

vertikala rörelser och i väggkonstruktioner, exempelvis i

anslutning till sprickor, där noggranna relativa

deformationsmätningar kan utföras.

Utskottets bedömning

Av budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 16, anslag

A 4 Riksdagens byggnader m.m.) framgår att utrednings- och

projekteringsarbetet av åtgärder för att långsiktigt säkra

grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kommer att

fortsätta under 1994/95. Hela projektet beräknas sannolikt kunna

vara slutfört under 1995/96, då medel kommer att erfordras för

produktionsskedet. Medelsbehovet för det fortsatta arbetet under

1994/95 har beräknats till 7 miljoner kronor.

Mot bakgrund av vad som framkommit i yttrande från Statens

geotekniska institut anser inte utskottet att det finns skäl att

ge förvaltningskontoret ett sådant uppdrag som motionären

önskar. Utskottet avstyrker motion 1993/94:K314 yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagens ledamöter och partier m.m.