Bet. 1993/94:KU38

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU38

Några frågor om sekretess

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner som väckts med anledning av propositionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

KU38

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1993/94:165 Några

frågor om sekretess jämte tre motioner som väckts med anledning

av propositionen och två motioner från den allmänna

motionstiden. I propositionen föreslås en rad ändringar i

sekretesslagen i syfte att bl.a. förbättra integritetsskyddet

för enskilda och att tillgodose vissa insynsintressen i fråga om

uppgifter som i dag är sekretesskyddade. Förslagen gäller bl.a.

införandet av en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i

ritningar över t.ex. bankvalv samt uppgifter om körkorts

referensnummer, i båda fallen för att förebygga eller beivra

brott.

Vidare föreslås införandet av sekretess för uppgifter i

anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, för uppgifter

i läkarintyg i ärenden om parkeringstillstånd, för uppgifter om

vissa offentliganställdas bostadsadress, hemtelefonnummer och

personnummer, för vissa uppgifter i ärenden om befrielse från

värnpliktsskyldigheten, för uppgifter i sjömansregistret samt

för uppgifter i ärenden som rör överförande av verkställighet av

brottmålsdom, allt för att stärka skyddet för den enskildes

personliga förhållanden.

Regeringens förslag avser också sekretess för uppgifter i

utrikesförvaltningens tjänsteomdömen och för uppgifter i fråga

om tillsynen över stiftelser samt för vissa uppgifter hos JK.

I propositionen föreslås även ett undantag för sekretessen

inom socialtjänsten, för att ge möjlighet för personer att få

del av uppgifter av betydelse för att få vetskap om biologiska

föräldrar. Ett annat undantag från sekretess som föreslås i

propositionen ger möjlighet för konkursförvaltare att ta del av

revisionspromemorior.

Utskottet har tillstyrkt propositionen och avstyrkt samtliga

motionsyrkanden.

Propositionen

I proposition 1993/94:165 yrkas att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100).

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1993/94:K51 av Hans Göran Franck (s), vari yrkas att riksdagen

beslutar avslå proposition 1993/94:165 beträffande punkterna

1--3 i enlighet med vad som anförts i motionen,

1993/94:K52 av Liisa Rulander (kds), var i yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om lättnader av sekretessen beträffande

familjehem,

1993/94:K53 av Bengt Hurtig m.fl. (v), vari yrkas att

riksdagen beslutar att 8 kap. 21 § sekretesslagen ges följande

lydelse:

"Sekretess gäller i verksamhet som består i tillsyn över

stiftelser, vilka har till ändamål att utge bidrag eller ge vård

till behövande privatpersoner, om enskilds personliga och

ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller

någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i

högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga

förhållanden, och annars i högst tjugo år".

Motioner från allmänna motionstiden 1994

1993/94:K416 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring av

utrikessekretessen att det skall vara möjligt att häva denna i

fall ärendet rör flyktingspionage mot enskild.

1993/94:K435 av Ulla Orring (fp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av att offentliggöra visst bakgrundsmaterial till beslut

i asylärende i enlighet med motionen.

Utskottet

Inledning

Till grund för propositionen ligger två promemorior upprättade

inom Justitiedepartementet samt en framställning från

Justitiekanslern.

Sekretesslagen ses fortlöpande över med hänsyn till att det

ligger i ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta

tillämpningsområde att lagen kontinuerligt måste anpassas till

ändrade förhållanden på den offentliga sektorn. Under våren 1993

utarbetades således inom Justitiedepartementet

departementspromemorian Några frågor om sekretess (Ds 1993:55),

vilken behandlade en rad frågor med anledning av framställningar

om ändringar i sekretesslagen. Denna promemoria liksom en

promemoria om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över

stiftelser blev föremål för remissbehandling medan det

beträffande den ovannämnda framställningen från Justitiekanslern

inte ansågs nödvändigt med remissbehandling.

Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bankvalv

Propositionen

För närvarande gäller enligt 5 kap. 2 § sekretesslagen

sekretess för uppgift om säkerhets- eller bevakningsåtgärd med

avseende på bl.a. byggnader och lokaler om det kan antas att

syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Regeringen

föreslår en ändring av paragrafens formulering så att

sekretessen även gäller för uppgifter som lämnar upplysning

eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller

bevakningsåtgärd i syfte att hindra att ritningar som är

allmänna handlingar hos byggnadsnämnd kan komma till användning

vid planering av inbrott mot t.ex. banker. Under senare år har

framkommit uppgifter som tyder på att ritningar kommit till

sådan användning. Inbrottsförsök har ägt rum från intilliggande

lokaler, och personal vid stadsbyggnadskontor har uppmärksammat

fall där ritningar över banklokaler utan särskild anledning

begärts ut av okända personer. Lagrådets synpunkter har

beaktats.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för körkorts referensnummer

Propositionen

Regeringen föreslår ett tillägg till 5 kap. 3 § sekretesslagen

för att körkorts referensnummer skall kunna sekretessbeläggas.

Sekretessen enligt paragrafen gäller i dag för uppgifter som

lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller

liknande metod som har till syfte att underlätta befordran eller

användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven

sekretess åsidosätts.

Referensnummer för körkort infördes den 1 januari 1993 för att

i möjligaste mån förhindra att förfalskade körkort används i

brottsligt syfte. Om referensnumret vid en kontroll mot

körkortsregistret är kopplat till personnumret på ett körkort

visar detta att körkortet med största sannolikhet är äkta.

Säkerheten i systemet bygger på att ingen skall kunna ta reda på

referensnumret för någon annans körkort. För att säkerheten i

nummersystemet skall kunna upprättahållas måste enligt

propositionen sekretessen vara huvudregeln. Endast om det står

klart att numret kan utlämnas utan fara för att kontrollen av

körkorts äkthet motverkas får det således enligt förslaget

lämnas ut. Eftersom meddelarfriheten för övriga uppgifter i 5

kap. 3 § sekretesslagen är inskränkt föreslår regeringen att

detta också skall gälla för uppgifter om referensnummer.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens

ansvarsnämnd

Propositionen

Regeringen föreslår att 7 kap. 2 och 4 §§ sekretesslagen

kompletteras med bestämmelser om att sekretess skall gälla för

uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga

förhållanden i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider betydande men om uppgiften röjs. För dessa uppgifter

föreslås -- i likhet med vad som till största delen gäller för

uppgifter inom hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten --

att meddelarfrihet inte skall råda. -- Den föreslagna

bestämmelsen i 7 kap. 2 § har utformats med beaktande av

Lagrådets synpunkter.

Motionen

Hans Göran Franck (s) begär i motion K51 att meddelarfriheten

inte skall begränsas. Han hänvisar till att det rör sig om

myndighetsutövning och att denna "säkerhetsventil" måste finnas.

Enligt motionären kräver en utvidgning av sekretessen inte bara

goda utan tvingande skäl eftersom den samlade effekten kan

åstadkomma en högst påtaglig försvagning av den demokratiska

insynen om det blir rutin att införa nya sekretessbestämmelser.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att de uppgifter som nu

föreslås bli skyddade av sekretess är av sådan art att det är

befogat att inte låta meddelarfrihet råda. Utskottet tillstyrker

således propositionens förslag i denna del och avstyrker motion

K51, såvitt nu är i fråga.

Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska

föräldrar

Propositionen

I propositionen föreslås en ändring av 7 kap. 4 §

sekretesslagen (socialtjänstsekretessen) med innebörd att det

utan hinder av sekretessen får lämnas uppgift till enskilda som

uppnått myndig ålder om förhållanden som är av betydelse för att

de skall få vetskap om vilka deras biologiska föräldrar är.

Lagrådet har avstyrkt förslaget i denna del med hänvisning till

att det skulle försvåra faderskapsutredningar och till att

nuvarande sekretessregler möjliggör avvägningar mellan barnets

intresse och moderns och övriga berördas intresse av att frågan

anses utagerad i och med att faderskapet fastställts på

föreskrivet sätt. Enligt de nuvarande bestämmelserna gäller

sekretessen om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan

att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Enligt

Lagrådet är de olika problem som är förenade med sekretesskyddet

när det gäller eftersökande av det biologiska föräldraskapet i

olika fall otillräckligt klarlagda och analyserade.

I propositionen hänvisas till att de uppgifter som förekommer

inom socialtjänsten ofta rör mycket personliga förhållanden och

till att uppgifterna därmed ofta är känsliga från

integritetssynpunkt, vilket är anledningen till det starka

sekretesskyddet inom socialtjänsten. Regeringen anser emellertid

att ett barns intresse att få kunskap om vem som är dess

biologiska förälder väger mycket tungt och att moderns och

eventuella mäns integritetsskydd måste stå tillbaka för detta

barnets intresse. Undantag bör därför enligt regeringen göras

från den normalt stränga sekretessen.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Våren 1990 behandlade konstitutionsutskottet i ett yttrande

till socialutskottet över barnkonventionen (1989/90:KU8y) ett

motionsyrkande om att det skulle införas en undantagsbestämmelse

i 7 kap. 4 § sekretesslagen för den som vill få kunskap om sina

föräldrar. Utskottet avstyrkte motionen men uttalade samtidigt

som sin mening att det var angeläget att intresset av att en

person skall kunna få tillgång till uppgifter om sin börd i

möjligaste utsträckning kan tillgodoses och att det fanns

anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang överväga en

ändring av sekretesslagen för att tillgodose detta intresse.

Socialutskottet anslöt sig till denna bedömning.

Konstitutionsutskottet har därefter vid tre tillfällen (bet.

1990/91:KU10, bet. 1991/92:KU11 och bet. 1992/93:KU38)

behandlat motionsyrkanden som tagit upp den aktuella frågan.

Utskottet har därvid avstyrkt motionsyrkandena bl.a. med

hänvisning till regeringens utredning.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Uppgifter i ärenden om placering i familjehem

Propositionen m.m.

I propositionen sägs i samband med den i föregående avsnitt

föreslagna ändringen i 7 kap. 4 § sekretesslagen att regeringen

inte i detta sammanhang finner skäl att föreslå en inskränkning

i sekretessen vad gäller uppgifter i ärenden om placering vid

t.ex. familjehem. Bakgrunden till att frågan togs upp i

propositionen var att riksdagens ombudsmän (JO) i sitt

remissyttrande över departementspromemorian Några frågor om

sekretess framhållit att det föreslagna undantaget när det

gäller barns tillgång till uppgifter om biologiska föräldrar

skulle komma att få en endast begränsad räckvidd. Insynsbehovet

hade enligt JO en vidare räckvidd. Sekretessinskränkningen borde

bestämmas så att den lämnar möjlighet för enskild att få

tillgång till uppgifter om sitt ursprung i vidare bemärkelse.

Enligt JO gör sig insynsbehovet gällande även i fråga om andra

uppgifter än de som direkt angår bördsfrågan. JO hänvisar bl.a.

till gallringsförutsättningarna enligt 62 § socialtjänstlagen

som från de normala gallringsförutsättningarna undantar

uppgifter rörande faderskapsutredningar, adoptionsutredningar

och placering i hem för vård eller boende, familjehem eller

annat enskilt hem. Som en bakgrund till dessa undantag i

gallringsförutsättningarna anförs att det kan ses som en

rättighet för människor att få kunskap om sin historia och sin

bakgrund. Behovet av kunskaper är inte begränsat till enbart de

biologiska förhållandena. För en persons utveckling kan det vara

viktigt att få reda på sitt sociala ursprung samt andra tidigare

sociala förhållanden som haft en avgörande betydelse. Mot den

bakgrunden har handlingar rörande adoption och placeringar

undantagits från gallringsplikten. JO anser att insynsrätten

enligt sekretesslagen bör bestämmas så att den enskilde kan få

del även av de nu diskuterade uppgifterna.

Motionen

I motion K52 av Liisa Rulander (kds) framhålls att det finns

ett behov att lätta på sekretessen för familjehemmens adresser

så att de kan lämnas ut i den omfattning som kan anses rimlig

för att familjer med samma problemområden skall kunna få stöd av

varandra. Ett klart uttalande i detta syfte behövs och detta bör

ges regeringen till känna.

Utskottets bedömning

Utskottet är inte berett att nu utan närmare utredning förorda

en sådan lättnad i sekretessen som begärs i motion K52.

Utskottet förutsätter emellertid att frågan blir föremål för

bedömningar i det fortlöpande översynsarbete i fråga om

sekretesslagen som pågår inom regeringskansliet. Utskottet

avstyrker följaktligen motion K52.

Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om

parkeringstillstånd

Propositionen

I propositionen föreslås en utvidning av

socialtjänstsekretessen i 7 kap. 4 § sekretesslagen till att

omfatta även ärenden om tillstånd till parkering för

rörelsehindrade. I sådana ärenden skall således enligt förslaget

gälla sekretess för uppgifter om enskildas personliga

förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas

utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Bakgrunden är att läkarintyg regelmässigt infordras i dessa

ärenden och att dessa intyg ofta är mycket detaljerade och

emellanåt ursprungligen varit avsedda för ansökan av bidrag

eller förmåner. Intygen omfattas i dag visserligen av sekretess

när de är tillgängliga inom hälso- och sjukvårdssektorn och

angränsande områden men skyddas inte av sekretess utan en

kompletterande sekretessregel när de blir tillgängliga utanför

detta område, t.ex. när de ges in till trafiknämnd i samband med

ansökan om parkeringstillstånd.

Ärenden om parkeringstillstånd har vissa likheter med ärenden

om tillstånd till riksfärdtjänst, vilka jämställts med

socialtjänst vid tillämpningen av sekretesslagen. Enligt

regeringen är det därför lämpligt med samma lösning beträffande

ärenden om parkeringstillstånd. Meddelarfrihet bör därför inte

gälla för uppgifterna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter om

offentliganställdas adresser m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås en komplettering av 7 kap. 11 §

sekretesslagen med innebörd att sekretessen också skall gälla

bostadsadresser, hemtelefonnummer och personnummer i den

personaladministrativa verksamheten hos sådana myndigheter där

personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller

annat allvarligt men om uppgiften lämnas ut. Det lämnas till

regeringen att i förordning föreskriva hos vilka myndigheter

sekretessen skall gälla. Som exempel på myndigheter där det

finns ett mer påtagligt behov av sekretesskydd nämns polis-,

åklagar- och kronofogdemyndigheter samt myndigheter inom

socialtjänsten.

Regeringen framhåller den grundläggande bedömningen att man

skall vara restriktiv vid införande av sekretess på nya områden

och anger att myndigheternas personaladministrativa verksamhet

är ett sådant område där det sedan gammalt gällt en långtgående

offentlighet, även om vissa begränsningar infördes 1987. Sedan

dess gäller nämligen sekretess i myndighets

personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds

personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde eller

någon honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt

men om uppgiften röjs. I propositionen framhålls bl.a. att de

tjänstemän som i det enskilda fallet har att göra

sekretessbedömningen upplevt situationen som besvärlig och haft

svårt att göra en sekretessbedömning. För att det nu föreslagna

skyddet skall bli tillfredsställande bör enligt regeringen den

nya bestämmelsen i stället utformas med ett omvänt

skaderekvisit. Endast om det står klart att uppgiften kan lämnas

utan fara för att den anställde eller någon honom närstående

lider men skall uppgiften få röjas.

Regeringen framhåller att det är mindre lämpligt att

lagreglera vilka myndigheter som skall omfattas av det utökade

sekretesskyddet eftersom kretsen av myndigheter kan komma att

förändras över tiden. Endast uppgifter hos sådana myndigheter

där de anställda på grund av arbetets karaktär regelmässigt

utsätts för hot och trakasserier skall kunna skyddas.

Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.

Motionen

I motion K51 av Hans Göran Franck (s) framhålls att det

angelägna syftet med den föreslagna bestämmelsen är att skydda

tjänstemän mot våld och annat men från personer som t.ex.

ogillat fattade beslut. Motionären anser dock att regeringens

förslag är alltför vittgående. Förslaget innebär en förstärkning

av ett redan gällande sekretesskydd som utformats i samma syfte

som det nu aktuella förslaget. Vidare lämnas det åt regeringen

att avgränsa eller utvidga kretsen av berörda myndigheter.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen av behovet

av ytterligare sekretesskydd på det aktuella området. Enligt

utskottets mening bör det kunna överlämnas till regeringen att

avgöra vilka myndigheter som är i behov att ett utökat

sekretesskydd för de aktuella uppgifterna. Utskottet tillstyrker

således propositionen i denna del och avstyrker motion K51,

såvitt nu är i fråga.

Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem inom

utrikesförvaltningen

Propositionen

I propositionen föreslås en utvidning av 7 kap. 11 §

sekretesslagen, som gäller myndigheters personalsociala och

personaladministrativa verksamhet, till att också omfatta

uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom

utrikesförvaltningen. Bestämmelsen föreslås utformas utan

skaderekvisit eftersom en vägran att lämna ut en uppgift i ett

tjänstgöringsomdöme annars skulle kunna vara ett tecken på att

tjänstgöringsomdömet innehåller uppgifter som skulle kunna störa

förhållandet mellan staterna. Någon inskränkning i

meddelarfriheten föreslås inte.

Bakgrunden till förslaget är att det inom Utrikesdepartementet

har utarbetats ett förslag till ett kompetensbedömningssystem

som innebär att det -- när en tjänsteman lämnar en befattning --

skall avges tjänstgöringsomdömen som skall avse en rad olika

egenskaper och kunskaper, t.ex. arbetsförmåga, initiativförmåga,

självständighet, anpassningsförmåga, stresstålighet,

samarbetsförmåga, kontaktförmåga, sakkunskap, omdömesförmåga

språkkunskaper, ledarskap och utvecklingsbarhet. Den bedömde

tjänstemannen skall ges tillfälle att kommentera omdömena och

dessutom att lämna synpunkter på arbetsledningen vid

tjänstestället. I propositionen framhålls att fördelarna med

systemet bedöms som stora och att det inte är önskvärt att

företrädare för andra länder får möjlighet att hämta ut ingående

beskrivningar av de tjänstemän som arbetar i

utrikesförvaltningen. Regeringen framhåller också att den

enskilde tjänstemannen kan uppleva det som integritetsstörande

om uppgifterna blir tillgängliga för envar.

Motionen

Enligt motion K51 av Hans Göran Franck (s) kan de ovan

redovisade motiven för regeringens förslag tillgodoses inom den

existerande utrikessekretessen. När man i propositionen också

hänvisar till att de aktuella uppgifterna också kan bedömas som

integritetskänsliga tyder den bräckliga motiveringen på att man

vill komma runt de skaderekvisit som nu gäller för

utrikessekretess.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att övervägande skäl

talar för att de aktuella uppgifterna bör skyddas av absolut

sekretess. Utskottet vill också erinra om att ett förslag om

vissa lättnader i utrikessekretessen (SOU 1994:49) för

närvarande bereds i regeringskansliet. Utskottet tillstyrker

således propositionens förslag i denna del och avstyrker motion

K51 såvitt nu är i fråga.

Sekretessen i ärenden om befrielse från skyldigheten att

fullgöra värnpliktstjänstgöring

Propositionen

Bestämmelserna i 7 kap. 12 § sekretesslagen omfattar ärenden

om inskrivning av värnpliktig, antagning till utbildning inom

försvarsmakten, anstånd med värnpliktstjänstgöring eller

vapenfri tjänst samt befrielse från värnpliktstjänstgöring på

grund av nedsättning av prestationsförmågan eller särskild risk

för detta. Regeringen föreslår nu att sekretesskyddet också

skall omfatta ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring

på grund av ekonomiska eller sociala skäl. Sedan begreppet

"befrielse" fått en annan betydelse genom en ändring i

värnpliktslagen 1989 åberopas i ärenden om befrielse från

värnpliktstjänstgöring ofta ekonomiska och sociala förhållanden.

Eftersom tanken med regleringen i 7 kap. 12 § är att skydda

uppgifter om enskilds personliga förhållanden i olika typer av

de ärenden som finns inom den aktuella verksamheten bör även

ömtåliga uppgifter i ärenden om befrielse där ekonomiska eller

sociala skäl åberopas omfattas av sekretess. Skaderekvisitet

skall enligt regeringens förslag vara rakt, dvs. med presumtion

för offentlighet, och meddelarfrihet bör råda för uppgifterna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Sekretess för uppgifter i sjömansregistret

Propositionen

Regeringen föreslår att sekretesskyddet i 7 kap. 15

sekretesslagen som bl.a. omfattar folkbokföringen och liknande

registrering av befolkningen, liksom ärenden om medlemskap i

Svenska kyrkan, skall utvidgas till att också gälla

sjömansregistret. Sjömansregistret förs av Sjöfartsverket och är

ett register över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör.

Registret skall innehålla uppgifter om sjömännens identitet och

kvalifikationer och om fartygen. Sjömännens tidigare och

pågående tjänstgöring på fartyg skall kunna utläsas och kontroll

av fartygets bemanning skall kunna göras med hjälp av

uppgifterna i registret. För omkring ett år sedan fanns ca

60 700 personer, varav drygt 20 000 aktiva sjömän registrerade

i sjömansregistret.

Regeringen hänvisar till att Sjöfartsverket anfört att ett

utlämnande av uppgifter ur sjömansregistret i utrikespolitiska

krissituationer kan få till följd att sjömän eller deras

anhöriga utsätts för förföljelse eller andra trakasserier.

Vidare hänvisas i propositionen till det sekretesskydd som finns

i personaladministrativ verksamhet för offentliganställda

tjänstemän. Regeringen föreslår att bestämmelsen utformas med

presumtionen för offentlighet och någon inskränkning i

meddelarfriheten föreslås inte. -- I regeringens förslag har

Lagrådets synpunkter, som endast är av redaktionell karaktär,

beaktats.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av

brottmålsdom

Propositionen

Enligt 7 kap. 21 § sekretesslagen gäller inom kriminalvården

sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om

det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående

lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för

våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Regeringen

föreslår att paragrafen kompletteras med en bestämmelse om

sekretess -- under samma förutsättningar -- hos regeringen i

ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom för

uppgifter om enskilds personliga förhållanden.

I den utredning som ligger till grund för beslut i de aktuella

ärendena hos regeringen ingår utöver själva framställningen och

kopia av avgörandet även handlingar som innehåller mer

personliga uppgifter om den enskilde, t.ex. personutredningar,

läkarintyg, brev från den enskilde eller någon honom närstående

och utlåtanden från ledningen vid den anstalt där personen

vistas. Även handlingar som innehåller personliga uppgifter

rörande brottsoffer kan förekomma. Regeringen hänvisar bl.a.

till att sekretesslagen ger sekretesskydd i nådeärenden och till

att sekretess kan gälla i den nu aktuella ärendetypen hos

Riksåklagaren och hos Kriminalvårdsstyrelsen men att uppgifterna

blir offentliga när samma ärende behandlas hos regeringen.

Meddelarfriheten bör enligt regeringen på samma sätt som

gäller för paragrafen i övrigt begränsas när det gäller

uppgifter vars röjande kan antas medföra fara för att någon

utsätts för våld eller annat allvarligt men.

Lagrådets endast redaktionella synpunkter på utformningen av

bestämmelserna har beaktats i propositionen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Sekretess som avser tillsyn över stiftelser

Propositionen

I propositionen föreslås att det tas in en ny paragraf (21 §)

i 8 kap. sekretesslagen i syfte att skydda uppgifter om

stiftelsers affärs- och driftsförhållanden och om andra

enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. 8 kap., som

gäller sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds

ekonomiska förhållanden, innehåller bl.a. bestämmelser om

sekretess i statlig myndighets tillsynsverksamhet som rör bank-

och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller

försäkringsväsendet (5 §) och produktion, handel,

transportverksamhet eller näringslivet i övrigt (6 och 7 §§). I

7 kap. finns dessutom bestämmelser om sekretesskydd hos

myndighet som utövar tillsyn inom hälso- och sjukvården och inom

socialtjänsten (1 och 4 §§).

Utöver dessa bestämmelser finns i 13 kap. 1 § en bestämmelse

om överföring av sekretess. Bestämmelsen innebär att om en

myndighet i sin tillsynsverksamhet erhåller sekretessbelagda

uppgifter från en annan myndighet så gäller sekretessen också

hos den mottagande myndigheten.

Någon generell bestämmelse som reglerar sekretess i

tillsynsverksamhet över stiftelser finns inte enligt nu gällande

regler.

I propositionen framhålls att de uppgifter som förekommer i en

myndighets tillsynsverksamhet i fråga om stiftelser många gånger

är samma typ av uppgifter som förekommer i tillsynsverksamhet

över näringslivet, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten,

vilka uppgifter kan sekretessbeläggas enligt nu gällande regler.

I likhet med vad som gäller enligt 8 kap. 6 § första stycket 1

sekretesslagen föreslår regeringen att sekretessen enligt den

nya paragrafen skall gälla med rakt skaderekvisit, dvs. med

presumtion för offentlighet.

När det gäller meddelarfriheten för de aktuella uppgifterna

föreslås i propositionen en inskränkning i fråga om uppgifter om

enskilds personliga förhållanden som kan vålla allvarligt men om

de röjs. Det blir då enligt propositionen de verkligt känsliga

uppgifterna som omfattas av undantaget från huvudregeln om

meddelarfrihet. En sådan bestämmelse föreslås införas i 16 kap.

1 § sekretesslagen. Enligt nu gällande regler råder visserligen

i den tillsynsverksamhet som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 §§

sekretesslagen meddelarfrihet för uppgifter som rör enskilds

affärs- och driftsförhållanden, men inte när det gäller

ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i

affärsförbindelse med den som är föremål för tillsynen. Inom

hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i

undantagsfall meddelarfrihet.

I propositionen hänvisas till att regeringen lagt fram ett

förslag till stiftelselag (prop. 1993/94:9), vari föreslås att i

princip alla stiftelser skall stå under tillsyn huvudsakligen av

länsstyrelserna. För närvarande gäller att endast stiftelser med

allmännyttigt ändamål är föremål för tillsyn. -- Riksdagen har i

huvudsak antagit regeringens lagförslag med ikraftträdande den 1

januari 1996 (bet. 1993/94:LU12, rskr. 225).

Motionen

Bengt Hurtig m.fl. (v) begär i motion K53 att sekretessen i

den föreslagna paragrafen skall begränsas till att gälla

tillsynsverksamheten avseende stiftelser som har till ändamål

att ge ut bidrag eller ge vård till privatpersoner och då

omfatta endast uppgift om enskilds personliga och ekonomiska

förhållanden om det kan skada den enskilde om uppgiften röjs.

Enligt motionärerna har stiftelser redan med dagens

sekretessregler kunnat bli ett led i en uppbyggnad av

maktpositioner i näringsliv och samhälle.

Utskottets bedömning

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det

gäller behovet av generella sekretessbestämmelser också i den

tillsynsverksamhet som gäller stiftelser. Mot bakgrund av att

den aktuella paragrafen utformats med presumtion för

offentlighet bör det enligt utskottets mening finnas

tillräckliga möjligheter att tillgodose allmänhetens intresse av

insyn. Utskottet delar också regeringens bedömning om behovet av

inskränkning i meddelarfriheten när det gäller särskilt känsliga

uppgifter. Utskottets tillstyrker följaktligen propositionens

förslag i denna del och avstyrker motion K53.

Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda

revisionspromemorior

Propositionen

I propositionen föreslås ett tillägg till 9 kap. 1 och 2 §§

sekretesslagen som gäller skatte- och tullsekretess. Hos

skatteförvaltningen är sekretessen absolut i fråga om uppgifter

som framkommit vid revision och som rör enskilds personliga och

ekonomiska förhållanden. Den föreslagna lagändringen innebär att

konkursförvaltare utan hinder av sekretess kan få tillgång till

uppgifter i revisionspromemoria. Vidare föreslås i propositionen

att den sekretess som enligt 9 kap. 9 § sekretesslagen gäller

för vissa uppgifter hos allmän advokatbyrå i ärende om rättsligt

biträde skall utvidgas till att därutöver omfatta ärende rörande

förvaltning i konkurs. För konkursförvaltare som inte är

anställda i allmän tjänst föreslås ändringar i 14 kap. 10 §

sekretesslagen med innebörd att myndighet skall kunna uppställa

förbehåll som inskränker rätten att lämna uppgiften vidare när

det gäller uppgift i revisionspromemoria som lämnas till

konkursförvaltare. Förbehållet får enligt regeringens förslag

dock inte innebära ett förbud för förvaltaren att utnyttja

uppgiften om det behövs för att han skall kunna fullgöra de

skyldigheter som åvilar honom i anledning av konkursen.

Regeringsrätten har vid flera tillfällen med hänvisning till 9

kap. 2 § sekretesslagen avslagit konkursförvaltares begäran att

få ta del av revisionspromemorior. I propositionen framhålls att

den enskilde gäldenären normalt själv har tillgång till

revisionsmaterialet och att konkursförvaltaren i viss mening

inträder i hans ställe i och med konkursen. Det kan då enligt

propositionen vara naturligt att förvaltaren har samma möjlighet

som gäldenären att få ta del av uppgifter som finns hos

skatteförvaltningen eller hos annan beskattningsmyndighet i

anledning av företagen revision. Konkursförvaltaren har enligt

konkurslagen en långtgående utredningsskyldighet och för att han

skall kunna fullfölja sitt uppdrag är det av största betydelse

att han har tillgång till gäldenärens bokföring och

dokumentation i övrigt. Inte sällan är bokföringen bristfällig

och den saknas ibland helt. Vid sådana förhållanden skulle i

många fall tillgång till en revisionspromemoria väsentligen

komma att underlätta förvaltarens arbete. Det är dessutom fråga

om uppgifter som gäldenären enligt konkurslagen är skyldig att

lämna till konkursförvaltaren.

Meddelarfrihet skall enligt regeringens förslag inte råda för

uppgifter som omfattas av de nya bestämmelserna i 9 kap. 9 §

sekretesslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern

Propositionen

I propositionen föreslås att den sekretess som nu gäller i

Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt (11

kap. 4 § sekretesslagen) skall utvidgas till att också gälla för

uppgifter som erhållits från enskilda med anledning av

rättstvister om det kan antas att det allmännas ställning som

part försämras om uppgiften röjs. Den nu gällande sekretessen

hos Justitiekanslern är mer begränsad än vad som i allmänhet

enligt 6 kap. 7 § sekretesslagen gäller för uppgifter hos

myndigheter som är inblandade i en rättstvist. Sekretessen för

sådana uppgifter avser i motsats till vad som gäller hos

Justiekanslern alla sådana uppgifter i en rättstvist som

inhämtats för myndighetens räkning -- med ett rakt skaderekvisit

-- oavsett vem som tillhåndahållit uppgifterna. Det är enligt

regeringen otillfredsställande att det allmännas ställning som

part i en rättstvist riskerar att bli sämre i de fall

Justiekanslern företräder staten än när någon annan myndighet

för talan. Det har förekommit att Justitiekanslern tvingats att

till motparten lämna ut material som bedömts vara av betydelse

för hans fortsatta processföring i målet.

Någon inskränkning i meddelarfriheten föreslås inte.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del.

Utrikessekretessen

Motionerna

Olle Schmidt (fp) begär i motion K416 från den allmänna

motionstiden att bestämmelserna om utrikessekretess skall ändras

i syfte att åstadkomma en möjlighet att häva sekretessen i

ärende som gäller flyktingspionage mot enskild. Det kan enligt

motionären vara av vital betydelse för enskilda som är berörda

av flyktingspionage att få vetskap om vilka uppgifter som

lämnats.

I motion K435 av Ulla Orring (fp) från den allmänna

motionstiden framhålls att det finns ett behov av att

bakgrundsmaterial till beslut i asylärenden görs offentliga. Den

nu gällande ordningen där t.ex reserapporter inte lämnas ut

innebär stora olägenheter för asylsökande och flyktingadvokater,

som kan ledas till misstankar om att behandlingen inte varit

korrekt.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller

sekretess hos regeringen och inom utrikesrepresentationen för

uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i

övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet,

medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om

det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att detta stör

Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar

landet.

Sekretess gäller hos annan myndighet än som avses i första

stycket för uppgift som anges där, om det kan antas att det stör

Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar

landet om uppgiften röjs.

Sekretessen enligt andra stycket gäller således -- i motsats

till första stycket -- med presumtion för offentlighet.

Regeringsrätten har dock i en dom 1982 (RÅ82 2:80) förklarat att

risken för skadeverkningar för Sveriges diplomatiska verksamhet

begränsar utrymmet för offentliggörandet av sådana uppgifter om

Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rörande

annan stat som Utrikesförvaltningen överlämnat till andra

myndigheter. En av utgångspunkterna vid Regeringsrättens

prövning var ett uttalande i förarbetena (prop. 1979/80:2 del A

s. 131) om att en prövning av sekretess hos en handling som

kommer in både till regeringen och till annan myndighet

självfallet inte borde leda till skilda resultat.

Ett förslag om ändring av 2 kap. 1 § sekretesslagen har

nyligen överlämnats till regeringen av Utredningen om

utrikessekretessen (SOU 1994:49). Utredningen har haft som

uppdrag att överväga om ett EU-medlemskap ger anledning att

ändra bestämmelserna om utrikessekretessen med en allmän

utgångspunkt att offentlighetsprincpen inte skall försvagas utan

helst stärkas. I utredningsbetänkandet framhålls att önskemålet

om ökad öppenhet i utrikesfrågorna talar för att ett

skaderekvisit med presumtion för offentlighet bör införas för

alla myndigheter. Utredaren föreslår därför att det införs ett

enhetligt rakt skaderekvisit för hela utrikessekretessens

tillämpningsområde. Förslaget innebär att man skall förordna om

utrikessekretess endast om det kan antas att det stör Sveriges

mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om

uppgiften röjs. Utredaren tror att den lättnad i

utrikessekretessen som han föreslår kan genomföras utan förfång

för de legitima krav på konfidentialitet som kan föreligga inom

regeringskansliet och utrikesförvaltningen. Det är enligt

utredningen klart att det i vissa sammanhang är både nödvändigt

och angeläget att uppgifter som passerar regeringskansliet och

utrikesförvaltningen kan ges sekretesskydd. Ett hänsynstagande

till uppgiftslämnarens önskemål bör dock kunna inrymmas även

inom en skadeprövning med rakt skaderekvisit.

Utskottets bedömning

Frågan om reglerna för utrikessekretess ses för närvarande

över inom regeringskansliet mot bakgrund av det ovan redovisade

utredningsbetänkandet. Utskottet förutsätter att sådana

synpunkter som tas upp i de båda motionerna därvid kommer att

övervägas. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag

avvaktas. Motionerna 1993/94:K416 och 1993/94:K435 avstyrks

följaktligen.

Utskottet tar slutligen i detta betänkande även upp en

komplettering av övergångsbestämmelserna i lagen (1994:136) om

ändring i sekretesslagen (1980:100). Ändringslagen skall träda i

kraft den 1 juli 1994. Genom lag (1994:262) om ändring i den

nämnda ändringslagen har beslutats om vissa ändringar i 9 kap.

20 §. Med dessa sistnämnda ändringar har följt ett behov av

kompletterande övergångsreglering. Utskottet föreslår mot denna

bakgrund en ändring av övergångsbestämmelserna i lagen 1994:136.

--Utskottet tillstyrker också en redaktionell justering av 16

kap. 1 § 5 sekretesslagen, vilket föreslås i propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sekretess i tillsyn över stiftelser

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1993/94:K53 antar bifogat lagförslag såvitt avser 8 kap.

21 § sekretesslagen,

men. (v)

2. beträffande 9 kap. 2 § sekretesslagen

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

ändring av beslutet den 19 maj 1994 (rskr. 335) såvitt gäller

lagen om ändring i sekretesslagen beslutar att 9 kap. 2 §

sistnämda lag skall ha följande som Utskottets förslag

betecknade lydelse:

Lydelse enligt riksdagens Utskottets förslag

beslut (rskr. 1993/94:335)

9 kap. 2 §

Sekretess gäller i

1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om

skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser

tullkontroll och som inte faller under 1 §,

2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3. ärende om anstånd med erläggande av skatt

för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska

förhållanden.

I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 §

första stycket tredje -- sjätte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första

stycket 2 och 3.

Utan hinder av sekretessen

får uppgift i en

revisionspromemoria lämnas

till förvaltare i den

reviderades konkurs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i

högst tjugo år.

3. beträffande regeringens förslag till lag om ändring i

sekretesslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1993/94:K51 och 1993/94:52 antar bifogat lagförslag,

4. beträffande vissa övergångsbestämmelser

att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i

lagen (1994:136) om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:136) om ändring i sekretesslagen

(1980:100)

Härigenom föreskrivs att i kraft- och

övergångsbestämmelserna till lagen (1994:136) om ändring i

sekretesslagen (1980:100) skall ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1994. Äldre den 1 juli 1994. 2. Äldre

föreskrifter skall föreskrifter skall

fortfarande gälla i forfarande gälla i fråga

fråga om uppgifter som om uppgifter som hänför

hänför sig till sig till mål om

ärenden enligt lagen tillämpningen av lagen

(1986:442) mot etnisk (1976:600) om offentlig

diskriminering. anställning. 3. Äldre

föreskrifter skall

fortfarande gälla i

fråga om uppgifter som

hänför sig till

ärenden enligt lagen

(1986:442) mot etnisk

diskriminering.

4. beträffande utrikessekretessen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K416 och 1993/94:K435,

Stockholm den 24 maj 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Torgny Larsson (s),

Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson

(m), Elvy Söderström (s) och Lahja Exner (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

Sekretess i tillsyn över stiftelser

Det finns inte motiv för att vidga sekretessen så långt som

regeringen föreslår när det gäller tillsyn över stiftelser. Mot

bakgrund av att stiftelser visat sig kunna bli ett led i

uppbyggnad av maktpositioner i näringsliv och samhälle finns det

ett befogat intresse för allmänhetens insyn. Däremot finns det

fog för en vidgad sekretess när det gäller stiftelser som har

till ändamål att ge ut bidrag eller vård till privatpersoner.

Riksdagen bör besluta bestämmelser i denna riktning.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

1 borde ha hemställt:

1. beträffande sekretess i tillsyn över stiftelser

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K53 och med

anledning av propositionen antar regeringens förslag till lag om

ändring av sekretesslagen (1980:100), såvitt avser 8 kap. 21 §

med den ändringen att paragrafen erhåller följande som

"meningsyttringens förslag" betecknade lydelse:

Propositionens förslag Meningsyttringens förslag

8 kap.

21 §

Sekretess gäller i Sekretess gäller i

verksamhet som består i verksamhet som består i

tillsyn över stiftelser, tillsyn över stiftelser,

för uppgift om stiftelses vilka har till ändamål

affärs- eller att utge bidrag eller ge

driftförhållanden eller vård till behövande

om annan enskilds personliga privatpersoner, om enskilds

eller ekonomiska personliga och ekonomiska

förhållanden, om det kan förhållanden om det kan

antas att stiftelsen eller den antas att den enskilde eller

enskilde eller någon honom någon honom

närstående lider skada närstående lider skada

eller men om uppgiften eller men om uppgiften

röjs. röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i

högst sjuttio år, såvitt angår uppgift om enskilds personliga

förhållanden och annars i högst tjugo år.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)1

dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21

§§, 9 kap. 1 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 §

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap.

21 §, av följande lydelse.

4 Senaste lydelse SFS 1994:86.