Bet. 1993/94:KU4

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU04

Ordensväsendet

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

KU4

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas fyra motioner från den allmänna

motionstiden 1993, vilka rör ordensväsendet och vissa medaljer.

Utskottet har avstyrkt samtliga motionsyrkanden. En reservation

(m, fp, kds och nyd) föreligger.

Motionerna

1992/93:K801 av Charlotte Cederschiöld (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar åter ge svenska medborgare rätten

att erhålla svenska ordnar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om modernisering av ordensreglerna,

3. att riksdagen beslutar återupprätta Vasaorden och

Svärdsorden.

1992/93:K803 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att återinföra ordensväsendet.

1992/93:K808 av Pehr Löfgreen (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn och förslag rörande det offentliga

belöningsväsendet.

1992/93:K810 av Henrik S Järrel m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn av och förslag till

ett reformerat offentligt belöningssystem.

Utskottet

Motionerna

Charlotte Cederschiöld (m) begär i motion K801 att riksdagen

skall besluta att åter ge svenska medborgare möjlighet att

erhålla svenska ordnar samt att ordensreglerna moderniseras och

att de tidigare avskaffade Vasa- och Svärdsordnarna återinförs.

Enligt motionären är ordnar ett sätt för ett land att visa sina

medborgare uppskattning för gärningar i rikets tjänst inom

samhällets alla områden.

Hugo Hegeland (m) föreslår i motion K803 att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna att ordensväsendet bör

återinföras.

Pehr Löfgreen (m) föreslår i motion K808 att det offentliga

belöningssystemet bör bli föremål för översyn. Som exempel på

insatser värda att uppmärksammas anges betydelsefull politisk

gärning i riksdag och kommun, ledandet av statlig utredning vars

resultat framstår som speciellt genomgripande, ansvaret för

ovanligt viktig internationell förhandling och extraordinära

insatser inom vetenskapliga områden, m.m. Motionären erinrar om

att regeringen i tilltagande omfattning utdelat

förtjänstmedaljen Illis Quorum för vägande och långvariga

insatser inom rikspolitiken samt att H.M. Konungens Medalj också

kommit att utdelas i större omfattning än tidigare. Starka skäl

taler enligt motionären för en översyn av det statliga

belöningssystemet.

Henrik S Järrel m.fl. (m) yrkar i motion K810 att riksdagen

hos regeringen begär en översyn av och förslag till ett

reformerat offentligt belöningssystem. I motionen görs en

genomgång av hur ett reformerat svenskt belöningssystem skulle

kunna se ut. Ordnar och medaljer bör enligt motionärerna

integreras med varandra och struktureras i olika

användningsområden efter behov. I större utsträckning än

tidigare bör krävas särskilda förtjänster under minst ett

angivet antal år; automatiken bör poängteras mindre. Enligt

motionen har de historiska traditionerna efter hand fått en

starkare betoning. Det ökande internationella umgänget utvisar

att praktiskt taget samtliga övriga länder i Europa har ett

officiellt ordensväsende som omfattar även det egna landets

medborgare. Motionärerna anför vidare att ett ordens- och

medaljväsende inte behöver bli kostsamt för det offentliga enär

huvudkostnaden för orden/medaljen kan tas ut av den som förlänas

den.

Utskottets bedömning

Riksdagen har sedan 1986 återkommande behandlat och avslagit

motioner med yrkanden om ett reformerat ordens- och

medaljväsende samt vissa andra frågor rörande det offentliga

belöningssystemet. Vid behandlingen under föregående riksmöte av

motioner med samma syfte som det nu aktuella lämnade utskottet

(1992/93:KU7) en ingående redovisning av bakgrund och tidigare

ställningstaganden i den aktuella frågan.

Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena under hänvisning till

att de argument som låg till grund för reformen 1975 fortfarande

hade viss tyngd. En översyn av det offentliga belöningssystemet

borde enligt utskottet avvaktas intill dess det tydligare visats

att ett mer utvecklat belöningssystem skulle kunna fylla sin

uppgift.

I en reservation (m, fp, kds och nyd) förordades att det

offentliga belöningssystemet skulle bli föremål för en översyn.

Under den tid som förflutit sedan reformen 1975 hade enligt

reservanterna de argument som låg till grund för beslutet

förlorat mycket av sin tyngd, medan betydelsen av de historiska

traditionerna fått en starkare betoning. Enligt reservationen

fanns anledning att utreda om det nuvarande belöningssystemet

fyller samhällets behov av att på ett tillfredsställande sätt

kunna hedra personer som gjort särskilt förtjänstfulla insatser.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottet finner inte skäl att nu föreslå riksdagen att frångå

detta ställningstagande. Under hänvisning härtill avstyrks

följaktligen motionerna 1992/93:K801, K803, K808 och K810.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K801,

1992/93:K803, 1992/93:K808 och 1992/93:K810.

res. (m, fp, kds, nyd)

Stockholm den 2 september 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s),

Stig Bertilsson (m), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander

(nyd), Inger René (m) och Lisbeth Staaf-Igelström (s), Henrik S

Järrel (m) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Birger Hagård (m), Ylva Annerstedt (fp), Stig Bertilsson (m),

Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Inger René (m)

och Henrik S Järrel (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar

med "Riksdagen har" och på s. 3 slutar med "och K810" bort ha

följande lydelse:

Riksdagens beslut 1973 innebar att statliga myndigheters

medverkan i ordensväsendet såvitt gällde utmärkelser till

svenska medborgare skulle upphöra. Kungl. Maj:ts

ordenskungörelse (1974:768) trädde i kraft den 1 januari 1975.

Enligt övergångsbestämmelserna upphörde utdelandet till svenska

medborgare av utmärkelser inom Kungl. Maj:ts orden vid denna

tidpunkt. Under den tid som därefter förflutit har de argument

som låg till grund för reformen förlorat mycket av sin tyngd,

medan betydelsen av de historiska traditionerna fått en starkare

betoning. Det har framkommit behov av ett mer nyanserat

offentligt belöningssystem än det som nu gäller. De ökade

internationella kontakterna har betydelse i sammanhanget. I

praktiskt taget samtliga övriga länder i Europa finns ett

officiellt ordensväsende som omfattar egna medborgare. Vidare

har krav på särskilda utmärkelser inom sjö- och luftfart

framförts vid flera tillfällen. Det finns således enligt

utskottets mening anledning att utreda om det nuvarande

belöningssystemet fyller samhällets behov av att på ett

tillfredsställande sätt kunna hedra personer som gjort särskilt

förtjänstfulla insatser. Utskottet förordar därför att det

offentliga belöningssystemet blir föremål för en översyn.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1992/93:K801, K803,

K808 och K810 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:K801,

1992/93:K803, 1992/93:K808 och 1992/93:K810 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.