Bet. 1993/94:KU46

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU46

Åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

KU46

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition

1993/94:146 om åtgärder mot missbruk av den fria

nomineringsrätten samt motioner i ämnet som väckts under

allmänna motionstiderna 1993 och 1994. Den åtgärd som

föreslås i propositionen är att kravet på anmälan av

kandidater för att en registrerad partibeteckning skall

åtnjuta skydd vid val utökas att avse de två första namnen

på en valsedel. I propositionen anmäls vidare regeringens

avsikt att tillsätta en parlamentarisk utredning om

åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna.

Propositionen

I proposition 1993/94:146 föreslås att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring i vallagen

(1972:620).

Lagförslaget återfinns i bilaga till betänkandet.

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:K702 av Bertil Persson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om falsk ursprungsbeteckning på

partilistor i valen.

1993/94:K706 av Harriet Colliander och Ian Wachtmeister

(nyd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna att den fria nomineringsrätten bör utredas under

förutsättning av att partivalssystemet behålls.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1993

1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av ändring av 6 kap. 9 §

vallagen.

1992/93:K807 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av sådana ändringar i vallagen

som förhindrar spränglistor.

Utskottet

Gällande ordning

Bestämmelser om valsystemet finns huvudsakligen i

vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Grundläggande

bestämmelser om val till riksdagen och mandatfördelning vid

riksdagsval finns dock i 3 kap. regeringsformen.

Valen till riksdag, landstingsfullmäktige och

kommunfullmäktige är proportionella. Mandaten fördelas

mellan partierna. Inom partierna fastställs ordningen

mellan kandidaterna genom särskilda uträkningar.

Med parti avses enligt 3 kap. 7 § regeringsformen varje

sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val

under särskild beteckning.

I 5 kap. vallagen finns bestämmelser om registrering av

partibeteckning och anmälan av kandidater. För att en

registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val,

skall partiet som kandidater anmäla ett antal personer,

nämligen

för val till riksdagen i viss valkrets minst fyra och

högst femton

för val av landstingsledamöter minst fyra och högst

trettio och

för val av kommunfullmäktige minst fyra och högst tjugo.

Ansökan om registrering av partibeteckning görs hos

centrala valmyndigheten. Detsamma gäller anmälan av

kandidater. Centrala valmyndigheten upprättar för varje

slag av val och för varje riksdagsvalkrets, landsting och

kommun listor över de kandidater som partierna har anmält.

Om en partibeteckning registreras för val till riksdagen,

gäller registreringen även för val av landstingsledamöter

och kommunfullmäktige i hela riket.

I 6 kap. vallagen finns bestämmelser om valsedlar. Även i

14 kap., som gäller slutlig sammanräkning och

mandatfördelning, finns bestämmelser som rör valsedlar.

På en valsedel skall det finnas partibeteckning. Dessutom

bör en valsedel innehålla bl.a. namn på en eller flera

kandidater och uppgift om det val för vilket sedeln gäller

(valbeteckning). Om det finns namn på fler än en kandidat

på valsedeln, skall namnen tas upp i en följd under

varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan

dem. Om ett parti har anmält kandidater, måste i det

följande valet de valsedlar som har partiets beteckning som

första namn uppta någon av dessa kandidater. Om väljaren

genom strykning, tillägg e.d. förändrar valsedeln, måste

listan även efter åtgärden toppas av ett anmält namn. I

annat fall anses namnet obefintligt och rösten

tillgodoräknas endast partiet, medan mandatfördelningen

inom partiet inte påverkas.

Reglerna om skydd för partibeteckning har tillkommit för

att försvåra att partibeteckningar används på ett

otillbörligt sätt.

Partiernas nomineringsförfarande är inte reglerat i lag.

Ett parti kan gå fram med en eller flera listor inom samma

valkrets. Grupper inom partierna anmäler ibland s.k.

spränglistor. Något hinder finns inte heller för grupper

utanför ett parti att anmäla listor i partiets namn. Med

den inskränkning som ligger i att det första namnet på en

valsedel måste vara anmält till centrala valmyndigheten för

att ordningen mellan kandidaterna på valsedeln skall

beaktas, råder stor frihet för väljarna att sätta in eller

stryka namn på partiernas valsedlar. Formellt är friheten

för väljarna att lägga sin röst på just de personer som

bäst svarar mot deras önskemål närmast total, även om

inslaget av personröstning i realiteten är obetydligt.

Rätten innebär bl.a. att väljaren har möjlighet att på

valsedeln ta upp vilka kandidater han eller hon vill. Något

samtycke från parti eller kandidat behövs inte.

Den fria nomineringsrätten är en grundläggande princip i

det svenska valsystemet.

Utredningsbetänkande m.m.

Personvalskommittén, som i betänkandet (SOU 1993:21) Ökat

personval redogjort för olika modeller med inslag av

personval, har också enligt sina direktiv (dir. 1991:21)

övervägt möjligheterna att förhindra ett otillbörligt

utnyttjande av den fria nomineringsrätten. Kommittén har

föreslagit att kravet på anmälan av kandidatnamn utökas

till att gälla både det första och det andra namnet på

valsedeln.

På grundval av Personvalskommitténs betänkande och i

enlighet med vad företrädare för riksdagspartierna kommit

överens om under hösten 1993 har regeringen för riksdagen

lagt fram förslag om ett ökat inslag av personval i det

svenska valsystemet. I proposition 1993/94:115 har

föreslagits att en bestämmelse skall införas i

regeringsformen om att val till riksdagen sker genom

röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge en

särskild personröst. I proposition 1993/94:129 har

föreslagits att vid de allmänna valen år 1994 skall

genomföras försök i vissa kommuner, där väljarna i valet

till kommunfullmäktige skall kunna avge en särskild

personröst. Propositionerna behandlas av utskottet i

betänkandena KU22 och KU44 resp. betänkande KU23.

Vid partiöverläggningarna överenskoms också att

Personvalskommitténs förslag mot missbruk av den fria

nomineringsrätten borde genomföras före valet 1994.

Propositionen

Som ovan nämnts krävs enligt vallagen att valsedlar med

registrerad partibeteckning för ett parti som har anmält

kandidater till valet som första namn upptar namnet på

någon av de anmälda kandidaterna, och om valsedlarna inte

uppfyller detta krav tillgodoräknas rösterna endast partiet

utan att påverka mandatfördelningen inom partiet. I

propositionen föreslås att lagen ändras så att kravet på

att kandidatnamn skall vara anmälda utökas att gälla både

det första och det andra namnet på valsedeln. Syftet är att

ge ytterligare skydd för registrerad partibeteckning och

hindra missbruket av den fria nomineringsrätten. De nya

bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

I propositionen pekas på att de illojala förfaranden som

förekommit vid de senaste valen har inneburit bl.a. att

personer som velat dra nytta av en etablerad

partibeteckning låtit trycka valsedlar med

partibeteckningen i fråga och på andra och följande platser

fört upp egna kandidater som inte haft någon anknytning

till det parti vars beteckning står på valsedeln. Även om

Personvalskommitténs förslag innebär att den fria

nomineringsrätten något inskränks, är det enligt

propositionen angeläget att redan nu genomföra förslaget.

För närvarande kan några andra alternativ inte komma i

fråga. Skall man redan till 1994 års val genomföra en

ändring i valsystemet, måste det enligt regeringens mening

ske utifrån kommitténs förslag och de grundläggande

principer som partierna nu enats om.

Regeringen framhåller dock att ingenting hindrar att

andra lösningar på problemet senare kan komma i fråga. I

den överenskommelse som partierna träffat finns nämligen

uttalat att frågan om åtgärder mot missbruk av den fria

nomineringsrätten skall beredas i en parlamentarisk

utredning, och regeringens avsikt är att under våren

utfärda direktiv till en sådan utredning.

Motionerna

Några motioner har inte väckts med anledning av

propositionen. Motioner i ämnet har däremot väckts både

under 1993 och 1994 års allmänna motionstid, och de

behandlas i detta sammanhang.

Bertil Persson (m) pekar i motion 1993/94:K702 på att det

under det senaste valet förekom listor med etablerade

partibeteckningar, där endast det första namnet gällde en

medlem i det angivna partiet medan efterföljande namn avsåg

andra personer, som företrädde helt andra politiska

åsikter. Motionären vill inte förhindra s.k. spränglistor,

som innebär att partimedlemmar distribuerar alternativa

listor. Däremot vill han få till stånd en ändring som

innebär att på ett registrerat partis listor endast får

förekomma personer som är medlemmar i det angivna partiet.

Även i motion 1992/93:K706 av Carin Lundberg m.fl. (s)

hänvisas till situationen vid det senaste valet, där det

andra och de därefter följande namnen på vissa valsedlar

gällde personer som inte avsåg eller hade utgett sig för

att följa det partiprogram som partibeteckningen och det

första kandidatnamnet stod för. Motionärerna anser att en

ändring snarast måste komma till stånd så att det påtalade

missbruket av partimarkerade valsedlar undanröjs.

Harriet Colliander och Ian Wachtmeister (nyd) kritiserar

i motion 1993/94:K706 att den fria nomineringsrätten leder

till att en registrerad partibeteckning kan användas av

förträdare för andra partier för att ta sig in i riksdag

och fullmäktigeförsamlingar, och de anser att -- om

partivalssystemet behålls -- den fria nomineringsrätten bör

utredas (yrkande 3).

Sverre Palm m.fl. (s) anser i motion 1992/93:K807 att det

är av största vikt att reglerna utformas så att de skyddar

partierna mot "kupper" av typ spränglistor. Reglerna bör

enligt motionärerna utformas så att partierna är ansvariga

för valsedlarna och så att inga obehöriga får använda

partibeteckningar utan godkännande av den ansvariga

partiorganisationen och av kandidaterna på valsedlarna.

Vallagen behöver enligt motionärerna ändras så att

spränglistor förhindras.

Utskottets bedömning

Regeringens förslag har inte föranlett några motioner,

och utskottet delar bedömningen i propositionen. Utskottet

tillstyrker således lagförslaget.

I de föreliggande motionerna från allmänna motionstiden

1993 och 1994 begärs åtgärder mot missbruk av den fria

nomineringsrätten. En sådan åtgärd vidtas genom det nu av

utskottet tillstyrkta lagförslaget. Frågan om åtgärder mot

sådant missbruk kommer också, som anges i propositionen,

att beredas i en parlamentarisk utredning. Utskottet anser

att motionerna 1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och

1993/94:K706 yrkande 3 härigenom får anses tillgodosedda.

Motionerna avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget

att riksdagen antar det i

proposition 1993/94:146 framlagda förslaget till lag om

ändring i vallagen (1972:620),

2. beträffande andra åtgärder mot

missbruk av den fria nomineringsrätten

att riksdagen avslår motionerna

1992/93:K706, 1992/93:K807, 1993/94:K702 och 1993/94:K706

yrkande 3.

res. (nyd)

Stockholm den 19 april 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m),

Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Kurt Ove

Johansson (s), Ingvar Johnsson (s), Inger René (m), Hans

Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Simon Liliedahl

(nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m) och Lisbeth

Staaf-Igelström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon

ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig

(v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Andra åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten

(mom. 2)

Simon Liliedahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5

börjar med "I de" och slutar med "Motionerna avstyrks."

bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1993/94:K706 kan missbruk av den fria

nomineringsrätten leda till att en registrerad

partibeteckning kan användas av företrädare för andra

partier för att ta sig in i riksdag och

fullmäktigeförsamlingar. Den fria nomineringsrätten bör

därför utredas i vidare mån än vad som utsägs i

propositionen.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande andra åtgärder mot

missbruk av den fria nomineringsrätten

att riksdagen med bifall till motion

1993/94:K706 yrkande 3 och med anledning av motionerna

1992/93:K706, 1992/93:K807 och 1993/94:K702 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Bilaga