Bet. 1993/94:KU48

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU48

Nordiska rådets svenska delegation

Innehåll

Sammanfattning

Motion

Utskottet

Hemställan

1993/94

KU48

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett förslag från

Riksdagens förvaltningskontor om att sammanföra Nordiska rådets

svenska delegations kansli med den inre riksdagsförvaltningen och

förlägga verksamheten till riksdagens internationella kansli.

Utskottet tillstyrker förslaget och avstyrker en motion (s) som

väckts i anledning av förslaget.

Förslag

I förslag 1993/94:RFK3 föreslås

1. att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag

till

lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för

Nordiska rådets svenska delegation,

lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av

administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och

myndigheter,

lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m.

Vidare föreslås

2. att riksdagen godkänner de av förvaltningskontoret framlagda

riktlinjerna för verksamheten inom riksdagens internationella

sekretariat,

3. att riksdagen upphäver det tidigare under riksmötet (bet.

1993/94:KU35, rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för

budgetåret 1994/95 dels till Nordiska rådets svenska delegation

och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska delegation

och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska

rådet,

4. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.

1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till Anslag A 1. Riksdagens

ledamöter och partier m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 387 482 000 kr,

5. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.

1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 4. Riksdagens

byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 128 483 000 kr,

6. att riksdagen med ändring av riksdagens beslut (bet.

1993/94:KU35, rskr. 235, 236) till anslag A 5. Riksdagens

förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 247 251 000 kr,

7. att riksdagen beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets

svenska delegations kansli skall överföras till den inre

riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.

Lagförslagen har fogats till betänkandet, se bilaga.

Motion

1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt (s) vari

yrkas att riksdagen hos riksdagens förvaltningskontor begär

förslag till samordning av riksdagens internationella verksamhet

i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagens ökade internationella engagemang har under senare år

aktualiserat en omorganisation och samordning av riksdagens

resurser för hantering av internationella frågor. År 1991 fick

riksdagens internationella sekretariat (RIS) en självständig

ställning i utskottsorganisationen efter att tidigare ha ingått

som en del av utrikesutskottets kansli. Därefter har det i de

fortsatta övervägandena i frågan framstått som mer och mer

angeläget att samordna verksamheten inom RIS med riksdagens

övriga resurser för internationellt arbete.

I en promemoria (PM 1992-12-14) av riksdagsdirektören

framfördes förslag om inrättande av ett internationellt kansli i

riksdagen med ansvar bl.a. för sekretariatsuppgifterna för de

svenska parlamentariska delegationerna till olika internationella

organ. Samtidigt föreslogs att Nordiska rådets svenska

delegations kansli skulle inordnas i den inre

riksdagsförvaltningen.

I januari 1993 väcktes en fempartimotion om bl.a. en samordning

mellan Nordiska rådets svenska delegations kansli och det

internationella sekretariatet. Konstitutionsutskottet uttalade

sig positivt till tanken på en samordning men avstyrkte motionen

med hänvisning till att frågan var föremål för översyn. Riksdagen

följde utskottet (1992/93:KU29 s. 6--7, rskr. 298 och 299).

Efter samråd med presidiet för Nordiska rådets svenska

delegation gav talmannen förvaltningskontoret i uppdrag att

utarbeta ett förslag till organisation av riksdagens

internationella kansli vari Nordiska rådets svenska delegations

kansli skulle integreras. En arbetsgrupp bestående av

representanter för riksdagens förvaltningskontor, Nordiska rådets

svenska delegations kansli och riksdagens internationella

sekretariat upprättade i mars 1993 en promemoria med förslag om

inrättande av riksdagens internationella kansli (RIK) i vilket

även sekretariatsfunktionen för Nordiska rådets svenska

delegation föreslogs ingå från den 1 juli 1994.

I juni 1993 tillsattes kanslichefstjänsten för RIS med

inriktning på att innehavaren skulle bli chef för ett samlat

internationellt kansli fr.o.m. den 1 juli 1994.

Hösten 1993 beslutade förvaltningsstyrelsen att

sekretariatsfunktionen för Svenska delegationen till Gemensamma

parlamentarikerkommittén EG-Sverige (EG-delegationen) fr.o.m. den

15 oktober 1993 skulle integreras med verksamheten i riksdagens

internationella sekretariat och att den nya organisationen skulle

benämnas riksdagens internationella kansli (RIK).

Det nu aktuella förslaget innebär att även Nordiska rådets

svenska delegations kansli integreras i det internationella

kansliet. Förslaget har utarbetats inom förvaltningskontoret

efter samråd med berörda intressenter.

Förslagets huvudsakliga innehåll

Förslaget innebär att Nordiska rådets svenska delegation och

dess kansli upphör som egen myndighet under riksdagen fr.o.m. den

1 juli 1994. Verksamheten vid delegationens kansli förs över till

den inre riksdagsförvaltningen med placering i riksdagens

internationella kansli (RIK). Delegationen som sådan bibehåller

sin självständiga ställning som ett politiskt valt organ med

ansvar för verksamheten inom sitt område. Delegationen

tillförsäkras egna personella resurser för sin kärnverksamhet och

kommer att få samma inflytande som i dag när det gäller de

särskilda medel som därutöver behövs för verksamheten. Genom

denna lösning uppfyller Sverige, enligt förvaltningskontoret,

sina förpliktelser enligt Helsingforsavtalet.

Enligt förslaget finns också ett generellt behov av en ökad

samordning av riksdagens aktiviteter i olika internationella

organ. Detta avses tillgodoses, förutom genom att

kansliresurserna samordnas, genom samråd mellan presidierna i

riksdagens olika internationella organ.

RIK:s uppgifter och organisation

Enligt förslaget bör RIK även i fortsättningen vara en

självständig enhet. RIK:s uppgift skall vara att fullgöra

sekretariatsfunktionerna för olika internationella

parlamentarikerorgan, svara för service åt talmannen och

ledamöter i internationella frågor samt handha den

internationella besöksverksamheten. Syftet med RIK:s nya

organisation är att ge en bättre service till det politiska

arbetet i de olika internationella sammanhang som riksdagen och

ledamöterna deltar i.

Enligt förslaget skall RIK:s verksamhet tills vidare indelas i

tre huvudområden där Nordiska rådet, Europarådet och ESK m.m.

utgör ett område, europeiska integrationsfrågor ett annat och

service till talmannen, officiellt besöksutbyte m.m. ett tredje

område.

I förslaget utvecklas närmare RIK:s organisatoriska ställning,

uppgifter och organisation.

Anslagsfrågor

I avvaktan på förslag om organisationen av riksdagens

internationella verksamhet föreslog förvaltningskontoret i

budgetförslaget för 1994/95 egna medel till Nordiska rådets

svenska delegations kansli.

Riksdagen har för budgetåret 1994/95 anvisat medel till

Nordiska rådets svenska delegation under littera B. Riksdagens

myndigheter. Enligt förvaltningskontorets förslag skall dessa

medel fr.o.m. budgetåret 1994/95 i stället anvisas under littera

A. Riksdagen, under femtonde huvudtiteln.

Motionen

I motion 1993/94:K68 av Anita Jönsson och Birthe Sörestedt

(båda s) anförs att man bör pröva lämpligheten av att till

riksdagens internationella kansli knyta även övriga organ och

delegationer inom riksdagen som har internationell verksamhet.

Motionärerna föreslår att riksdagens förvaltningskontor skall få

i uppdrag att till riksdagen lämna förslag om samordning av

riksdagens internationella verksamhet omfattande bl.a.

utrikesutskottet och delegationerna till Europarådet, EU, ESK och

IPU.

Nuvarande ordning

Internationella sekretariatet (RIS) inrättades år 1967 som en

särskild funktion inom utrikesutskottets kansli. I februari 1991

blev RIS en egen enhet med en kanslichef i ledningen. Fr.o.m. den

15 oktober 1993 fördes, som ovan framgått, kansliet för

EG-delegationen och RIS samman i riksdagens internationella

kansli.

RIS huvuduppgift har traditionellt varit att ge service åt

talmannen, Europarådets svenska delegation, IPU-delegationen samt

i övrigt handha praktiska frågor inom ramen för det

internationella besöksutbytet. Under senare år har nya

arbetsuppgifter tillkommit i samband med att parlamentariska

organ inrättats inom EFTA, ESK och EES samt genom att

EG-delegationen inrättats.

Förvaltningskontorets förslag

I förslaget anges att det nya internationella kansliet bl.a.

kommer att få som uppgift att fungera som sekretariat åt svenska

parlamentariska delegationer vid permanenta internationella organ

som Nordiska rådet, IPU, Europarådet, ESK och EFTA samt att

biträda riksdagens EU-delegation, den svenska delegationen till

EES gemensamma parlamentarikerkommitté och övriga inom riksdagen

utsedda parlamentarikerdelegationer.

Utskottets bedömning

Som ovan framgått finns redan i dag, utom såvitt avser

utrikesutskottet, den samordning som förespråkas i motionen.

Utskottet, som inte anser att utrikesutskottets kansli bör

inordnas i riksdagens internationella kansli, avstyrker motion

K68.

Utskottet tillstyrker riksdagens förvaltningskontors förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar riksdagens förvaltningskontors förslag till

a) lag om upphävande av lagen (1984:50) med instruktion för

Nordiska rådets svenska delegation,

b) lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av

administrativa beslut av riksdagens förvaltningskontor och

myndigheter,

c) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,

d) lag om ändring i lagen (1988:46) om revision av

riksdagsförvaltningen m.m.,

2. beträffande RIK:s uppgifter

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K68 godkänner de av

riksdagens förvaltningskontor framlagda riktlinjerna för

verksamheten inom riksdagens internationella kansli,

3. beträffande upphävande av anslagsbeslut

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors

förslag upphäver det tidigare under riksmötet (1993/94:KU35,

rskr. 235, 236) fattade beslutet om anslag för budgetåret 1994/95

under femtonde huvudtiteln dels till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli, dels till Nordiska rådets svenska

delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för

Nordiska rådet,

4. beträffande Riksdagens ledamöter och partier m.m.

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors

förslag till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för

budgetåret 1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av

riksdagens tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) --

anvisar ett med 14 857 000 kr förhöjt förslagsanslag på

387 482 000 kr,

5. beträffande Riksdagens byggnader, m.m.

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors

förslag till Riksdagens byggnader, m.m. för budgetåret 1994/95

under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens tidigare

beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med

750 000 kr förhöjt reservationsanslag på 128 483 000 kr,

6. beträffande Riksdagens förvaltningskostnader

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors

förslag till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret

1994/95 under femtonde huvudtiteln -- med ändring av riksdagens

tidigare beslut (1993/94:KU35, rskr. 235, 236) -- anvisar ett med

5 150 000 kr förhöjt ramanslag på 247 251 000 kr,

7. beträffande överföring av tjänster

att riksdagen med bifall till riksdagens förvaltningskontors

förslag beslutar att tjänsterna vid Nordiska rådets svenska

delegations kansli skall överföras till den inre

riksdagsförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 1994.

Stockholm den 24 maj 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Ingvar Svensson (kds), Torgny Larsson (s),

Henrik S Järrel (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson

(m), Elvy Söderström (s) och Lahja Exner (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Riksdagens förvaltningskontors lagförslag

Bilaga