Bet. 1993/94:KU50

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU50

Folkomröstning om EU-medlemskap

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner som väckts med anledning av propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

KU50

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1993/94:245 om

folkomröstning om EU-medlemskap jämte tre följdmotioner, två motioner från den

allmänna motionstiden 1994 och en motion från den allmänna motionstiden 1993.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till folkomröstningslag och avstyrker

samtliga motionsyrkanden. Förslagen till medelsanvisningar för

folkomröstningskostnader, kampanjkostnader och kostnader för

Europainformation tillstyrks också.

Tre reservationer har avgivits av en enskild s-ledamot. Utskottets

v-suppleant har avlämnat en meningsyttring.

Propositionen

I proposition 1993/94:245 om folkomröstning om EU-medlemskap föreslår

regeringen

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om folkomröstning om

EU-medlemskap,

2. att riksdagen till Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU för

budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 124

840 000 kr,

3. att riksdagen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om

EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under

andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,

4. att riksdagen till Europainformation m.m. för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000 kr.

Lagförslaget har fogats som bilaga till betänkandet.

Motioner som väckts med anledning av propositionen

1993/94:K75 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den blanka röstsedeln inte skall inräknas i folkomröstningens

ställningstagande till medlemskap i EU,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lika utrymme för ja- och nej-sidan i en broschyr till alla hushåll,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om remissbehandling av förhandlingsresultatet och material som bör vara

lätt tillgängligt för allmänheten inför folkomröstningen.

1993/94:K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 § sista meningen lagen om folkomröstning om

EU-medlemskap ges följande lydelse: Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående tolkning av "blanka röster",

3. att riksdagen beslutar att 3 § sista meningen lagen om folkomröstning om

EU-medlemskap ges följande lydelse: På de blanka röstsedlarna skall bara finnas

rubriken,

4. att riksdagen beslutar att den kommunala vallängden skall vara röstlängd

för folkomröstningen om EU-medlemskap,

5. att riksdagen beslutar att till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning

om EU-medlemskap på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94 under andra

huvudtiteln anvisas ett reservationsanslag på 88 000 000 kr och att de 28 000

000 kr som är över enligt regeringens förslag fördelas lika på resp.

kampanjorganisation,

6. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för Europainformation ställs

under riksdagens EU-delegation från den 1 juli 1994,

7. att riksdagen beslutar att Sekretariatet för Europainformation i material

för masspridning skall ge lika utrymme för ja- och nej-sidans

kampanjorganisationer.

1993/94:K77 av Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (s) vari yrkas

1. att riksdagen i sitt beslut om folkomröstningen om Sveriges medlemskap i

Europeiska unionen klargör att folkomröstningens resultat skall respekteras

enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att valsedlarna skall utformas enligt motionens

förslag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det från demokratiska utgångspunkter är önskvärt med en öppen

redovisning av kampanjorganisationernas finansiering.

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att folkomröstningen om medlemskap i EU sker

separat från ordinarie riksdagsval med endast två alternativ -- ja eller nej

till medlemskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den bör verka

för en gemensam omröstningsdag i Norge, Sverige och Finland,

1993/94:Sf616 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild lag som gör det

möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i folkomröstningen

om medlemskap i EU.

Motion som väckts under den allmänna motionstiden 1993

1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild lag som gör det

möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i folkomröstningen

om medlemskap i EG/EU.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lag om folkomröstning om

EU-medlemskap. Omröstningen föreslås äga rum den 13 november 1994. Lagförslaget

behandlar i övrigt den fråga som omröstningen gäller och vissa valtekniska

frågor i samband med omröstningen.

I propositionen läggs också fram förslag rörande vissa anslag som har samband

med folkomröstningen. Förslagen avser kostnader för genomförandet av själva

omröstningen om 124 840 000 kr, kampanjkostnader m.m. om 60 miljoner kronor

samt kostnader för information genom Sekretariatet för Europainformation samt

medel till Utrikesdepartementet för publikationer om svensk EU-politik m.m. om

sammanlagt 21 miljoner kronor.

Utskottet

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 12 december 1990 att Sverige borde eftersträva att

med bibehållen neutralitetspolitik bli medlem i den Europeiska gemenskapen. Den

1 juli 1991 ansökte Sverige om medlemskap och den 1 februari 1993 kunde de

formella medlemskapsförhandlingarna inledas. Förhandlingar mellan Sverige och

EG (fr.o.m. den 1 november 1993 den europeiska unionen, EU) pågick till den 30

mars 1994. Avtalstexten slutjusterades den 12 april 1994.

Avtalet godkändes av Europaparlamentet den 4 maj 1994 med 380 ja-röster, 21

nej-röster och 60 nedlagda. Ett undertecknande av avtalet avses ske vid

Europeiska rådets möte på Korfu den 24--25 juni 1994.

Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar den 18 mars enats om

att en rådgivande folkomröstning i EU-frågan skall äga rum den 13 november

1994.

Med utgångspunkt i denna överenskommelse uppdrog regeringen den 24 mars åt

Riksskatteverket att vidta de förberedande åtgärder som behövs inför

folkomröstningen och därvid utgå från följande förutsättningar enligt

partiöverenskommelsen, nämligen

att endast svenska medborgare som har rösträtt vid val till riksdagen

skall ha rösträtt vid folkomröstningen,

att svarsalternativen skall vara ja eller nej och att förutom möjligheten

att rösta blankt något tredje alternativ inte skall finnas,

att röstsedlarna skall vara försedda med en rubrik och därefter i två

meningar återge dels att riksdagen har beslutat att en folkomröstning skall

hållas den 13 november 1994, dels den egentliga frågeställningen,

att en röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller genom

omröstningsmyndigheternas försorg sänds till varje röstberättigad och att detta

helst bör ske i samband med att röstkorten sänds ut,

samt att Riksskatteverket till varje hushåll skall sända ut en

informationsbroschyr som beskriver röstningsförfarandet och i vilken det skall

beredas plats för information på tillsammans cirka tolv sidor i A 4-format om

det avtal regeringen träffat med EU:s medlemsstater om medlemskap i EU.

Vid fortsatta överläggningar mellan företrädare för riksdagspartierna har

överenskommelser träffats om vilka medel som bör anslås till kampanjverksamhet

inför folkomröstningen och om principer för hur medlen skall fördelas.

Lagförslaget

För att en rådgivande folkomröstning skall kunna genomföras krävs enligt 8

kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom i form av lag.

Sedan den 1 januari 1980 gäller folkomröstningslagen (1979:369, senast ändrad

1993:1696) som innehåller generella bestämmelser om förfarandet vid

folkomröstning. I denna lag sägs avslutningsvis (18 §) att inför rådgivande

folkomröstning skall anges i särskild lag den fråga som skall ställas till

folket samt tidpunkten för omröstningen. Så sker i det nu föreliggande

lagförslaget. I dess 1 § anges att folkomröstningen skall hållas den 13

november 1994 och att svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja eller

nej till frågan om Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan

Sverige och EU:s medlemsstater. I lagförslaget finns också bestämmelser om

röstsedlarnas utformning (3 §) samt om beställning och tillhandahållande av

röstsedlar (4 och 5 §§). I övrigt hänvisas till bestämmelserna i

folkomröstningslagen (2 §), som i sin tur i stor utsträckning hänvisar till

bestämmelser i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95). Utformningen av

lagförslaget ansluter nära till lagen (1980:7) om folkomröstning i

kärnkraftsfrågan. I den omröstningen fanns det dock tre olika svarsalternativ,

och rösträtt tillkom också, under vissa förutsättningar, den som inte var

svensk medborgare.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Tidpunkten för omröstningen

Motionen

I motion K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v), väckt under den allmänna

motionstiden, begärs att riksdagen beslutar att folkomröstningen om medlemskap

i EU skall ske separat från ordinarie riksdagsval (yrkande 1, delvis).

Regeringen bör också ges till känna att den bör verka för en gemensam

omröstningsdag i Norge, Sverige och Finland (yrkande 2). Motionärerna anser

att det bör undvikas att ett lands resultat används i otillbörligt syfte för

att styra ett annat lands folkomröstning.

Propositionen m.m.

Riksdagspartierna har som ovan nämnts kommit överens om att en rådgivande

folkomröstning rörande ett svenskt medlemskap i EU skall hållas den 13 november

1994. Lagförslagets 1 § första stycket har utformats i enlighet med

överenskommelsen.

Norge har numera beslutat att hålla sin folkomröstning den 27--28 november.

Den finländska regeringen har enats om att folkomröstningen i Finland skall äga

rum den 16 oktober.

Utskottet

Sedan motionen väcktes har alltså Finland och Norge beslutat hålla sina

folkomröstningar den 16 oktober resp. den 27--28 november. Utskottet anser inte

att det finns anledning att frångå den mellan riksdagspartierna träffade

överenskommelsen om tidpunkten för den svenska folkomröstningen. Utskottet

tillstyrker 1 § första stycket i lagförslaget och avstyrker motion K206 (v)

yrkande 2.

Yrkande 1, delvis, i samma motion tillgodoses med propositionens förslag och

avstyrks därför.

Formuleringen av svarsalternativen

Propositionen

Enligt överenskommelsen mellan riksdagspartierna skall svarsalternativen i

folkomröstningen vara ja eller nej. Förutom möjligheten att rösta blankt skall

något tredje alternativ således inte finnas. Eftersom det ansetts angeläget att

medborgarna skall kunna ta ställning till de närmare villkoren för medlemskapet

har det enligt propositionen varit nödvändigt att invänta förhandlingarnas

slut. Omröstningen bör därför gälla ett ja eller nej till medlemskap i enlighet

med det avtal om ett svenskt medlemskap som förhandlats fram med EU:s

medlemsstater (prop. s. 8--9). Lagförslagets 1 § andra till fjärde styckena har

i enlighet härmed utformats enligt följande:

Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:

Riksdagen har beslutat att det skall hållas en folkomröstning om svenskt

medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli

medlem i EU i enlighet med det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och

EU:s medlemsstater.

Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan

Sverige och EU:s medlemsstater?

Motionerna

I motion K206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att riksdagen skall

besluta om endast två alternativ i folkomröstningen -- ja eller nej till

medlemskap (yrkande 1, delvis). I motion K76 yrkar Gudrun Schyman

m.fl. (v) att riksdagen beslutar att lagförslagets 1 § sista meningen ges

följande lydelse: "Anser Du att Sverige bör bli medlem i EU?" (yrkande 1).

Motionärerna anser att det är viktigt att de frågor som ställs till folket blir

entydiga och klara. Den frågesats som föreslås i propositionen öppnar enligt

motionärerna för nya folkomröstningar om folket säger nej, genom att avtalet

justeras och en ny omröstning därefter äger rum. Tillägget "i enlighet med

avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater" är dessutom meningslöst,

eftersom Sverige bara kan tillträda ett medlemskap utifrån Sveriges avtal med

EU -- inte utifrån något annat avtal.

Liknande tankegångar framförs i motion K77 av Hans Gustafsson och Hans

Göran Franck (båda s). Motionärerna vänder sig med skärpa mot att valsedlarna

för ja- och nej-sidan föreslås utformad som en fråga med den formulering som

föreslås i propositionen. Den föreslagna formuleringen skapar enligt

motionärerna intrycket att det är fråga om en opinionsundersökning och inte en

valhandling, som dessutom i princip innebär beslutsfattande. Formuleringen

fungerar också ledande genom att implicera ett ja-svar. Svarsalternativen bör i

stället anges som "Ja till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" resp. "Nej

till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" samt "Blank valsedel" under den

för alla valsedlar gemensamma rubriken "Folkomröstningen den 13 november 1994".

Motionärerna begär att riksdagen beslutar att valsedlarna utformas enligt

motionens förslag (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning att den formulering av

svarsalternativen som överenskommits mellan riksdagspartierna och som tagits in

i 1 § i lagförslaget skulle vara oklar eller ledande. Utskottet ser det vidare

som uteslutet att frågeformuleringen som sådan skulle öppna för nya

folkomröstningar i händelse av ett nej den 13 november. Lagförslaget tillstyrks

alltså i här aktuell del. Motionerna K206 (v) yrkande 1, delvis, K76 (v)

yrkande 1 och K77(s) yrkande 2 avstyrks.

Blanka röster

Bakgrund/propositionen

Enligt 7 § folkomröstningslagen (1979:369) får vid folkomröstning användas

endast röstsedlar som tillhandahålls av centrala valmyndigheten. Detta gäller

även blanka röstsedlar. Sådan röstsedel får enligt 9 § folkomröstningslagen

avlämnas av den som inte önskar rösta för något av de i folkomröstningen

aktuella förslagen. Enligt 8 § skall de röstande i lokal där omröstning äger

rum ha tillgång till -- bl.a. -- blanka röstsedlar.

Enligt 3 § förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap skall blanka

röstsedlar för denna folkomröstning vara försedda med samma rubrik som

röstsedlarna för ja- eller nej-alternativen och dessutom med orden "Blank

röstsedel". I 4 § tredje stycket lagförslaget sägs att lantbrevbärare som tar

emot röstsedelsförsändelser bör medföra -- förutom röstsedlar för de två

svarsalternativen -- blanka röstsedlar.

Enligt 11 § andra stycket folkomröstningslagen skall vid rösträkningen

röstsedlarna ordnas i grupper efter meningsyttring. Blanka röstsedlar bildar en

grupp.

Blanka röstsedlar har ansetts böra finnas vid sidan av de röstsedlar som tar

upp de aktuella meningsyttringarna för att ge de röstande möjlighet att markera

att de ogillar frågeställningen eller anser sig inte kunna fatta ståndpunkt

(prop. om folkomröstningslagen, 1978/79:195 s.79). De blanka röstsedlarna bör

räknas särskilt för sig och är inte att jämställa med ogiltiga sedlar (a.a.).

Utgången av en folkomröstning i en grundlagsfråga fastställs genom ett

konstaterande av om det förslag som har varit föremål för omröstningen har

förkastats eller inte. Förslaget är förkastat, om de flesta av dem som deltar i

omröstningen röstar mot förslaget och de till antalet är fler än hälften av dem

som har avgivit godkända röster vid riksdagsvalet. I annat fall upptar

riksdagen förslaget till slutlig prövning (8 kap. 15 § regeringsformen).

Folkomröstningens beslutseffekt är enbart negativ. En ja-majoritet förpliktar

inte den nyvalda riksdagen att slutligen anta förslaget till grundlagsändring.

Utgången av en rådgivande folkomröstning fastställs däremot endast genom

angivande av röstetal för de olika meningsriktningarna (prop. 1978/79:195

s.83). I folkomröstningen om kärnkraft fick sålunda linje 1 18,8 % av rösterna,

linje 2 39,1 % och linje 3 38,7 %. Av rösterna var 3,3 % blankröster. Linje 2

ansågs ha vunnit omröstningen. Att någon meningsriktning skall ha samlat

absolut majoritet krävs alltså inte i en rådgivande folkomröstning.

Motionerna

I motion K75 begär Birgitta Hambraeus (c) ett tillkännagivande till

regeringen om att den blanka röstsedeln inte skall inräknas i folkomröstningens

ställningstagande till medlemskap i EU (yrkande 1). Om det finns tre

valsedlar är det enligt motionären risk för att inget alternativ får över

hälften av rösterna. Hur blir det om 49 % röstar nej, 45 % ja och 6 % lämnar

blanka röstsedlar, kommer man då att hävda att det inte fanns en majoritet som

sade nej till medlemskap, frågar motionären.

Gudrun Schyman m.fl. anför i motion K76 att det är nödvändigt att

"folkets vilja" entydigt definieras som att det alternativ av ja- eller

nej-alternativen som samlar flest röster har vunnit. Motionärerna ser därför

inget skäl att tomma valsedlar skall ges texten "blank röstsedel", eftersom

dessa likväl bör behandlas som ett icke-deltagande. Man kan t.ex. inte dra

slutsatsen att en blankröst skulle vara detsamma som att väljaren överlåter åt

riksdagsmajoriteten att avgöra -- den kan lika väl tolkas så att väljaren

överlåter åt de icke blankröstande att bestämma. Vad som i motionen anförts om

tolkningen av "blanka röster" bör ges regeringen till känna (yrkande 2).

Riksdagen bör också besluta att 3 § sista meningen i lagförslaget ges följande

lydelse: "På de blanka röstsedlarna skall bara finnas rubriken" (yrkande

3).

I motion K77 av Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (båda s) hemställs

att riksdagen i sitt beslut om folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den

Europeiska unionen klargör att folkomröstningens resultat skall respekteras

genom en deklaration enligt vad i motionen anförts (yrkande 1). Samtliga

riksdagspartier har i olika sammanhang uttalat att de avser att respektera

omröstningens resultat. Likväl bör riksdagen, anser motionärerna, överväga hur

den kan stärka trovärdigheten i dessa uttalanden. Den lämpligaste formen för en

sådan höjning av trovärdigheten vore enligt motionärernas mening en gemensam

deklaration från samtliga riksdagspartier, i vilken partierna förbinder sig att

respektera folkomröstningens resultat. Av deklarationen bör framgå att

blankröster inte indirekt eller direkt kan tillgodoräknas någondera sidan. Den

sida har vunnit som får flest röster. Ett högt valdeltagande är inget villkor

för att folkomröstningens resultat skall respekteras.

Utskottet

Som framgått av den ovan lämnade redovisningen för folkomröstningslagens

bestämmelser skall blanka röstsedlar finnas vid sidan av de röstsedlar som tar

upp de aktuella meningsyttringarna. Blanka röstsedlar är giltiga och skall vid

röstsammanräkningen behandlas som en meningsyttring för sig, med innebörden

"kan eller vill inte ta ställning". Utgången av folkomröstningen fastställs

genom angivande av röstetal för de olika meningsriktningarna. Enligt det nu

aktuella lagförslaget skall det finnas röstsedlar tillgängliga för tre olika

meningsyttringar -- ja, nej och blankröst.

Formellt är folkomröstningen rådgivande, men samtliga riksdagspartier har

varit ense om att den i praktiken skall vara beslutande, dvs. att den

meningsyttring som fått flest röster skall avgöra frågan om ett svenskt

medlemskap i EU.

Eftersom bestämmelserna beträffande utgången av en rådgivande folkomröstning

inte har utformats med tanke på att resultatet skall vara bindande -- utgången

av en beslutande folkomröstning fastställs ju enligt regeringsformens

bestämmelser -- kan det emellertid komma att uppstå problem när resultatet

skall tolkas. Så kan t.ex. bli fallet vid ett exakt lika röstetal för ja och

nej eller vid en majoritet av blankröster. Hur riksdagen då skall förfara måste

bli en fråga för de partier som väljs in i riksdagen i höst.

Utskottet avstyrker med hänvisning till vad som här anförts motionerna K 75

(c) yrkande 1 och K 76 (v) yrkande 2, som tar upp tolkningen av blanka röster.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att det på de blanka

röstsedlarna, förutom rubriken, skall finnas orden "Blank röstsedel" och

avstyrker därmed motion K76 (v) yrkande 3. Utskottet utgår från att det i den

broschyr med upplysningar om folkomröstningen som Riksskatteverket skall sända

ut till hushållen (se nedan s. 11) kommer att lämnas anvisningar om vad

avlämnandet av en blank röstsedel innebär.

I motion K77 (s) efterlyses en deklaration i vilken de politiska partierna

skall förbinda sig att respektera folkomröstningens resultat (yrkande 1).

Riksdagspartierna har varit ense om att folkomröstningen den 13 november i

realiteten skall vara beslutande, även om den formellt är rådgivande. Med

anledning av motionen vill utskottet här erinra om följande. Med hänsyn till

vikten av att en folkomröstning i EU-frågan verkligen blir av och uppfattas

vara avgörande för frågan om ett svenskt medlemskap ansåg regeringen i

proposition 1993/94:114 om grundlagsändringar inför ett svenskt medlemskap i EU

att själva beslutet om överlåtelse av beslutanderätt i samband med en svensk

EU-anslutning borde kunna fattas genom ett riksdagsbeslut med enkel majoritet,

om beslutet föregåtts av en folkomröstning i hela riket. En föreskrift om detta

föreslogs bli intagen i en övergångsbestämmelse till 10 kap. 5 §

regeringsformen (prop. s. 25). Konstitutionsutskottet delade regeringens

uppfattning och tillstyrkte den då aktuella propositionen (1993/94:KU21 s. 30).

Riksdagen följde utskottet och antog som vilande regeringens förslag. Under

hänvisning till det anförda avstyrks motion K77 (s) yrkande 1.

Rösträtt vid folkomröstningen

Propositionen m.m.

Enligt 5 § första stycket folkomröstningslagen har den som är röstberättigad

vid val till riksdagen rösträtt vid folkomröstning. Föreskriften innebär att

rösträtten tillkommer svenska medborgare som är bosatta i Sverige (3 kap. 2 §

regeringsformen) eller som någon gång har varit folkbokförda här (4 kap. 11 §

vallagen). Vidare krävs för att någon skall ha rösträtt att han har uppnått 18

års ålder senast på omröstningsdagen. Frågan huruvida rösträtt vid en

folkomröstning föreligger avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad

röstlängd, nämligen den allmänna och den särskilda röstlängd som upprättas

enligt 4 kap. vallagen (5 § andra stycket folkomröstningslagen).

I grundlag finns inga regler om rösträtt vid rådgivande folkomröstning. Det

finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka

rösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är

svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Så skedde i lagen om

folkomröstning i kärnkraftsfrågan (se bl.a. KU 1979/80:1y)

Företrädare för riksdagspartierna har kommit överens om att endast svenska

medborgare som har rösträtt vid val till riksdagen skall ha rösträtt vid

folkomröstningen om EU-medlemskap (prop. s. 6). Det nu aktuella lagförslaget (2

§) hänvisar i detta hänseende till folkomröstningslagen.

Motionerna

I motion K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att riksdagen beslutar

att den kommunala vallängden skall vara röstlängd för folkomröstningen om

EU-medlemskap (yrkande 4). Motionärerna anser att invandrare bör ha

rösträtt efter samma grunder som i kommunala val. Motionärerna förutsätter att

regeringarna i de nordiska länderna snabbutreder och beslutar så att nordiska

medborgare bara kan rösta i ett lands folkomröstning.

Även i motionerna 1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1992/93:Ju618 yrkande 11,

båda av Gudrun Schyman m.fl. (v), begärs förslag om en särskild lag som skall

göra det möjligt för invandrare utan svenskt medborgarskap att rösta i

folkomröstningen om medlemskap i EU.

Utskottet

Enligt utskottets mening saknas anledning att avvika från den mellan

riksdagspartierna träffade överenskommelsen om vilka som skall ha rösträtt vid

folkomröstningen. Rösträtt vid folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU bör

alltså endast tillkomma svenska medborgare som är röstberättigade vid val till

riksdagen. Utskottet tillstyrker 2 § i lagförslaget i aktuell del och

avstyrker motionerna K76 (v) yrkande 4, 1993/94:Sf616 (v) yrkande 9 och

1992/93:Ju618 (v) yrkande 11.

Informationsbroschyr till hushållen

Propositionen

Med utgångspunkt i den ovan nämnda överenskommelsen mellan riksdagspartierna

har regeringen uppdragit åt Riksskatteverket att till varje hushåll sända ut en

informationsbroschyr som beskriver röstningsförfarandet och i vilken det skall

beredas plats för information på tillsammans cirka tolv sidor i A 4-format om

det avtal regeringen träffat med EU:s medlemsstater om medlemskap i EU.

Motionen

Birgitta Hambraeus (c) anför i motion K75 att ja- och nej-sidan bör

få lika stort utrymme för en kortfattad plädering i den broschyr som sänds ut

till alla huhåll om vad omröstningen gäller (yrkande 2). Alla är medvetna

om att ja-sidan stöds av mycket resursstarka organisationer, medan nej-sidan,

förutom frivilliga krafter, i huvudsak får lita till de bidrag riksdagen

anslår, menar motionären. Det är därför viktigt att samhället i någon mån

utjämnar orättvisan.

Utskottet

Riksskatteverket har som ovan framgått fått regeringens uppdrag att till

varje hushåll sända ut en broschyr som beskriver röstningsförfarandet och

informerar om det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s

medlemsstater. Utskottet ser inga principiella hinder mot att ja-sidan och

nej-sidan ges plats i broschyren för var sin kortfattad plädering. Det bör

emellertid ankomma på Riksskatteverket att bedöma om utrymme finns för en sådan

utvidgning av innehållet i broschyren. Utskottet avstyrker motionen.

Remissbehandling av förhandlingsresultatet, m.m.

Bakgrund

Regeringskansliet har ställt samman en departementspromemoria (Ds 1994:48)

som redovisar innebörden för Sverige av ett medlemskap i EU. Särskilt redovisas

de förhandlingslösningar som överenskommits. Promemorian har remitterats till

myndigheter och organisationer. Remissvaren kommer att utgöra underlag för den

proposition om svenskt medlemskap i EU som regeringen avser att lägga fram för

riksdagen senare i år.

Utskottet har inhämtat att remissen kommer att kompletteras med ytterligare

en departementspromemoria, Ds 1994:60, som innefattar den kompletta

avtalstexten med samtliga bilagor, ca 700 sidor, översatt till svenska.

Motionen

I motion K75 anför Birgitta Hambraeus (c) att propositionen, liksom

departementspromemorian Ds 1994:48, lämnar missvisande uppgifter om

förhandlingsresultatet, särskilt vad beträffar Sveriges militära alliansfrihet

och den ekonomiska och monetära unionen, EMU. Motionären anser att den rapport

sekretariatet vid EU:s ministerråd gett ut om förhandlingsresultaten bör ingå i

remissen och i det material som är lättillgängligt för allmänheten inför

folkomröstningen. Även Maastrichtfördraget bör remissbehandlas. Det anförda bör

riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).

Utskottet

Utskottet anser att departementspromemorian Ds 1994:48, kompletterad med den

kompletta avtalstexten med bilagor, protokoll och förklaringar i Ds 1994:60,

ger ett gott underlag för remissinstansernas ställningstagande till de

överenskomna förhandlingslösningarna och innebörden för Sverige av ett

EU-medlemskap. Utskottet avstyrker alltså motion K75 (c) yrkande 3.

Anslagen för folkomröstningens genomförande och för kampanjkostnader

Propositionen

Folkomröstningen medför kostnader dels för genomförandet av själva

omröstningen, dels för den kampanjverksamhet för ja- och nej-sidan som skall

föregå omröstningen. Kostnaderna för att genomföra omröstningen beräknas i

propositionen till 124 840 000 kr. Regeringen förordar att ett tillfälligt

anslag med detta belopp förs upp under andra huvudtiteln för budgetåret

1994/95, benämnt Folkomröstning om svenskt medlemskap i EU.

Enligt propositionen är riksdagspartierna överens om att 60 miljoner kronor

skall anslås för kampanjverksamheten inför folkomröstningen. Beloppet bör

anvisas över ett särskilt anslag på statsbudgeten, benämnt Kampanjkostnader

m.m. för folkomröstning om EU-medlemskap. Eftersom det enligt propositionen kan

bli aktuellt att betala ut medel till kampanjverksamheten redan under

innevarande budgetår bör anslaget anvisas på tilläggsbudget för budgetåret

1993/94.

Principiellt bör det nu aktuella beloppet om 60 miljoner kronor fördelas lika

på ja-sidan och nej-sidan och skall enligt vad som överenskommits fördelas på

så sätt att 12 miljoner kronor skall utgå till de partier som är representerade

i riksdagen medan resterande medel fördelas på de kampanjorganisationer som

bildats för att verka för något av svarsalternativen. Av resterande 48 miljoner

bör 22 miljoner tillfalla ja-sidan och 26 miljoner nej-sidan. Medlen skall på

vardera sidan fördelas av ett särskilt organ med ställning som juridisk person,

vilket företrädare för kampanjorganisationerna har förklarat sig beredda att

bilda för fördelning av kampanjmedlen. Regeringen utgår från att inga av dessa

för de särskilda kampanjorganisationerna avsedda medlen ställs till

riksdagspartiernas förfogande, eftersom deras medelsbehov ju täcks i särskild

ordning (prop. s. 11).

Partier som är representerade i riksdagen och kampanjorganisationer som

verkar för något av svarsalternativen ja eller nej och som får statsbidrag för

sin verksamhet kan hos Riksskatteverket beställa röstsedlar till det antal

partiet eller organisationen önskar. Staten svarar därvid för kostnaderna till

ett antal som för varje beställare motsvarar högst två gånger antalet

röstberättigade i landet. Varje parti och organisation får dessutom på begäran

kostnadsfritt röstkuvert och ytterkuvert för röstsedelsförsändelse i den

utsträckning som Riksskatteverket anser behövlig (4 § andra stycket

lagförslaget).

Motionerna

Gudrun Schyman m.fl. (v) anser i motion K76 att kampanjbeloppen bör

vara av minst samma storlek som de medel som anslogs till

kampanjorganisationerna vid folkomröstningen om nej till kärnkraft. Dåvarande

belopp om 18 miljoner kronor per sida skulle, enligt motionärerna, i dagens

penningvärde motsvara 49 miljoner per sida eller 98 miljoner kronor. Med

hänvisning till att kampanjorganisationerna redan erhållit 10 miljoner kronor

anser motionärerna att 88 miljoner kronor bör anslås och att de 28 miljoner

kronor som går utöver regeringens förslag fördelas lika på resp.

kampanjorganisation (yrkande 5).

Enligt Hans Gustafsson och Hans Göran Franck (båda s) i motion K77

professionaliseras valkampanjerna i Sverige allt tydligare efter mönster från

USA, där ekonomiska resurser blivit så utslagsgivande att kongressen infört

lagstiftning som begränsar kampanjfinansieringen för starka ekonomiska

intressen. Någon sådan begränsning anser inte motionärerna befogad när det

gäller finansieringen av kampanjerna inför folkomröstningen. Däremot bör

riksdagen ge regeringen till känna att det från demokratiska utgångspunkter är

önskvärt med en öppen redovisning av kampanjorganisationernas finansiering

(yrkande 3).

Utskottet

Riksdagspartierna har träffat överenskommelser om vilka medel som bör anslås

till kampanjverksamhet inför folkomröstningen och om principerna för hur medlen

skall fördelas. Dessa överenskommelser ligger till grund för propositionens

förslag. Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning till

kampanjkostnader och avstyrker motion K76 (v) yrkande 5.

Genom propositionens förslag kommer ja- och nej-sidan att ges medel i en

sådan omfattning att båda sidorna bör kunna nå alla väljare med informations-

och upplysningskampanjer. Utskottet ser därför inte någon risk för att

folkomröstningskampanjen blir snedvriden på grund av ojämna ekonomiska

resurser. Motion K77 (s) avstyrks med hänvisning härtill (yrkande 3).

Förslaget till medelsanvisning för folkomröstningens genomförande tillstyrks.

Anslaget till Europainformation, m.m.

Bakgrund

Utrikesdepartementet har, i enlighet med riksdagens instruktioner, genom

Sekretariatet för Europainformation tillhandahållit allmän infomation om EES

och EU samt om det aktuella förhandlingsläget, m.m. Sekretariatet inrättades i

augusti 1992. Den 1 mars 1993 öppnades dess telefonpanel, öppen vardagar kl.

9--21. Telefonpanelen har byggt upp en databas som löpande fylls med aktuella

frågor och svar. Sekretariatets verksamhet utgörs för närvarande av direkt

informationsservice till allmänhet och vidareinformatörer inkl. massmedier,

information till lokal nivå genom att bl.a. bibliotek och länsstyrelser knyts

samman i ett informationsnätverk, redaktionellt arbete samt riktade projekt

gentemot gymnasieskolan och invandrar- och handikappgrupper. Sekretariatet har

ett samordningsansvar i regeringskansliet för att inför folkomröstningen få ut

saklig information till allmänheten. Den argumenterande informationen ligger

inte inom Sekretariatets ansvarsområde. (Källa: PM 1994-03-01, Sekretariatet

för Europainformation, Informationschefen).

Enligt propositionen (s. 11) bör Sekretariatets verksamhet inför

folkomröstningen fortsätta under andra halvåret 1994. Ett belopp om 15 miljoner

kronor bör därför ställas till förfogande.

Också efter folkomröstningen föreligger enligt propositionen ett behov av

dokumentation och publikationer från regeringens sida om svensk EU-politik m.m.

Bl.a. kommer s.k. grönböcker med faktaredovisning och andra publikationer att

utgöra en del av denna verksamhet. Medelsbehovet uppskattas till 6 miljoner

kronor. Medlen bör disponeras av Utrikesdepartementet.

Motionen

Motionärerna i motion K76 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anser att

Sekretariatet för Europainformation vid UD bör flyttas till riksdagen från den

1 juli 1994 och ställas under riksdagens EU-delegation (yrkande 6). Enligt

motionärerna är Sekretariatet inte någon opartisk "sanningssägare" utan snarare

är dess material ja-sideinlägg som framstår som "opropagandistiska".

Ytterligare anslag till Sekretariatet skulle mest utgöra ett indirekt bidrag

till ja-sidan. Därför bör dess placering ändras och en av dess uppgifter vara

att ge ut trycksaker som speglar riksdagsdebatterna kring EU-frågan. Riksdagen

bör också besluta att Sekretariatet för Europainformation i material för

masspridning skall ge lika utrymme för ja-sidans och nej-sidans

kampanjorganisationer (yrkande 7).

Tidigare riksdagsbehandling

Utrikesutskottet behandlade i mars i år en motion (s) i vilken det bl.a.

yrkades att Sekretariatet för Europainformation skulle placeras i riksdagen och

knytas till EU-delegationen. Motiveringen till yrkandet var att riksdagen har

ett brett kontaktfält och att Riksdagens EU-delegation har en särskild uppgift

som informations- och samlingspunkt i EU-frågor. Utrikesutskottet utgick från

att en proposition om de närmare arrangemangen inför folkomröstningen skulle

läggas fram och att det då också torde bli aktuellt att ta ställning till om

Sekretariatet skulle sortera under regeringskansliet eller riksdagen. Därmed

ansåg utrikesutskottet den då aktuella motionen besvarad (1993/94:UU14 s. 20).

Riksdagen följde utrikesutskottet.

Utskottet

Utskottet delar inte den uppfattning som kommer till uttryck i motion K76

(v), nämligen att materialet från Sekretariatet för Europainformation skulle

utgöras av partiska inlägg för ja-sidan. Tvärtom anser utskottet att

Sekretariatet under sin hittillsvarande verksamhetstid tillhandahållit

värdefull faktainformation om EES och EU och det aktuella förhandlingsläget.

För att Sekretariatets trovärdighet inte skall ifrågasättas kan det emellertid

finnas skäl för att flytta Sekretariatet från regeringskansliet och förlägga

det exempelvis till riksdagen. Ett beslut om fortsatt verksamhet och en

eventuell omlokalisering bör dock anstå till efter den 13 november så att inte

Sekretariatets verksamhet under tiden inför folkomröstningen hindras. I

anslutning härtill kan nämnas att det danska Folketinget i april i år öppnat en

"Folketingets EU-Oplysning" som vänder sig till allmänheten och som

administrativt är en del av Folketingets internationella avdelning.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning till

Europainformation m.m. och avstyrker motion K76 (v) yrkandena 6 och 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tidpunkten för folkomröstningen

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K206 yrkande 1, delvis, och

yrkande 2 antar propositionens förslag till lag om folkomröstning om

EU-medlemskap såvitt avser 1 § första stycket,

men. (v) - delvis

2. beträffande formuleringen av svarsalternativen, m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:K206 yrkande 1, delvis,

1993/94:K76 yrkande 1 och 1993/94:K77 yrkande 2 antar dels 1 § i

propositionens förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap i den mån

det inte omfattas av vad utskottet hemställt under mom. 1, dels 3 § andra

stycket,

res. 1 (s)

3. beträffande rösträtten

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 11,

1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1993/94:K76 yrkande 4 antar 2 § i propositionens

förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,

men. (v) - delvis

4. beträffande utformningen av blanka röstsedlar

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K76 yrkande 3 antar 3 § tredje

stycket i propositionens förslag till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,

men. (v) - delvis

5. beträffande tolkningen av blanka röster

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:K75 yrkande 1 och 1993/94:K76 yrkande

2,

men. (v) - delvis

6. beträffande bindande deklaration

att riksdagen avslår motion 1993/94:K77 yrkande 1,

res. 2 (s)

7. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar propositionens förslag till lag om folkomröstning om

EU-medlemskap i den mån det inte behandlats under mom. 1--4,

8. beträffande informationsbroschyr till hushållen

att riksdagen avslår motion 1993/94:K75 yrkande 2,

9. beträffande remissbehandling av förhandlingsresultatet

att riksdagen avslår motion 1993/94:K75 yrkande 3,

men. (v) - delvis

10. beträffande medelsanvisningen till Folkomröstning om svenskt medlemskap

i EU

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Folkomröstning om

svenskt medlemskap i EU för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln

anvisar ett förslagsanslag på 124 840 000 kr,

11. beträffande medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för

folkomröstning om EU-medlemskap

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:K76 yrkande 5 till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om

EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94

under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 60 000 000 kr,

men. (v) - delvis

12. beträffande öppen redovisning av finansieringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:K77 yrkande 3,

res. 3 (s)

13. beträffande medelsanvisningen till Europainformation m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1993/94:K76 yrkandena 6 och 7 till Europainformation m.m. för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 21 000 000

kr.

men. (v) - delvis

Stockholm den 26 maj 1994

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil Fiskesjö (c),

Birger Hagård (m), Catarina Rönnung (s), Ylva Annerstedt (fp), Ingvar Johnsson

(s), Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Simon

Liliedahl (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m), Lisbeth

Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i

utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit vid den slutliga

behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Formuleringen av svarsalternativen, m.m. (mom. 2)

Hans Göran Franck (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet

delar inte" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den i propositionen föreslagna formuleringen av frågan i folkomröstningen

öppnar enligt utskottets mening för nya folkomröstningar om folket säger nej.

Något behov av att ställa en fråga på röstsedlarna har för övrigt inte funnits

vid tidigare folkomröstningar och finns inte heller denna gång. Utskottet anser

därför att det räcker med att på de skilda röstsedlarna ange resp. alternativ.

Svarsalternativen bör, såsom föreslås i motion K77 (s), anges som följer: "Ja

till svenskt medlemskap i Europeiska unionen" resp. "Nej till svenskt

medlemskap i Europeiska unionen" och röstsedlarna utformas i enlighet härmed.

Riksdagen bör alltså bifalla motion K77 yrkande 2 och 1 och 3 §§ i lagförslaget

ändras i enlighet med vad som här sagts.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande formuleringen av svarsalternativen

att riksdagen med avslag på propositionens förslag, med bifall till motion

1993/94:K77 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1993/94:K206 yrkande 1,

delvis, och 1993/94:K76 yrkande 1 antar

dels följande förslag till lydelse av 1 § andra till fjärde styckena i

förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,

"De alternativ folkomröstningen gäller är följande.

Alternativ nr 1: Ja till svenskt medlemskap i Europeiska unionen

Alternativ nr 2: Nej till svenskt medlemskap i Europeiska unionen",

dels följande förslag till lydelse av 3 § andra stycket i lagförslaget,

"På röstsedlarna skall efter rubriken anges vilket alternativ röstsedeln avser

och vad alternativet innebär enligt 1 §",

2. Bindande deklaration (mom. 6)

Hans Göran Franck (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med

"Riksdagspartierna har" och slutar med "K77 (s) yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Riksdagspartierna har var för sig och i olika sammanhang uttalat att de avser

att respektera folkomröstningens resultat. I propositionen saknas emellertid en

bekräftelse av dessa löften. Utskottet vill därför, med hänsyn till vikten av

att folkomröstningens resultat i realiteten blir bindande, som sin mening ge

regeringen till känna att den meningsyttring som får flest röster skall

avgöra frågan om ett svenskt medlemskap i EU, att blankrösterna skall

räknas för sig och inte tillgodoräknas vare sig ja- eller nej-sidan samt

att ett högt valdeltagande är synnerligen önskvärt, men inget villkor för att

folkomröstningens resultat skall respekteras. Det sagda innebär att utskottet

tillstyrker motion K77 yrkande 1 (s).

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande bindande deklaration

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K77 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Öppen redovisning av finansieringen (mom. 12)

Hans Göran Franck (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Genom

propositionens" och på s. 14 slutar med "(yrkande 3)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion K77 (s) att hela

folkomröstningsförfarandet riskeras att diskrediteras när stora företag och

andra mäktiga ekonomiska intressen bidrar till den ena sidans finansiering.

Riksdagen bör därför, med bifall till motionen yrkande 3, som sin mening ge

regeringen till känna att det från demokratiska utgångspunkter är önskvärt med

en öppen redovisning av kampanjorganisationernas finansiering.

dels att utskottets hemställan under mom. 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande öppen redovisning av finansieringen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K77 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet

inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Bengt Hurtig (v) anför:

1. Tidpunkten för folkomröstningen (mom. 1)

Jag anser att en gemensam valdag för folkomröstningarna i de tre nordiska

länder vars regeringar ansökt om medlemskap fortfarande bör eftersträvas. Detta

för att undvika att ett lands resultat används i otillbörligt syfte för att

styra ett annat lands folkomröstning. Riksdagen bör därför uttala att

regeringen bör göra ansträngningar för att få till stånd en gemensam valdag för

Norge, Sverige och Finland.

Jag föreslår att riksdagen bifaller motion K206 yrkande 2 och avslår

propositionens förslag i denna del.

2. Formuleringen av svarsalternativen, m.m. (mom. 2)

Jag instämmer i reservationen av Hans Göran Franck (s).

3. Rösträtten (mom. 3)

Det finns såsom utskottet påpekar inte något konstitutionellt eller formellt

hinder mot att utvidga rösträtten vid en rådgivande folkomröstning till dem som

inte är svenska medborgare, men som har rösträtt vid kommunala val. Jag anser

därför att riksdagen bör bifalla motionerna Ju618 yrkande 11, Sf616 yrkande 9

och K76 yrkande 4 och besluta att den kommunala vallängden skall vara röstlängd

för folkomröstningen om EU-medlemskap. Lagtekniskt görs detta lämpligen genom

att en ny bestämmelse tas in i lagförslaget och i konsekvens härmed en viss

förändring görs av 2 § i lagförslaget.

4. Utformningen av blanka röstsedlar (mom. 4)

Jag ser inget skäl för att tomma valsedlar skall ges texten "blank

röstsedel", eftersom de ändå bör betraktas som ett icke-deltagande i

folkomröstningen. Lagförslaget 3 § tredje stycket bör ändras på det sätt som

föreslås i motion K76 yrkande 3, dvs. att på de blanka röstsedlarna skall bara

finnas en rubrik.

5. Tolkningen av blanka röster (mom. 5)

De som inte deltar i folkomröstningen eller de som väljer att rösta blankt

har valt att avstå, och ingendera av ja- eller nej-sidan kan tillgodoräkna sig

de frånvarande eller blankrösterna.

Blankrösten bör tolkas så att väljaren överlåter åt de icke blankröstande att

bestämma. Folkets vilja bör tolkas så att det alternativ av ja eller nej som

samlar flest röster har vunnit. Detta bör riksdagen med bifall till motion K76

yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.

6. Remissbehandling av förhandlingsresultatet (mom. 9)

Jag delar uppfattningen i motion K75 (c) att remissunderlaget är

otillräckligt och missvisande. Det bör kompletteras med rapporten från EU:s

ministerråd, översatt till svenska med en upplysning om att det endast är de

undantag och övergångsbestämmelser som anges däri som är juridiskt bindande.

Även Maastrichtfördraget bör remissbehandlas. Jag föreslår att riksdagen

bifaller motion K75 yrkande 3 och som sin mening ger regeringen till känna vad

som här anförts.

7. Medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om

EU-medlemskap (mom. 11)

Enligt min mening bör kampanjbeloppen vara av minst samma reala storlek som

de medel som anslogs till kampanjorganisationerna inför kärnkraftsomröstningen.

Dåvarande belopp om 36 miljoner skulle i dagens penningvärde motsvara 98

miljoner. Eftersom kampanjorganisationerna redan fått 10 miljoner bör riksdagen

anvisa 88 miljoner i enlighet med vad som föreslås i motion K76 yrkande 5. Den

del som går utöver propositionens förslag, 28 miljoner, bör fördelas lika på

resp. kampanjorganisation.

8. Öppen redovisning av finansieringen (mom. 12)

Jag instämmer i reservationen av Hans Göran Franck (s).

9. Medelsanvisningen till Europainformation m.m. (mom. 13)

Jag anser i likhet med motionärerna i motion K76 att Sekretariatet för

Europainformation, som nu är knutet till Utrikesdepartementet, bör flyttas till

riksdagen från halvårsskiftet och bli en del av EU-delegationens kansli,

eftersom UD och dess tjänstemän inte står utanför de politiska

meningsskiljaktigheterna i denna fråga. Ytterligare anslag till Sekretariatet

är, som det nu fungerar, ett indirekt bidrag till ja-sidan. Sekretariatets

placering bör alltså ändras och en av dess uppgifter vara att ge ut trycksaker

som speglar riksdagsdebatten kring EU-frågan. I det material sekretariatet ger

ut skall ja-sidans och nej-sidans argument ges lika stort utrymme.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom. 1, 3--5, 9, 11

och 13 borde ha hemställt:

1. beträffande tidpunkten för folkomröstningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K206 yrkande 1 delvis och

yrkande 2 och med avslag på propositionens förslag till lydelse av 1 § första

stycket i förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

3. beträffande rösträtten

att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med bifall till

motionerna 1992/93:Ju618 yrkande 11, 1993/94:Sf616 yrkande 9 och 1993/94:K76

yrkande 4 dels antar följande förslag till lydelse av 2 § i förslaget till

lag om folkomröstning om EU-medlemskap,

För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369) med den avvikelse

som anges i 2 a § samt de ytterligare föreskrifter som finns i 3--5 §§,

dels antar följande förslag till 2 a § i lagförslaget:

Rösträtt vid folkomröstningen tillkommer också den som inte är svensk

medborgare, om han eller hon varit folkbokförd i Sverige den 1 november vart

och ett av åren 1991, 1992 och 1993 och senast den 13 november 1994 har fyllt

18 år.

Frågan om rösträtt enligt första stycket avgörs på grundval av den allmänna

röstlängd som upprättas år 1994.

4. beträffande utformningen av blanka röstsedlar

att riksdagen med avslag på propositionens förslag och med bifall till motion

1993/94:K76 yrkande 3 antar följande förslag till lydelse av 3 § tredje stycket

i förslaget till lag om folkomröstning om EU-medlemskap,

På de blanka röstsedlarna skall bara finnas rubriken.

5. beträffande tolkningen av blanka röster

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K76 yrkande 2 och med anledning

av motion 1993/94:K75 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

9. beträffande remissbehandling av förhandlingsresultatet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K75 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

11. beträffande medelsanvisningen till Kampanjkostnader m.m. för

folkomröstning om EU-medlemskap

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K76 yrkande 5 och med anledning

av regeringens förslag till Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om

EU-medlemskap på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94

under andra huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 000 000 kr,

13. beträffande medelsanvisningen till Europainformation m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K76 yrkandena 6 och 7 dels

avslår regeringens förslag till medelsanvisning, dels som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

Propositionens lagförslag

Bilaga