Bet. 1993/94:KU7

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU07

Kyrkliga frågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

1993/94

KU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 11 motionsyrkanden i kyrkliga

frågor. Yrkandena gäller stat--kyrkafrågan, medlemskapet i

Svenska kyrkan, trossamfundens rättsliga ställning, avskaffande

av Kyrkofondens styrelse samt begravningsclearingen. Utskottet

har med hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrkt

samtliga motionsyrkanden.

Motionerna

1992/93:K601 av Ulla Tillander och Stina Eliasson (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om redovisning av gällande lagstiftning för

medlemskap i trossamfund,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av förtydligande av

regeringsformens stadgande om positiv och negativ

religionsfrihet så att därav klart framgår att även trossamfund

av folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i landet i enlighet

med sin karaktär.

1992/93:K606 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

avskaffande av den särskilda Kyrkofondsstyrelsen och att fondens

arbetsuppgifter i framtiden löses på i motionen föreslaget sätt.

1992/93:K607 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att initiativ tas i syfte att

undanröja motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och

religionsfrihetslagen.

1992/93:K608 av Gunhild Bolander och Rosa Östh (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bibehålla nuvarande relationer mellan

kyrkan och staten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kommande förslag från den nya

Kyrkoberedningen bör bli föremål för en bred remiss inom Svenska

kyrkan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

inför en eventuell förändring i relationen kyrka--stat en

folkomröstning bör genomföras.

1992/93:K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om begravningsclearing.

1992/93:K614 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om fria relationer mellan staten och Svenska kyrkan.

1992/93:K620 av Berndt Ekholm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kyrkans relation till staten.

1992/93:K621 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om medlemskapet i Svenska kyrkan.

Utskottet

Stat--kyrka-frågan

Motionerna

Bo Holmberg m.fl (s) framhåller i motion K614 att de upprepade

och långvariga diskussioner som förekommit beträffande

stat--kyrka-frågan inte har varit till fördel för vare sig

kyrkan eller staten. Kyrkoberedningen bör enligt motionärerna nu

skyndsamt utreda frågan. Därefter bör regeringen förelägga

riksdagen ett förslag om fria relationer mellan stat och kyrka.

Berndt Ekholm m.fl. (s) anför i motion K620 att det är av stor

vikt att Kyrkoberedningen gör en samlad bedömning inte endast

mot bakgrund av församlingarnas synpunkter på ERK-utredningens

betänkande utan även i ljuset av andra kyrkliga och även

icke-kyrkliga remissorgans ställningstagande. Motionärerna pekar

på att starka religionsfrihetsskäl talar för en förändring när

det gäller medlemskapet i Svenska kyrkan och på att

begravningsväsendet av principiella skäl skall betraktas som en

gemensam samhällelig angelägenhet. Vidare sägs att starka

principiella skäl talar för att kyrkans beskattningsrätt upphävs

och ersätts med en rätt till kyrkoavgiftsuppbörd. Det är enligt

motionärerna viktigt att reformarbetet får fortsätta och att

kyrkans karaktär av öppen folkkyrka bevaras med goda

arbetsvillkor efter en relationsförändring.

Kyrkoberedningens kommande förslag tas också upp i motion K608

av Gunhild Bolander och Rosa Östh (båda c). Enligt motionärerna

visar remissutfallet i fråga om ERK-utredningens betänkande att

det finns en bred majoritet för fortsatt lagstiftning för

Svenska kyrkan, för beskattningsrätt och för de kyrkliga

församlingarna som huvudmän för begravningsväsendet. I motionen

begärs att riksdagen skall konstatera att ett fortsatt samband

mellan kyrka och stat skall motsvara kyrkans egen ståndpunkt och

att detta skall ges regeringen till känna (yrkande 1).

Motionärerna begär vidare att Kyrkoberedningens kommande förslag

skall bli föremål för samma breda remiss som ERK-utredningens

betänkande (yrkande 2). Slutligen anför motionärerna att om

regeringen eller riksdagen väljer konfrontation med kyrkan och

lägger fram ett förslag som inte står i överensstämmelse med en

bred opinion inom Svenska kyrkan bör förslaget föregås av en

folkomröstning (yrkande 3).

Bakgrund

ERK-utredningen lade i januari 1992 fram betänkandet (SOU

1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan. Tre modeller för förändringar

i förhållandet mellan stat och kyrka redovisades. I modell 1 ges

Svenska kyrkan en så självständig ställning som möjligt inom

ramen för ett bevarat konstitutionellt samband med staten.

Modell 2 ger en mycket stor frihet för Svenska kyrkan, men

innehåller ändå en viss lagstiftning. Modell 3 innebär att all

lagstiftning avvecklas.

I samband med behandlingen av regeringens proposition

1991/92:85 Ny kyrkolag konstaterade konstitutionsutskottet (bet.

1991/92:KU32) att stat--kyrka-frågan varit föremål för

diskussion under lång tid. Utskottet uttalade att det mot

bakgrund av redovisningen i ERK-utredningens betänkande nu

förelåg en god grund för det fortsatta arbetet med frågan.

Utskottet förutsatte att ERK-utredningens betänkande skulle bli

föremål för ett brett remissförfarande. Enligt utskottet var det

angeläget att frågan om förhållandet mellan kyrka och stat fick

en grundlig behandling av en parlamentarisk beredning och

bedrevs i samverkan med företrädare för kyrkan. Vad utskottet

anfört gav riksdagen regeringen till känna (rskr. 222).

ERK-utredningens betänkande remitterades bl.a. till Svenska

kyrkans centralstyrelse som bereddes tillfälle att -- i samråd

med Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och efter

hörande av församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter

samt övriga myndigheter och organisationer inom kyrkan på

stifts- och riksplanet -- lämna synpunkter på betänkandet.

Betänkandet remitterades även till vissa statliga myndigheter

och andra icke-kyrkliga organ. Remissförfarandet avslutades den

1 februari 1993 och svaren överlämnades till Kyrkoberedningen,

som tillsatts våren 1992.

Kyrkoberedningen har som uppgift att se över den statliga

regleringen av Svenska kyrkans ställning, organisation och

ekonomi (dir. 1992:45). Beredningens arbete kan enligt

direktiven bedrivas oberoende av de mera grundläggande och

principiella frågeställningar i fråga om förhållandet mellan

staten och Svenska kyrkan som kan uppkomma med anledning av

ERK-utredningens betänkande. Beredningen kommer emellertid med

sin breda parlamentariska och kyrkliga förankring att vara ett

naturligt forum för att arbeta vidare med dessa frågor. Enligt

direktiven borde ERK-utredningens bedömningar och dess modeller

för olika tänkbara lösningar tillsammans med remissvaren kunna

utgöra en god grund för fortsatta överväganden. På grundval av

det material som kommer fram vid remissbehandlingen av

ERK-utredningens betänkande bör beredningen enligt sina direktiv

överväga och lägga fram förslag i fråga om den fortsatta

hanteringen av de aktuella frågorna. Beredningens arbete i sin

helhet skall enligt direktiven vara avslutat senast den 1

december 1993.

Utskottets bedömning

Kyrkoberedningen kommer inom förhållandevis snar framtid att

redovisa resultatet av sitt arbete. Enligt utskottets mening bör

beredningens förslag inte föregripas. Utskottet är inte heller

berett att nu -- innan beredningen redovisat resultatet av sitt

arbete -- ta ställning till behovet av ett brett

remissförfarande eller till frågan om folkomröstning. Utskottet

avstyrker således motionerna K608 yrkandena 1--3, K614 och K620.

Medlemskap i Svenska kyrkan

Motionerna

Ingela Mårtensson (fp) framhåller i motion K621 att det i en

demokrati borde vara självklart att det krävs en viljeyttring

för att bli medlem i ett trossamfund. Bestämmelserna om

medlemskap i Svenska kyrkan strider enligt motionen mot

regeringsformens fri- och rättighetskatalog. De

övergångsbestämmelser som riksdagen därför tvingats införa har

nu gällt i 13 år och riskerar att bli permanenta, vilket inte

kan vara avsikten med bestämmelser av övergångskaraktär. Enligt

motionären är det ohållbart att år efter år hänvisa till olika

beredningar eller utredningar. Riksdagen måste ge sin mening

till känna utan att avvakta pågående utredning inom Svenska

kyrkan.

Också Bengt Silfverstrand m.fl. (s) understryker i motion K607

att det inte är acceptabelt att hänvisa till pågående

utredningsarbete angående medlemskapet i Svenska kyrkan.

Motionärerna pekar på att frågan under 15 år varit föremål för

utredning. Frågan om medlemskapet i statskyrkan är ingen

inomkyrklig angelägenhet utan ett konstitutionellt problem av

stor principiell räckvidd. Riksdagen måste därför enligt

motionen utan ytterligare dröjsmål begära att regeringen

undanröjer motsättningen mellan 2 kap. 2 § regeringsformen och

religionsfrihetslagen så att det framdeles blir individens egen

viljeyttring som utgör grunden för medlemskap i trossamfund.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 2 § regeringsformen är varje medborgare gentemot

det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund eller

annan åskådning i religiöst hänseende. Det automatiska

medlemskapet i Svenska kyrkan är inte förenligt med denna

grundlagsregel (se prop. 1991/92:85, bet. 1991/92:KU32 s. 12).

Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till 1976 års ändringar

av regeringsformen gäller dock bestämmelserna om medlemskap i

Svenska kyrkan utan hinder av grundlagsregeln. Bestämmelserna om

medlemskap i Svenska kyrkan finns i 6--9 §§

religionsfrihetslagen (1951:680). Enligt 6 § må endast svensk

medborgare eller här i riket bosatt utlänning vara medlem av

Svenska kyrkan. Barn i äktenskap inträder enligt 7 § i Svenska

kyrkan vid födseln om båda föräldrarna tillhör Svenska kyrkan.

Detsamma gäller då endast den ene av föräldrarna tillhör kyrkan

om inte föräldrarna inom sex veckor från födseln anmäler att

barnet inte skall tillhöra kyrkan.

Barn utom äktenskap inträder enligt 8 § i Svenska kyrkan om

modern tillhör kyrkan. Den som förvärvar svenskt medborgarskap

tas också upp i kyrkan utan någon särskild ansökan, om han eller

hon är evangelisk-luthersk trosbekännare och inte särskilt har

anmält att han eller hon inte önskar träda in i kyrkan (9 §).

JO har i ämbetsberättelsen 1989/90 (s. 355) ifrågasatt den

automatik som följer av 9 § religionsfrihetslagen. JO framhöll

att i stället för att som nu fordra en aktiv handling i form av

en anmälan hos pastor av den som vill bryta automatiken och

således inte inträda i kyrkan, borde krav på en sådan anmälan

uppställas för den som verkligen vill bli medlem.

Konstitutionsutskottet behandlade våren 1992 en rad motioner

med samma innehåll som de nu aktuella. Utskottet förutsatte

(bet. 1991/92:KU32 s. 12) att medlemskapsfrågan skulle komma att

bli föremål för behandling under den parlamentariska beredningen

av ERK-utredningens betänkande och att därvid även beaktas vad

utredningen anfört om att frågan bör kunna lösas oberoende av

stat--kyrka-frågan. Enligt utskottets mening saknades anledning

att föregripa detta beredningsarbete. Motionerna avstyrktes. I

en reservation mot motiveringen framhöll folkpartiets

företrädare att övergångsbestämmelsen i regeringsformen

riskerade att bli permanent, vilket strider mot syftet med en

sådan bestämmelse. Det var enligt reservanten angeläget att

frågan får en snar lösning.

I direktiven till Kyrkoberedningen (dir. 1992:45) hänvisades

till att det sedan länge pågår ett inomkyrkligt arbete om dopets

betydelse för kyrkotillhörigheten. Departementschefen instämde i

konstitutionsutskottets uttalande om att medlemskapsfrågan borde

behandlas av beredningen och att det därvid borde beaktas vad

ERK-utredningen uttalat om att frågan borde kunna lösas

oberoende av stat--kyrka-frågan. Beredningen bör enligt

direktiven utforma sådana förslag till regler om medlemskap i

Svenska kyrkan att vad som sägs i regeringsformens föreskrifter

om medborgerliga fri- och rättigheter tillgodoses. I denna del

bör beredningen uppmärksamma de diskussioner som förs inom

Svenska kyrkan i medlemskapsfrågan och ta del av

remissinstansernas synpunkter på ERK-utredningens förslag i

denna del.

I detta sammanhang kan nämnas att

Kyrkotillhörighetsberedningen, som tillsattes av Svenska kyrkans

centralstyrelse på begäran av 1992 års kyrkomöte, i mars 1993

avlämnade betänkandet Kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan. I

betänkandet föreslås att dopet blir huvudvägen in i Svenska

kyrkan. Vidare föreslås att begreppet "medlemskap" i kyrkolagen

byts ut mot begreppet "kyrkotillhörighet". Betänkandet

innehåller ett förslag till ändring av 3 kap. kyrkolagen som

föreslås bli rubricerad "Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan".

Förslagets 3 kap. 1 § motsvarar i huvudsak de nu gällande

bestämmelserna i 6 § religionsfrihetslagen. Enligt 3 kap. 2 §

skall den som döpts i Svenska kyrkans ordning bli upptagen i

Svenska kyrkan. Barn under 18 år föreslås enligt 3 kap. 3 § i

andra fall tas upp i Svenska kyrkan efter meddelande från

vårdnadshavaren. Enligt 3 kap. 4 § skall den som fyllt 18 år och

som i annat fall än som avses i 2 § vill inträda i Svenska

kyrkan tas upp i Svenska kyrkan efter skriftlig anmälan om han

är döpt i Svenska kyrkans eller annan evangelisk-luthersk kyrkas

ordning, om han är döpt i någon annan kyrkas ordning och begär

undervisning i svenska kyrkans tro, bekännelse och lära eller om

han samtidigt med anmälan begär sådan undervisning. --

Betänkandet är föremål för remiss till den 15 november 1993.

Utskottets bedömning

Som framgår av bakgrundsredovisningen ovan har

Kyrkoberedningen som uppgift att utforma sådana förslag till

regler om medlemskap i Svenska kyrkan att vad som sägs i

regeringsformens föreskrifter om medborgerliga fri- och

rättigheter tillgodoses. Enligt utskottets mening bör resultatet

av beredningens arbete avvaktas. Motionerna K607 och K621

avstyrks följaktligen.

Trossamfundens rättsliga ställning

Motionen

Ulla Tillander och Stina Eliasson (båda c) framhåller i motion

K601 att invandrare som tillhör trossamfund av folkkyrkokaraktär

som grekisk-ortodoxa kyrkans församlingar och den

romersk-katolska kyrkan ofta står frågande inför det svenska

samhällets individuellt inriktade syn på bestämmelser om

religiöst liv och tillhörighet till trossamfund. En arbetsgrupp

inom Civildepartementet har definierat begreppet "samfund av

folkkyrkokaraktär" som samfund där "medlemskapet bygger på

familjetillhörighet, tillhörighet till etnisk grupp eller

motsvarande och inte på individuell bekännelse till samfundets

tro". Också Svenska kyrkan är ett exempel på ett trossamfund med

folkkyrkokaraktär.

Motionärerna anser att det är angeläget att frågeställningarna

blir belysta i olika avseenden, inte minst när det gäller

regeringsformens kortfattade bestämmelse på detta område. Den

romersk-katolska kyrkan kan uppenbarligen inte acceptera att den

i svenska statens ögon och lagstiftning betraktas som en

föreningsrättslig storhet, som en "sammanslutning för religiös

verksamhet, vari ingår att anordna gudstjänst". Naturligtvis

behövs det enligt motionärerna lagliga kategorier som bättre

svarar mot den romersk-katolska kyrkans väsen. Möjligheten för

trossamfund av folkkyrkokaraktär att verka i vårt land bör

enligt motionärerna klaras ut. I ett första steg bör därför

regeringen för riksdagen redovisa vilka möjligheter som finns

för dem enligt gällande lagstiftning. I ett andra steg bör

regeringsformens uppenbarligen oklara stadgande om den positiva

och den negativa religionsfriheten förtydligas så att det av

grundlagen klart framgår att även trossamfund av

folkkyrkokaraktär kan finnas och fungera i vårt land i enlighet

med sin syn, tro och ordning.

Bakgrund

ERK-utredningen tog upp frågan om Svenska kyrkans rättsliga

ställning vid förändrade relationer mellan kyrkan och staten.

Svenska kyrkan kan enligt utredningen inte uppfatta sig själv i

föreningsrättsliga termer, och det föreligger ett behov av en

organisationsform som skulle tillgodose kyrkans behov av inre

frihet och som samtidigt innebär en offentligrättslig reglering

(s. 335). Enligt utredningen torde det från konstitutionell

synpunkt inte föreligga något hinder mot att genom olika

åtgärder från statens sida ge kyrkan en sådan ställning att den

inte är att anse som ett rent privaträttsligt subjekt. Bl.a.

skulle vissa grundläggande principer om kyrkotillhörighet kunna

anges i lagtexten.

Utskottets bedömning

Utskottet har inhämtat att frågan om lagreglering rörande

Svenska kyrkans och andra trossamfunds rättsliga ställning har

tagits upp av Kyrkoberedningen med anledning bl.a. av Svenska

kyrkans centralstyrelses remissvar på ERK-utredningens

betänkande. Enligt utskottets mening finns det därför anledning

att avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K601

yrkandena 1 och 2 avstyrks följaktligen.

Avskaffande av Kyrkofondens styrelse

Motionen

Anders Svärd (c) begär i motion K606 att det samlade ansvaret

för Svenska kyrkans ekonomi flyttas från regeringen och

Kyrkofondens styrelse till kyrkomötet och Svenska kyrkans

centralstyrelse. Kyrkan förutsätts numera själv klara

finansieringen av sina uppgifter inom ramen för sin

beskattningsrätt och den omfattande insamlingsverksamhet som av

tradition förekommer.

Bakgrund

I betänkandet (SOU 1992:9) Ekonomi och rätt i kyrkan

framhåller ERK-utredningen att det med skäl kan ifrågasättas om

staten bör ha det avgörande inflytandet över Kyrkofondens

förvaltning. Den kyrkliga verksamheten finansieras nämligen helt

av kyrkans egna medel. Så länge statsbidrag utgick till

Kyrkofonden framstod det statliga inflytandet som naturligt. Mot

bakgrund av att Svenska kyrkan numera står för sina egna

kostnader talar enligt utredningen övervägande skäl för att ett

avgörande inflytande över fondens tillgångar bör tillkomma

kyrkan. Ett kyrkligt inflytande sägs kunna skapas genom att

styrelsefunktionen för Kyrkofonden överflyttas till Svenska

kyrkans centralstyrelse och genom att uppgiften att fastställa

budget tilläggs kyrkomötet.

Utskottets bedömning

Utskottet har behandlat motionsyrkanden med ett innehåll

liknande den nu aktuella motionens under de två senaste

riksmötena. I betänkandet 1991/92:KU32 (s. 19) förutsatte

utskottet att också frågan om Kyrkofondens styrelse skulle komma

att behandlas av Kyrkoberedningen. I avvaktan på resultatet av

beredningens arbete saknades enligt utskottets mening anledning

för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till

regeringen. Utskottet gör nu inte någon annan bedömning. Motion

K606 avstyrks följaktligen.

Begravningsclearing

Motionen

I motion K610 av Carl B Hamilton och Karin Pilsäter (båda fp)

begärs -- mot bakgrund av vikten av valfrihet -- att ett system

med begravningsclearing uppmuntras inom hela Svenska kyrkan.

Begravningsclearing innebär att kostnader för

begravningsgudstjänsten vad avser kyrka, vaktmästare, organist

samt officiant debiteras hemförsamlingen om själva akten utförs

i annan församling. I de fall det inte finns ett sådant

samarbete mellan församlingar medför det en extra kostnad för de

sörjande.

Bakgrund

Frågan om ett riksomfattande system för begravningsclearing

har behandlats av kyrkomötet vid sju tillfällen sedan 1985. 1990

års kyrkomöte begärde hos regeringen ett förslag till

ramlagstiftning om rikstäckande begravningsclearing. Under

1992 och 1993 års kyrkomöten hänvisades till att Svenska kyrkans

församlings- och pastoratsförbund bl.a. hade som uppgift att

verka för ett utbyggt clearingsystem.

Den nu tillämpade begravningsclearingen innebär att ett

pastorat eller en samfällighet genom särskilt beslut åtar sig

att med vissa mer eller mindre bestämda belopp för olika

tjänster svara för de kostnader som uppstår när en i pastoratet

eller samfälligheten hemmahörande avliden begravs hos annat

pastorat eller annan samfällighet. Härvid avses kostnader för

sådana tjänster som om de utförs av pastoratet eller

samfälligheten där den avlidne var kyrkobokförd varit

kostnadsfria för den enskilde. Kostnader som ingår i clearingen

får högst motsvara självkostnaderna för de olika tjänsterna.

Begravningskostnadsutredningen tog i betänkandet (SOU 1990:82)

Vad kostar begravningar? -- vem betalar? upp frågan. Utredaren

fann det synnerligen angeläget att begravningsclearingen snarast

kommer till allmän enhetlig och rikstäckande tillämpning i hela

landet. Den betydande ökning av anslutningen som enligt

utredningen kunde iakttas på senare tid visade dock att

pastoraten och samfälligheterna på ett verkningsfullt sätt

uppmärksammat och beaktat behovet av begravningsclearing.

Utredaren förutsatte att den frivilliga anslutningen till

begravningsclearingen fortsatte i hög takt oavsett hur frågan om

lagstiftning utvecklas. -- Betänkandet har varit föremål för

remissbehandling och ärendet bereds för närvarande i

regeringskansliet.

I detta sammanhang kan nämnas att 2 120 av landets 2 552

församlingar eller 83 % i dag har fattat beslut om någon form av

begravningsclearing. Högst andel församlingar som inte har

beslutat om sådan clearing har Stockholms och Strängnäs stift. I

1 544 församlingar gäller beslutet för begravningar i hela

riket, medan 402 respektive 153 församlingars beslut gäller

stiftet och kommunen. 5,4 miljoner av landets 8,6 miljoner

invånare omfattas av begravningsclearingen inom landet som

helhet.

Inom Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund pågår

en diskussion om begravningsclearingens uppbyggnad i syfte att

åstadkomma största möjliga uppslutning till clearingen. Man vill

komma fram till nya mer schabloniserade taxor som kan accepteras

av samtliga pastorat.

Utskottets bedömning

Utskottet har inhämtat att Kyrkoberedningen i sitt arbete

kommit in på frågan om begravningsclearing. Enligt utskottets

mening finns det därför anledning att också i denna fråga

avvakta resultatet av beredningens arbete. Motion K610 avstyrks

följaktligen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stat--kyrka-frågan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K608 yrkandena 1--3,

1992/93:K614 och 1992/93:K620,

2. beträffande medlemskap i Svenska kyrkan

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K607 och 1992/93:K621,

3. beträffande trossamfundens rättsliga ställning

att riksdagen avslår motion 1992/93:K601 yrkandena 1--2,

4. beträffande avskaffande av Kyrkofondens styrelse

att riksdagen avslår motion 1992/93:K606,

5. beträffande begravningsclearing

att riksdagen avslår motion 1992/93:K610.

Stockholm den 20 oktober 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil

Fiskesjö (c), Birger Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina

Rönnung (s), Ingvar Johnsson (s), Hans Göran Franck (s), Ingvar

Svensson (kds), Harriet Colliander (nyd), Henrik S Järrel (m),

Lisbeth Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m), Elvy Söderström

(s) Ingela Mårtensson (fp) och Göran Åstrand (m).

Särskilt yttrande

Medlemskap i Svenska kyrkan

Ingela Mårtensson (fp) anför:

Riksdagen borde kunna uttala en mening i fråga om reglerna om

medlemskap i Svenska kyrkan i stället för att ånyo hänvisa till

pågående utredningsarbete. Frågan har utretts under många år

utan att de önskvärda förändringarna genomförts. Emellertid

föreligger nu äntligen ett inomkyrkligt förslag som tillgodoser

de krav som regeringsformen ställer. Till detta kommer att

Kyrkoberedningen inom snar framtid avser att redovisa resultatet

av sitt arbete med bl.a. medlemskapsfrågan. Eftersom frågan nu

ändå tycks vara nära sitt avgörande så kan jag denna gång ställa

mig bakom utskottets bedömning.