Bet. 1993/94:KU8

Konstitutionsutskottets betänkande

1993/94:KU08

Vissa ändringar i riksdagsordningen

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1993/94 KU8

Sammanfattning

I betänkandet föreslår utskottet med begagnande av sin

initiativrätt vissa ändringar i riksdagsordningen.

Utskottet föreslår till en början att det pågående försöket

med att anslagspropositioner skall avges senast den 25 februari

förlängs i avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens

förslag. Härutöver föreslår utskottet vissa förenklingar i fråga

om sammanträdeskallelser och föredragningslistor. Föreskriften

om kallelse till sammanträden genom dagliga tidningar kan enligt

utskottets uppfattning tas bort, och talmannen bör få besluta om

annonsering av kommande verksamhet i riksdagen. Talmannen bör

också få besluta om hur föredragningslistan till

kammarsammanträden skall hållas tillgänglig förutom genom anslag

i plenisalen. Utskottet anser slutligen att rubrikerna på

föredragningslistan bör kunna utformas mera upplysande, så att

syftet med att ett ärende antecknas på listan direkt framgår.

Utskottet

1. Avlämnande av anslagspropositioner

I och med riksmötet 1988/89 inleddes en treårig försöksperiod

med delvis nya regler för en sammanhållen budgetbehandling i

riksdagen (prop. 1987/88:22, bet. KU 43, rskr. 405). Ett motiv

bakom försöket var att redan under den allmänna motionstiden ge

riksdagsledamöterna ett underlag för en samlad bedömning av den

ekonomiska politik som regeringen ämnade föra. Utskottet

uttalade i samband därmed att det var önskvärt att

budgetpropositionen gjordes mer fullständig än tidigare. En

annan avsikt med försöket var att pröva möjligheten att genom

tidigareläggning av budgetbehandlingen komma till rätta med den

ojämna arbetsbelastningen under våren och ärendeanhopningen mot

slutet av riksmötet. En tredje målsättning var att få till stånd

en mera samlad behandling av varje utskottsområde i kammaren.

För att göra det möjligt att uppnå de ovan redovisade

målsättningarna beslöts att anslagspropositioner skulle avlämnas

senast den 25 februari i stället för som tidigare den 10 mars.

En tidsbegränsad bestämmelse om detta infördes i 3 kap. 2 §

riksdagsordningen.

Arbetsplanering för utskott och kammare skulle vidare inriktas

mot att betänkanden över andra budget- och anslagspropositioner

än kompletteringspropositionen skulle behandlas i kammaren före

den 30 april.

Utskottet gjorde hösten 1989 en utvärdering av utfallet under

det första försöksåret och fann sammanfattningsvis att

erfarenheterna talade för en fortsatt försöksverksamhet (se bet.

1989/90:KU19).

Försöksverksamheten har därefter förlängts så att sista dagen

för avlämnande av anslagspropositioner fastställts till den 25

februari även för följande riksmöten. Utskottet behandlade den

frågan senast i sitt av riksdagen godkända betänkande

1991/92:KU37. Utskottet hänvisade därvid bl.a. till att

Riksdagsutredningen förväntades avge sitt slutbetänkande under

nästkommande riksmöte och föreslog att tidsgränsen för att

avlämna anslagspropositioner skulle fastställas till den 25

februari även för riksmötet 1992/93.

Den statliga budgetprocessen diskuterades av

Budgetpropositionsutredningen i dess betänkande (SOU 1990:83) Ny

budgetproposition. Utredningen föreslog ett alternativ till den

nuvarande budgetprocessen i riksdagen. Alternativet innebar

bl.a. att tidpunkten för budgetpropositionens överlämnande

skulle senareläggas, att budgetpropositionen skulle vara

heltäckande och att kompletteringspropositionen skulle ersättas

av en skrivelse från regeringen till riksdagen. Utredningen

diskuterade bl.a. också effekterna för budgetarbetet i riksdagen

av en omläggning av budgetåret till att sammanfalla med

kalenderåret.

Den statliga budgetprocessen och riksdagens budgetbehandling

har vidare övervägts inom den av talmanskonferensen tillsatta

Riksdagsutredningen, som i juni 1993 avlämnade ett betänkande

"Reformera riksdagsarbetet!". I detta föreslås bl.a. följande.

Budgetpropositionen skall vara heltäckande avseende statens

utgifter och inkomster och bör presenteras mer översiktligt.

Det statliga budgetåret läggs om till kalenderår.

Budgetpropositionen lämnas på hösten. Tilläggsbudget och

förslag om ekonomiska riktlinjer lämnas i en ekonomisk

proposition på våren. Kompletteringspropositionen avskaffas.

En ny form för riksdagens budgetbehandling, kallad

rambeslutsmodellen, införs. Modellen bygger på att riksdagen

först tar ställning till ramar för de totala utgifterna och

inkomsterna och därefter fattar beslut om de olika anslagen.

Riksdagsutredningen har under hösten 1993 arbetat vidare bl.a.

med förslag till författningsändringar och vidareutveckling av

den föreslagna ordningen för riksdagens budgetberedning.

Avsikten är att utredningen skall lämna ytterligare ett

betänkande i slutet av år 1993 och att utredningens förslag

skall behandlas i riksdagen under våren 1994.

I avvaktan på behandlingen av Riksdagsutredningens förslag

föreslår utskottet med stöd av sin initiativrätt att tidsgränsen

för att avlämna anslagspropositioner även under riksmötet

1993/94 sätts till den 25 februari. Detta innebär att en ändring

måste göras i 3 kap. 2 § riksdagsordningen.

2. Underrättelser om kammarsammanträden

Bestämmelser om kallelser till andra kammarsammanträden än det

första under ett riksmöte finns i 2 kap. 6 § riksdagsordningen

och i tilläggsbestämmelser till paragrafen. Sådana kallelser

utfärdas av talmannen. Av kallelsen skall framgå om sammanträdet

är ett arbetsplenum, vid vilket utskottsbetänkande får tas upp

till avgörande. Kallelsen skall normalt anslås i riksdagens

lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst

fjorton timmar i förväg. I tilläggsbestämmelsen 2.6.1 anges att

kallelse om möjligt bör införas i en eller flera dagliga

tidningar. I bestämmelsen anges vidare att, om ett sammanträde

avses att fortsätta efter klockan 19.00, talmannen före klockan

17 skall underrätta kammaren muntligen och genom anslag.

I praxis är tidpunkterna för kammarens sammanträden fixerade

lång tid i förväg. En preliminär plan för sammanträdena brukar

delas ut vid första sammanträdet för hösten respektive våren.

Med ledning av uppgifter från utskotten utarbetas senare

ärendeplaner som för varje arbetsplenum anger vilka ärenden som

beräknas bli avgjorda. Även dessa ärendeplaner kan givetvis

senare behöva revideras.

Kammarens sammanträden är således normalt inplanerade sedan

länge, och riksdagsledamöterna har därigenom information om dem

långt innan kallelsen införs i dagliga tidningar. Kallelse

anslås vidare inom riksdagens lokaler och information går ut

genom intern-TV. Som information till ledamöterna måste enligt

utskottets mening införandet i tidningarna av kallelsen anses ha

spelat ut sin roll.

En annan fråga gäller betydelsen av annonsering i dagspressen

som information till allmänheten. Riksdagens annonsering sker i

dag enligt följande. Alla kammarsammanträden, inkl.

bordläggningssammanträden, annonseras dag för dag i fyra

Stockholmstidningar. Annonserna om bordläggningssammanträde

kostar över 4 000 kr per gång. Utöver dessa annonser anges

samlat i veckovis införda annonser vad som avses hända i

riksdagen under den kommande veckan och som bedöms kunna vara av

allmänt intresse. I dessa annonser anges även offentliga

utskottsutfrågningar men däremot inte bordläggningssammanträden,

som är ointressanta för allmänheten.

Utskottet anser det vara betydelsefullt att information sprids

till allmänheten om kommande sammanträden och annan verksamhet i

riksdagen som allmänheten har tillträde till. Enligt utskottets

uppfattning bör det dock kunna anförtros talmannen att besluta

om annonseringens omfattning och utformning. Härigenom bör

tillgängliga resurser kunna utnyttjas effektivare. Såsom i andra

frågor av liknande slag förutsätts det att talmannen samråder

med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.

Underrättelse till ledamöterna om kvällssammanträde sker i dag

på följande sätt. Om det förutses att ett sammanträde fortsätter

efter klockan 19 anges detta på talarlistan. För att informera

ledamöterna om sammanträdens längd, fråga om voteringar,

kvällsplenum m.m. används numera intern-TV. Är det vid plenums

början ovisst om kvällen behöver tas i anspråk, får ledamöterna

meddelande genom bl.a. intern-TV så snart som detta låter sig

göras, som regel i god tid före klockan 17.

Den tekniska utvecklingen kan därmed enligt utskottets mening

anses ha gjort det onödigt att sätta upp anslag i pappersform om

kvällsplenum. Syftet med bestämmelsen om sådana anslag

tillgodoses numera på annat sätt. I fråga om muntlig

underrättelse utgår utskottet från att talmännen utan särskild

föreskrift informerar kammaren om bl.a. kvällsplenum.

Bestämmelsen synes därmed kunna utgå.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet med stöd av

sin initiativrätt riksdagen att besluta om ny lydelse av

tilläggsbestämmelsen 2.6.1 i riksdagsordningen.

3. Föredragningslistan till kammarsammanträden

Bestämmelser om föredragningslista till kammarsammanträden

finns i 2 kap. 7 § riksdagsordningen med tilläggsbestämmelser.

Anteckning på föredragningslistan

Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta

föredragningslista över alla på kammarens bord vilande ärenden.

Undantag får göras för ärenden som antas bli behandlade inom

stängda dörrar. Av listan skall framgå om sammanträdet är ett

arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkande får tas upp till

avgörande. Val som skall förrättas vid sammanträdet jämställs

med ärenden. -- Bestämmelser om bordläggning av ärenden finns i

4 kap. 1 § och 5 kap. 1 §. Innan ett ärende hänvisas till

utskott skall det bordläggas vid sammanträde med kammaren, om

inte kammaren beslutar omedelbar hänvisning. Ett

utskottsbetänkande skall normalt bordläggas vid två sammanträden

innan ärendet i betänkandet avgörs.

Enligt 2.7.2 skall för varje ärende göras anteckning om

bordläggning. Syftet med denna bestämmelse är att ledamöterna

skall kunna räkna ut om ett ärende skall bordläggas, debatteras

eller kunna avgöras vid sammanträdet. Till följd av bestämmelsen

har ärenden tidigare samlats under huvudrubrikerna "En gång

bordlagda ärenden" och "Två gånger bordlagda ärenden". Under

innevarande riksmöte har ärendena i stället sorterats under

rubrikerna "Ärenden för bordläggning", "Ärenden för hänvisning

till utskott", "Ärenden för avgörande" med tilläggsanteckning om

att de är slutdebatterade och "Ärenden för debatter och

avgörande". Vid sorteringen under dessa rubriker iakttas

huvudbestämmelserna i riksdagsordningen om bordläggning. För att

tillgodose kravet i tilläggsbestämmelsen 2.7.2 antecknas i en

not antalet bordläggningar för ärendena.

Utskottet anser att de rubriker som införts under innevarande

riksmöte är mer upplysande än de tidigare använda. Den särskilda

anteckningen om tidigare bordläggning fyller med den nya

uppläggningen av föredragningslistan inte något behov utan bör

kunna ersättas med en bestämmelse om för vilket ändamål ärendet

antecknas på listan. Utskottet föreslår därför med stöd av sin

initiativrätt att riksdagen beslutar om ny lydelse av

tilläggsbestämmelsen 2.7.2 i riksdagsordningen.

Tillhandahållande av föredragningslistan

Enligt tilläggsbestämmelsen 2.7.4 skall före varje

kammarsammanträde föredragningslistan anslås i plenisalen och på

de övriga platser som talmannen bestämmer samt delas ut till

ledamöter och utskott. Den skall vidare med tillhörande

handlingar finnas tillgängliga på kammarkansliet.

Pappersutskrifter av föredragningslistan läggs dagen före

sammanträdet ut i kammarfoajén och på informationsdisken i

bankhallen. Den dag då plenum hålls, anslås listan i plenisalen.

Om sammanträdet är ett arbetsplenum, delas listan ut på

ledamöternas bänkar. Om det är ett annat sammanträde, t.ex.

bordläggningsplenum eller frågestund, finns en upplaga av listan

vid podiet i plenisalen och ute i kammarfoajén. Listan finns

givetvis också tillgänglig på kammarkansliet tillsammans med

underlagsmaterial. -- Sedan datarutiner införts i

kammarkansliets arbete, har föredragningslistan blivit

tillgänglig genom riksdagens datasystem för både externa och

interna avnämare så snart den färdigställts dagen före

sammanträdet.

Enligt utskottets uppfattning bör distributionen av

föredragningslistan i pappersform kunna inskränkas. Härigenom

kan både pappersåtgång och manuell distribution minskas. Det bör

enligt utskottets mening vara tillräckligt att listan anslås i

plenisalen och därutöver hålls tillgänglig på det sätt talmannen

bestämmer. Även i denna fråga förutsätts det att talmannen

samråder med partigruppernas företrädare i talmanskonferensen.

Utskottet föreslår med stöd av sin initiativrätt att riksdagen

beslutar om ny lydelse av tilläggsbestämmelsen 2.7.4 i

riksdagsordningen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riksdagens budgetprocess att riksdagen

antar det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen såvitt avser 3 kap. 2 §,

2. beträffande lagförslaget i övrigt att riksdagen antar

det i bilaga intagna förslaget till lag om ändring i

riksdagsordningen i den mån det inte omfattas av vad utskottet

tidigare hemställt.

Stockholm den 2 december 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger

Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ylva

Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s),

Inger René (m), Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds),

Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel

(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förslag till Lag om ändring i riksdagsordningen

Bilaga

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 2.6.1, 2.7.2

och 2.7.4 samt 3 kap. 2 § riksdagsordningen1 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2.6.1

Kallelse till sammanträde Talmannen beslutar om

bör om möjligt annonsering av kammarens

införas i en eller flera sammanträden och av

dagliga tidningar. Avses att övrig verksamhet i

sammanträde skall riksdagen.

fortsätta efter klockan 19,

skall talmannen före

klockan 17

sammanträdesdagen

underrätta kammaren

muntligen och genom anslag.

2.7.2

För varje ärende Anteckning göres om att

göres anteckning om ärende avses att

bordläggning. Har utskott bordläggas, hänvisas

eller talmannen hemställt till utskott eller avgöras.

att ärende skall avgöras Har utskott eller talmannen

efter endast en hemställt att ärende

bordläggning, anmärkes skall avgöras efter endast

det särskilt. en bordläggning,

anmärkes det särskilt.

2.7.4

Före varje sammanträde Föredragningslistan skall

anslås före varje sammanträde

föredragningslistan i anslås i plenisalen och i

plenisalen och på de övrigt finnas

övriga platser som tillgänglig på sätt

talmannen bestämmer. Den talmannen bestämmer.

skall dessutom delas ut till

ledamöterna och till

utskotten.

Föredragningslistan och 1 Riksdagsordningen omtryckt

tillhörande handlingar 1992:43.

skall finnas tillgängliga i

kammarkansliet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

Budgetåret börjar den 1 juli. Regeringen skall senast den 10

januari eller, om hinder möter till följd av nyligen inträffat

regeringsskifte, snarast möjligt därefter avlämna proposition

med förslag till statsbudget (budgetproposition) för det närmast

följande budgetåret. Propositionen skall innehålla finansplan

och nationalbudget. Regeringen skall avgiva särskilt förslag

till slutlig reglering av statsbudgeten

(kompletteringsproposition). Sådant förslag skall om hinder ej

möter avlämnas före utgången av april månad.

Annan proposition angående Annan proposition angående

anslag för det närmast anslag för det närmast

följande budgetåret följande budgetåret

skall avlämnas senast den skall avlämnas senast den

10 mars, såvida regeringen 10 mars, såvida regeringen

icke finner att propositionens icke finner att propositionens

behandling kan uppskjutas till behandling kan uppskjutas till

följande riksmöte. Vid följande riksmöte. Vid

1992/93 års riksmöte 1993/94 års riksmöte

skall dock en sådan skall dock en sådan

proposition avlämnas senast proposition avlämnas senast

den 25 februari. den 25 februari.

Proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt anslag

eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet som avses i

9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av

framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser. Om

förslag till anslag grundar sig på plan för längre tid än den

för vilken anslaget har beräknats i propositionen, bör planen

redovisas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

2 Senaste lydelse 1992:793.