Bet. 1993/94:LU13

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU13

Vissa verkställighetsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1993/94

LU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet i proposition 1993/94:50

framlagda förslag till ändringar i utsökningsbalken (avsnitt

18). Förslagen gäller ändringar i bestämmelserna om utmätning,

fördelning av influtet belopp och hantering av småbelopp samt

ändring i bestämmelserna om forum vid verkställighet enligt

utsökningsbalken. Ändringarna syftar till att i större

utsträckning än för närvarande få till stånd utmätning samt i

övrigt att rationalisera förfarandet. De nya reglerna föreslås

träda i kraft den 1 januari 1994. I betänkandet behandlar

utskottet också ett motionsyrkande som väckts med anledning av

propositionen.

Utskottet tillstyrker lagförslagen med den ändringen att

ikraftträdandedagen bestäms till den 1 februari 1994.

Motionsyrkandet avstyrks.

Propositionen

I proposition 1993/94:50 föreslår regeringen

(Finansdepartementet) -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen

antar de i propositionen framlagda förslagen (lagförslag 2.24

och 2.25) till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1993:893) om ändring i

utsökningsbalken.

Lagförslagen, över vilka Lagrådet yttrat sig, återfinns i

bilaga 1 till betänkandet.

Övriga lagförslag i propositionen behandlas av skatteutskottet

i betänkandet 1993/94:SkU15. När det gäller förslag till ny

lydelse av 68 § 6 mom. uppbördslagen (1953:272) i lagförslag

2.12 har detta dock överlämnats av skatteutskottet till

lagutskottet.

Motionen

1993/94:Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50.

Utskottet

Allmän bakgrund

Till frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) hör

i första hand verkställighet av domar och andra

exekutionstitlar. Om exekutionstiteln avser betalningsskyldighet

verkställs den genom utmätning och i fråga om vissa fordringar

genom införsel. Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs

enligt 1 kap. 6 § UB som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt

mål är i huvudsak mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull,

avgift och liknande medel som tillkommer staten och får utsökas

utan föregående dom. Utsökningsmål som inte är allmänna är

enskilda.

Kronofogdemyndigheterna utgör tillsammans med Riksskatteverket

landets exekutionsväsende. Riksskatteverket har den övergripande

ledningen och ansvaret för verksamheten. Kronofogdemyndigheterna

är regionala myndigheter för frågor om verkställighet enligt UB

och andra författningar. Som verkställande myndighet skall

kronofogdemyndigheten verka för att betalningsförpliktelser och

andra förpliktelser, som kan bli föremål för verkställighet,

fullgörs i rätt tid. Det finns en kronofogdemyndighet i varje

län.

I UB finns regler om vilken kronofogdemyndighet som är behörig

att handlägga olika sorters mål. Gemensamt för alla typer av mål

är att kronofogdemyndigheten i det län där gäldenären eller

svaranden har sitt hemvist alltid är behörig. Enligt alternativa

kompetensregler får frågor om bl.a. utmätning av viss egendom

prövas av myndigheten i det län där egendomen finns. När det

gäller utmätning av fartyg, luftfartyg och fordringar m.m. finns

vissa specialregler. Begäran om försäljning av fast egendom får

bara göras hos myndigheten i det län där fastigheten finns. UB:s

bestämmelser om kronofogdemyndigheternas behörighet kompletteras

av regler om att mål i vissa fall får överflyttas från en

myndighet till en annan. Har ansökan gjorts hos en behörig

myndighet och är även en annan myndighet behörig, får målet

överlämnas till den myndigheten om målet inte utan avsevärd

olägenhet kan handläggas vid den förra myndigheten eller

överlämnande annars uppenbart främjar målets handläggning. Det

är inte möjligt att överlämna ett mål till en annan

kronofogdemyndighet efter det att en utmätning har gjorts,

bortsett från det fallet att viss egendom har utmätts av flera

kronofogdemyndigheter.

Enligt 17 kap. 1 § UB får staten i utsökningsmål ta ut

ersättning för sina kostnader för förfarandet hos

kronofogdemyndigheten i den omfattning som regeringen

föreskriver (förrättningskostnader). Bestämmelser om sådan

ersättning finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid

kronofogdemyndigheterna. I utsökningsmål tas ersättning ut i

form av grundavgift, värderingsavgift, försäljningsavgift och

särskild avgift (utsökningsavgift). Grundavgift tas som regel ut

i varje mål och uppgår i allmänt mål till 500 kr och i enskilt

mål till 1 000 kr enligt huvudregeln. Avgiften i allmänna mål

gäller fr.o.m. år 1993. Värderingsavgift och försäljningsavgift

utgör avgifter vid exekutiv försäljning. Värderingsavgiften

utgör 1 % av det belopp som egendomen värderats till.

Försäljningsavgiften är i regel 4 % av varje köpeskilling.

Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskilda kostnader för

staten för en åtgärd i målet. Kronofogdemyndigheten får begära

att sökanden förskotterar förrättningskostnaderna. Kostnaderna

skall om möjligt tas ut av gäldenären i målet. Om försäljning

sker av egendom som utmätts till förmån för flera mål blir som

regel alla kostnader utom grundavgifterna gemensamma för alla

målen.

Enligt nuvarande ordning skall utmätning ske samtidigt i alla

mål mot samma gäldenär som är aktuell hos kronofogdemyndigheten.

Om pengarna som inflyter inte räcker till full betalning av alla

fordringar för vilka utmätning skett, görs en fördelning, varvid

medlen först fördelas på förrättningskostnaderna i målen.

Därefter fördelas återstoden proportionellt efter

fordringsbeloppens storlek. Enligt gällande rätt skall utmätning

inte ske om inte samtliga förrättningskostnader i alla

inneliggande mål mot samma gäldenär kan beräknas bli betalda och

borgenären därutöver kan beräknas få åtminstone någon betalning

för själva fordringen i målet. Kronofogdemyndigheten är inte

skyldig att betala ut belopp under 10 kr, och sådana belopp

tillfaller staten.

Propositionen och utskottets ställningstagande

I propositionen föreslås ändringar i de ovan redovisade

bestämmelserna om utmätning, fördelning av influtet belopp och

hantering av småbelopp samt ändringar i bestämmelserna om forum

vid verkställighet enligt UB. Förslagen härrör från den översyn

av UB som Riksskatteverket genomfört på regeringens uppdrag och

som presenterats i RSV:s Rapport 1992:1. Rapporten har

remissbehandlats.

Förslagen i propositionen innebär att den nuvarande regeln om

att utmätning bara skall ske om alla kostnader och någon del av

själva fordringen blir betalda avskaffas. I stället skall

utmätning ske om resultatet gör åtgärden försvarlig. Som skäl

för förslaget anförs i propositionen att en gäldenär med

nuvarande regler kan fredas mot utmätning i stor utsträckning

därför att grundavgifterna sammantagna kan uppgå till ett inte

obetydligt belopp. Nackdelarna med nuvarande regler har blivit

ännu tydligare sedan grundavgifter införts även i allmänna mål

fr.o.m. år 1993. Som särskilt stötande framhålls det

förhållandet att en gäldenär på detta sätt får lättare att undgå

utmätning ju fler mål han har dragit på sig. Dagens system får,

anförs det vidare, klart otillfredsställande konsekvenser och

uppfattas i vida kretsar som orättvist och som ett omotiverat

avsteg från tanken att alla skall göra rätt för sig.

Den föreslagna regeln innebär att utmätning i princip kan ske

så snart någonting utöver de efter utmätningen uppkommande

kostnaderna kan beräknas bli betalt. Däremot behöver varken de

redan uppkomna kostnaderna eller resten av fordringsbeloppen

beräknas bli fullt betalda. Avgörande blir i stället att så

mycket därav blir betalt att utmätningen framstår som försvarlig

varvid hänsyn skall tas både till myndighetens arbetsinsats och

till olägenheterna för gäldenären. Enligt vad som anförs i

propositionen bör utmätning av överskjutande skatt -- en billig

åtgärd som inte orsakar någon värdeförstöring -- alltid göras

oavsett vilka belopp som gäller.

När det gäller fördelning av influtet belopp innebär förslaget

att vid samtidig utmätning i flera mål skall

förrättningskostnader som är gemensamma för flera mål på samma

sätt som i dag tas ut först. Därefter skall enligt förslaget

fördelning ske mellan målen proportionellt efter

fordringsbeloppet inklusive övriga i respektive mål uppkomna

förrättningskostnader, t.ex. grundavgiften. Inom varje mål skall

i första hand förrättningskostnaderna betalas.

Beträffande utbetalning av mindre belopp föreslås i

propositionen att beloppsgränsen skall höjas från nuvarande 10

kr till 25 kr. I de fall där det finns flera mål och det belopp

som skulle utbetalas i något av dem understiger 100 kr skall

beloppet i stället fördelas mellan andra mål där fordringen inte

blivit fullbetald, om inte särskilda skäl föranleder något

annat.

Förslaget till ändringar i UB:s forumregler innebär att mål om

utmätning skall kunna handläggas vid den kronofogdemyndighet som

är lämpligast från verkställighetssynpunkt. Ett mål skall också

kunna överlämnas från en myndighet till en annan även efter det

att utmätning skett eller andra åtgärder vidtagits.

Utskottet har i sak ingen erinran mot de sålunda framlagda

förslagen och anser att de bör genomföras. Ställningstagandet

innebär att utskottet avstyrker bifall till motion Sk8 yrkande 1

i denna del.

I propositionen föreslås att ändringarna bör träda i kraft den

1 januari 1994. Propositionen har emellertid inte avlämnats till

riksdagen i tid för att riksdagen skall kunna fatta beslut i

lagstiftningsärendet vid en sådan tidpunkt att de nya

författningarna kan komma ut i Svensk författningssamling inom

den tid före det föreslagna ikraftträdandet som normalt bör

krävas när det gäller lagstiftning av ifrågavarande slag.

Utskottet förordar därför att ikraftträdandetidpunkten bestäms

till den 1 februari 1994. Med hänsyn härtill skall de i

propositionen framlagda lagförslagen som gäller UB sammanföras

till ett lagförslag. Även det av skatteutskottet överlämnade

förslaget till ändring av 68 § 6 mom. uppbördslagen kräver ett

separat lagförslag. På anförda skäl framlägger utskottet därför

i bilaga 2 egna lagförslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande verkställighetsfrågor

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på

motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del antar de av utskottet i

bilaga 2 framlagda förslagen till lag om ändring i

utsökningsbalken och lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Stockholm den 7 december 1993

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Bengt Harding Olson (fp),

Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Gunnar Thollander (s),

Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),

Lennart Fridén (m), Per Erik Granström (s), Maud Ekendahl (m)

och Lars Stjernkvist (s).

Propositionens lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagda lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i utsökningsbalken

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 3 och 8 §§, 13

kap. 6 och 20 a §§, 15 kap. 24 a § och 17 kap. 7 §

utsökningsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 kap.

4 §

Har ansökan gjorts hos en Har ansökan gjorts hos en

kronofogdemyndighet som ej kronofogdemyndighet som inte

är behörig, skall är behörig, skall

målet genast målet genast

överlämnas till den överlämnas till en

kronofogdemyndighet som enligt kronofogdemyndighet som enligt

vad handlingarna visar är vad handlingarna visar är

behörig. Ansökan anses behörig. Ansökan anses

gjord, när gjord, när den kom in till

ansökningshandlingen kom in den första myndigheten

till den förra myndigheten eller, i fråga om muntlig

eller, i fråga om muntlig ansökan, när sådan

ansökan, när sådan ansökan gjordes där.

ansökan gjordes där.

Har ansökan gjorts hos en Även om den myndighet

behörig kronofogdemyndighet där ansökan gjorts är

och är även annan behörig, får målet

kronofogdemyndighet överlämnas till en annan

behörig, får målet behörig

överlämnas till den kronofogdemyndighet, om det

myndigheten, om målet ej främjar målets

utan avsevärd olägenhet handläggning. Ett mål

kan handläggas vid den får överlämnas

förra myndigheten eller även efter det att

överlämnande annars utmätning har

uppenbart främjar målets verkställts eller andra

handläggning. åtgärder för

verkställighet har

vidtagits.

4 kap.

3 §

Utmätning skall ske endast

om det belopp som kan

beräknas flyta in, efter

avdrag för kostnader som

uppkommer efter

utmätningen, ger ett

överskott som gör

åtgärden försvarlig.

Av utmätningsbar egendom bör i första hand tagas i anspråk

sådan tillgång som kan användas till fordringens betalning med

minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären, om

ej annat följer av 4--6 §§.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

8 §1

Frågor om utmätning Frågor om utmätning

prövas av prövas av

kronofogdemyndigheten i det kronofogdemyndigheten i det

län där gäldenären län där gäldenären

har sitt hemvist. har sitt hemvist, där

egendom som tillhör

gäldenären finns eller

där verkställighet

annars lämpligen kan ske.

Frågor om utmätning av Frågor om utmätning av

egendom som inte finns i det lön eller annan

län där gäldenären förmån som avses i 7

har sitt hemvist får kap. prövas, om

prövas även av gäldenären inte har

kronofogdemyndigheten i det hemvist här i landet, av

län där egendomen finns kronofogdemyndigheten i det

eller, i fråga om ett län där arbetsgivaren

fartyg eller luftfartyg, dit eller någon annan som ger

det väntas. Frågor om ut förmånen finns.

utmätning av ett fartyg

får prövas även av

kronofogdemyndigheten i det

län där fartyget har sin

hemort. Frågor om

utmätning av en fordran

eller en annan rättighet

får prövas också av

kronofogdemyndigheten i det

län där

sekundogäldenären eller

någon annan förpliktad

finns, även om fordran

eller rättigheten skall

anses finnas i ett annat

län. Frågor om

utmätning av lön eller

annan förmån som avses i

7 kap. prövas, om

gäldenären inte har

hemvist här i landet, av

kronofogdemyndigheten i det

län där arbetsgivaren

eller någon annan som ger

ut förmånen finns.

Har utmätning sökts hos kronofogdemyndighet som ej är behörig

enligt första eller andra stycket, får myndigheten likväl i

brådskande fall vidtaga åtgärd som avses i 6 kap. 12 § innan

målet enligt 2 kap. 4 § första stycket överlämnas till

kronofogdemyndighet som är behörig.

13 kap.

6 §

Fordran som skall beaktas upptas med det belopp till vilket

den uppgår på fördelningsdagen. Som fördelningsdag anses härvid

den dag till vilken fördelningssammanträde är utsatt, även om

hinder möter att då verkställa fördelningen. När sammanträde ej

hålls, anses den dag då kronofogdemyndighetens beslut meddelas

som fördelningsdag.

Vid fördelning räknas

som fordran i ett mål

även sådan

förrättningskostnad som

avser endast det målet.

Begär borgenär betalning för fordran som ej har anmälts i tid,

skall utdelning utgå av överskott, om sådant uppkommer.

1 Senaste lydelse 1993:893.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

20 a §2

Skall influtna medel

fördelas mellan flera

mål och understiger det

belopp som skall betalas ut i

något av dessa 100 kronor,

skall beloppet, om

särskilda skäl inte

föranleder något annat,

i stället fördelas

mellan övriga mål där

fordringen inte fått full

täckning.

Kronofogdemyndigheten är Kronofogdemyndigheten är

inte skyldig att betala ut inte skyldig att betala ut

belopp som understiger tio belopp som understiger 25

kronor. Om beloppet inte kronor. Om beloppet inte

betalas ut, tillfaller det betalas ut, tillfaller det

staten. staten.

15 kap.

24 a §3

Kronofogdemyndigheten är Kronofogdemyndigheten är

inte skyldig att betala ut inte skyldig att betala ut

belopp som understiger tio belopp som understiger 25

kronor. Om beloppet inte kronor. Om beloppet inte

betalas ut, tillfaller det betalas ut, tillfaller det

staten. staten.

17 kap.

7 §4

Förrättningskostnader i mål om utmätning tas ut ur

köpeskillingen för såld egendom, behållen avkastning och andra

tillgängliga medel. De får vid behov genast utsökas hos

gäldenären.

Förrättningskostnader

som är gemensamma för

flera mål har

företräde framför

kostnader som endast avser ett

mål.

Förrättningskostnad för handräckning enligt 8 kap. 18 § får

genast utsökas hos den mot vilken åtgärden har vidtagits.

Förrättningskostnad i mål om införsel får genast tas ut genom

införsel hos gäldenären.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.

2 Senaste lydelse 1983:924.

3 Senaste lydelse 1983:924.

4 Senaste lydelse 1992:636.

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 68 § 6 mom. uppbördslagen

(1953:272) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

68 §1

6 mom. Fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas

enligt denna lag, må ej överlåtas särskilt, innan beloppet kan

lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får där avsedd

fordran utmätas. Fordran på överskjutande skatt, som avses i 1

mom. första stycket, och ränta på sådan fordran får dock utmätas

först i samband med att kronofogdemyndighet vid den årliga

debiteringen av slutlig skatt bereds tillfälle att ta sådana

fordringar i anspråk enligt lagen (1985:146) om avräkning vid

återbetalning av skatter och avgifter. I enskilt mål får

fordringar av sistnämnda slag inte utmätas efter ansökan som

gjorts senare än den 30 juni under taxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1--3 §§ utsökningsbalken tillämpas

inte vid utmätning av fordran som avses i första stycket.

Utmätning i enskilt mål

må icke ske utan att

åtgärden kan beräknas

inbringa sökanden något

utöver vad som fordras

för att täcka

kostnaderna för

utmätningen.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1994.

1 Senaste lydelse 1992:1661.