Bet. 1993/94:LU17

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU17

Skärpta åtgärder mot immaterialrättsliga intrång

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

LU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

1993/94:122 vari läggs fram förslag till lagändringar på

immaterialrättens område som innebär skärpta åtgärder mot

intrång i de immateriella ensamrätterna. I propositionen

föreslås att lagändringarna skall träda i kraft den 1 april

1994.

Någon motion har inte väckts med anledning av propositionen.

I ärendet har inkommit en skrivelse från Claes Uggla,

Västerhaninge.

Utskottet tillstyrker de föreslagna skärpta åtgärderna mot

immaterialrättsliga intrång. Utskottet förordar dock att

tidpunkten för de nya reglernas ikraftträdande flyttas fram till

den 1 juli 1994.

Propositionen

I proposition 1993/94:122 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),

2. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk,

3. lag om ändring i patentlagen (1967:837),

4. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

5. lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),

6. lag om ändring i firmalagen (1974:156),

7. lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för

kretsmönster i halvledarprodukter,

8. lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för

kretsmönster i halvledarprodukter.

Lagförslagen har intagits i bilaga till betänkandet.

Utskottet

Immaterialrätt är en sammanhållande beteckning för det

rättsområde inom civilrätten som behandlar skyddet för

intellektuella prestationer och kännetecken. Den

immaterialrättsliga lagstiftningen är uppdelad på två

huvudområden nämligen upphovsrätt och industriellt rättsskydd.

Lagregleringen på det upphovsrättsliga området utgörs främst av

lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

verk. Vissa med upphovsrätten närbesläktade ensamrätter regleras

i separat lagstiftning såsom lagen (1960:730) om fotografisk

bild och lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i

halvledarprodukter. Lagstiftningen rörande

det industriella rättsskyddet återfinns i varumärkeslagen

(1960:644), patentlagen ((1967:837), mönsterskyddslagen

(1970:485), växtförädlarrättslagen (1971:392) och firmalagen

(1974:156). Gemensamt för samtliga lagar är

ensamrättskonstruktionen, som innebär att en närmare angiven

person, exempelvis en författare eller en uppfinnare, har en

viss bestämd ensamrätt till verket eller uppfinningen.

Ensamrätten kan avse bl.a. tillverkning, import, försäljning

eller uthyrning. Rätten till en immateriell ensamrätt skyddas

genom ett system av olika sanktioner av såväl straff- som

civilrättslig karaktär. Den som begår intrång i ensamrätten

exempelvis genom att utan rättighetshavarens samtycke tillverka

eller försälja en vara kan därför drabbas av påföljder i form av

straff och skadestånd. Vidare kan en domstol förordna om vissa

åtgärder för att förebygga fortsatt intrång.

I propositionen föreslås skärpta åtgärder mot intrång i de

immateriella ensamrätterna. Förslagen har till syfte att ge ett

förbättrat skydd inom hela det immaterialrättsliga området.

Propositionen bygger på de överväganden och förslag som gjorts i

den remissbehandlade departementspromemorian Skärpta åtgärder

mot immaterialrättsliga intrång (Ds 1993:24).

Propositionens förslag innebär i huvudsak följande.

Domstolarna skall få möjlighet att vid vite förbjuda fortsatt

intrång inom hela det immaterialrättsliga området och inte bara

som för närvarande på patent- och firmarättens områden. Ett

vitesförbud skall kunna meddelas interimistiskt. Beträffande

skadeståndsbestämmelserna på det industriella rättsskyddets

område föreslås åtgärder som stärker rättighetshavarnas

ställning vid intrång. Genomgående föreslås att ersättning skall

betalas för utnyttjandet av ensamrätten och för den ytterligare

skada som intrånget kan ha medfört. Skadeståndets storlek skall

kunna bestämmas även med hänsyn till omständigheter av annan än

rent ekonomisk betydelse. Nuvarande möjlighet till jämkning vid

intrång som skett på grund av ringa oaktsamhet skall inte finnas

kvar. När det gäller straffbestämmelserna föreslås att intrång

som begåtts av grov oaktsamhet skall vara straffbara även på det

industriella rättsskyddets område. Också maximistraffet för

intrång i de industriella ensamrätterna föreslås bli höjt från

fängelse i sex månader till fängelse i två år. Vidare föreslås

regler om straff för försök och förberedelse till intrång i de

nämnda rättigheterna. Slutligen föreslås att de privaträttsliga

säkerhetsåtgärderna på varumärkes-, växtförädlar- och

firmarättens områden förstärks i så måtto att också apparater,

redskap m.m. som använts vid olovlig tillverkning utan att

själva vara föremål för rättsskyddet skall kunna bli föremål för

säkerhetsåtgärd.

I propositionen finns en utförlig redovisning av skälen till

de framlagda lagändringarna. Sålunda anförs att möjligheterna

att på ett effektivt sätt skydda och hävda immateriella

rättigheter mot intrång under senare tid kommit att diskuteras

alltmer i berörda kretsar. Bakgrunden är det ökande olovliga

kommersiella utnyttjandet av andras verk, produkter och

varumärken, som benämns piratverksamhet eller

"counterfeit"-verksamhet. Av propositionen framgår att det i dag

förekommer en massiv professionell kopieringsverksamhet som helt

baserar sig på affärsmässiga överväganden. Enligt vissa källor

anses pirathandeln omfatta 3--5 % av världshandeln, andra källor

uppger omfattningen till så mycket som 10 % av världshandeln. En

av huvudorsakerna till denna ökande kopieringsverksamhet anges

vara den utveckling som skett inom teknologin för reproducering.

Otillåten kopiering skadar självfallet producenten av den äkta

varan. Billigt producerade kopior orsakar förluster inte bara i

form av förlorade marknadsandelar utan skadar också den goodwill

som tillverkaren av den äkta varan har. Även för konsumenterna

kan olovlig kopieringsverksamhet vara till nackdel. Konsumenten

får många gånger en vara som i kvalitetshänseende understiger

den kvalitet som märkesprodukten har. Mot denna bakgrund finns

det

enligt propositionen anledning att med oro se på den omfattande

kopieringsverksamhet som förekommer beträffande vissa varor. Det

har från flera håll hävdats att de svenska

sanktionsbestämmelserna mot intrång i de immateriella

ensamrätterna har brister och inte ger det skydd som många andra

europeiska länders lagstiftningar ger. I olika sammanhang har

också önskemål framförts om förstärkningar av sanktionssystemet.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande.

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av

skärpningar i det immaterialrättsliga sanktionssystemet, inte

minst för att uppnå det skydd för ensamrätterna som gäller i

många andra europeiska länder. Enligt utskottets mening är det

vidare angeläget att i så stor utsträckning som möjligt få till

stånd enhetliga sanktionsregler på hela det immaterialrättsliga

området. Med förslaget och i synnerhet de förbättringar som

föreslås på det industriella rättsskyddets område åstadkoms

också detta. Utskottet har således ingen erinran i sak mot

propositionens förslag.

Såvitt gäller sanktioner vid intrång i ensamrätten till

kretsmönster har i propositionen föreslagits ändringar såväl i

lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter

som i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i

halvledarprodukter. 1992 års lag var föranledd av avtalet om det

europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) och skulle

träda i kraft samtidigt med detta. Därvid skulle 1986 års lag om

skydd för kretsmönster i halvledarprodukter upphöra att gälla.

Vid propositionens avlämnande den 2 december 1993 hade

EES-avtalet ännu inte trätt i kraft och följaktligen inte heller

1992 års kretsmönsterlag. Regeringen har därför föreslagit

ändringar i båda lagarna om skydd för kretsmönster i

halvledarprodukter. Eftersom EES-avtalet trädde i kraft den 1

januari 1994 har också 1992 års kretsmönsterlag trätt i kraft,

och 1986 års kretsmönsterlag har därmed upphört att gälla.

Mot denna bakgrund bör regeringens förslag till ändring i 1986

års lag om skydd för kretsmönster i halvledarprodukter avslås.

När det sedan gäller tidpunkten för ikraftträdandet av

lagändringarna vill utskottet anföra följande.

I en separat proposition (prop. 1993/94:109) har regeringen

föreslagit att fotografirätten skall integreras i

upphovsrättslagen och att lagen om rätt till fotografisk bild

därvid skall upphöra att gälla. De nya reglerna föreslås träda i

kraft den 1 april 1994. Detta lagstiftningsärende har emellertid

föranlett en mer krävande utskottsbehandling än vad som

förutsattes i propositionen, och ett riksdagsbeslut kan därför

förväntas först i mitten av april 1994. Med hänsyn härtill och

till vikten av att nya författningar kan komma ut i Svensk

författningssamling i god tid före ikraftträdandet har utskottet

förordat att ikraftträdandetidpunkten för fotografirättens

integrering i upphovsrättslagen bestäms till den 1 juli 1994.

I förevarande proposition om skärpta åtgärder mot

immaterialrättsligt intrång föreslås inte någon ändring i lagen

om rätt till fotografisk bild, eftersom de föreslagna

ändringarna i upphovsrättslagen kommer att gälla även

fotografirätten när denna integreras i upphovsrättslagen. I

propositionen föreslås att de nya reglerna träder i kraft den 1

april 1994. Ändringen i 1992 års kretsmönsterlag avses dock

träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Sambandet mellan det nu aktuella lagstiftningsärendet och det

ovan nämnda om fotografirättens integrering är enligt utskottets

mening av sådan karaktär att lagändringarna bör träda i kraft

vid samma tidpunkt, nämligen den 1 juli 1994.

För 1992 års kretsmönsterlag innebär detta att bemyndigandet

till regeringen att bestämma ikraftträdandet bör ersättas med en

föreskrift om att lagändringen träder i kraft den 1 juli 1994.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),

lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk,

lag om ändring i patentlagen (1967:837),

lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),

lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392),

lag om ändring i firmalagen (1974:156) och

med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet av

lagarna bestäms till den 1 juli 1994,

dels antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster i

halvledarprodukter med den ändringen att bemyndigandet till

regeringen att förordna om ikraftträdandet ersätts med

föreskriften att lagen träder i kraft den 1 juli 1994,

dels ock avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1986:1425) om skydd för kretsmönster i

halvledarprodukter.

Stockholm den 22 mars 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp),

Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil

Persson (m), Gunnar Thollander (s), Lars Andersson (nyd), Hans

Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart

Fridén (m) och Per Erik Granström (s).

Propositionens lagförslag

Bilaga