Bet. 1993/94:LU23

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU23

Anslag till kronofogdemyndigheterna

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

LU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till

anslag till kronofogdemyndigheterna samt medelsanvisning för ett

nytt anslag benämnt Förrättningskostnader m.m. Vidare behandlas

i betänkandet ett socialdemokratiskt motionsyrkande om att

anvisa ytterligare 3 miljoner kronor till

kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter.

Utskottet tillstyrker motionsyrkandet om att utöver

regeringens förslag anvisa 3 miljoner kronor till

kronofogdemyndigheterna för specialindrivningsenheternas

verksamhet. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag

beträffande anslaget till förrättningskostnader m.m.

Till betänkandet har fogats en reservation (m, fp, c, kds).

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 8 föreslår regeringen

(Finansdepartementet) under punkt A

3. att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr,

4. att riksdagen till Förrättningskostnader m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.

Motionen

1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen utöver vad regeringen föreslagit anvisar

3 000 000 kr till kronofogdemyndigheternas

specialindrivningsenheter.

Utskottet

Allmän bakgrund

Kronofogdemyndigheterna utgör tillsammans med Riksskatteverket

(RSV) landets exekutionsväsende. RSV har den övergripande

ledningen och ansvaret för verksamheten.

Kronofogdemyndigheterna är regionala myndigheter för frågor om

verkställighet enligt utsökningsbalken (UB) och andra

författningar. Som verkställande myndighet skall

kronofogdemyndigheterna enligt förordningen (1988:784) med

instruktion för exekutionsväsendet verka för att

betalningsförpliktelser och andra förpliktelser, som kan bli

föremål för verkställighet, fullgörs i rätt tid.

Till frågor om verkställighet enligt UB hör i första hand

verkställighet av domar och andra exekutionstitlar. Om

exekutionstiteln avser betalningsskyldighet verkställs den genom

utmätning och i fråga om vissa fordringar genom införsel.

Kronofogdemyndigheterna verkställer också beslut om avhysning

och annan handräckning. Till kronofogdemyndigheternas uppgifter

hör också att svara för exekutiv försäljning av bl.a. fast

egendom. Utöver de exekutiva uppgifterna enligt UB har, som

nämnts, kronofogdemyndigheterna att handlägga

verkställighetsärenden enligt vissa andra författningar, t.ex.

lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och

avgifter samt mål om återtagande av gods som köpts på kredit

enligt konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (1978:599) om

avbetalningsköp mellan näringsidkare. Kronofogdemyndigheterna är

också med ett fåtal undantag tillsynsmyndigheter i konkurs.

Sedan den 1 januari 1992 handlägger kronofogdemyndigheterna

vidare den summariska processen, dvs. mål enligt lagen

(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Mål om verkställighet (utsökningsmål) handläggs enligt 1 kap.

6 § UB som enskilt mål eller allmänt mål. Allmänt mål är i

huvudsak mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift

och liknande medel som tillkommer staten och som får utsökas

utan föregående dom. Utsökningsmål som inte är allmänna är

enskilda.

Anslagsfrågor

Riksdagen behandlade våren 1993 i samband med

anslagsprövningen beträffande kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 1993/94 spörsmålet om den övergripande målsättningen

för exekutionsväsendet under budgetåren 1993/94--1995/96 (bet.

1992/93:LU30). I betänkandet delade utskottet regeringens

bedömning att någon förändring i sak inte borde ske beträffande

den övergripande målsättningen för exekutionsväsendet för

perioden 1993/94--1995/96. Det innebär att

kronofogdemyndigheternas uppgift som verkställande myndigheter

skall vara att på uppdrag av borgenärer och andra sökande

reglera rättsanspråk som inte kan regleras på frivillig väg. I

likhet med regeringen och Riksskatteverket ansåg utskottet att

det borde framhållas att kronofogdemyndigheterna genom

information och liknande förebyggande åtgärder skall verka för

att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli

föremål för verkställighet fullgörs frivilligt i rätt tid och

ordning. Utskottet anförde vidare, i enlighet med vad regeringen

föreslagit, att kravet på skyndsam handläggning och hög kvalitet

i utredningsarbetet i alla typer av mål och ärenden hos

kronofogdemyndigheterna bör betonas. Riksdagen godkände, i

enlighet med utskottets hemställan i denna del, att den

övergripande målsättningen för verksamheten inom

exekutionsväsendet under perioden 1993/94--1995/96 skulle vara i

enlighet med vad regeringen förordat i budgetpropositionen

(rskr. 227).

I den nu förevarande propositionen, 1993/94:100, bilaga 8,

föreslår regeringen att till kronofogdemyndigheterna för

budgetåret 1994/95 anvisas ett ramanslag på 1 168 844 000 kr.

Vidare föreslås att till förättningskostnader m.m. anvisas ett

förslagsanslag på 97 648 000 kr.

Regeringen anser enligt propositionen att de riktlinjer för

verksamheten och den inriktning vad gäller utvecklingen i ett

längre perspektiv som bestämts på grundval av 1993 års

budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Regeringen instämmer vidare i Rikskatteverkets antagande i

anslagsframställningen att arbetsbelastningen vid landets

kronofogdemyndigheter kommer att vara fortsatt mycket stor under

den närmaste tiden, och detta även om konjunktur och

sysselsättning utvecklas positivt. För att göra det möjligt att

under dessa förhållanden upprätthålla en godtagbar kvalitet i

verksamheten och inom rimlig tid avverka de mål- och

ärendebalanser som har uppkommit inom vissa delområden är det

enligt regeringens mening nödvändigt med en tillfällig

resursförstärkning. För detta ändamål har för budgetåret 1994/95

beräknats 25 miljoner kronor. Beloppet är enligt regeringen

avsett att täcka även de ökade portokostnaderna i

indrivningsverksamheten till följd av större måltillströmning. I

övrigt bör, anförs det i propositionen, medlen i första hand

användas för att komma till rätta med balanserna på

fastighetsförsäljningsområdet samt för att återställa och

förbättra kvaliteten i arbetet med indrivning av skatter och

avgifter. Detta bör enligt regeringen bl.a. ske genom en

förstärkning av specialindrivningsenheterna. Medel för kostnader

för exekutiva förrättningar m.m. bör enligt regeringen anvisas

på ett för detta ändamål särskilt inrättat förslagsanslag.

Regeringen anser att det tillkommande resursbehovet bör beräknas

på samma sätt som skett i tilläggsbudget beträffande anslaget

till kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1993/94 (prop.

1993/94:105 avsnitt 6, bet. 1993/94:LU18, rskr. 136).

Regeringen har i proposition 1993/94:123 lagt fram ett förslag

till skuldsaneringslag. Med skuldsanering enligt lagförslaget

avses att en fysisk person helt eller delvis befrias från

betalningsansvaret för sina skulder. Huvuddelen av arbetet med

utredning m.m. i ärenden om skuldsanering avses att skötas av

kronofogdemyndigheterna. För detta ändamål har i förevarande

proposition under anslaget till kronofogdemyndigheterna

beräknats 36 miljoner kronor.

Regeringens förslag till medelsanvisning för

kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 har föranlett ett

motionsyrkande om ytterligare medel för bekämpning av den

ekonomiska brottsligheten. Enligt motion Ju811 av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) är det nödvändigt med ytterligare resurser

hos kronofogdemyndigheterna, företrädesvis deras

specialindrivningsenheter, för att göra ekobrottsbekämpningen

effektiv. Motionärerna föreslår därför att dessa enheter får

ytterligare 3 miljoner kronor utöver vad regeringen anvisat för

budgetåret 1994/95 (yrkande 2).

Utskottet vill kraftigt understryka betydelsen av

kronofogdemyndigheternas specialindrivningsenheter i kampen mot

den ekonomiska brottsligheten. Som framhålls i motion Ju811

sysslar dessa enheter med de allra svåraste indrivningsfallen

och har byggt upp en stor kunskap och en personkännedom som är

ytterst värdefull. Härigenom har stora tillgångar kunnat säkras

i exempelvis skalbolagshärvorna. Att kronofogdemyndigheterna på

detta sätt kan lägga beslag på vinsterna är enligt utskottets

mening en mycket effektiv åtgärd för att minska den ekonomiska

brottsligheten. Mot bakgrund av det anförda delar utskottet

motionärernas uppfattning att ytterligare medel bör anslås för

specialindrivningsenheterna, och utskottet finner att det i

motionsyrkandet föreslagna beloppet, 3 miljoner kronor, är väl

avvägt. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Ju811

yrkande 2.

Utskottet har i övrigt ingen erinran mot regeringens förslag

till medelsberäkningar. Utskottets ställningstagande innebär

sålunda att riksdagen till kronofogdemyndigheterna för

nästkommande budgetår bör anvisa 3 miljoner kronor utöver

regeringens förslag eller 1 171 844 000 kr. Vidare bör

riksdagen till förrättningskostnader m.m. i enlighet med

regeringens förslag anvisa 97 648 000 kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ju811 yrkande 2

och med anledning av regeringens förslag till

Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 171 844 000 kr,

res. (m,fp,c,kds)

2. beträffande förrättningskostnader m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till

Förrättningskostnader m.m. för budgetåret 1994/95 under

sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 97 648 000 kr.

Stockholm den 21 april 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger

Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Inger Hestvik (s), Bengt

Kronblad (s), Bertil Persson (m), Lars Andersson (nyd), Hans

Stenberg (s), Stig Rindborg (m), Carin Lundberg (s), Lennart

Fridén (m), Per Erik Granström (s), Karin Pilsäter (fp) och

Stina Eliasson (c).

Reservation

Anslag till kronofogdemyndigheterna (mom. 1)

Holger Gustafsson (kds), Margareta Gard (m), Bertil Persson

(m), Stig Rindborg (m), Lennart Fridén (m), Karin Pilsäter (fp)

och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "eller 1 171 844 000 kr."

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att kronofogdemyndigheterna har en

betydelsefull roll att spela i kampen mot den ekonomiska

brottsligheten, och inte minst gäller detta

specialindrivningsenheterna som arbetar med kvalificerade fall

av skatteundandragande och andra svåra indrivningsfall. Det är

därför väsentligt att kronofogdemyndigheterna erhåller

tillräckliga resurser för att på ett effektivt sätt kunna

fullgöra insatser mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet

kan konstatera att regeringens budgetförslag innehåller en

tillfällig resursförstärkning för kronofogdemyndigheterna med 25

miljoner kronor för nästa budgetår. Av de sålunda tillkommande

medlen bör enligt regeringen en viss del användas till en

förstärkning av specialindrivningsenheterna.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om vad regeringen

i Justitiedepartementets bilaga till årets budgetproposition

(prop. 1993/94:100 bil. 3 s. 47) uttalat om den allmänna

inriktningen av kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Regeringen anför där bl.a. att utvecklingen av den ekonomiska

brottsligheten måste mötas med insatser av varierande slag såväl

av det allmänna som av näringslivet självt och att det är

viktigt att understryka att de straffrättsliga åtgärderna endast

utgör en del av de åtgärder som måste vidtas. Vidare uttalas att

metodutveckling och användande av extern expertis utgör,

tillsammans med en ökad myndighetssamverkan, centrala frågor i

regeringens arbete för att förbättra inte minst polisens och

åklagarnas möjligheter att utreda och lagföra ekonomisk

brottslighet. Därutöver måste en ökad samordning ske mellan de

brottsbekämpande myndigheterna samtidigt som verksamheterna i

sig effektiviseras och i vissa fall decentraliseras.

Utskottet vill vidare peka på att regeringen helt nyligen som

ett led i de fortsatta satsningarna mot den ekonomiska

brottsligheten beslutat inrätta ett centralt "ekobrottskommando"

under ledning av Riksåklagaren. Enligt beslutet skall

Riksåklagaren tillsammans med Rikspolisstyrelsen och

Riksskatteverket utarbeta ett förslag till väsentligt fördjupat

samarbete mellan Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,

Rikskriminalpolisen och berörda delar av skatteförvaltningen och

exekutionsväsendet när det gäller ekobrottsbekämpningen på

central nivå. Den centrala utgångspunkten för övervägandena

anges vara att Statsåklagarmyndigheten för speciella mål,

Rikskriminalpolisens ekorotel samt personal från

skatteförvaltningen och exekutionsväsendet skall samlokaliseras

till en central grupp för bekämpande av ekonomisk brottslighet.

En viktig fråga för denna grupp är enligt beslutet bl.a. att

finna lämpliga former för samverkan med andra berörda organ, som

t.ex. Finansinspektionen och de regionala enheterna inom

polisväsendet, åklagarväsendet och skatteförvaltningen.

Förslaget skall redovisas senast den 3 oktober 1994, och målet

är att verksamheten vid den centrala gruppen skall kunna

påbörjas senast den 1 juli 1995.

Mot bakgrund av det anförda och med beaktande av de

överväganden som i övrigt pågår för att förbättra möjligheterna

att bekämpa den ekonomiska brottsligheten, finner utskottet inte

skäl att nu anvisa ytterligare medel till

kronofogdemyndigheterna. Utskottet tillstyrker således

propositionen i förevarande del och avstyrker bifall till motion

Ju811 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha

följande lydelse:

1. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ju811 yrkande 2 till

Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1994/95 under sjunde

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 1 168 844 000 kr.