Bet. 1993/94:LU33

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU33

Datapantbrev

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1993/94

LU33

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

1993/94:197 om datapantbrev. Förslaget innebär en möjlighet att

-- som ett alternativ till att skriftliga pantbrev utfärdas --

få ett pantbrev utfärdat genom registrering av en inteckning i

ett särskilt pantbrevsregister. Ett på detta sätt utfärdat

pantbrev kallas datapantbrev. Ett datapantbrev skall, liksom ett

skriftligt pantbrev, kunna användas som instrument vid

pantsättning. Registret för datapantbrev föreslås reglerat genom

en särskild lag om pantbrevsregister. Registret skall enligt

förslaget föras med hjälp av automatisk databehandling och

Centralnämnden för fastighetsdata vara registeransvarig.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

Propositionen har inte föranlett någon motion.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Propositionen

I propositionen 1993/94:197 föreslår regeringen

(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om pantbrevsregister,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

4. lag om ändring i utsökningsbalken.

Lagförslag 4 behandlas -- av lagtekniska skäl -- av utskottet

i betänkandet 1993/94:LU30. Övriga lagförslag har intagits i

bilaga till betänkandet.

Utskottet

Ett viktigt led i fastighetsrätten är inskrivningsväsendet,

dvs. ett system för inskrivning i offentliga register av olika

rättsförvärv rörande fast egendom. Det kan exempelvis röra sig

om överlåtelse av en fastighet, upplåtelse av tomträtt,

inteckning av visst penningbelopp i fastigheten eller upplåtelse

av nyttjanderätt eller servitut i sådan egendom.

Inskrivningsväsendet bärs upp av publicitetsprincipen som

innebär att rättsförvärv till fast egendom bör offentliggöras så

att tredje man kan få kunskap om dem. Genom den offentliga

registreringen söker man också nå en tillfredsställande ordning,

klarhet och rättssäkerhet på fastighetsomsättningens och

fastighetskrediternas områden. Inskrivningsväsendet handhas av

inskrivningsmyndigheter. En inskrivningsmyndighets område utgörs

i princip av domsaga, dvs. en tingsrätts domkrets. De

grundläggande bestämmelserna om inskrivningsväsendet finns i

19--23 kap. jordabalken (JB).

Enligt 19 kap. 1 § JB sker inskrivning enligt JB i

fastighetsbok eller tomträttsbok. Dessa böcker förs manuellt.

Enligt 19 kap. 24 § JB kan regeringen emellertid för viss

inskrivningsmyndighets område eller del av sådant område

bestämma att inskrivning skall ske i inskrivningsregister i

stället för i fastighetsbok eller tomträttsbok. Särskilda

bestämmelser om sådan inskrivning finns i lagen (1973:98) om

inskrivningsregister. Till lagen ansluter en

inskrivningsregisterkungörelse (1974:1061).

Sedan länge pågår ett arbete med att föra över

fastighetsböckernas och tomträttsböckernas uppgifter till det

ADB-baserade inskrivningsregistret, som idag täcker omkring 90 %

av landets fastigheter. Uppgifterna i registret är lagrade i en

central databank. Inskrivningsmyndigheterna står i förbindelse

med dataanläggningen via terminaler som är anslutna till

telenätet. Inskrivningsregistret ingår tillsammans med bl.a. det

av länsstyrelsernas lantmäterienheter förda fastighetsregistret

i det s.k. fastighetsdatasystemet. Centralnämnden för

fastighetsdata (CFD) ansvarar för driften av

fastighetsdatasystemet (se fastighetsdatakungörelsen 1974:1058).

Inteckning i fast egendom beviljas av inskrivningsmyndigheten

på ansökan av den lagfarne ägaren till fastigheten (se 22 kap.

JB). Mot varje inteckning svarar ett pantbrev som utfärdas av

inskrivningsmyndigheten. Pantbrevets huvudsakliga funktion är

att tjäna som instrument vid pantsättning av fastigheten.

Panträtt upplåts i princip genom att fastighetens ägare

överlämnar pantbrevet som pant för fordringen (6 kap. 2 § JB).

En borgenärs panträtt är sålunda knuten till innehavet av

pantbrevet.

I det manuella inskrivningssystemet är det

inskrivningsmyndigheten som utfärdar, skriver ut och expedierar

pantbreven. Även i fastighetsdatasystemet är det

inskrivningsmyndigheterna som svarar för innehållet i registren

och som formellt utfärdar pantbreven. Inskrivningsmyndigheternas

beslut förmedlas i detta system emellertid elektroniskt till CFD

som har hand om utskrift och expedition av handlingarna.

I förevarande proposition redovisas att den totala volymen

utfärdade pantbrev uppgår till ca 13 miljoner. Varje år

tillkommer uppskattningsvis ca 500 000 pantbrev, därav mer än

400 000 i fastighetsdatasystemet. Det stora flertalet pantbrev

förvaras hos banker och andra kreditinstitut. Enligt vad som

anförs i propositionen uppfattar många kreditinstitut det som

besvärligt och kostsamt att omhänderta och förvara pantbreven.

Flera utredningsinitiativ har också tagits på senare år i syfte

att rationalisera hanteringen av pantbrev. Till grund för de

förslag som nu läggs fram i propositionen ligger ett förslag som

framförs i departementspromemorian (Ds 1993:14) Ett papperslöst

inteckningssystem m.m. Promemorian har remissbehandlats.

Den reform på fastighetspanträttens område som regeringen

föreslår innebär att pantbrev inte bara som hittills skall kunna

utfärdas i skriftlig form utan också, som ett alternativ, genom

en registrering av inteckningen i ett särskilt register --

pantbrevsregistret -- som förs med hjälp av ADB. Ett på detta

sätt utfärdat pantbrev kallas datapantbrev. Regler om sådana

pantbrev tas enligt förslaget in bland bestämmelserna i JB:s

kapitel om panträtt och inteckning. Enligt propositionen kommer

pantbrevsregistret att utgöra ett personregister i datalagens

(1973:289) mening och alltså omfattas av denna lag.

Pantbrevsregistret skall vidare utgöra ett särskilt register vid

sidan av inskrivningsregistret. Redovisningen av inteckningar i

inskrivningsregistret skall således även med den nya ordningen

ske på samma sätt som tidigare.

Pantbrevsregistret föreslås bli författningsreglerat genom en

särskild lag om pantbrevsregister. Registret skall hanteras av

CFD. Det skall enligt förslaget krävas tillstånd av CFD för att

bli registrerad som pantbrevshavare i registret. Vid

tillståndsprövningen skall nämnden särskilt beakta bl.a. om

sökanden har tekniska förutsättningar för terminalanslutning

till datasystemet och att en sådan terminalanslutning medger

tillfredsställande teknisk säkerhet.

Enligt förslaget till lag om pantbrevsregister skall CFD, på

begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till

inskrivningsmyndigheten, föra in uppgift om inteckningen, om

sådan beviljas, i pantbrevsregistret. Det förutsätts i

propositionen att ingivaren i en ansökan uppger om han vill att

ett skriftligt pantbrev utfärdas eller att i stället ett

datapantbrev utfärdas genom en registrering i

pantbrevsregistret. Inskrivningsmyndigheten skall handlägga

ärendet på samma sätt som idag. Inteckningsbeslutet fattas

alltså genom en registrering i inskrivningsregistret.

Inskrivningsmyndigheten skall via fastighetsdatasystemet

underrätta CFD om en ingivares begäran att pantbrevet skall

utfärdas genom registrering i pantbrevsregistret. Föreligger

förutsättningar för sådan registrering för CFD in uppgifter om

inteckningen och pantbrevshavare i pantbrevsregistret och något

skriftligt pantbrev utfärdas inte. Den som registrerats som

pantbrevshavare kan därefter ta del av registreringen på sin

egen terminal. Av inskrivningsregistret skall framgå om det

pantbrev som svarar mot inteckningen är ett skriftligt pantbrev

eller om pantbrevet utfärdats genom en inteckning i

pantbrevsregistret.

Enligt förslaget till lag om pantbrevsregister skall ett

skriftligt pantbrev kunna omvandlas (konverteras) till ett

datapantbrev genom att CFD registrerar den inteckning som ligger

till grund för pantbrevet i pantbrevsregistret. I sådant fall

skall det skriftliga pantbrevet förstöras. Omvänt skall på

pantbrevshavarens begäran ett pantbrev som utfärdats genom

registrering i pantbrevsregistret kunna ersättas av ett

skriftligt pantbrev. Det skriftliga pantbrevet utfärdas i detta

fall av CFD som också tar bort inteckningen ur

pantbrevsregistret.

Enligt vad som anges i propositionen kommer ansökningarna till

CFD inom ramen för det föreslagna systemet att kunna ha en

mycket enkel struktur. Det kommer därför att finnas tekniska

förutsättningar att överföra ansökningarna från ingivarna till

CFD på elektronisk väg. I propositionen hänvisas till att det på

andra rättsområden öppnats möjlighet att ge in en ansökan med

hjälp av datateknik, såsom på tulldataområdet och i fråga om

ansökningar om verkställighet enligt utsökningsbalken. I

förslaget till lag om pantbrevsregister ges sålunda föreskrifter

om att ingivande av ansökningar om olika registeråtgärder m.m.

till CFD får göras genom ett elektroniskt dokument eller på

något annat sätt genom automatisk databehandling (se 17 §).

Enligt propositionen ställer hantering med elektroniska dokument

stora krav på säkerhet och formerna för den elektroniska

överföringen måste anpassas till detta. Det elektroniska

dokumentet bör sålunda, anförs det, i vissa avseenden jämställas

med ett pappersdokument. I lagförslaget definieras ett

elektroniskt dokument som en upptagning vars innehåll och

utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Det bör enligt propositionen överlämnas till CFD att fastställa

den säkerhetsnivå som skall gälla för olika slag av

framställningar. De krav och den terminologi som förslaget

sålunda innehåller ansluter till vad som gäller på

tulldataområdet enligt 12 a § andra stycket tullagen

(1987:1065).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns ett

påtagligt behov av att rationalisera systemet med hantering av

pantbrev. Det är därvid naturligt och angeläget att en reform

med denna inriktning, bl.a. med hänsyn till att det i stor

utsträckning är fråga om massärenden, söker ta till vara de

möjligheter till effektivisering som datatekniken erbjuder.

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag ett

verksamt bidrag till mötande av detta reformbehov på

fastighetspanträttens område. Utskottet anser därvidlag att

förslaget innehåller en tillfredsställande lösning på de frågor

som reformen aktualiserar. Det bör emellertid framhållas att

ytterligare reformåtgärder kan bli aktuella framöver, bl.a. med

hänsyn till den snabba utvecklingen på informationsteknologins

område. Utskottet vill här peka på bl.a. att regeringen nyligen

tillsatt en kommission under ledning av statsministern som har

till uppgift att främja användningen av informationsteknologi

inom olika sektorer av samhället (se prop. 1993/94:177). Ett

centralt område för kommissionen är därvid att granska hur

lagstiftningen i stort är anpassad till de nya villkoren för

informationsförsörjning.

Utskottet vill härefter uppehålla sig något vid frågan om

användande av elektroniska dokument vid ingivande av ansökningar

m.m. till CFD.

Spörsmålet om den rättsliga regleringen av elektroniska

dokument har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1989 av den ändring i tullagen

varigenom det nya begreppet elektroniskt dokument infördes i

rättsordningen uttalade sålunda konstitutionsutskottet bl.a. att

det är angeläget att frågan om en reglering av elektroniska

dokument i förvaltningsförfarandet får en generell lösning

(1989/90:KU2y). Samma inställning gav regeringen uttryck för i

propositionen 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB. I

propositionen anfördes därvid att frågorna föll inom ramen för

den pågående översynen av datalagen och därför inte togs upp i

det sammanhanget (s. 39). Riksdagen ansåg inte heller vid

behandlingen av propositionen -- och med anledning av ett

motionsyrkande i ämnet -- att någon åtgärd från riksdagens sida

var påkallad med hänsyn till vad regeringen anfört (bet.

1990/91:KU11). Den översyn som åsyftades var det

utredningsarbete som ufördes av Datalagsutredningen (Ju

1989:02). Denna utredning har emellertid numera slutfört sitt

arbete, och frågan om en generell reglering av elektroniska

dokument har ännu inte fått någon lösning. Utskottet har dock

erfarit att det inom Justitiedepartementet nu förbereds direktiv

för en utredning om rättsliga frågor beträffande elektroniska

dokument på förvaltningsområdet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att den reglering

beträffande elektroniska dokument som ges i förslaget till lag

om pantbrevsregister kan godtas i avvaktan på resultatet av de

överväganden om en mer generell reglering av elektroniska

dokument i förvaltningsförfarandet som kommer att ske.

Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen. Vid

ärendets beredning har utskottet uppmärksammat ett skrivfel i 6

§ förslaget till lag om pantbrevsregister som bör rättas till.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om pantbrevsregister

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om

pantbrevsregister med den ändringen i 6 § att andra och tredje

meningarna i första stycket skall utgöra ett andra stycke i

paragrafen samt till följd härav att andra och tredje styckena

skall utgöra tredje resp. fjärde styckena i paragrafen,

2. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i jordabalken,

dels lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Stockholm den 5 maj 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margareta Gard

(m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik

(s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander

(s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),

Carin Lundberg (s), Maud Ekendahl (m), Stina Eliasson (c) och

Kenneth Lantz (kds).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om pantbrevsregister

Bilaga

2 Förslag till lag om ändring i jordabalken

3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)