Bet. 1993/94:LU37

Lagutskottets betänkande

1993/94:LU37

Ändringar i aktiekontolagen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

LU37

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i

proposition 1993/94:232 om en utvidgning av möjligheterna att

registrera finansiella instrument enligt aktiekontolagen.

Förslaget innebär att det kontobaserade systemet utvidgas så att

registrering skall få ske av alla finansiella instrument som är

juridiskt och tekniskt förenliga med registreringssystemet och

aktiekontolagen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli

1994.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen.

Propositionen

I proposition 1993/94:232 föreslår regeringen

(Finansdepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att

riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag

om ändring i aktiekontolagen (1989:827).

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Utskottet

År 1988 beslutade riksdagen om riktlinjer för ett kontobaserat

system för registrering av aktier i avstämningsbolag, dvs.

sådana aktiebolag för vilka Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

för aktieboken, och av skuldförbindelser avsedda för allmän

omsättning (prop. 1987/88:108, bet. 1988/89:NU2). Beslutet

fullföljdes hösten 1989, varvid lagstiftning beslutades om ett

kontobaserat system för registrering av fondpapper,

huvudsakligen aktier (prop. 1988/89:152, bet. LU5, rskr. 22).

Lagstiftningen -- aktiekontolagen (1989:827), lagen (1989:828)

om införande av aktiekontolagen och lagen (1989:829) om

Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag -- innebar att ordningen

med aktiebrev avskaffades i alla avstämningsbolag. De

rättsverkningar som dittills varit förbundna med innehav av

aktiebrev knöts i stället till registrering på konto hos VPC.

Övergången till det kontobaserade systemet har, i enlighet med

vad som förutsattes i riksdagsbeslutet, skett successivt.

I 1 kap. 2 § och 9 kap. 1 § aktiekontolagen anges vilka

finansiella instrument systemet omfattar. Sålunda uppräknas i

det förstnämnda lagrummet, förutom aktier i avstämningsbolag,

ett antal i aktiebolagslagen (1975:1385) reglerade rättigheter

som kan sägas vara förstadiet till fullt utbildade aktierätter.

I 9 kap. 1 § upptas ensidiga skuldförbindelser avsedda för

allmän omsättning samt vissa lagreglerade rättigheter som har

anknytning till konvertibla skuldebrev eller till skuldebrev

förenade med optionsrätt till nyteckning. Gemensamt för samtliga

värdepapperstyper är att de är bärare av sådana rättigheter som

är civilrättsligt lagreglerade.

I lagstiftningsärendet hösten 1989 riktades viss kritik från

bl.a. Sveriges industriförbund, Svenska fondhandlareföreningen

och Värdepapperscentralen mot omfattningen av de rättigheter som

var avsedda att ingå i det kontobaserade systemet. I vart fall,

hävdades det, borde samtliga finansiella instrument som vid den

tiden hanterades av Värdepapperscentralen ingå i systemet,

vilket skulle innebära att aktiekontolagen utsträcktes till att

omfatta även s.k. inköpsrätter och köpoptioner.

Utskottet framhöll för sin del att den då föreslagna lösningen

av frågan om vilka finansiella instrument som skall ingå i det

nya systemet låg i linje med de av riksdagen tidigare godkända

principerna för ett kontobaserat värdepapperssystem (se bet.

1989/90:LU5, s.8). Utskottet fann därför inte anledning att då

förorda någon utvidgning av aktiekontolagens tillämpningsområde

i förhållande till regeringens förslag. Däremot kunde det enligt

utskottet tänkas att aktiekontolagen längre fram utvidgades till

att omfatta ytterligare rättigheter. Så kunde exempelvis vara

fallet om en civilrättslig lagreglering genomförs beträffande

nya instrument på värdepappersmarknaden eller om den framtida

utvecklingen eljest skulle ge vid handen att någon viss

rättighet borde omfattas av systemet. Utskottet utgick från att

regeringen noga följde utvecklingen på området och återkom med

förslag till kompletteringar av lagstiftningen som i framtiden

kunde visa sig erforderliga.

I den nu aktuella propositionen föreslås en utvidgning av

möjligheterna att registrera finansiella instrument enligt

aktiekontolagen. Förslaget innebär att registrering skall få ske

av alla finansiella instrument som är juridiskt och tekniskt

förenliga med registreringssystemet och aktiekontolagen.

Begreppet finansiella instrument omfattar enligt 1 kap. 1 §

lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument alla

rättigheter och förpliktelser avsedda för handel på

värdepappersmarknaden. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1

juli 1994.

Propositionen grundar sig på ett förslag i

Clearingsutredningens betänkande (SOU 1993:114) Konto, clearing

och avveckling. Betänkandet har remissbehandlats i nu akuella

delar.

I propositionen pekar regeringen på utvecklingen på den

svenska värdepappersmarknaden och hänvisar till internationella

rekommendationer. Enligt regeringens mening har utvecklingen

medfört ett ökat behov av att kunna registrera ytterligare

instrument i det kontobaserade systemet. Med hänsyn till den

snabba utvecklingen av nya finansiella instrument bör ett mer

flexibelt regelsystem tillskapas som medger att nya instrument

kan registreras utan föregående lagändring. För att uppnå detta

bör enligt regeringens mening en möjlighet införas att

registrera, förutom samtliga instrument som i fysisk form utgör

innehavarpapper, såsom aktier och löpande skuldebrev, också

sådana instrument som inte är löpande i sin grundform men som

utan olägenhet kan inordnas i ett system avsett för löpande

instrument. Därutöver bör instrumenten vara förenliga med det

nuvarande registreringssystemet. Något hinder för att registrera

utländska instrument, om de uppfyller de angivna kraven,

föreslås inte. Förhandsgranskning för att registrering skall få

ske förutsätts inte äga rum. I propositionen framhålls dock, med

hänvisning till att registreringen inte alltid kommer att vara

oproblematisk, att Värdepapperscentralen samråder med

Finansinspektionen inom ramen för inspektionens löpande tillsyn

i registreringsfrågorna.

Enligt utskottets bedömning innebär förslaget att föreliggande

behov av en flexibel utvidgning av möjligheterna att registrera

finansiella instrument enligt aktiekontolagen tillgodoses.

Förslaget ligger i linje med vad utskottet uttalade i samband

med aktiekontolagens tillkomst. Propositionen föranleder ingen

erinran från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande aktiekontolagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

aktiekontolagen (1989:827).

Stockholm den 5 maj 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margareta Gard

(m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik

(s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander

(s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),

Carin Lundberg (s), Maud Ekendahl (m), Stina Eliasson (c) och

Kenneth Lantz (kds).

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)

Bilaga