Bet. 1993/94:NU14

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU14

Vissa utrikeshandelsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

NU14

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:100 bilaga 4

(Utrikesdepartementet) littera B (bidrag till vissa

internationella organisationer) punkterna 6 och 7 samt littera E

(utrikeshandel och exportfrämjande) punkterna 2, 3 och 7--9,

dels -- helt eller delvis -- åtta motioner från allmänna

motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av

departementsråden Mats Ringborg och Eva Walder-Brundin,

Utrikesdepartementets handelsavdelning, och av generaldirektören

Ragnar Sohlman, chefsjuristen Lars Andrén samt direktörerna Carl

Odelberg och Lennart Skarp, Exportkreditnämnden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag till vissa internationella

organisationer för handel och råvarusamarbete, exportfrämjande

verksamhet och statsstödd exportkreditgivning.

Vidare tillstyrks förslag om anslag och bemyndiganden m.m.

avseende Exportkreditnämnden (EKN). Motioner med yrkanden om

ändrade riktlinjer för exportkreditgivning avstyrks mot bakgrund

av strävandena efter internationell harmonisering och med hänsyn

till att EKN förutsätts öka sin information om det svenska

garantisystemets utformning och dess förhållande till systemen i

andra länder. Företrädaren för Ny demokrati förordar i tre

reservationer förändringar bl.a. i riktlinjerna för

kreditgarantier och av EKN:s organisation.

En motion om förbud mot import från Kina av varor som

tillverkats i fångläger avstyrks med hänvisning till att

företrädare för regeringen vid flera tillfällen påtalat brotten

i Kina mot mänskliga fri- och rättigheter och att utvecklingen

på detta område följs fortlöpande.

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tredje

huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna

rubriker föreslås följande:

B 6. Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. (s. 44)

att riksdagen till Organisationer för internationell handel

och råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 9 018 000 kr.

B 7. Internationell råvarulagring (s. 45)

att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 750 000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet (s. 213)

att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 149 785 000 kr.

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar (s. 215)

att riksdagen

1. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti till ett belopp av 30 000 000 000 kr för

N-garantier och 60 000 000 000 kr för LT-garantier,

2. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2 000 000 000 kr,

3. godkänner att den rörliga krediten som ställs till EKN:s

förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 3 700 000 000

kr för den gamla verksamheten och till 1 400 000 000 kr för

den nya verksamheten,

4. godkänner att EKN:s upplåning i utländsk valuta får uppgå

till motvärdet av 1 000 000 000 kr för den gamla verksamheten

och motvärdet av 200 000 000 kr för den nya verksamheten,

5. godkänner vad regeringen har uttalat rörande riskspridning

i EKN:s engagemang,

6. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar under budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

E 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit (s. 224)

att riksdagen

1. godkänner att AB Svensk Exportkredit tillämpar samma

ursprungsregler som Exportkreditnämnden,

2. till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

E 8. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m.m. (s. 226)

att riksdagen till Kostnader för statsstödd

exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

E 9. Ersättning för extra kostnader för förmånlig

kreditgivning till u-länder (s. 226)

att riksdagen till Ersättning för extra kostnader för

förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1993/94:U313 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att höja Exportkreditnämndens (EKN) kreditram från 90

till 100 miljarder kronor (E-anslaget),

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN [bör] ges nya anvisningar med bemyndigande

att låta sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl påverka

tilldelningen av exportkreditgarantier samtidigt som kraven på

säkerheter sänks (E-anslaget),

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utfärdande av instruktioner för EKN om att

tillämpa konkurrensneutralitet gentemot konkurrerande

exportkreditinstitut i andra länder (E-anslaget),

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om minskad differentiering av premienivåer

för export- och investeringskreditgarantier (E-anslaget).

1993/94:N207 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i

reglerna om exportkrediter att svenska exportföretags

konkurrensvillkor likställs med konkurrentländernas.

1993/94:N218 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om Sveriges exportråd, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet och de arbetsuppgifter som skall ges till en

ny organisation på detta område.

1993/94:N243 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna

för exportkrediter så att en ökad export blir möjlig till

Ryssland och övriga öststater.

1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandet (5) att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

reglerna för exportfinansiering enligt vad i motionen anförts.

1993/94:N293 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om importen från Kina av varor tillverkade i fångläger.

1993/94:N304 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN bör ges instruktioner om att dess verksamhet

skall drivas med i vissa fall stort risktagande speciellt när

sysselsättningspolitiska skäl föreligger,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN bör underställas Sveriges exportråd för att

få en mer marknadsinriktad profil,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utredningsman bör tillsättas för att undersöka

möjligheterna att inledningsvis privatisera EKN:s korta

kreditgivning,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN skall föreslå regeringen en avskrivningsplan

för gamla utestående kundfordringar,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den totala ramen för EKN-garantier bör höjas till

100 miljarder kronor,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN:s premiepolitik på alla marknader måste kunna

matcha konkurrenternas,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att EKN:s politik beträffande självrisk måste vara

konkurrenskraftig i jämförelse med andra garantiinstitut,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att EKN kan ge snabba

förhandsbesked beträffande villkoren för begärda garantier.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (26) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om exportkreditgarantier.

Utskottet

Bidrag till vissa internationella organisationer

I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 4) föreslås ett

anslag på ca 9 miljoner kronor till organisationer för

internationell handel och råvarusamarbete m.m. Det är en ökning

med drygt 300 000 kr jämfört med innevarande budgetår.

Huvuddelen av anslaget, 7 miljoner kronor, går till

organisationen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

För att täcka Sveriges kostnader för råvarulagring enligt

internationella naturgummiavtalet föreslås ett anslag på 1,75

miljoner kronor. Även detta förslag tillstyrks av utskottet.

Exportfrämjande verksamhet

Riksdagen beslutade våren 1992 om statens roll i den

exportfrämjande verksamheten vid Sveriges exportråd (prop.

1991/92:108, bet. NU23). Beslutet innebar bl.a. att statens

anslag till Exportrådet skulle halveras under en treårsperiod

och att riktlinjer angavs för hur de statliga medlen i första

hand skulle användas, nämligen för upplysnings-, informations-

och rådgivningsverksamhet. Det anfördes vidare att statligt stöd

också kan vara befogat bl.a. för att utveckla små och medelstora

exportoerfarna företag och för att bearbeta svåra och avlägsna

men lovande exportmarknader. I budgetpropositionen nämns att

Exportrådets huvudmän, regeringen och Sveriges allmänna

exportförening, inte har funnit att det för närvarande finns

anledning att ändra de nämnda riktlinjerna.

I linje med riksdagens tidigare beslut om en successiv

minskning av anslaget till Exportrådet föreslår regeringen ett

anslag på 132,5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, vilket

är en minskning med 29,5 miljoner kronor i förhållande till

innevarande budgetår. Härutöver föreslås att drygt 17 miljoner

kronor skall stå till regeringens disposition för

exportfrämjande verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I motion 1993/94:N218 (c) understryks att det är viktigt för

Sverige och för svensk industri att ha effektiva kanaler ut i

världen. För att statens satsningar på den exportfrämjande

verksamheten skall ge så stor utdelning som möjligt vill

motionären väcka tanken på en sammanslagning av Exportrådet och

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

(STATT). En ny sådan organisation skulle dessutom kunna ha till

uppgift att stimulera utländska investeringar i Sverige och även

kunna svara för turistinformation, anser motionären.

STATT, som är en stiftelse med staten och

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) som huvudmän, har till

uppgift att följa den tekniska utvecklingen inom olika

industrinationer och rapportera till svenska företag,

myndigheter och forskningsorganisationer om denna utveckling.

STATT har ett tiotal attachéer utomlands.

Exportrådets uppgift är att främja svenska företags export och

internationalisering. Dess utlandsorganisation består av ett

20-tal handelssekreterare på marknader framför allt i Europa.

Sveriges utrikesrepresentation är också en viktig del av

Exportrådets utlandsverksamhet. Ett antal ambassader har

särskilda resurser för exportfrämjande insatser. Rådet har

dessutom samarbetsavtal med vissa handelskammare i utlandet. I

den proposition som låg till grund för beslutet om Exportrådets

nuvarande verksamhet (prop. 1991/92:108) uttalades att det är

väsentligt att det råder fungerande och effektiva

samarbetsrelationer och tydliga ansvarsgränser mellan olika

svenska myndigheters och organs utlandsrepresentationer. Detta

gäller bl.a. handelskontoren och STATT, underströks det. Frågan

om handelskontorens antal och lokalisering bör kontinuerligt

prövas av Exportrådets ledning, framhölls det i propositionen.

Vid sin behandling av den nämnda propositionen betonade

utskottet vikten av en bättre samordning mellan olika

intressenter när det gäller exportfrämjande aktiviteter (bet.

1991/92:NU23).

Även i årets budgetproposition anförs att Exportrådets

utlandsorganisation bör ses över kontinuerligt i ljuset av

förändrade omständigheter och prioriteringar. Det sägs vidare

att utrikesrepresentationen i länder som saknar

handelssekreterare bör ge större tyngd åt exportfrämjande för

att den i dessa länder skall kunna fungera effektivt och

kompetent som Exportrådets utlandsorganisation.

Av den tidigare redogörelsen framgår att Exportrådet och STATT

har olika huvudsyften -- exportfrämjande resp. inhämtande av

teknisk kunskap -- och därmed även skilda målgrupper. Det finns

därför enligt utskottets uppfattning inte anledning att för

närvarande överväga en sammanslagning av de båda

organisationerna. Däremot vill utskottet understryka det

angelägna i att Exportrådet och STATT även fortsättningsvis

utvecklar ett nära samarbete sinsemellan och med andra svenska

utlandsrepresentationer för att på bästa sätt tillvarata de

svenska intressena. Ett föredömligt sådant samarbete förekommer

redan i flera länder, vilket utskottet självt kunnat konstatera

vid besök i bl.a. Japan och Australien. Genom en utvidgad

samverkan av denna typ torde de resultat som motionären vill

åstadkomma i allt väsentligt kunna uppnås. Det är emellertid en

uppgift för de olika organens huvudmän och ledningar att avgöra

hur utlandsorganisationen bör vara utformad. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motion 1993/94:N218 (c).

Exportkreditgarantier

Riktlinjer

I syfte att främja svensk export kan Exportkreditnämnden (EKN)

utfärda exportkreditgarantier till företag. Garantin är en

försäkring mot vissa förluster i samband med export och

investeringar i utlandet. För garantin betalar företaget en

premie som är relaterad till risken.

Efter beslut av riksdagen år 1990 (prop. 1989/90:44, bet.

NU19) sker garantigivningen inom två system: ett N-system

(normalgarantisystem) och ett LT-system (Long Term). Inom

N-systemet ges garantier för affärer med överblickbara risker

och då tillfredsställande riskspridning kan nås. LT-garantier

får ges andra affärer, särskilt för sådana med betydande belopp

och lång kredittid. Utöver riskprövning skall vid LT-garantier

också göras en prövning av samhällsintresset. LT-systemet

skiljer sig från N-systemet genom att det i större utsträckning

avser export till u-länder och tidigare statshandelsländer, i

princip begränsas till export av kapitalvaror, direkt berör ett

mindre antal företag samt mer sällan kan ersättas av

garantisystem på den privata marknaden. En viktig punkt i

beslutet var att garantiverksamheten bör bedrivas med målet att

den skall gå ihop, för LT-systemet på sikt.

Riksdagens beslut år 1990 innebar vissa förändringar när det

gäller garantier för större och längre krediter. Tidigare vägdes

risken mot samhällsnyttan i ett enda moment. En stor

samhällsnytta kunde motivera ett ökat risktagande. Det nya

LT-systemet innebär en riskprövning i två steg. Först prövas om

risken är acceptabel. Om så är fallet prövas i ett andra steg om

den svenska samhällsnyttan främjas genom affären. Den nuvarande

metoden innebär således att riskbedömningen står fast oavsett

graden av samhällsnytta.

Genom det nämnda beslutet ändrades vidare kriterierna för vad

som skall anses utgöra samhällsintresset. Tidigare kunde

främjande av sysselsättning och regional utveckling åberopas som

skäl för garantigivning. Detta slopades med hänvisning till att

en samhällsekonomisk analys visat att garantier är ett

ineffektivt instrument för att överbrygga tillfälliga

sysselsättningssvackor och för att uppnå regionalpolitiska mål.

Den nya ordningen har medfört en renodling av

exportkreditgarantisystemet. Vid prövning av samhällsintresset

skall främst beaktas om en garanti kan förutses tillgodose vissa

industripolitiska mål, såsom att industriell kompetens byggs upp

eller bibehålls i Sverige.

Vid sin behandling av det nya garantisystemet uppmärksammade

näringsutskottet att riktlinjerna kunde leda till olikheter i

konkurrensförutsättningarna för svenska exportföretag jämfört

med företag i andra länder. I avvaktan på resultatet av

internationella strävanden till harmonisering underströk

riksdagen, på näringsutskottets förslag, i ett uttalande bl.a.

vikten av att samtliga villkor i samband med en garanti -- inom

de begränsningar som uppställs för garantigivningen -- utformas

med beaktande av vad som erbjuds i exportföretagens viktigare

konkurrentländer (bet. 1989/90:NU19).

I ett antal motioner framförs förslag som går ut på att

riktlinjerna skall ses över eller ändras i vissa avseenden.

Med en arbetslöshet på över 600 000 personer är kravet på att

EKN:s verksamhet skall gå ihop orimligt, hävdas det i

partimotionerna 1993/94:N304 (nyd) och 1993/94:U313 (nyd). EKN

borde ges nya anvisningar så att sysselsättnings- och

regionalpolitiska skäl kan påverka garantigivningen. I

motionerna betonas vidare att EKN:s krav på premier och

självrisker måste vara konkurrenskraftiga och att andra

instituts nivåer måste matchas. Motionärerna önskar också en

mindre differentiering av premienivåerna än den EKN nu

tillämpar.

Svenska företag förlorar beställningar till företag i andra

länder på grund av att man där erbjuder väsentligt bättre

garantivillkor, sägs det i motion 1993/94:N207 (s). Enligt

motionärerna måste därför reglerna för garantigivningen ändras

så att villkoren blir likställda med vad som gäller i

konkurrentländerna. Ett likartat förslag finns i motion

1993/94:A450 (s). I motion 1993/94:N243 (s) anförs att en mängd

svenska företag har produkter som på ett effektivt sätt kan

hjälpa de östeuropeiska länderna att ta till vara sina inhemska

resurser. För att en ökning av exporten till Ryssland och övriga

östeuropeiska stater skall bli möjlig krävs dock enligt

motionärerna att reglerna för garantigivningen ändras.

I motion 1993/94:N281 (v) begärs en sådan översyn av reglerna

för exportfinansiering att svenska företags riskfyllda

satsningar på bl.a. miljö- och infrastrukturprojekt i östra

Europa underlättas.

I budgetpropositionen redovisas att EKN, i enlighet med

statsmakternas uppdrag, följer utvecklingen inom EG och i andra

länder samt deltar aktivt i arbetet inom OECD (organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling). I OECD har

premiefrågan ägnats kraftigt ökad uppmärksamhet under de senaste

två åren. Två grundprinciper har lyfts fram för

premiesättningen, nämligen att premierna bör vara

riskavspeglande och att de bör leda till kostnadstäckning i

garantisystemen. Dessa principer överensstämmer med de

riktlinjer som gäller för EKN. Enligt de studier som gjorts inom

OECD är EKN bland de institut som differentierar sina premier

kraftigast efter landrisk. På lågriskmarknader har EKN lägre

premier än genomsnittet av OECD-länderna, medan premierna ligger

högre på högriskmarknaderna. EKN är vidare öppen för

garantigivning till fler högriskmarknader än de flesta andra

institut.

Våren 1993 beslutade riksdagen om riktlinjer för s.k.

matchning. Med detta begrepp menas att ett institut vid prövning

av en ansökan om garanti kan ta ett annat lands policy som

utgångpunkt när garantivillkoren skall utformas. Innebörden av

riktlinjerna är att EKN själv avgör när svenska företag skall

erbjudas samma villkor som konkurrentländernas garantiinstitut

erbjuder. Detta skall ske med beaktande av att verksamheten

skall gå ihop på sikt. Matchning bör bli aktuell endast i

enstaka fall när särskilda skäl och ett svenskt samhällsintresse

bedöms föreligga. Enligt uppgift har matchning ännu inte

tillämpats för någon garantiansökan.

I budgetpropositionen understryker regeringen att det

internationella arbetet på exportkreditområdet är av stor

betydelse mot bakgrund av vikten av att svenska exportföretag

kan erbjudas samma villkor som konkurrenterna. Sveriges

pådrivande roll när det gäller att harmonisera

garantiinstitutens verksamhet vad gäller premier och

kostnadstäckning betonas.

För export till de baltiska staterna och Ryssland beslutade

riksdagen våren 1993 att inrätta en särskild

exportkreditgarantiram om 1 miljard kronor för dessa länder. EKN

har fått i uppdrag att administrera verksamheten (prop.

1992/93:100 bil. 4, bet. UU16).

Utskottet vill i likhet med regeringen betona det

angelägna i att fortsatta ansträngningar görs för att åstadkomma

en harmonisering mellan de villkor som garantiinstitut i olika

länder erbjuder sina exportföretag. Enligt vad utskottet har

erfarit överväger flera av våra konkurrentländer ändringar i

sina garantivillkor så att dessa närmare kommer att

överensstämma med dem som tillämpas i Sverige. I denna situation

är det enligt utskottets uppfattning viktigt att behålla

nuvarande riktlinjer för EKN:s verksamhet, eftersom en

omprövning kan motverka den positiva utveckling som kan skönjas

i olika länder.

Utskottet har emellertid noterat att de svenska villkoren i

samband med garantigivningen från tid till annan utsätts för

kritik från enskilda företag och från näringslivsorganisationer.

De motioner som har beskrivits i det föregående speglar också

denna kritik. Reaktionerna mot riktlinjerna kan vara förståeliga

i de enskilda fallen, eftersom EKN har en kraftigare

differentiering av sina villkor och därmed i vissa fall är

dyrare än institut i de länder där exportföretagens konkurrenter

hör hemma. Såvitt utskottet kan bedöma kan en del av kritiken

bero på dels svårigheter att få en överblick över hur

garantisystemen tillämpas i olika länder, dels bristande

kännedom om de principer och motiv som ligger bakom det svenska

garantisystemets utformning. Genom sitt aktiva deltagande i det

internationella samarbetet och genom de jämförande studier som

görs inom t.ex. OECD har EKN en omfattande kunskap om de

aktuella förhållandena. Det torde vara av stort värde att

information i dessa frågor på ett lättillgängligt sätt löpande

sprids främst till exportföretag och berörda

näringslivsorganisationer och att en årlig redovisning görs av

utvecklingen i Sverige och internationellt när det gäller

exportkreditgarantier. Utskottet utgår från att EKN vidtar

ytterligare åtgärder i detta avseende.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört avstyrks de

här aktuella motionerna i berörda delar.

I budgetpropositionen anförs att den svenska

kreditfinansierade exporten till u-länder och företagens

efterfrågan på statliga exportkreditgarantier tenderar att

koncentreras till ett fåtal länder. Detta försvårar

möjligheterna att uppnå god riskspridning och leder till

osäkerhet om huruvida LT-systemet kan gå ihop på sikt, sägs det

i propositionen. Mot denna bakgrund understryker regeringen

vikten av att EKN eftersträvar en god riskspridning. Om

särskilda skäl föreligger bör detta dock inte utesluta att stora

engagemang kan accepteras på länder som bedöms ha en god och

bestående kreditvärdighet, anser regeringen och begär riksdagens

godkännande i frågan.

Utskottet tillstyrker vad regeringen anfört beträffande

riskspridning vid exportkreditgarantigivningen.

Exportkreditnämndens organisation m.m.

I den tidigare nämnda partimotionen 1993/94:N304 (nyd) anförs

att EKN bör ges en mer marknadsinriktad profil, och det föreslås

därför att EKN skall underställas Sveriges exportråd. Vidare

anser motionärerna att en utredningsman bör tillsättas för att

undersöka möjligheterna att privatisera EKN:s korta

garantigivning samt att EKN skall uppmanas upprätta en

avskrivningsplan för gamla utestående kundfordringar. Slutligen

understryks nödvändigheten av att EKN ger snabba förhandsbesked,

särskilt till småföretag, beträffande begärda garantier.

EKN bedriver sedan den 1 juli 1993 sin korta garantigivning i

en separat avdelning i syfte att dels uppfylla de krav som den

Europeiska unionen (EU) kan komma att ställa på

garantiinstitutens konkurrensutsatta verksamhet, dels underlätta

en eventuell privatisering. EU:s beslut kan väntas tidigast

under första halvåret 1994. Genom EES-avtalet får ett sådant

beslut verkan i Sverige. Då det gäller EKN:s utestående

fordringar hänför sig den största delen till

skuldkonsolideringsavtal med länder som har låg medelinkomst.

Inom ramen för dessa avtal ges betydande skuldlättnader i form

av av- och nedskrivningar samt ränteeftergifter. Kommersiella

fordringar skrivs av löpande när vidare återvinning anses

utsiktslös. Vad så beträffar kontakterna mellan Exportrådet och

EKN kan konstateras att de är företrädda i varandras styrelser

och i övrigt samarbetar om bl.a. bedömningen av olika länder.

I detta sammanhang skall också nämnas att utskottet nyligen

har beslutat att föreslå riksdagens revisorer att granska EKN:s

handläggnings- och beslutsrutiner.

Med hänvisning till vad som nu har redovisats saknas det

enligt utskottets uppfattning anledning för riksdagen att

för närvarande ta något initiativ med anledning av de berörda

yrkandena i motion 1993/94:N304 (nyd). Dessa avstyrks därför.

Ramar för exportkreditgarantier

Riksdagen har fastställt den totala ramen för

exportkreditgarantier till 70 miljarder kronor, varav 25

miljarder kronor har reserverats för N-garantier och 45

miljarder kronor för LT-garantier. Mot bakgrund av att ett ökat

behov av exportkreditgarantier kan förutses och till följd av

den förändrade kronkursen föreslår regeringen att garantiramarna

höjs. Förslaget innebär en höjning av N-garantiramen med 5

miljarder kronor och LT-garantiramen med 15 miljarder kronor.

Den nya totala ramen skulle härefter uppgå till 90 miljarder

kronor.

EKN bör öka marknadsföringen av garantier, sägs det i

motionerna 1993/94:N304 (nyd) och 1993/94:U313 (nyd). För att

möta den ökade efterfrågan som kan väntas föreslår motionärerna

att den totala ramen för exportkreditgarantier höjs till 100

miljarder kronor.

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag innebär

en betydande höjning av ramen för exportkreditgarantier. Enligt

uppgift utgjorde de vid årsskiftet 1993/94 utfärdade garantierna

55 % av den föreslagna ramen. Det kvarstår därför ett avsevärt

utrymme för att tillgodose en ökad efterfrågan på garantier. Av

denna anledning saknas det enligt utskottets uppfattning skäl

att ytterligare höja ramen. Motionerna 1993/94:N304 (nyd) och

1993/94:U313 (nyd) avstyrks därför i berörda delar.

I budgetpropositionen lämnas vidare förslag angående ramar för

investeringsgarantier, rörlig kredit hos Riksgäldskontoret samt

upplåning i utländsk valuta. Vidare föreslås ett formellt anslag

på 1 000 kr för täckande av utgifter för skadeersättningar.

Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Statsstöd till exportkrediter

Exportkredit med statligt stöd kan lämnas i enlighet med

internationellt överenskomna regler. Sådana krediter lämnas av

AB Svensk Exportkredit. Från ett särskilt anslag betalas

ersättning till Svensk Exportkredit för skillnaden mellan ut-

och upplåningsräntor samt för kursförluster inom ramen för

systemet med statsstödda exportkrediter. Budgetåret 1992/93

uppgick denna ersättning till 65,5 miljoner kronor.

Av budgetpropositionen framgår att det har skett en anpassning

av villkoren för de statsstödda krediterna till

marknadsräntorna, vilket har gjort att subventionsinslaget i

stort sett upphört. Verksamheten kan komma att ge ett överskott

för budgetåret 1994/95. Eftersom utfallet inte kan beräknas

föreslås ett formellt belopp på 1 000 kr.

Svensk Exportkredit och EKN stöder ofta samma exportaffär.

Exportkontrakten hos de svenska företagen omfattar i ökande

utsträckning både svenska och utländska leveranser. Reglerna för

exportkreditfinansiering av utländska varor ingående i svenska

exportaffärer är emellertid striktare än garantireglerna för

exporten av sådana varor. Regeringen föreslår därför att de

regler som gäller för Svensk Exportkredit skall anpassas till de

bestämmelser som EKN har att tillämpa.

I propositionen föreslås vidare ett formellt anslag på 1 000

kr för att täcka kostnader för räntestöd till finansiering av

export av fartyg. Stödformen har upphört men äldre åtaganden kan

behöva infrias.

För att täcka kostnader för ett tidigare system för förmånliga

krediter till u-länder föreslår regeringen ett förslagsanslag på

50 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker de förslag som nu redovisats

beträffande statsstödd kreditgivning.

Importförbud

Brotten i Kina mot mänskliga fri- och rättigheter är

väldokumenterade, anförs det i motion 1993/94:N293 (fp).

Uppgifter finns om att tusentals fångar under hälsovådliga

förhållanden tvingas delta i produktionen av varor som

exporteras. Det är främmande att gynna denna export, hävdar

motionären. Hon föreslår att Sverige i likhet med Förenta

staterna skall införa importförbud för varor tillverkade i

fångläger i Kina.

En rad internationella överenskommelser behandlar frågan om

användning av fångar och tvångsarbetskraft. Dit hör bl.a. den

internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om

avskaffande av tvångsarbetskraft och FN:s deklaration om de

mänskliga rättigheterna. Användningen av fångar som arbetskraft

berörs även i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Undantag från förpliktelserna enligt avtalet medges (artikel

XXe) om åtgärden avser varor framställda av fångar. Sådana

åtgärder får dock inte tillämpas på ett sätt som innebär en

godtycklig eller oberättigad diskriminering mellan länder där

samma förhållanden råder.

Sverige har sedan lång tid haft den principiella hållningen

att inte ansluta sig till ekonomiska sanktioner som inte har

beslutats av eller rekommenderats av FN:s säkerhetsråd. Endast

sådana sanktioner har ansetts ha förutsättningar att vinna

tillräcklig anslutning för att bli effektiva. Beslut av

säkerhetsrådet har också bedömts erforderligt för att Sverige i

sanktionssyfte skall frångå sina förpliktelser på handelns

område enligt GATT (jfr prop. 1984/85:56 s. 25, bet. UU6).

I syfte att Sverige snabbt skall kunna följa ett beslut eller

en rekommendation av FN:s säkerhetsråd infördes år 1971 lagen

(1971:176) om vissa internationella sanktioner (sanktionslagen).

Lagen är formellt i kraft men kan bara tillämpas för att följa

ett beslut eller en rekommendation av säkerhetsrådet. Genom en

lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1993 kan den också

tillämpas om samarbetet inom Europeiska gemenskaperna eller inom

Europeiska säkerhetskonferensen för att främja internationell

fred och säkerhet påkallar det och om det är ett svenskt

intresse att sådana åtgärder vidtas. Lagen innehåller

bemyndiganden för regeringen att bl.a. förbjuda import av varor.

Riksdagen måste i efterhand godkänna regeringens åtgärd.

Undantag från den nämnda principen att åtgärder kan vidtas

först efter beslut av säkerhetsrådet har endast gjorts i ett par

fall och då i fråga om sanktioner mot Sydafrika. Bl.a. infördes

genom en särskild lag förbud mot import av jordbruksvaror från

Sydafrika fr.o.m. den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:52, bet.

UU12). I den aktuella propositionen hänvisades till att FN

uppmanat medlemsstaterna att vidta åtgärder mot Sydafrika och

att flera länder infört olika typer av sanktioner. Import av

jordbruksvaror förbjöds, eftersom Sydafrika på grund av

apartheidsystemet hade en omfattande användning av fångar och

tvångsarbetskraft inom jordbruket. I propositionen anfördes

vidare att om det kunde visas att fångar och tvångsarbetskraft

används i stor utsträckning även inom andra sektorer var

regeringen beredd att föreslå importförbud även för varor från

dessa sektorer.

Förenta staterna har infört förbud mot import av varor

tillverkade av fångar i Kina. Dessa länder har även ingått ett

avtal om tillvägagångssättet vid amerikanska undersökningar av

kinesiska produktionsanläggningar. Utöver Förenta staterna har

enligt uppgift inga länder vidtagit sådana sanktioner mot Kina.

Statsrådet Ulf Dinkelspiel besvarade i maj 1993 en fråga av

Rolf L Nilson (v) om åtgärder mot kinesiskt tvångsarbete (RD

1992/93:115). Statsrådet redogjorde för GATT-reglerna på området

och omtalade att Kina inte är medlem i GATT men att

anslutningsförhandlingar pågår. I dessa sammanhang hade frågan

om tvångsarbete inte tagits upp. Det hade inte heller skett i

överläggningar på bilateral nivå mellan Sverige och Kina. I

dessa sammanhang hade emellertid, påpekade statsrådet, svenska

regeringsföreträdare vid olika tillfällen under senare år

allmänt påtalat brott mot de mänskliga rättigheterna i Kina. Han

underströk att frågor rörande mänskliga rättigheter utgör en

viktig komponent i den bilaterala dialogen med Kina i samband

med besöksutbyte i båda riktningarna. Utrikesminister Margaretha

af Ugglas omtalade i maj 1993 i ett svar på en annan fråga att

den svenska kritiken mot situationen för de mänskliga

rättigheterna har tagits upp vid besök i Sverige av Kinas

utrikesminister och vice premiärminister (RD 1992/93:112). Vid

detta besökstillfälle nämnde den svenska utrikesministern att

Sverige önskade sända en expertdelegation till Kina och Tibet

för att studera frågor kring mänskliga rättigheter och det

kinesiska rättssystemet. Den kinesiske utrikesministern hade

ställt sig positiv till detta.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer den nämnda

expertdelegationen att inom kort besöka Kina och Tibet. Syftet

är dels att markera att Sverige allmänt följer utvecklingen för

de mänskliga rättigheterna i Kina och Tibet, dels att studera

rättstillämpningen. Härutöver skall delegationen undersöka om

det finns förutsättningar för att inleda samarbetsprojekt, t.ex.

när det gäller utbildning av jurister och modernisering av

rättsväsendet.

Under den allmänna motionstiden har det väckts ett par

motioner som tar upp frågor kring respekten för mänskliga fri-

och rättigheter i Kina och Tibet. Dessa motioner behandlas

senare under våren 1994 av utrikesutskottet.

Som framgår av den lämnade redovisningen har Sverige vid

upprepade tillfällen påtalat brotten i Kina mot de mänskliga

fri- och rättigheterna. Den nämnda expertdelegationens besök

visar att Sverige även fortsättningsvis följer utvecklingen på

detta område. Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker

utskottet motion 1993/94:N293 (fp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt B 6 till Organisationer för internationell handel och

råvarusamarbete m.m. för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 9 018 000 kr,

2. beträffande internationell råvarulagring

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt B 7 till Internationell råvarulagring för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

1 750 000 kr,

3. beträffande exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt E 2 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret

1994/95 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 149 785 000 kr,

4. beträffande organisation för Exportrådet

att riksdagen avslår motion 1993/94:N218,

5. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:U313 yrkandena 11, 12

och 14, 1993/94:N207, 1993/94:N243, 1993/94:N281 yrkande 5,

1993/94:N304 yrkandena 1, 7 och 8 och 1993/94:A450 yrkande 26,

res. 1 (nyd)

men. (v) - delvis

6. beträffande riskspridning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt E 3 moment 5 godkänner vad som anges i propositionen om

riskspridning i Exportkreditnämndens engagemang,

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:N304 yrkandena 2--4

och 9,

res. 2 (nyd)

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt E 3 moment 1 och med avslag på motionerna 1993/94:U313

yrkande 10 och 1993/94:N304 yrkande 5 medger att staten åtar sig

betalningsansvar i form av statsgaranti till ett belopp av

30 000 000 000 kr för N-garantier och 60 000 000 000 kr

för LT-garantier,

res. 3 (nyd)

9. beträffande Exportkreditnämnden i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkt E 3 momenten 2--4 och 6

a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av

statsgaranti för investeringar i utlandet till ett belopp av

högst 2 000 000 000 kr,

b) godkänner att den rörliga kredit som ställs till

Exportkreditnämndens förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå

till 3 700 000 000 kr för den gamla verksamheten och till

1 400 000 000 kr för den nya verksamheten,

c) godkänner att Exportkreditnämndens upplåning i utländsk

valuta får uppgå till motvärdet av 1 000 000 000 kr för den

gamla verksamheten och motvärdet av 200 000 000 kr för den nya

verksamheten,

d) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för

skadeersättningar för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

10. beträffande statsstödd exportkreditgivning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 4

punkterna E 7--E 9

a) godkänner att AB Svensk Exportkredit tillämpar samma

ursprungsregler som Exportkreditnämnden,

b) till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom

AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

c) till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning

avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

d) till Ersättning för extra kostnader för förmånlig

kreditgivning till u-länder för budgetåret 1994/95 under

tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000

kr,

11. beträffande importförbud

att riksdagen avslår motion 1993/94:N293.

men. (v) - delvis

Stockholm den 17 mars 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Hans Gustafsson (s), Gudrun Norberg (fp), Axel

Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin

Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd),

Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sylvia

Lindgren (s) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Riktlinjer för exportkreditgarantigivning (mom. 5)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 8 med "Utskottet vill" och slutar på s. 9 med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Sverige förefaller vara ett av de få länder -- om inte det

enda landet -- som i praktiken tillämpar de regler som

överenskommits inom OECD när det gäller

exportkreditgarantigivning. Mot denna bakgrund och med hänsyn

till den rådande höga arbetslösheten anser utskottet det vara

motiverat med en ändring av riktlinjerna för EKN. Nämnden bör

enligt utskottets uppfattning ges möjlighet att ta större

risker, särskilt om sysselsättningen i svenska företag kan

tryggas. Även regionalpolitiska motiv bör kunna påverka

garantigivningen. Det är vidare av stor betydelse att EKN kan

erbjuda villkor som är likvärdiga med dem som instituten i

konkurrenternas hemländer erbjuder. EKN bör därför ha en mer

flexibel policy när det gäller premienivå, riskbedömning och

krav på självrisk så att matchning möjliggörs. Kravet på att

garantigivningen skall gå ihop ekonomiskt bör mildras.

Genom en ändring av policyn i enlighet med vad utskottet nu

har beskrivit skapas förutsättningar för EKN att lämna garantier

som kan säkerställa att de svenska exportföretagen erhåller ett

ökande antal order från utlandet och därmed också kan hålla uppe

sysselsättningen. Ett uttalande av riksdagen med den angivna

innebörden innebär att motionerna 1993/94:U313 (nyd) och

1993/94:N304 (nyd) blir tillgodosedda liksom i allt väsentligt

motionerna 1993/94:N207 (s), 1993/94:N243 (s), 1993/94:N281

(v) och 1993/94:A450 (s), alla i nu aktuellt avseende.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:U313

yrkandena 11, 12 och 14 och 1993/94:N304 yrkandena 1, 7 och 8

och med anledning av motionerna 1993/94:N207, 1993/94:N243,

1993/94:N281 yrkande 5 och 1993/94:A450 yrkande 26 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Exportkreditnämndens organisation m.m. (mom. 7)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Med hänvisning" och slutar med "avstyrks därför"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste EKN:s verksamhet bli mer

marknadsinriktad och utformas i närmare samverkan med de främsta

kunderna, exportföretagen. Detta skulle kunna uppnås genom att

EKN slås samman med Exportrådet, som har en mer företags- och

försäljningsinriktad profil och som i stor utsträckning har

samma målgrupp som EKN. En sammanslagning skulle leda till en

kraftsamling av de exportfrämjande insatserna. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag om hur denna

organisationsförändring kan genomföras. Vid en sådan översyn bör

också handläggnings- och beslutsrutinerna uppmärksammas i syfte

att föreslå förändringar som gör att företag som ansökt om

garantier kan få besked snabbare.

EKN:s korta garantigivning är till stor del konkurrensutsatt

och har bl.a. av det skälet förts över till en särskild

avdelning. Utskottet anser att det är naturligt att nu fortsätta

processen med sikte på en privatisering. Regeringen bör därför

låta utforma ett konkret program för bolagisering och

privatisering av verksamheten med den korta garantigivningen.

Genom ett uttalande av riksdagen i enlighet med vad som nu

anförts tillgodoses motion 1993/94:N304 (nyd) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande Exportkreditnämndens organisation m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N304 yrkandena

2--4 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Ramar för exportkreditgarantier (mom. 8)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Utskottet kan" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste EKN i ökad utsträckning

aktivt marknadsföra möjligheterna att få exportkreditgarantier.

Tillsammans med ändrade riktlinjer för garantigivningen kan

detta väntas leda till en ökad efterfrågan på garantier.

Regeringens förslag är mot denna bakgrund otillräckligt, och

utskottet föreslår att ramarna för de båda systemen höjs med

vardera 5 miljarder kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Därigenom blir motionerna 1993/94:U313 (nyd) och 1993/94:N304

(nyd) tillgodosedda i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande ramar för exportkreditgarantier

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

4 punkt E 3 moment 1 och med bifall till motionerna 1993/94:U313

yrkande 10 och 1993/94:N304 yrkande 5 medger att staten åtar sig

betalningsansvar i form av statsgaranti till ett belopp av

35 000 000 000 kr för N-garantier och 65 000 000 000 kr

för LT-garantier.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I Östeuropa finns ett stort behov av investeringar i ny,

miljövänlig teknik och i anläggningar av olika slag. Svenska

företag har en betydande kompetens som kan användas i dessa

sammanhang. En förutsättning är dock att finansieringsfrågorna

kan lösas. Regeringen bör därför anmodas att göra en översyn av

reglerna för exportkreditgarantigivning så att svenska företags

satsningar på bl.a. riskfyllda miljö- och infrastrukturprojekt i

östra Europa underlättas. Genom ett uttalande från riksdagens

sida av denna innebörd blir motion 1993/94:N281 (v) tillgodosedd

i aktuell del liksom också motion 1993/94:N243 (s).

Enligt min uppfattning måste Sverige vara mer aktivt och

pådrivande i internationella sammanhang än hittills i kritiken

mot kränkningarna i Kina av mänskliga rättigheter. Sverige bör

ta initiativ till att Kinas anslutning till GATT kopplas till

frågan om tvångsarbete i fångläger. Även i Sveriges bilaterala

kontakter med Kina måste förekomsten av tvångsarbete under

omänskliga förhållanden vara en återkommande fråga. Den nu

aviserade expertdelegationen för studium av de mänskliga

rättigheterna i Kina är ett bra första steg. I nästa skede är

det angeläget att Sverige försöker få till stånd en

internationell delegation för direkta inspektioner av kinesiska

fångläger. Vidare bör en noggrann utredning göras av om det

förekommer import till Sverige av varor tillverkade i fångläger.

Härefter kan ställning tas till om ett importförbud bör införas.

Riksdagen bör genom ett uttalande hemställa att regeringen

vidtar de angivna åtgärderna. Härigenom skulle huvudsyftet med

motion 1993/94:N293 (fp) bli tillgodosett i allt väsentligt.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 5 och 11 bort ha följande lydelse:

5. beträffande riktlinjer för exportkreditgarantigivning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N243 och

1993/94:N281 yrkande 5 och med anledning av motionerna

1993/94:U313 yrkandena 11, 12 och 14, 1993/94:N207,

1993/94:N304 yrkandena 1, 7 och 8 och 1993/94:A450 yrkande 26

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

11. beträffande importförbud

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:N293 som sin

mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i

denna del.