Bet. 1993/94:NU15

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU15

Näringspolitik

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1993/94:100 bilaga 13

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

NU15

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.)

punkterna 1, 3, 6 och 7, littera B (Närings- och

teknikutvecklingsverket) punkterna 1 och 2, littera C

(teknologisk infrastruktur m.m.) punkterna 3 och 9--11,

littera D (marknads- och konkurrensfrågor) punkterna 2 och 3,

littera F (teknisk forskning och utveckling) punkterna 1--7,

dels proposition 1993/94:100 bilaga 14

(Civildepartementet) littera E (folkrörelsefrågor, kooperativa

frågor m.m.) punkt 2,

dels Riksdagens revisorers förslag 1993/94:RR4 angående

den svenska rymdverksamheten,

dels -- delvis -- en motion från allmänna motionstiden år

1993,

dels -- helt eller delvis -- 83 motioner från allmänna

motionstiden år 1994,

dels en motion som har väckts med anledning av Riksdagens

revisorers förslag 1993/94:RR4.

Upplysningar och synpunkter i olika frågor har inför utskottet

lämnats av företrädare för Civildepartementet, Närings- och

teknikutvecklingsverket, Länsstyrelsen och Utvecklingsfonden i

Jämtlands län, Sveriges industriförbund, livsmedelsforskningen

och livsmedelsindustrin, varvsindustrin samt stenindustrin. Från

Industriförbundet har också en skrivelse inkommit.

Sammanfattning

Utskottets inställning till hur näringspolitiken bör

inriktas och utformas tar sin utgångspunkt i grundsynen att

marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som kan

åstadkomma tillväxt, meningsfulla arbeten och resurser för

välståndsutveckling i hela landet. Näringspolitiken skall ges en

generell prägel; detaljstyrning och selektiva insatser skall

undvikas.

Socialdemokraternas företrädare kritiserar i en reservation

regeringens näringspolitik och anser att den utformas mer av

ideologiska hänsyn än utifrån vad som är sakligt motiverat i

olika avseenden. I reservationen föreslås ett samlat

näringspolitiskt program för små och medelstora företag.

Företrädaren för Ny demokrati delar i stort regeringens syn på

näringspolitikens utformning. Han anser dock -- med referens

till förslag från den s.k. Ekonomikommissionen -- att det behövs

ytterligare insatser för att främja näringslivets utveckling. I

en meningsyttring (v) begärs att regeringen skall lägga fram

konkreta förslag om hur en ekologiskt anpassad tillväxt skall

främjas. Vidare behövs det, hävdas det, en småföretagspolitik

som bygger på breda politiska majoriteter och inte på

ideologiska låsningar.

Utskottet tillstyrker två förslag i budgetpropositionen om

försäljning av statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle

och Bure och om ett bemyndigande för regeringen att i samband

med privatisering av regionala investmentbolag överföra

statens tillgångar i dessa bolag till regionala stiftelser som

verkar för näringslivsutveckling. I en reservation (s), med

instämmande i meningsyttringen (v), föreslås beträffande statens

aktier i Atle och Bure att dessa skall säljas och att 300

miljoner kronor skall tillföras den centrala lånefond för

utvecklingsbolagens verksamhet som skall inrättas.

När det gäller småföretagens riskkapitalförsörjning avstyrker

utskottet motioner om utökad placeringsrätt för AP-fonden, om

omorganisationen av utvecklingsfonderna och om regionala

riskkapitalsatsningar. Motioner i den förstnämnda frågan får

stöd i en reservation (s), med instämmande i meningsyttringen

(v) där även motionen i den andra frågan följs upp.

Utskottet föreslår en ökning av stödet till uppfinnare med

5 miljoner kronor, avsett att användas för en utbyggnad av de

länsvisa produktrådens verksamhet. I en reservation (s) föreslås

en ökning av stödet till uppfinnare via produktråden med 19

miljoner kronor och en ökning av stödet till Svenska

uppfinnareföreningens rådgivningsverksamhet med 6 miljoner

kronor. Också i meningsyttringen (v) förordas ökat stöd till

uppfinnare.

Motioner med krav på förstärkt stöd till kvinnors

företagande avstyrks med hänvisning till olika åtgärder som

regeringen har vidtagit. I reservationer (s; nyd) följs upp

motionsyrkanden från resp. parti om ökat stöd. Även i

meningsyttringen (v) förordas en höjning av stödet.

Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden (s; v) om höjt

statligt stöd för byggande av nätverk för småföretag i syfte

att främja dessa företags exportmöjligheter. Utskottet hänvisar

till av regeringen vidtagna åtgärder. I en reservation (s) och i

meningsyttringen (v) följs dessa yrkanden upp.

Anslaget till småföretagsutveckling föreslås utgå med 169

miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än regeringens

förslag. Utökningen skall, som tidigare nämnts, användas för

ökat stöd till uppfinnare via produktråden. I en reservation (s)

förordas en ökning av anslaget med 75 miljoner kronor; det

utökade anslaget skall möjliggöra ökat stöd till uppfinnare,

till kvinnors företagande och till ett program för att främja

export hos småföretagen. En höjning av anslaget med 100 miljoner

kronor föreslås i meningsyttringen (v).

Enligt utskottets uppfattning bör anslaget för stöd till

kooperativ utveckling -- under Civildepartementets huvudtitel

-- uppgå till 6,5 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslår. Regeringen bör samtidigt i

kompletteringspropositionen återkomma med förslag om hur denna

ökning skall finansieras inom ramen för Civildepartementets

ansvarsområde. Vidare föreslår utskottet att riksdagen genom ett

uttalande till regeringen fastslår att de kooperativa företagen

skall behandlas likvärdigt med andra företag. I reservationer

(m, fp, c, kds) anförs dels att riksdagen skall ställa sig bakom

regeringens förslag till anslag, dels att det inte behövs något

särskilt riksdagsuttalande om likabehandling av kooperativa

företag.

När det gäller stöd till varvsindustrin föreslår utskottet

att regeringen skall anmodas att under våren 1994 noga pröva om

åtgärder kan vidtas i syfte att likvärdiga garantivillkor för

den svenska varvsnäringen i förhållande till dem som gäller i

jämförbara konkurrentländer kan sättas i kraft. Vidare anser

utskottet att regeringen bör göra en översyn av

konkurrensvillkoren i övrigt för svensk varvsnäring och

återkomma till riksdagen med förslag som syftar till att

branschen får likvärdiga konkurrensförhållanden med

varvsindustrin inom OECD. I en reservation (m, fp, c, kds)

avvisas förslagen om uttalanden av riksdagen, med hänvisning

till att det förhandlingsarbete som nu pågår inom OECD under

svenskt ordförandeskap och med syfte att helt avveckla

varvssubventionerna, allvarligt skulle försvåras om sådana

uttalanden görs.

Utskottet tillstyrker därutöver regeringens förslag om anslag

till Standardiseringskommissionen och till

Sprängämnesinspektionen. Beträffande det förstnämnda

förordas i en reservation (s), med instämmande i

meningsyttringen (v), en ökning av anslaget med 2 miljoner

kronor.

Sveriges geologiska undersökning bör anvisas ett belopp på

146 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor mer än

regeringens förslag, anser utskottet. De utökade medlen skall

användas för en ökad kartering av betydelse för prospektering

och mineralutvinning. I en reservation (m, fp, c, kds) förordas

att regeringens anslagsförslag skall bifallas. Utskottet

avstyrker vidare motionsyrkanden (s; v) om stöd till

prospektering och om ökad satsning på mineraljakt. Dessa

yrkanden följs dock upp i reservationer (s) och i

meningsyttringen (v).

När det gäller teknisk forskning och utveckling avstyrker

utskottet motioner med krav på ökade insatser inom olika områden

-- kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin,

fordonsteknisk forskning, återinrättande av den s.k.

VT-delegationen, forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin, miljöteknik, produktutvecklingsstöd m.m. En

del av dessa yrkanden får stöd i reservationer (s) och i

meningsyttringen (v). Regeringens förslag till anslag på 580

miljoner kronor tillstyrks av utskottet. I en reservation (s)

föreslås en ökning av anslaget med 265 miljoner kronor och i

meningsyttringen (v) pläderas för en ökning med 250 miljoner

kronor.

Den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten föreslås av

utskottet få en ökning av anslaget med 8 miljoner kronor jämfört

med regeringens förslag på 34 miljoner kronor, detta för att

underlätta för de små och medelstora företagen att komma ut på

exportmarknaden. I en reservation (m, fp, c, kds) förordas

bifall till regeringens anslagsförslag.

Utskottet tillstyrker också anslag till bl.a. NUTEK,

Konkurrensverket och rymdverksamhet. Beträffande

rymdverksamheten tillstyrks också ett förslag från Riksdagens

revisorer om att målen för denna verksamhet skall bli föremål

för en genomgripande översyn.

I betänkandet behandlas slutligen ett antal motioner som rör

vissa branschspecifika frågor. Det gäller t.ex.

detaljhandeln, tjänstesektorn, miljömärkning av textilprodukter

och bevakningsföretag. Samtliga dessa motioner avstyrks av

utskottet. I ett fall -- miljömärkning av textilprodukter --

följs motionen upp i meningsyttringen (v).

En förteckning över alla reservationer finns i

innehållsförteckningen (s. 126).

Proposition 1993/94:100 bilaga 13

I proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna

rubriker föreslås följande:

A. Näringspolitik m.m. (s. 21)

att riksdagen

2. bemyndigar regeringen att i samband med privatisering av

regionala investmentbolag överföra statens tillgångar i dessa

bolag till regionala stiftelser, som verkar för

näringslivsutveckling eller FoU-verksamhet, när detta bäst

främjar det regionalpolitiska syftet,

3. bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens

aktier i Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB

motsvarande ca 7 % av resp. bolags samtliga aktier.

A 1. Småföretagsutveckling (s. 26)

att riksdagen till Småföretagsutveckling för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 164 000 000 kr.

A 3. Avgifter till vissa internationella organisationer

(s. 30)

att riksdagen till Avgifter till vissa internationella

organisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på

7 020 000 kr.

A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

(s. 33)

att riksdagen till Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 4 000 000 kr.

A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 33)

att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000

kr.

B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (s. 45)

att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 164 190 000 kr.

B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar

(s. 46)

att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Utredningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 19 350 000 kr.

C 3. Bidrag till Standardiseringskommissionen (s. 53)

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen

för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 33 964 000 kr.

C 9. Sprängämnesinspektionen (s. 67)

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 15 499 000 kr.

C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. (s. 70)

att riksdagen

1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i

enlighet med vad regeringen förordat,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 130 680 000 kr.

C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig

forskning (s. 75)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 4 880 000 kr.

D 2. Konkurrensverket (s. 82)

att riksdagen till Konkurrensverket för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 59 900 000 kr.

D 3. Konkurrensforskning (s. 85)

att riksdagen till Konkurrensforskning för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 5 850 000 kr.

F 1. Teknisk forskning och utveckling (s. 121)

att riksdagen

1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 580 320 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har

anförts, under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 295 000 000 kr

under budgetåret 1995/96, högst 250 000 000 kr under

budgetåret 1996/97, högst 210 000 000 kr under budgetåret

1997/98 och högst 175 000 000 kr under budgetåret 1998/99.

F 2. Informationsteknologi (s. 123)

att riksdagen

1. till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 anvisar

ett reservationsanslag på 352 920 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 låta

staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd

till teknisk forskning och utveckling m.m. inom IT-området som,

inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst

179 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst 154 000 000

kr under budgetåret 1996/97, högst 125 000 000 kr under

budgetåret 1997/98 och högst 107 000 000 kr under budgetåret

1998/99.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (s. 124)

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 33 560 000 kr.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s. 126)

att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 5 648 000 kr.

F 5. Rymdverksamhet (s. 127)

att riksdagen

1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 539 130 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1994/95 ikläda

staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår

inom rymdverksamhet om högst 274 000 000 kr,

3. medger att utgående reservation på reservationsanslaget

Nationell rymdverksamhet får disponeras i enlighet med vad som

anförts,

4. godkänner det som regeringen förordar om överföring av

anslagssparande och anslagskrediter på ramanslaget Europeiskt

rymdsamarbete m.m. till ramanslaget Rymdverksamhet.

F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 129)

att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1994/95 anvisar ett anslag på 5 520 000 kr.

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

(s. 130)

att riksdagen till Europeiskt forsknings- och

utvecklingssamarbete för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 272 300 000 kr.

Proposition 1993/94:100 bilaga 14

I proposition 1993/94:100 bilaga 14 (Civildepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under trettonde

huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angiven rubrik

föreslås

E 2. Stöd till kooperativ utveckling (s. 67)

att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för

budgetåret 1994/95 anvisar ett reservationsanslag på 4 500 000

kr.

Riksdagens revisorers förslag 1993/94:RR4

I Riksdagens revisorers förslag 1993/94:RR4 föreslås

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

med anledning av den genomförda granskningen anfört angående en

genomgripande analys av den svenska rymdverksamheten,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad revisorerna

med anledning av den genomförda granskningen anfört angående

redovisning till riksdagen av den s.k. bemyndigandeskulden.

Motionerna

Den motion från allmänna motionstiden år 1993 som

behandlas här är

1992/93:Ub401 av Carl Olov Persson (kds) såvitt gäller

yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att svenska företag [bör]

uppmuntras att bättre ta vara på den enorma resurs som

invandrare från så många språkgrupper/kulturer är för svenska

företag i deras bearbetning av viktiga marknader.

De motioner från allmänna motionstiden år 1994 som

behandlas här är följande:

1993/94:L313 av Bengt Harding Olson (fp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om praktisk företagsutbildning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ekonomisk rådgivning för företagare.

1993/94:Ub623 av Kjell Nilsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett regionalt kompetenscentrum

för verkstadsindustrin i Växjö.

1993/94:T215 av Hans Stenberg m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omlokalisering av Svenska träforskningsinstitutet

helt eller delvis till Västernorrland,

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försörjningen med riskvilligt kapital för företagen.

1993/94:Jo226 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)

såvitt gäller yrkandet (6) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att ett trämekaniskt forskningscentrum bör

förläggas till sydöstra Sverige.

1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (13) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett branschprogram för den

träförädlande industrin.

1993/94:N202 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av berggrundskartering i Jämtlands

län.

1993/94:N203 av Martin Nilsson och Ulrica Messing (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kooperativa utvecklingscentrum.

1993/94:N205 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att inom ramen för proposition 1993/94:100 bilaga 13,

A 1 Småföretagsutveckling lämna ett stöd med 1,8 miljoner

kronor för Form/Design Center i Malmö.

1993/94:N206 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om FoU-satsningar inom svensk livsmedelssektor.

1993/94:N208 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om angelägenheten av berggrundskartering i Jämtlands län.

1993/94:N209 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utvecklingsinsatser för den trämekaniska

industrin.

1993/94:N210 av Carl Olov Persson och Pontus Wiklund (båda

kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda hur

företagen skall kunna stimuleras till att i högre grad tillägna

sig FoU i syfte att öka sysselsättningen.

1993/94:N211 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen föreslås om ökade anslag för att utveckla de

kooperativa metoderna för nya arbeten bland normalt svaga

grupper.

1993/94:N214 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om insatser för att öka förädlingen av

skogsråvaran och därmed dess exportvärde.

1993/94:N216 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd för

företagsutvecklingsprojekt för Kalmar län.

1993/94:N217 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om träförädlingsindustrin i Sverige.

1993/94:N219 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om stöd för kompetensutveckling av

ensamföretagare.

1993/94:N220 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Centrala hantverksrådet.

1993/94:N221 av Lena Öhrsvik och Bengt Lindqvist (båda s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansiering av svensk medverkan i

TIDE-projektet.

1993/94:N222 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt projekt för kvalitetsprogram i små och

medelstora företag,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förutsättningarna för inrättandet av en professur med

inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag.

1993/94:N223 av Per Olof Håkansson (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en översyn och samordning av

lagen om bevakningsföretag och lagen om larminstallationer, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:N225 av Sten Svensson m.fl. (m, fp, c, kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om resurser till Företagarnas utbildning för

insatser i de mindre och medelstora företagen.

1993/94:N226 av Håkan Holmberg (fp) och Lars Svensk (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kompetensutveckling för företagare.

1993/94:N227 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av forskning om och utveckling av

skogsråvarans användning.

1993/94:N228 av Bo Nilsson och Johnny Ahlqvist (båda s) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av att svensk varvsindustri ges

möjlighet att konkurrera på samma villkor som våra grannländers,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svensk industri [bör] få chans att konkurrera på

lika villkor när det gäller byggande av t.ex. broar till

svensk/nordisk infrastruktur för att bl.a. värna om svenska

arbetstillfällen,

3. hos regeringen begär en undersökning av

exportkreditgarantier för fartyg.

1993/94:N229 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Västernorrlands och Jämtlands läns behov av

grundläggande basfakta vad gäller de geologiska förhållandena i

länen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om överföring av täktmedel till kartering av de

geologiska förhållandena i Västernorrlands och Jämtlands län.

1993/94:N232 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att starta ett statligt

mineralutvecklingsbolag,

2. ökar anslaget till geologisk undersökningsverksamhet med 15

miljoner kronor för att uppnå snabbare undersökningsverksamhet i

Västerbottens och Norrbottens län.

1993/94:N233 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på forskning och framtagning av framtidens

fordon,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge NUTEK och FOA i uppdrag att utvärdera

möjligheterna till tekniköverföring samt inleda ett

samarbetsprojekt med bilindustrin.

1993/94:N234 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett livsmedelstekniskt

forsknings- och utvecklingsprogram för att stärka

livsmedelssektorns konkurrenskraft.

1993/94:N235 av Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statens och kommunernas roll i den tekniska utvecklingen.

1993/94:N236 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om varvsindustrin i Sverige.

1993/94:N237 av Lennart Fridén m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett program för vidgat samarbete mellan

bilindustrin och högskolorna.

1993/94:N245 av Bengt Hurtig m.fl. (v) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en långsiktig och övergripande branschpolitik för

skogsbruk och skogsindustri,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av ett nytt branschprogram till stöd för

träindustrin,

3. till ett nytt branschprogram för träindustrin för

budgetåret 1994/95 anslår 15 miljoner kronor på ett nytt anslag,

1993/94:N246 av Inga Berggren och Per Stenmarck (båda m)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om auktorisation lika för alla företag oavsett huvudman,

3. som sin mening ger regeringen till känna att utredningen

Trygghet i lokalsamhället bör pröva ovan nämnda förhållanden.

1993/94:N247 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skånskt näringsliv,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny regional och kommunal näringspolitik,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Skåne som en näringspolitisk friregion.

1993/94:N248 av Hugo Bergdahl och Karl-Göran Biörsmark (båda

fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om utvecklingen av elbilen.

1993/94:N249 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av geologisk kartering inom

Jämtlands län.

1993/94:N250 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda

s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om kommunala varuförsörjningsplaner

inom ramen för en total serviceplanering.

1993/94:N251 av Kristina Persson och Ines Uusmann (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om oförändrat bidrag för

Standardiseringskommissionen.

1993/94:N254 av Charlotte Branting (fp) och Stina Gustavsson

(c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om stöd till VERKTEC i Kronoberg.

1993/94:N255 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m, c, kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om inriktning och omprioritering av NUTEK:s

åtgärder för stöd och stimulans till småföretag.

1993/94:N257 av Pontus Wiklund (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att genom omfördelning av forskningsmedel stärka resurserna

för de tekniska högskolornas långsiktiga FoU och utbildning inom

det trämekaniska området.

1993/94:N260 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förebyggande insatser mot onödiga konkurser.

1993/94:N261 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den kooperativa företagsformens användning skall

uppmuntras och stimuleras,

2. hos regeringen begär att den snarast lägger fram förslag om

sådan ändring i den gällande lagstiftningen att verksamhet som

bedrivs i kooperativ form får arbeta under samma villkor som

annan organiserad verksamhet.

1993/94:N264 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en aktiv näringspolitik för kooperativ

utveckling.

1993/94:N265 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av satsningar på regionala

utvecklingscentra.

1993/94:N267 av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda

s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om

den civila fartygsproduktionen samt förutsättningarna för ett

svenskt varvsstöd.

1993/94:N268 av Per Stenmarck och Knut Wachtmeister (båda m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om en åldersgräns på 18 år för

inköp och innehav av pyrotekniska varor.

1993/94:N269 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ökat stöd till de lokala och

regionala näringspolitiska insatserna.

1993/94:N272 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

medel till produktcertifiering.

1993/94:N274 av Eva Zetterberg och Jan Jennehag (båda v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur staten

skall bidra till att utveckla textilsektorn i miljövänlig

riktning.

1993/94:N275 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om borttagande av hinder för kvinnor som vill

starta företag.

1993/94:N276 av Rolf L Nilson och Lars Bäckström (båda v) vari

yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om konkurrensneutralitet för svensk varvsindustri,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till utredning och planering för varvsindustri i

Uddevalla.

1993/94:N277 av Hans Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen

1. till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1994/95

anvisar 6 500 000 kr,

2. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret

1994/95 anvisar 28 606 931 000 kr.

1993/94:N280 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

statligt stöd till Form i Malmö.

1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bra näringspolitik,

2. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad

tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts,

3. hos regeringen begär förslag på hur medel från

miljöavgifterna kan fonderas för nya arbetstillfällen,

6. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik

enligt vad i motionen anförts,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om småföretagen och småföretagspolitiken,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kooperativt företagande,

10. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kapitalförsörjningen,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om AP-fonderna,

12. av regeringen begär förslag om att utveckla nätverk för

småföretagen enligt vad i motionen anförts,

15. till Näringsdepartementet för budgetåret 1994/95 till

utveckling av småföretag anslår 100 000 000 kr utöver vad

regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts,

16. till industriell utveckling inom verkstadsteknikområdet

för budgetåret 1994/95 anslår 50 000 000 kr till ett nytt

anslag för VT-delegationens verksamhet, enligt vad i motionen

[anförts],

17. till teknisk forskning och utveckling m.m. för budgetåret

1994/95 anslår 250 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår

fördelat enligt vad i motionen [anförts].

1993/94:N282 av Lars Bäckström m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en regional fond för Fyrstadsregionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återbetalningar från AB Volvo till staten,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återbetalda medel från AB Volvo skall avsättas

för regionalpolitiska satsningar i Uddevalla-Fyrstadsområdet,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återbetalda medel från AB Volvo skall disponeras

för uppbygg[naden] av en regional fond för Fyrstadsregionen,

6. vid avslag på yrkande 5, som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att återbetalda medel från Volvo

ställs till länsstyrelsens disposition för näringspolitiska

satsningar i Uddevallaregionen.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att förstärka riskkapitaltillgången för

Norrbotten,

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt statlig satsning på rymdverksamheten i

Kiruna.

1993/94:N284 av Kjell Johansson m.fl. (fp) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnors småföretagande,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av riskkapitalbolagens utlåning,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man bör införa en obligatorisk, ekonomisk

konsekvensanalys som analyserar de beslut som berör företagandet

eller på något annat sätt väsentligen inverkar på

förutsättningarna för att bedriva ekonomisk verksamhet.

1993/94:N286 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. hos regeringen begär att en utredning tillsätts för att

genomföra de förslag till forskningssatsningar inom träindustrin

som anges i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensutveckling i företagen inom träindustrin.

1993/94:N288 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av statligt engagemang i prospekteringen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökning av baskarteringsverksamheten i Västerbottens

län,

3. hos regeringen begär att Norrlandsfonden ges ett

samordnande ansvar för mineraljakten.

1993/94:N289 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade resurser för forskningen inom

skogsindustrin,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av branschprogram för skogsindustrin.

1993/94:N290 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att regeringen senast i samband

med kompletteringspropositionen återkommer till riksdagen med

ett förslag till ett samlat näringspolitiskt program i ett

Europaperspektiv för småföretag innehållande bl.a. sådana

åtgärder som redovisats i motionen.

1993/94:N291 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utökning av den trämekaniska forskningen och

utbildningen i Sverige.

1993/94:N292 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skyndsamt återinföra statliga

kreditgarantier, WP 6 i enlighet med OECD:s regler.

1993/94:N294 av Lennart Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etablering av ett Business and Innovation

Centre Programme i Uddevalla.

1993/94:N295 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om finansieringsmöjligheter, anpassning av

starta-eget-bidrag samt lägre nedre beloppsgräns för

nyföretagarlån för kvinnliga företagare.

1993/94:N296 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskkapitalförsörjningen för ny- och småföretagande,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skyndsam utredning av möjligheterna att bilda lokala

investmentbolag.

1993/94:N297 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bilda ett riskkapitalbolag för kvinnligt

företagande,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att från Fond 92--94 överföra aktier och/eller

kontanta medel till ett värde av 2 000 000 000 kr till det

angivna riskkapitalbolaget för kvinnligt företagande.

1993/94:N299 av Johnny Ahlqvist och Lars-Erik Lövdén (båda s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

gällande lagstiftning när det gäller tillsyn över

bevakningsbolag.

1993/94:N300 av Tage Påhlsson (c) och Roland Sundgren (s)

såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen hos regeringen begär

att den skyndsamt låter utreda i vilka avseenden kooperativa

eller liknande företagsformer missgynnas i befintliga lagar och

förordningar.

1993/94:N301 av Rolf L Nilson (v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

program för livsmedelsindustrin.

1993/94:N302 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behov av utredning om öppethållandetider,

kringverksamhet och livsmedelspriserna.

1993/94:N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge NUTEK i uppdrag att genomföra ett

åtgärdsprogram för de lokala produktråden i utvecklingsfonderna,

inom en kostnadsram på 5 miljoner kronor och ytterligare 3

miljoner kronor för utveckling av samarbetet med SUF:s lokala

rådgivare,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lägga Lindbeckkommissionens förslag till grund

för fortsatta åtgärder inom näringspolitikens område.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ny näringspolitik,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fasta spelregler och god lönsamhet för näringslivet,

5. hos regeringen begär att statens aktieinnehav i

förvaltningsbolagen Atle och Bure säljs och att av intäkterna

vid försäljningen 300 miljoner kronor förs till

utvecklingsbolagens lånekapital,

6. hos regeringen begär att AP-fonderna ges rätt att placera

ytterligare 10 miljarder kronor i aktier i mindre företag,

8. för budgetåret 1994/95 beslutar anvisa ytterligare 50

miljoner kronor för stöd till uppfinnarverksamhet,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad [i motionen]

anförts om tillämpad teknisk forskning och utveckling,

15. beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 350 miljoner

kronor för insatser i vissa branscher i enlighet med vad som

anförts i motionen,

16. hos regeringen begär ett förslag om skogsindustriellt

program i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att främja kvinnors företagande,

19. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på nyföretagande i kooperativ form,

20. beslutar att anvisa 50 miljoner kronor för åtgärder för

småföretagens exportverksamhet,

1993/94:N306 av Leif Marklund m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet

(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett utvecklingsprogram för

träindustrin och en resursförstärkning och nätverkssatsning för

kompetensutveckling i norra Sverige.

1993/94:N307 av Jan Fransson m.fl. (s) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder till förmån för västsvenska

underleverantörer genom en regional fortsättning av den s.k.

Verkstadstekniska delegationens verksamhet,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att NUTEK:s roll som försörjare av s.k. såddkapital

förstärks och att dessa medel fördelas i regional samverkan,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om villkorslån till projekt inom flyg- och

rymdindustrin.

1993/94:A450 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättandet av ett träprogram,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av ett trätekniskt centrum i Dalarna,

30. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för företagsutveckling i små och medelstora

företag,

31. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett program för exportsatsningar med regional

förankring.

1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet

(6) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om forskning inom skogs- och träproduktsektorn.

1993/94:A456 av Mats Hellström m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (3) att riksdagen hos regeringen begär utredning av

möjligheten att som stöd för små och medelstora företag i

Stockholm inrätta ett projekt "teknikimportchef att hyra"

och en organisation för hemmabaserat kunskapsmäklarskap i en

alltmer internationaliserad marknad.

1993/94:A458 av Lennart Rohdin (fp) såvitt gäller yrkandena

att riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undanröja skillnaderna i samhällets behandling av

tillverkande och tjänste[producerande]företag,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att likställa turistnäringen med tillverkningssektorn

och den övriga tjänstesektorn.

1993/94:A469 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingsfonderna i Malmöhus och Kristianstads län,

8. som sin mening ger regeringen till känna behovet av att

regeringen tillsammans med regionala organ och branscher

utarbetar ett framtidsprogram för Skånes bionäringar och

livsmedelsindustri i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stimulans av kvinnors del i tjänsteexport,

24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riskvilligt kapital för kvinnors företagande,

25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd och rådgivning för turistnäringen.

Den motion som väckts med anledning av Riksdagens revisorers

förslag 1993/94:RR4 är

1993/94:N16 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen med instämmande i revisorernas förslag som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av

rymdverksamhetens mål, inriktning och resultat.

Utskottet

Näringspolitikens inriktning

Regeringen redovisar inledningsvis i Näringsdepartementets

bilaga till budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13 s.

3--19) sin syn på näringspolitikens allmänna inriktning.

Näringspolitikens uppgift är, enligt regeringen, att skapa

goda förutsättningar för produktiva investeringar och produktivt

arbete i Sverige. För detta krävs drivkrafter. Det privata

näringslivet måste ges förbättrad konkurrenskraft och bättre

förutsättningar att växa, sägs det i propositionen. Prioriterade

områden i regeringens näringspolitik är enskilt ägande,

företagande och sparande, avskaffande av tillväxthämmande

skatter, avreglering och främjande av konkurrens,

effektivisering och privatisering av de statliga företagen,

forskning och utveckling (FoU) samt ett svenskt inträde i EU.

I propositionen redovisas följande insatser som regeringen har

genomfört för att komma till rätta med strukturproblemen i

svensk ekonomi:

åtstramning av stabiliseringspolitiken,

genomförande av 1991 års program för att främja småföretagen

och 1992 års skattereform, kompletterat med åtgärder för att

mildra skattetrycket för småföretag och aktieägare samt en

förenkling av regelsystemet för småföretag,

öppnande av verksamheter inom den offentliga sektorn för

konkurrens,

avveckling av konkurrenshinder och regleringar,

inledd privatisering av statliga företag,

förstärkning av den industrirelaterade forskningen och

förbättring av infrastrukturen.

Regeringen ämnar utveckla de samlade näringspolitiska

insatserna för att stärka marknadsekonomin och ytterligare

förbättra förutsättningarna för näringslivet, anförs det i

propositionen.

För att Sverige skall kunna hävda sig i den internationella

konkurrensen måste lönsamheten vara minst lika hög för

investeringar i Sverige som i andra länder, framhåller

regeringen. Villkoren för entreprenörer måste vidare vara

jämförbara med dem i andra länder. Detta är avgörande för att

Sverige skall kunna attrahera de investeringar och den

produktion som krävs för ett fortsatt högt välstånd.

Deprecieringen av den svenska kronan tillsammans med en gynnsam

produktivitetsutveckling sedan hösten 1992 har lett till en

markant förbättring av industrins konkurrenskraft, konstateras

det.

Den svenska ekonomin är nu, enligt regeringens bedömning, på

väg att återhämta sig, men vägen tillbaka till uthållig tillväxt

och full sysselsättning är lång. Därför måste den ekonomiska

politiken under hela 1990-talet inriktas på att återställa den

samhällsekonomiska balansen, anser regeringen. Exporten och

investeringarna i det privata näringslivet måste under

överskådlig tid framöver vara de främsta drivkrafterna för

tillväxten i ekonomin. Regeringen syftar med sin ekonomiska

politik till att steg för steg skapa förutsättningar för detta.

Det största hotet mot en återhämtning i ekonomin är osäkerheten

huruvida genomförda förändringar blir bestående, anförs det.

Regeringen avser därför att fortsätta att föra en konsekvent

linje inom näringspolitiken.

De delar av näringspolitiken som Näringsdepartementet har

direkt ansvar för är följande:

nyföretagande och tillväxtföretag,

privatisering av statligt ägda företag,

konkurrenspolitik,

teknologisk infrastruktur,

teknisk forskning och utveckling,

energipolitik.

Tillväxten och utvecklingen i näringslivet måste i hög grad

baseras på de små och medelstora företagen, anförs det i

propositionen. Det program för att främja småföretagen som

regeringen lade fram hösten 1991 (prop. 1991/92:51, bet. NU14)

omfattade bl.a. avreglering, sänkta skatter, effektivare

konkurrens och förbättrad riskkapitalförsörjning. En stor del av

programmet har nu genomförts, konstateras det.

De tre oppositionspartierna redovisar i parti- och

kommittémotioner sina uppfattningar om näringspolitikens

inriktning.

I Socialdemokraternas partimotion 1993/94:N305 anförs att

näringspolitikens uppgift är att med utgångspunkt i en sund

penning- och finanspolitik främja en god utveckling av

näringslivet. Detta skall ske genom att en fortgående

strukturomvandling mot en alltmer högproduktiv varu- och

tjänsteproduktion understöds. En bred och offensiv

näringspolitik innebär, enligt motionärerna, att alla

politikområden måste samverka för att målet om en återskapad

tillväxt skall kunna nås. Den nödvändiga ökningen av tillväxten

måste göras på ett ekologiskt uthålligt sätt, anförs det.

Beträffande näringslivsutvecklingen är det, enligt

motionärerna, två nyckelfrågor som är aktuella. Den första är

hur den inhemska efterfrågan, som svarar för cirka fyra

femtedelar av ekonomin, kommer att utvecklas de närmaste åren.

Den andra frågan gäller den strukturella utvecklingen på sikt

och kopplat härtill hur innovationsklimatet kan förbättras. Inom

näringspolitiken har staten två huvudfunktioner, sägs det i

motionen, -- dels att sätta regler och ge allmänna

förutsättningar, dels att uppträda på ett mer aktivt sätt. Det

sista innebär att staten agerar såväl som katalysator som

accelerator i näringslivsutvecklingen. I det arbetet krävs

selektiva insatser, framhålls det.

Företagen kräver -- för att kunna fatta beslut om

investeringar -- att man har kunskap om de villkor som kommer

att gälla för företagandet i framtiden, sägs det vidare i

motionen. Företagens krav på fasta spelregler är rimligt, anser

motionärerna och menar att det är varje regerings skyldighet att

söka breda lösningar. En socialdemokratisk regering efter valet

år 1994 kommer att göra så få förändringar som möjligt, med

vissa angivna undantag på skatteområdet, utlovas det. En god

lönsamhet i näringslivet är nödvändig dels för att

investeringskapital skall kunna genereras, dels för att

placerare skall kunna attraheras. För att få uppslutning kring

målet om höjda vinster krävs, heter det vidare i motionen,

följande motprestationer: vinsterna måste utnyttjas för

produktiva investeringar, företagen måste göra omfattande

insatser för att höja de anställdas kompetens och

arbetsorganisationen måste moderniseras.

I kommittémotionen 1993/94:N290 (s) utvecklas liknande

synpunkter som i den nämnda partimotionen. För att åstadkomma en

positiv näringslivsutveckling måste åtgärder sättas in på bred

front, anförs det. Insatserna måste vara av såväl generell som

selektiv art och ske på både kort och lång sikt. Inom EU

bedrivs, enligt motionärerna, för närvarande en betydligt mer

aktiv och mer pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad som nu

görs i Sverige.

Regeringen bör snarast utarbeta ett samlat näringspolitiskt

program riktat till små och medelstora företag i syfte att

främja dessa företags export, krävs det i motionen. Programmet

skulle ha ett Europaperspektiv i två avseenden. För det första

borde en samordning ske med EU:s näringspolitik, vilken --

enligt motionärerna -- innehåller bl.a. mer aktiva satsningar på

olika branschprogram än vad den svenska näringspolitiken gör.

Sveriges näringsstruktur kan dock kräva nationella program på

särskilda områden, t.ex. avseende träteknisk industri,

skogsbruk, verkstadsteknik, informationsteknologi,

livsmedelsindustri och gruvindustri. För det andra borde det

näringspolitiska programmet innehålla förslag om stöd och

stimulans till små och medelstora företag att komma ut på

Europamarknaden. Andra områden som måste ingå i ett

näringspolitiskt program är kapitalförsörjningen till små och

medelstora företag, stöd till uppfinnare, insatser för att

främja kvinnors företagande och stöd till kooperativa företag,

anförs det i motionen. För att fullfölja de föreslagna

uppgifterna behövs en kompetent och kraftfull aktör, anser

motionärerna. De påpekar att Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central myndighet för

näringslivet och menar att verket bör ges bättre möjligheter att

fullgöra sina uppgifter.

I Ny demokratis partimotion 1993/94:N303 sägs att

näringspolitiken är navet i den svenska ekonomin. Tillväxten i

svensk industri är avgörande för trygghetssystemen och balansen

i statsbudgeten, konstateras det. Det är, enligt motionärerna,

inte lämpligt att ingripa i förhållanden i enskilda branscher

eller företag; de allmänna förutsättningarna måste i stället

vara så utformade att det finns klara incitament för att starta

och driva företag. Ny demokrati ställer sig i huvudsak bakom de

förslag på näringslivsområdet som framlades av den s.k.

Ekonomikommissionen i betänkandet Nya villkor för ekonomi och

politik (SOU 1993:16). Dessa förslag borde ligga till grund för

statsmakternas fortsatta åtgärder på näringspolitikens område.

Förslagen innefattade bl.a. följande:

uppmuntra etablering av nya aktörer, gärna utländska, i

banksektorn,

precisera riktlinjer för tillämpningen av den nya

konkurrenslagen,

ge Konkurrensverket vidgade befogenheter,

gör försiktiga ändringar i regelsystemet på kredit- och

kapitalmarknaderna,

dela upp Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) i självständiga

enheter,

överväg att garantera betalningssystemet utan att garantera

långivningen,

underlätta ökad mångfald på finansmarknaden,

ge det statliga stödet till FoU-verksamhet en generell natur,

låt statens ansvar inom teknologiområdet främst gälla

utbildning och forskning,

låt staten lämna stöd till utveckling av basteknologierna,

vidta inte åtgärder i EU-anpassningssyfte som hämmar

konkurrensen, t.ex. återinförande av exportsubventioner till

jordbruk och livsmedelsindustri.

En bra näringspolitik måste, enligt vad som sägs i

Vänsterpartiets partimotion 1993/94:N281, bidra till att

följande mål uppnås:

främjande av en ekologiskt hållbar produktion,

förnyelse och utveckling av olika näringar,

utveckling i hela landet,

tillskapande av arbetsmöjligheter för både män och kvinnor och

för både låg- och högutbildade personer.

Det behövs förvisso tillväxt i svensk ekonomi, sägs det i

motionen, men den nödvändiga tillväxten måste vara ekologiskt

anpassad. Företagen måste ta hänsyn till miljön på ett annat

sätt än vad som nu sker. Råvaru- och materialbalanser måste

upprättas, och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer

måste göras. Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och

miljökonsekvensbeskrivningar. Svensk industri står inför flera

utmaningar -- att förändra industriproduktionen i ekologiskt

hållbar riktning, att tillvarata utvecklingsmöjligheterna inom

miljöteknikområdet och att ställa om produktionen från linjär

till cirkulär, anför motionärerna. De kräver att regeringen

lägger fram konkreta förslag till hur en ekologiskt anpassad

tillväxt skall främjas och föreslår att medel från miljöavgifter

fonderas för att skapa arbetsplatser i nya miljövänliga

verksamheter.

I motionen sägs vidare att små och medelstora företag har en

central roll i svenskt näringsliv. Nya produkter föds ofta och

förverkligas i småföretagen. Det är därför viktigt att

näringspolitiken stimulerar bildandet av nya företag och

utveckling av små och medelstora företag, anser motionärerna.

För att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen och en

hållbar utveckling behövs en småföretagarpolitik som bygger på

breda majoriteter och inte på ideologiska låsningar, heter det

vidare. Inslag i en sådan politik bör, enligt motionärerna, vara

sänkt ränta, minskat räntegap, åtgärder för att få bankerna att

låna ut till sunda affärsprojekt mot rimliga säkerheter,

ytterligare satsningar på FoU för småföretag, stimulans av

teknik- och kunskapsöverföring, särskilda branschprogram och

stöd till företagssamarbete med sikte på internationella

marknader.

Utskottet behandlar i detta avsnitt också en enskild motion --

1993/94:N284 (fp). I denna begärs att riksdagen skall uttala sig

för att det skall införas en ordning med obligatoriska,

ekonomiska konsekvensanalyser inför beslut som berör

företagandet eller på något annat sätt väsentligen inverkar på

förutsättningarna för att bedriva ekonomisk verksamhet. Motivet

är att tillskapandet av de nya arbetstillfällen som behövs för

att upprätthålla välfärdssystemet och som måste komma till stånd

hos småföretagen inte får hämmas av politiska beslut.

Konsekvensutredningar skall, enligt uttalanden från

statsmakterna i olika sammanhang, ingå som en naturlig del i

propositioner. Förekomsten av konsekvensanalyser varierar dock,

vilket framgår av den genomgång av propositioner avlämnade under

år 1993 som utskottet nyligen har genomfört (se yttrande

1993/94:NU3y).

Regeringen tillsatte hösten 1993 en delegation för

avregleringsfrågor (N 1993:07). Enligt direktiven (dir.

1993:113) skall delegationen bl.a. ställa samman, konkretisera

och löpande följa upp det arbete som planeras och genomförs i

fråga om avregleringsåtgärder i de olika departementen. Detta

skall, i systematisk och strukturerad form, föras ihop till ett

regeringens avregleringsprogram. I arbetet skall ingå att belysa

problem och konsekvenser som kan uppkomma vid genomförande av

konkreta avregleringsåtgärder. Delegationen skall också ägna

uppmärksamhet åt förslag från det offentliga utredningsväsendet

om nya och ändrade regleringar och, i förekommande fall, låta

bredda beredningsunderlaget genom expertgranskning avseende

förslagens effekter för marknadseffektiviteten. Delegationen

lämnade i november 1993 en första rapport till regeringen. En

slutrapport skall redovisas inom kort.

Inom regeringskansliet pågår vidare ett översynsarbete av

kommittédirektivens utformning och Begränsningsförordningen (SFS

1987:1347).

Utskottets inställning till hur näringspolitiken bör

inriktas och utformas tar sin utgångspunkt i grundsynen att

marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som kan

åstadkomma tillväxt, meningsfulla arbeten och resurser för

välståndsutveckling i hela landet. Näringspolitiken skall,

enligt utskottets mening, inriktas på att ange de ramar inom

vilka företagen fritt skall få verka. Det är därvid av avgörande

betydelse att näringslivet ges långsiktigt fasta

planeringsförutsättningar och att detaljstyrning och

byråkratiska inslag avskaffas.

Från denna utgångspunkt delar utskottet den syn på

näringspolitikens inriktning som regeringen redovisar i

budgetpropositionen. Som sägs där är näringspolitikens uppgift

att skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och

produktivt arbete i Sverige, som skall möjliggöra en hög och

stabil ekonomisk tillväxt. En god och uthållig tillväxt är

grunden för välfärd och sysselsättning. En lång rad strukturella

reformer har, såsom redovisas i finansplanen till årets

budgetproposition, vidtagits under senare år -- skattereformen,

borttagandet av en rad skadliga skatter och andra hinder för

företagande i allmänhet och för små och medelstora företag i

synnerhet, EES-avtalet, reformeringen av flera

transfereringssystem, avskaffandet av offentliga monopol, den

nya obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen, ändringarna i

arbetsrätten, satsningarna på forskning och utbildning, den

förbättrade riskkapitalförsörjningen, den nya konkurrenslagen,

avregleringen av verksamhet som bedrivits i affärsverksform samt

infrastrukturinvesteringarna.

Kraven i Socialdemokraternas partimotion på att riksdagen

skall göra uttalanden om att statsmakterna bör tillse att det

skapas fasta spelregler och att det är nödvändigt med god

lönsamhet i näringslivet anser utskottet vara slag i luften.

Vikten av att lönsamheten i det svenska näringslivet är minst

lika hög som i jämförbara länder understryks i propositionen.

Likaså framhålls betydelsen av att politiken präglas av

långsiktighet, förutsägbarhet och stabilitet.

De synpunkter som vidare förs fram i Socialdemokraternas

partimotion -- och i ännu högre grad i kommittémotionen -- om

att staten bör inta en mer aktiv roll i näringspolitiken, bl.a.

genom att selektiva insatser på vissa områden skall göras, är

helt motsatta till den inställning som utskottet företräder. Det

viktiga är att genom generella insatser skapa ett

näringslivsklimat som ger grund för en god ekonomisk tillväxt.

Detta utesluter dock inte att statliga, riktade insatser för att

i olika avseenden komplettera marknaden kan erfordras. Som

exempel på detta kan nämnas kunskapsförsörjningen för den

skogsråvarubaserade industrin, insatser för att främja

innovativa företag, insatser för att främja kvinnors företagande

och kapitalförsörjningen till små och medelstora företag.

Utskottet återkommer i det följande till dessa områden.

Den uppfattning om näringspolitikens inriktning som redovisas

i Ny demokratis partimotion ligger enligt utskottets bedömning

väl i linje med regeringens politik. Det viktiga är sålunda att

goda generella förutsättningar skapas för näringslivets

utveckling. De förslag från Ekonomikommissionen som det

refereras till i motionen ingår i flera fall i regeringens

näringspolitik.

Vad gäller yrkandena i Vänsterpartiets partimotion om en

ekologiskt anpassad tillväxt vill utskottet hänvisa till vad som

sägs i finansplanen till årets budgetproposition (s. 7) om att

den nödvändiga höga ekonomiska tillväxten måste kombineras med

kravet på en miljömässigt uthållig utformning. Hög tillväxt är

inte uthållig eller på sikt välfärdsfrämjande om den sker på

bekostnad av landets långsiktiga produktionsmöjligheter eller

nationalförmögenheten, påpekas det vidare. Miljöskatter och

avgifter utgör, enligt regeringen, viktiga styrmedel. I en

särskild bilaga till finansplanen (bilaga 1.4) utvecklas

regeringens syn på en uthållig utveckling.

Önskemålet i motion 1993/94:N284 (fp) om ett system med

obligatoriska, ekonomiska konsekvensanalyser anser utskottet är

tillgodosett med de olika åtgärder som regeringen vidtagit --

främst genom den s.k. avregleringsdelegationens arbete -- och

som tidigare redogjorts för.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N305

(s), 1993/94:N290 (s), 1993/94:N303 (nyd), 1993/94:N281 (v) och

1993/94:N284 (fp) i här berörda delar.

Småföretagsutveckling

Riskkapitalförsörjning

Inledning

Utskottet har i betänkandena 1992/93:NU25 (s. 20) om vissa

näringspolitiska frågor och 1993/94:NU11 (s. 6) om

småföretagsutveckling redogjort för olika finansieringsformer

och finansieringsorgan med statlig anknytning. I betänkandena

lämnas information om NUTEK:s produktutvecklingsstöd, de sju

teknikbrostiftelserna, Industri- och nyföretagarfonden,

portföljförvaltningsbolagen Atle AB och Bure AB och de

direktinvesterande riskkapitalbolagen, Företagskapital AB, de

regionala utvecklingsfonderna -- utvecklingsbolagen samt

Norrlandsfonden. Utskottet redovisar här inte på nytt dessa

uppgifter utan hänvisar till nämnda betänkanden.

Statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

Regeringen begär i budgetpropositionen riksdagens bemyndigande

att avyttra en andel av statens aktier i Atle Förvaltnings AB

och Bure Förvaltnings AB motsvarande ca 7 % av respektive bolags

samtliga aktier.

Riksdagen beslöt i december 1993 (prop. 1993/94:40, bet. NU11)

att överföring skall ske av statens aktier i de båda

förvaltningsbolagen till Industri- och nyföretagarfonden, till

det nya moderbolaget för de regionala utvecklingsbolagen och

till de sju teknikbrostiftelserna. Efter dessa överföringar äger

staten direkt ca 7 % av det totala antalet aktier i respektive

bolag. Dessa aktier bör nu, enligt regeringens mening, avyttras.

I motion 1993/94:N305 (s) förordas att statens aktier i Atle

och Bure, inklusive de aktier som omfattas av riksdagsbeslutet i

december 1993, skall säljas. Av de medel som detta beräknas

inbringa -- 1,5 miljarder kronor -- skulle 300 miljoner kronor

tillföras den centrala lånefond som skall inrättas för de

regionala utvecklingsbolagen. Verksamheten hos Atle och Bure,

som bildades med medel från de tidigare löntagarfonderna, har

enligt motionärerna inte kommit småföretagen till del. Staten

har en skyldighet att tillse att kapitalförsörjningen för små

och medelstora företag fungerar i faser där marknaden i stort

sett inte erbjuder några möjligheter, anförs det i motionen.

Utvecklingsbolagens verksamhet kommer, till skillnad från vad

som gäller för Atle och Bure, att ha en inriktning på företag

med behov av s.k. mjuk finansiering, säger motionärerna. De

framhåller att försäljningen av aktierna i de båda bolagen

tidsmässigt bör anpassas så att den ger staten maximala

intäkter.

Riksdagens beslut i december 1993 om överföring av huvuddelen

av statens aktier i Atle och Bure -- motsvarande ca 27 % av

samtliga aktier -- innefattade också avslag på yrkanden (s) om

att staten som ett första steg skulle sälja motsvarande ca 10 %

av aktierna och att de erhållna medlen härav skulle tillföras

den centrala lånefonden för utvecklingsbolagen. Yrkandena

följdes upp i en reservation (s).

Näringsdepartementet har uppdragit åt ett utredningsinstitut,

Institute for Management of Innovation and Technology, att göra

en studie av riskkapitalsituationen för små och medelstora

företag. I studien skall följande belysas: kapitalstrukturen,

behov av ytterligare externt kapital, attityder till finansiella

aktörer och en internationell jämförelse. Avrapportering

planeras ske i april 1994.

Utskottet vill erinra om den rad av åtgärder som

regeringen under mandatperioden har vidtagit för att underlätta

riskkapitalförsörjningen för små och medelstora företag. Det

gäller inrättandet av den struktur med de två

portföljförvaltningsbolagen Atle och Bure och de sex

riskkapitalbolagen som bildades med medel från de tidigare

löntagarfonderna. Bolagen, som sammanlagt tillfördes 6,5

miljarder kronor, skall på kommersiella grunder tillhandahålla

riskkapital till små och medelstora företag. Industri- och

nyföretagarfonden arbetar sedan februari 1993 med dels stöd till

utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, dels

nyföretagarlån. Fonden kommer på sikt att förfoga över ett

kapital på 2,4 miljarder kronor. De regionala

utvecklingsbolagen, som den 1 juli 1994 kommer att ersätta de

tidigare regionala utvecklingsfonderna, kommer att disponera ca

2,5 miljarder kronor för finansiering av små och medelstora

företag. De sju teknikbrostiftelser som bildades hösten 1993 har

till uppgift bl.a. att bistå företag i tidiga utvecklingsskeden

med finansiering. Stiftelserna disponerar ett kapital på

sammanlagt ca 1 miljard kronor.

Av central betydelse för företagens möjligheter att klara sin

riskkapitalförsörjning är utformningen av skattepolitiken.

Regeringen har sedan sitt tillträde gjort en rad förändringar på

sådana områden som är särskilt viktiga för att stärka

tillväxten. Förmögenhetsskatten på arbetande kapital avskaffades

hösten 1991 och i övrigt har den successivt sänkts; den kommer

att avvecklas helt år 1995. Då sänks också den allmänna

skattesatsen på kapitalinkomster till 25 %. Beskattningen av

det egna kapitalet i företaget likställs med beskattningen av

det lånade kapitalet, genom slopande av skatten på

utdelningsinkomster och halvering av skatten på reavinster.

Vidare har det införts en möjlighet för enskilda näringsidkare

att kvitta underskott under de första verksamhetsåren mot

inkomst av tjänst.

Med hänvisning till den lämnade redovisningen över av

regeringen vidtagna åtgärder för att underlätta

riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag kan

utskottet inte finna något stöd för den kritik mot regeringens

politik som framförs i motion 1993/94:N305 (s). Denna avstyrks

sålunda i berörd del. Förslaget i propositionen om att

regeringen skall bemyndigas sälja statens resterande aktier i

Atle och Bure tillstyrks samtidigt.

Regionala investmentbolag

Regeringen begär vidare i budgetpropositionen riksdagens

bemyndigande att i samband med privatisering av regionala

investmentbolag överföra statens tillgångar i dessa bolag till

regionala stiftelser som verkar för näringslivsutveckling.

I proposition 1991/92:69 om privatisering av statligt ägda

företag, m.m. behandlades även frågan om statens aktier i sex

regionala investmentbolag, vilka tillskapats i regionalpolitiskt

syfte. Vid beslut om försäljning av statens aktier i dessa bolag

är det, enligt vad som sades i propositionen, viktigt att se

till att syftet med det statliga engagemanget inte går förlorat.

Riksdagen anslöt sig till detta (bet. 1991/92:NU10).

I samband med privatiseringen av de regionala

investmentbolagen har regeringen funnit att det

regionalpolitiska syftet i vissa fall bäst skulle tillgodoses

genom att statens tillgångar i dessa bolag överförs till

regionala stiftelser, som har till uppgift att på olika sätt

främja utveckling av näringslivet i regionen eller

FoU-verksamhet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1993/94:N296

(c), i vilken det begärs en skyndsam utredning av möjligheterna

att bilda lokala investmentbolag och ett allmänt uttalande av

riksdagen om riskkapitalförsörjningen för ny- och

småföretagande.

Ett av de främsta problemen i riskkapitalförsörjningen för ny-

och småföretagare är, enligt motionären, att det riskkapital som

uppenbarligen finns i bank- och finanssystemet samt i de

statliga stödformerna inte i tillräcklig utsträckning når de

småföretagare som vill etablera sig runt om i landet. Det är,

hävdar motionären, uppenbart att den sista länken mellan banken

och den enskilde företagaren fortfarande saknar ett viktigt

moment. Därför anser hon att det bör skapas ett system där både

de största sociala riskerna för företagaren kan elimineras och

det kan göras enklare för banken att genomföra kreditprövningen.

Detta skulle, enligt motionären, kunna ske genom inrättande av

s.k. lokala investmentbolag, varvid befintliga organ bör kunna

svara för erforderliga garantier.

De sex regionala investmentbolag som avses i propositionen är

Sorbinvest AB, Troponor Invest AB, Rödkallen AB, Blekingen AB,

Utvecklings AB Skeppsankaret och Bergslagens Teknikutvecklings

AB. När det gäller Troponor Invest AB har staten i december 1993

sålt samtliga sina aktier till Bure Förvaltnings AB. Hösten 1993

sålde samtliga tidigare ägare i Rödkallen AB sina aktier till

företaget IDK Frontec AB. I Blekingen AB bedrivs praktiskt taget

ingen verksamhet. Regeringen beslöt i januari 1994 att teckna

ett avtal om försäljning av aktierna till Blekinge

Forskningsstiftelse, som verkar i anslutning till Högskolan i

Karlskrona/Ronneby. Vidare beslöt regeringen i december 1993 att

uppdra åt Länsstyrelsen i Blekinge län att för statens räkning

förvalta aktierna i Utvecklings AB Skeppsankaret i syfte att

senare överlåta dessa till Blekinge Forskningsstiftelse, under

förutsättning av riksdagens godkännande av det här aktuella

regeringsförslaget.

Utskottet tillstyrker att regeringen ges det bemyndigande

som föreslås i propositionen. De aktuella regionala

investmentbolagen har, enligt vad utskottet erfarit, i flertalet

fall fungerat mindre väl. Det är positivt om de föreslagna

åtgärderna leder till ökad effektivitet i verksamheten.

Vidare delar utskottet de synpunkter som framförs i motion

1993/94:N296 (c) om att det i vissa lägen kan krävas insatser

från statens sida för att komplettera marknaden när det gäller

riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag. Denna

insikt ligger bakom de olika åtgärder som regeringen har

vidtagit och som utskottet har redogjort för i föregående

avsnitt.

Utskottet anser dock inte att staten bör initiera bildandet av

lokala investmentbolag på det sätt som förordas i den aktuella

motionen. Snarare bör lokala investmentbolag komma till stånd

genom privata initiativ utifrån de speciella lokala

förutsättningar som gäller. Enligt vad utskottet har erfarit

förekommer sådana lokala initiativ.

Med det anförda avstyrks motion 1993/94:N296 (c).

Utvecklingsfonderna

I motion 1993/94:N281 (v) begärs att riksdagen skall göra ett

uttalande om att de regionala utvecklingsfondernas kompetens

skall bevaras vid omorganisationen till utvecklingsbolagen.

Motionärerna konstaterar att företagen är beroende av att

kapitalförsörjningen fungerar tillfredsställande och erinrar om

att det under senare tid vidtagits flera olika åtgärder som

berör kapitalförsörjningen.

Riksdagen har, som redan nämnts, nyligen beslutat att de

regionala utvecklingsfonderna skall ersättas av regionala

utvecklingsbolag (prop. 1993/94:40, bet. NU11). Statens ägande

skall ske via ett centralt moderbolag, som får till uppgift att

bl.a. samordna och fördela medel till de regionala bolagen för

deras löpande verksamhet. NUTEK skall årligen föra över resurser

för ändamålet till moderbolaget från anslaget

Småföretagsutveckling (se vidare i det följande). Vidare skall

moderbolaget förvalta de statligt ägda medlen för

finansieringsverksamheten och avgöra hur medlen inom ett system

av regionala ramar skall fördelas över landet.

Regeringens förslag om omvandling av de regionala

utvecklingsfonderna till utvecklingsbolag avvisades i en motion

av företrädare för Vänsterpartiet. I den motionen sades bl.a.

att de föreslagna förändringarna kunde befaras komma att skapa

osäkerhet om de nya bolagens framtid och medföra att anställda

med unik kompetens försvinner. Motionsyrkandet följdes upp i en

meningsyttring (v).

En organisationskommitté (N 1993:09) har tillkallats med

uppgift (dir. 1993:139) bl.a. att verka för att moderbolaget och

de regionala utvecklingsbolagen bildas med den struktur och

inriktning som framgår av statsmakternas beslut. Vidare avses

organisationskommittén och det nya moderbolaget ta upp

överläggningar med övriga tänkbara ägare, främst landstingen, om

villkoren för deras medverkan. Inom ramen för den nya strukturen

skall verksamheten bedrivas i ungefär samma omfattning som för

närvarande.

Enligt direktiven skall kommittén vid behov bistå

utvecklingsfonderna och deras stiftare när det gäller arbetet

med att förbereda avvecklingen av fonderna, vilken beräknas

kunna ske under hösten 1994. I samband med avvecklingen kan

kommittén också behöva medverka när det gäller vissa frågor som

rör fondernas personal.

Enligt utskottets uppfattning finns det inget behov för

riksdagen att göra ett uttalande om omorganisationen av

utvecklingsfonderna av den typ som begärs i motion 1993/94:N281

(v). Enligt vad utskottet har erfarit finns det inga tecken på

att den typ av problem som motionärerna befarar skulle komma att

uppstå. Motionen avstyrks därmed i berörd del.

AP-fondens placeringsrätt

För att underlätta kapitalförsörjningen för näringslivet bör

medel ur Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) kunna placeras i

aktier i små och medelstora företag, anförs det i motion

1993/94:N305 (s). AP-fonden bör, enligt motionärerna, ges rätt

att placera ytterligare 10 miljarder kronor i aktier. Denna

utökade placeringsrätt bör uttryckligen avse köp av aktier i små

och medelstora företag. Genom att avkastningskravet, enligt

motionsförslaget, även fortsättningsvis skall vara högre än för

utvecklingsfondernas kapital anses AP-fondens placeringar i stor

utsträckning komma att rikta sig mot andra faser i företagens

livscykel än vad utvecklingsfondernas gör. Därigenom menar

motionärerna att AP-fondens kapital skulle kunna bli ett

komplement till utvecklingsfondernas lånekapital.

Även i motion 1993/94:N281 (v) föreslås att AP-fonden, i syfte

att tillgången på riskvilligt kapital skall ökas, skall ges

möjlighet att placera 10 miljarder kronor i aktier,

företrädesvis i små och medelstora företag.

Riksdagen avslog våren 1993 på förslag av utskottet ett

yrkande (s) liknande de här aktuella. Utskottet anförde (bet.

1992/93:NU25) att statens roll borde vara att främja det

enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl fungerande

spelregler. En intressekonflikt kunde uppkomma om staten

samtidigt uppträder som företagare och som utformare av de

regler som gäller för näringslivets verksamhet, sades det

vidare. I en reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), följdes motionsyrkandet upp.

Utskottet intar samma principiellt avvisande hållning till

förslaget om utökad placeringsrätt för AP-fonden som utskottet

gjorde senast våren 1993. Motionerna 1993/94:N305 (s) och

1993/94:N281 (v) avstyrks därmed i berörda delar.

Regionala riskkapitalsatsningar

Riskkapitalsatsningar i olika regioner tas upp i fem motioner.

I motion 1993/94:T215 (s), som har rubriken Västernorrlands

infrastruktur, begärs uttalande av riksdagen om

riskkapitalförsörjningen för företagen. Motionärerna anser att

politiken gentemot Norrlandsfonden och utvecklingsfonderna måste

förändras så att dessa stärks. Vidare föreslås att de regionala

investmentbolagens verksamhet skall utredas; det borde

undersökas om tillgången på riskkapital kan främjas genom

ändrade regler eller ändrad organisation.

Riksdagen bör uttala sig för att åtgärder skall vidtas i syfte

att förstärka riskkapitaltillgången i Norrbotten, anförs det i

motion 1993/94:N283 (s). Åtgärder som förordas i motionen är att

arbetsmarknadspolitiska medel i större utsträckning skall

kanaliseras via utvecklingsfonderna och att Norrlandsfonden

skall stärkas. Vidare sägs att frågan om hur en del av

vattenkraftsvinsterna skall kunna återföras till de

kraftproducerande regionerna bör klaras ut.

Utvecklingsfonderna i Malmöhus och Kristianstads län bör slås

ihop, anförs det i motion 1993/94:A469 (s). Motionen går i

övrigt ut på att det skall skapas en ny regional organisation

för Skåne.

I motion 1993/94:N307 (s), med rubriken Näringslivsutveckling

i Västsverige m.m., föreslås att riksdagen skall uttala sig för

att möjligheterna för staten att gå in med villkorslån i projekt

inom flyg- och rymdindustrin skall återskapas. Projekt inom

dessa industrier utmärks, enligt motionärerna, av stort

risktagande och långsiktig planering.

Det bör inrättas en regional fond för

Uddevalla-Fyrstadsområdet med hänsyn till det svåra

arbetsmarknadsläget i regionen, anförs det i motion 1993/94:N282

(v). Fondens uppgift skall, enligt motionären, vara att stödja

innovatörer, produktutveckling och omstruktureringar,

administrera starta-eget-bidragen, utveckla

underleverantörsprogram tillsammans med utvecklingsfonden, m.m.

Finansiering av fondens verksamhet föreslås bl.a. ske genom att

återbetalda medel från AB Volvo till staten utnyttjas. Om

riksdagen inte vill uttala sig för att dessa medel skall

utnyttjas på det föreslagna sättet vill motionären att riksdagen

i stället anger att medlen skall ställas till den berörda

länsstyrelsens disposition för näringspolitiska satsningar i

regionen.

De regionala utvecklingsbolagen -- nuvarande regionala

utvecklingsfonderna -- kommer, som tidigare nämnts, de närmaste

åren att disponera ett totalt belopp om ca 2,5 miljarder kronor.

I organisationskommitténs arbete ingår bl.a. att utarbeta ett

system för regionala ramar för den finansieringsverksamhet som

under ledning av det nya moderbolaget skall bedrivas av

utvecklingsbolagen.

Beträffande frågan om en sammanslagning av utvecklingsfonderna

i Malmöhus och Kristianstads län, som aktualiseras i motion

1993/94:A469 (s), har enligt uppgift företrädare för de berörda

landstingen tagit kontakt med organisationskommittén för att

diskutera saken. Från kommitténs sida planeras inga centrala

åtgärder. Frågan om en sammanslagning anses vara en uppgift för

de berörda regionerna. I den proposition som låg till grund för

beslutet om ombildning av utvecklingsfonderna till bolag

noterades att det i ett gemensamt yttrande från bl.a.

landstingen i Malmöhus och Kristianstads län över

Utvecklingsfondsutredningens betänkande (SOU 1993:70) hade

framhållits att verksamheten eventuellt kan vara gemensam för

hela Skåne. Därvid anfördes i propositionen att det är tänkbart

att en sammanslagning av två eller flera bolag efter en tid kan

ske på förslag från berörda regioner. Vid utformningen av t.ex.

näringspolitisk verksamhet över länsgränserna bör hänsyn tas

till arbetet i den s.k. Regionberedningen (C 1993:06), anfördes

det i propositionen.

Norrlandsfonden, som berörs i två av motionerna, tillhör

fr.o.m. år 1993 Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.

Frågan om återföring av vattenkraftens vinster till de

kraftproducerande regionerna, som tas upp i motion 1993/94:N283

(s), kommer utskottet senare att behandla i ett yttrande till

arbetsmarknadsutskottet (1993/94:6y).

När det gäller yrkandet i motion 1993/94:N307 (s) om

villkorslån till projekt inom flyg- och rymdindustrin kan

noteras att regeringen nyligen har beslutat att inrätta ett

nationellt flygtekniskt forskningsprogram, avsett för forskning

vid statliga institutioner, tekniska högskolor och svensk

flygindustri. Programmet omfattar 60 miljoner kronor per år

under tre år, varav 30 miljoner kronor kommer från staten.

Vidare kan framhållas att regeringen formellt sett har den

möjlighet att begära riksdagens godkännande för villkorslån till

speciella företag eller branscher som efterfrågas i motionen.

Det har skett t.ex. våren 1984 beträffande stålindustrin (prop.

1983/84:157, bet. NU35) och hösten 1989 beträffande ett civilt

flygplansprojekt vid Saab-Scania AB (prop. 1989/90:51, bet.

NU18).

Frågan om Volvos lokaliseringsbidrag, som tas upp i motion

1993/94:N282 (v), var föremål för en riksdagsfråga i februari

1994. Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund besvarade då en

fråga av Lennart Nilsson (s) om Volvos lokaliseringsbidrag till

Uddevallafabriken. I svaret (RD 1993/94:60) meddelades bl.a. att

de återbetalda medlen från Volvo återgår till statskassan i dess

helhet och att regionalpolitiska satsningar i olika regioner

görs enligt de regler som statsmakterna har lagt fast. Vidare

påpekade statsrådet att regeringen följer utvecklingen i

Uddevallaregionen.

Regeringen har, som tidigare redovisats, i budgetpropositionen

lagt fram förslag beträffande regionala investmentbolag.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt detta.

I sammanhanget bör också noteras att regeringen har aviserat

en regionalpolitisk proposition till mars 1994.

Som framgår av utskottets redovisning finns beträffande

flera av de frågor som tas upp i de här aktuella motionerna

sakförhållanden som gör att de synpunkter som förs fram på olika

sätt är under beredning eller inte kräver någon åtgärd. Bortsett

från detta anser utskottet att de berörda frågorna är av en

utpräglat regional karaktär, vilka riksdagen därför inte bör

fatta beslut om.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:T215

(s), 1993/94:N283 (s), 1993/94:A469 (s), 1993/94:N307 (s) och

1993/94:N282 (v) såvitt nu är i fråga.

Stöd till uppfinnare

Regeringen redovisar i budgetpropositionen förslag beträffande

den övergripande inriktningen för innovationsstöd. Bl.a.

föreslås att ett innovationscentrum skall inrättas. Regeringen

meddelar att den i mars 1994 avser att förelägga riksdagen

förslag om hur medel skall tillföras och att därvid även frågan

om verksamhetens organisatoriska hemvist skall behandlas.

Utskottet planerar att i ett särskilt betänkande,

1993/94:NU25, behandla det aviserade förslaget om

innovationsstöd. I det betänkandet kommer också förslaget i

budgetpropositionen om den övergripande inriktningen för

innovationsstödet att tas upp. Där kommer även motionsyrkanden

från allmänna motionstiden som direkt berör frågan om

innovationsstöd att behandlas. Detta gäller bl.a. tre yrkanden i

Ny demokratis partimotion 1993/94:N303.

I föreliggande betänkande behandlas de delar av statens stöd

till uppfinnare som finansieras via anslaget

Småföretagsutveckling (A 1) och anslagen Teknisk forskning och

utveckling (F 1) resp. Informationsteknologi (F 2).

Innovationsfrämjande åtgärder som finansieras via det

förstnämnda anslaget behandlas i detta avsnitt. Som en bakgrund

till de motioner som tas upp här redovisar utskottet först vad

regeringen anfört i budgetpropositionen.

Innovationer som leder till nya produkter och processer i

befintliga eller nystartade företag är en viktig drivkraft för

tillväxt och förnyelse av svenskt näringsliv, sägs det i

propositionen. Steget från idé till kommersialisering kan ofta

vara svårt och riskfyllt. Riskerna och kapitalinsatserna

överstiger många gånger enskilda uppfinnares och små och

nystartade företags förmåga, heter det. Vidare kan det föreligga

behov av rådgivning, utbildning och förmedling av kontakter. Att

underlätta för innovatörer att föra idéer vidare till

kommersialisering är därför, enligt regeringens mening, en

viktig näringspolitisk uppgift. De generella förutsättningarna

måste kompletteras med riktade insatser från statens sida.

Regeringen aviserar att den senare kommer att uppdra åt NUTEK

att lämna förslag om olika insatser för att inom ramen för

verkets resurser stimulera innovationsverksamhet. Regeringen

avser vidare att ge NUTEK i uppdrag att lägga fram förslag om

hur avknoppningar från stora företag kan underlättas.

Regeringen tillsatte sommaren 1993 -- efter förslag av

utskottet (bet. 1993/94:NU25) -- en särskild utredare, professor

Bengt Arne Vedin, med uppdrag att se över insatserna för att

främja innovationsverksamhet. Regeringen delar den uppfattning

som utredaren för fram i betänkandet Innovationer för Sverige

(SOU 1993:84) om att produktrådens verksamhet och verksamheten

hos Svenska uppfinnareföreningens rådgivare (SUF) bör utvecklas.

NUTEK bör även fortsättningsvis kunna ge SUF i uppdrag att driva

och utveckla sitt rådgivarnätverk, anser regeringen. Det kan

också vara lämpligt att lämna andra uppdrag som rör information

och rådgivning för att främja innovationer, sägs det.

Organisationskommittén för de regionala utvecklingsbolagen har

enligt sina direktiv (dir. 1993:139) till uppgift att lägga fram

förslag om hur de regionala produktråden skall inordnas i

bolagens organisation.

För att öka stödet till innovationer bör, enligt regeringens

mening, en verksamhet komma till stånd motsvarande den som

enligt Innovationsutredningen bör bedrivas av det s.k.

innovationscentret. Syftet skall vara att i första hand bidra

till finansiering av innovationer i tidigare utvecklingsskeden.

Risknivån i projekten skall vara så hög att det är motiverat att

staten deltar i finansieringen. Regeringen avser, som tidigare

nämnts, att i mars 1994 förelägga riksdagen förslag om hur medel

för verksamheten skall tillföras.

Innovationsutredningens förslag på skatteområdet -- införande

av en ny associationsform som skulle innebära att investerare

initialt skulle kunna tillföras obeskattat kapital, medgivande

av avdrag vid taxeringen vid infriande av ett borgensåtagande,

införande av en tioårig avdragsrätt för uppfinnarkostnader i

inkomstslaget tjänst och undantagande av royaltyinkomster från

beskattning i två år -- avvisas av regeringen med olika angivna

motiveringar. Beträffande utredningens förslag om en

skattestimulans för satsningar i innovationsprojekt, som

anknyter till frågan om ett eventuellt riskkapitalavdrag,

hänvisas till en departementspromemoria och regeringens

aviserade ställningstagande i frågan.

I budgetpropositionen nämns att NUTEK avser att under våren

1994 påbörja en verksamhet med ett program för upphandling av

FoU-tjänster från små och medelstora företag, benämnt Små och

nya företags innovationsutveckling med teknikbeställningsstöd

(SNITS). Ett belopp om högst 10 miljoner kronor har avsatts för

programmet. Regeringens bedömning är att FoU-upphandling från

små och medelstora företag kan vara ett lämpligt sätt att främja

innovationer. I ett första steg anser regeringen att NUTEK:s

försöksverksamhet bör fullföljas.

I partimotionen 1993/94:N305 (s) kritiseras regeringen för

senfärdighet när det gäller att lämna förslag till förbättrat

innovationsstöd. Motionärerna erinrar om att regeringen tidigare

hade utlovat ett sådant förslag till budgetpropositionen.

Riksdagen bör, anser de, inte acceptera att regeringen nu

hänvisar till förslag i mars 1994 utan bör i stället omgående

fatta beslut om ökat stöd.

Uppfinnarna behöver tre typer av stöd, sägs det i motionen --

rådgivning, riskkapital och kontakter med entreprenörer.

Rådgivningen bör stärkas genom att produktråden utnyttjas bättre

och rådens verksamhet byggs ut, anser motionärerna. Det är

vidare viktigt att aktivt stödja SUF. NUTEK borde även ha

möjlighet att ge stöd i andra former till uppfinnare. Ansvaret

för att stimulera till kontakter mellan uppfinnare och

entreprenörer bör, enligt motionärerna, ligga på

utvecklingsfonderna. Totalt har i motionen stöd till uppfinnar-

och innovationsverksamhet beräknats till 150 miljoner kronor,

varav 50 miljoner kronor avser nästa budgetår; medlen bör

fördelas av NUTEK.

Regeringen har i stor utsträckning tagit fasta på

Innovationsutredningens förslag till åtgärder, sägs det i Ny

demokratis partimotion 1993/94:N303. I stora delar kan partiet

ansluta sig till regeringens förslag, heter det vidare. Dock

anses det att ekonomiska förstärkningar och vissa

skattelättnader är nödvändiga som ytterligare stimulansåtgärder.

Motionärerna utgår från att arbetet med produktrådens verksamhet

inom organisationskommittén för utvecklingsbolagen kommer att

innebära en fortsatt utbyggd samverkan mellan de olika

produktråden. För att skapa en för produktråden gemensam

arbetsform och kompetens måste dock NUTEK, enligt motionärernas

bedömning, snarast ges i uppdrag att lägga fram förslag till

åtgärder, vilka kommer att kräva ytterligare resurser. Det

föreslås bl.a. att ett kompetenshöjande utbildningsprogram och

eventuella personalförstärkningar skall genomföras inom en

utökad kostnadsram på 5 miljoner kronor. Därutöver bör 3

miljoner kronor anvisas för utveckling av samarbetet med SUF:s

lokala rådgivare, anser motionärerna.

Vänsterpartiet anför i sin partimotion 1993/94:N281 att

villkoren för uppfinnare måste förbättras. Motionärerna anser

att Innovationsutredningens förslag är tänkvärda och de

välkomnar regeringens utfästelser om ökat stöd till

innovationer. Beträffande den slutgiltiga utformningen och

finansieringen avser motionärerna att återkomma i anslutning

till den av regeringen aviserade propositionen. I motionen sägs

också att stödet till SUF inte får minska. Vänsterpartiet

föreslår en total ökning av anslaget Småföretagsutveckling med

100 miljoner kronor, varav en del skall avsättas för

uppfinnarverksamhet.

Trots en rad positiva generella förändringar avseende

företagsklimatet kvarstår, enligt vad som sägs i motion

1993/94:N255 (fp, m, c, kds), följande tre problem:

innovationsfrämjande åtgärder har i princip försvunnit,

möjligheterna till finansiering av tidiga skeden i

teknikbaserade projekt har kraftigt reducerats och systemet för

stöd till ny- och småföretagande har blivit mer splittrat.

Enligt motionärerna bör verksamheten vid NUTEK -- genom

omprioriteringar inom den av regeringen angivna budgetramen --

följa följande riktlinjer: förstärkning av de allmänt

innovationsfrämjande insatserna, genom i första hand ett mer

utbyggt rådgivningssystem; införande av regionala stöd till

nyhetsgranskning och enkla prototyper; förstärkning av

lånefinansieringen i tidiga tekniska utvecklingsskeden;

införande av villkorslån för exportinitiativ på maximalt

500 000 kr, av liknande typ som produktutvecklingsstödet;

förbättrad samordning mellan NUTEK, Industri- och

nyföretagarfonden, utvecklingsbolagen, de sju

teknikbrostiftelserna och teknopooler; överförande av medel för

arbetsmarknadspolitiska insatser till näringspolitiska aktörer,

förslagsvis utvecklingsbolagen.

Utskottet har både våren och hösten 1993 behandlat motioner om

stöd till uppfinnare och utformningen av produktrådens

verksamhet. Som tidigare påpekats beslöt riksdagen våren 1993,

med anledning av motionsyrkanden (c; kds; nyd), att anmoda

regeringen att omgående låta utreda och lägga fram förslag till

åtgärder för att stödja uppfinnare och innovatörer (bet.

1992/93:NU25). I en reservation (s) förordades i stället att

riksdagen skulle anvisa 10 miljoner kronor utöver

regeringens då aktuella förslag för stöd till uppfinnare. I en

meningsyttring (v) förordades också högre anslag för stöd till

uppfinnare än vad regeringen hade föreslagit. (Senare under

våren 1993 föreslogs ytterligare 10 miljoner kronor för detta

ändamål i en reservation (s) till betänkande 1992/93:NU30 om

forskning.)

I regleringsbrevet för innevarande budgetår har inom anslaget

Småföretagsutveckling under anslagsposten (2)

Innovationsfrämjande åtgärder m.m., som disponeras av NUTEK,

tagits upp 25 miljoner kronor. Enligt regleringsbrevet får från

denna anslagspost medel utbetalas för följande:

bidrag till ett belopp av högst 10 miljoner kronor till s.k.

teknopooler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag,

bidrag till ett belopp av högst 6 miljoner kronor till Svenska

uppfinnareföreningen för att finansiera informations-,

rådgivnings- och utbildningsverksamhet riktad till främst

etablerade eller potentiella innovatörer,

bidrag till verksamhet vid länsvisa s.k. produktråd för bl.a.

bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda

innovatörer och företag.

Produktråden -- ett i varje län -- lämnar sedan hösten 1991

rådgivning till innovatörer. Syftet med verksamheten är att i

hela landet skapa lokala möjligheter och resurser för följande:

bedömning av tekniska idéer, uppfinningar och innovationer;

rådgivning till uppfinnare och innovatörer samt ekonomiskt stöd

i tidiga faser i innnovationsprocessen. Produktråden

administreras av utvecklingsfonderna. Råden består av tre till

sex personer som kommer från utvecklingsfonderna, kommunerna,

SUF, lokala företag och högskolor/universitet. NUTEK svarar för

samordning och finansiering av produktrådens verksamhet.

NUTEK finansierar dels produktrådens administrativa kostnader

via utvecklingsfonderna, dels direkt det projektstöd som

produktråden kan lämna. Kompletterande finansiering sker ofta

med hjälp av medel från kommuner, landsting och länsstyrelser

såväl vad avser administrativa kostnader som direkt projektstöd.

För år 1993 har NUTEK bidragit med 10,5 miljoner kronor och för

första halvåret 1994 med 6,8 miljoner kronor.

Hösten 1993 behandlade utskottet, i anslutning till

proposition 1993/94:40 om småföretagsutveckling, en motion (nyd)

med krav på att NUTEK skulle ges i uppdrag att tillsammans med

utvecklingsfonderna, näringslivet och SUF utreda och lämna

förslag till en enhetlig arbetsplan för landets alla produktråd.

Utskottet avstyrkte motionen med hänvisning till att det i

propositionen aviserades att regeringens ställningstagande till

Innovationsutredningens förslag skulle komma att redovisas i

budgetpropositionen 1994 och att produktrådens arbete härvid

skulle komma att behandlas. Frågan om hur produktråden skall

inordnas i de regionala utvecklingsbolagens organisation ingår,

som nämnts, i den aktuella organisationskommitténs arbete.

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i

budgetpropositionen och i motion 1993/94:N303 (nyd) -- att det

är en viktig näringspolitisk uppgift att på olika sätt

underlätta för innovatörer att föra idéer vidare till

kommersialisering. Utskottet hälsar därför med

tillfredsställelse regeringens förslag i budgetpropositionen

beträffande innovationsstöd. När förslaget om finansiering och

organisation föreligger senare under våren 1994 avser utskottet,

som tidigare nämnts, att ta närmare ställning i frågan.

I detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av de

insatser som här är aktuella och som finansieras via anslaget

Småföretagsutveckling (A 1). Det gäller både produktrådens

verksamhet och den verksamhet som SUF:s lokala rådgivare

bedriver. När det gäller den förstnämnda verksamheten anser

utskottet att en utökning är motiverad. NUTEK har, som redan

påpekats, bidragit med 10,5 miljoner kronor för år 1993 och med

6,8 miljoner kronor för första halvåret 1994. Utskottet anser

att en höjning av detta bidrag med 5 miljoner kronor på årsbasis

är motiverat för genomförande av kompetensutbildningsprogram

och eventuella personalförstärkningar inom produktråden.

Utskottet återkommer i det följande till förslag om ökning av

anslaget Småföretagsutveckling till följd av detta. När det

gäller bidrag till SUF:s verksamhet anser utskottet att det bör

bibehållas på nuvarande nivå.

Med det anförda blir motion 1993/94:N303 (nyd) till en del

tillgodosedd. De övriga här aktuella yrkandena i motionerna

1993/94:N305 (s), 1993/94:N281 (v) och 1993/94:N255 (fp, m, c,

kds) avstyrks av utskottet.

Stöd till kvinnors företagande

Frågan om kvinnors företagande har aktualiserats i flera

motioner -- dels i partimotioner från Socialdemokraterna, Ny

demokrati och Vänsterpartiet, dels i fyra motioner från enskilda

motionärer (s; fp; c; kds).

Näringspolitiken måste prioritera åtgärder för att främja

kvinnors företagande, anförs det i motion 1993/94:N305 (s).

Särskilda insatser borde göras för att stödja kvinnor som vill

starta egna företag eller på annat sätt engagera sig i små och

medelstora företag. Det gäller inte minst på mindre orter i

glesbygd. NUTEK bör inom ramen för sina anslag ge särskilt stöd

för utbildning, ekonomiskt stöd, rådgivning och bildande av

nätverk för kvinnliga småföretagare, anser motionärerna.

För att underlätta kvinnors möjligheter att starta egna

företag bör olika hinder undanröjas, framhålls det i motion

1993/94:N275 (s). Gällande regler för glesbygdsstödet innebär

t.ex. att bidrag till marknadsföring och produktutveckling

endast kan ges om det samtidigt görs en investering. Kvinnliga

företagare gör sällan stora investeringar, vilket kan utgöra ett

hinder för dem att erhålla glesbygdsstöd. Det behövs vidare,

enligt motionärernas mening, en annan låneform än

nyföretagarlån, eftersom kvinnor ofta inte vill göra så stora

investeringar som krävs för att erhålla dessa lån. Kooperativ är

en företagsform som passar många kvinnor, sägs det slutligen i

motionen. Vissa regler diskriminerar dock, enligt motionärerna,

denna företagsform. T.ex. gäller att finansiell verksamhet

endast får bedrivas i aktiebolagsform, att bankgarantin inte

omfattar kooperativa sparkassor och spar- och låneföreningar

samt att kooperativa företag inte kan erhålla nyföretagarlån.

Undanröjandet av hinder för kvinnors företagande är syftet

även med motion 1993/94:N295 (kds). De tillgängliga

finansieringsformerna tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn

till kvinnliga nyföretagares situation, anser motionären. Hon

menar att det måste finnas tillgång till olika former av lån

från utvecklingsfonder m.m. utan krav på att företaget skall

vara ett aktiebolag och hänvisar till att kvinnor ofta föredrar

t.ex. kooperativa företagsformer. I stödområdena är det vanligt

att personer har flera jobb, varför starta-eget-bidraget, enligt

motionären, bör kunna användas mer flexibelt. Slutligen anser

hon att nyföretagarlånet har för hög nedre beloppsgräns och att

nivån i stället bör sättas så att det passar även för kvinnliga

företagare.

Det riskvilliga kapital som nu finns på marknaden, bl.a. efter

beslut i riksdagen om riskkapitalbolag, bör enligt vad som sägs

i motion 1993/94:N284 (fp) i större utsträckning inriktas på

företagande inom tjänstesektorn, där många kvinnor är verksamma.

Motionärerna erinrar om att NUTEK har erhållit dels 20 miljoner

kronor för att stimulera kvinnors företagande i det

regionalpolitiska stödområdet, dels 5 miljoner kronor för

rådgivning till kvinnor inom offentlig sektor som vill starta

företag. Motionärernas uppfattning är att dessa projekt är väl

värda att satsa på och att det samtidigt är viktigt att det

åstadkoms en långsiktig struktur för hur kvinnors företagande

skall stödjas.

EES-avtalet öppnar nya möjligheter till export av den typ av

tjänster inom vilken kvinnor har hög kompetens, sägs det i

motion 1993/94:A815 (c). Det är, enligt motionärerna, viktigt

att kvinnor uppmuntras att ta del av dessa möjligheter. För att

uppnå målet om en ökad andel kvinnliga företagare krävs rätt

förutsättningar, rådgivning, stimulans, utbildning och tillgång

till riskkapital, heter det vidare. De nya utvecklingsbolagen

och riskkapitalbolagen bör utöka sin verksamhet med garantier

för lån till kvinnors företagande, anser motionärerna. De menar

att detta skulle innebära ett försumbart risktagande men kunna

ge många nya arbetstillfällen. Turismen är en expanderande

näringsgren som ger sysselsättning till främst kvinnor, sägs det

slutligen i motionen. Satsningar på turism måste erhålla stöd

och rådgivning på samma sätt som gäller för verksamhet inom

andra näringar, anförs det.

I Ny demokratis partimotion 1993/94:N297 föreslås att det

skall inrättas ett särskilt riskkapitalbolag för kvinnors

företagande och att 2 miljarder kronor skall tillföras bolaget

från Fond 92--94. Motivet bakom förslaget är att det, enligt

motionärerna, är mycket svårare för kvinnliga företagare än

manliga att finansiera sin verksamhet. Samma krav på hållbara

affärsidéer som tillämpas av de existerande riskkapitalbolagen

skall också gälla för det föreslagna riskkapitalbolaget, sägs

det i motionen.

Vänsterpartiets förslag i motion 1993/94:N281 om ett ökat

anslag till småföretagsutveckling skall bl.a. innefatta

förstärkt stöd till kvinnors företagande.

Utskottet har under det senaste året behandlat motioner om

stöd till kvinnors företagande under både våren och hösten 1993

(bet. 1992/93:NU25 och bet. 1993/94:NU11). Vid det senaste

tillfället anförde utskottet att det -- i likhet med regeringen

-- anser att detta är ett angeläget arbetsområde för de

regionala utvecklingsbolagen och hänvisade till att regeringen i

den aktuella propositionen (prop. 1993/94:40) hade uttalat att

sådana insatser bör ingå som en naturlig del bland

utvecklingsbolagens insatser riktade till nyföretagare. I en

reservation (s) betonades vikten av att utvecklingsbolagen

särskilt skall prioritera åtgärder för att främja kvinnors

företagande. Vidare sades där att insatser för att stödja

kvinnor som vill starta egna företag borde utvecklas, inte minst

på mindre orter i glesbygd. Riksdagen följde utskottet.

I budgetpropositionen sägs att NUTEK även fortsättningsvis

skall ha uppgiften att bedriva och samordna vissa projekt på

småföretagsområdet. Inom ramen för anslaget till

småföretagsutveckling finansieras bl.a. projekt angående

kvinnors företagande.

Vidare redovisas att regeringen i juli 1993 gav NUTEK i

uppdrag att i samarbete med utvecklingfonder, länsstyrelser och

andra offentliga och privata organ genomföra vissa åtgärder för

att främja kvinnors företagande. Åtgärderna avser utveckling av

befintlig rådgivnings- och utbildningsverksamhet, insatser för

att främja kunskapsuppbyggnad om kvinnors företagande och

internationellt samarbete på området. Vidare skall insatser

riktade till särskilda grupper genomföras, däribland rådgivning

för kvinnor inom offentlig sektor som vill starta företag. För

projektet har 5 miljoner kronor anvisats för budgetåret 1993/94.

NUTEK skall redovisa genomförda åtgärder och lämna förslag som

rör den framtida inriktningen till regeringen senast den 15 maj

1994.

NUTEK avser, enligt uppgift, att i den av regeringen begärda

redovisningen lämna förslag beträffande framtida utformning av

stödet till kvinnors företagande.

NUTEK har sedan tidigare (februari 1993) regeringens uppdrag

att genomföra ett handlingsprogram som skall främja kvinnors

företagande i det regionalpolitiska stödområdet. I uppdraget

ingår att verka för att rådgivning lämnas av kommuner och

utvecklingsfonder m.fl. till kvinnor som vill starta företag.

Vidare skall lokala insatser prövas för att underlätta och

stimulera kvinnors företagande, t.ex. upprättande av en pool med

lämpliga kandidater för styrelseuppdrag, utdelning av

stipendier, utbildning i företagande samt personlig utveckling.

Åtgärderna, som omfattar stödområdena 1 och 2, skall pågå under

tre år. NUTEK:s medelsram har utökats med 20 miljoner kronor för

ändamålet.

Beträffande synpunkterna på utformningen av regler för

beviljande av nyföretagarlån, som tas upp i några motioner, kan

följande noteras. De nyföretagarlån som Industri- och

nyföretagarfonden kan bevilja får enligt den förordning (SFS

1993:31) som reglerar fondens finansieringsverksamhet som mest

uppgå till 1 miljon kronor och får inte -- om det inte finns

särskilda skäl -- understiga 100 000 kr. Nyföretagarlånet får

svara för högst 30 % av kapitalbehovet. Enligt uppgift har lån

under 100 000 kr beviljats vid ett tiotal tillfällen. Sedan

mars 1993 kan utvecklingsfonderna lämna nyföretagarlån på samma

villkor som gäller för Industri- och nyföretagarfonden. Här

föreligger dock ingen nedre beloppsgräns på 100 000 kr.

Utvecklingsfonderna har också möjlighet att bevilja

nyföretagarlån till den som vill starta företag i form av

handelsbolag eller enskild firma. För nyföretagarlån hos

Industri- och nyföretagarfonden krävs att företaget är ett

aktiebolag.

När det gäller synpunkterna på att företag inom

tjänstesektorn, och särskilt turistnäringen, skall ges samma

möjligheter till stöd som gäller för andra typer av företag kan

noteras, att företag inom alla branscher kan få del av

rådgivning och lånemöjligheter hos såväl utvecklingsfonderna som

Industri- och nyföretagarfonden.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i de här

aktuella motionerna, att det är mycket angeläget att på olika

sätt främja kvinnors företagande. Detta är också regeringens

ståndpunkt, vilket kommer till uttryck i bl.a. de uppdrag med

detta syfte som har getts till NUTEK.

Utskottet finner därför inte påkallat med något initiativ av

riksdagen i frågan. Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N275 (s), 1993/94:N284

(fp), 1993/94:A815 (c), 1993/94:N295 (kds), 1993/94:N297 (nyd)

och 1993/94:N281 (v) i berörda delar.

Nätverk för småföretag m.m.

Ett område inom småföretagspolitiken som inte getts

tillräcklig uppmärksamhet är exportens centrala betydelse för

dessa företag, hävdas det i motion 1993/94:N305 (s).

EU-integrationen medför ökade krav på småföretagen, sägs det.

Motionärerna föreslår därför ett särskilt program för att främja

export hos småföretagen inom en total ram på 350 miljoner

kronor, varav 50 miljoner kronor skulle avsättas för nästa

budgetår. Programmet skulle innehålla stöd- och

stimulansåtgärder för att små och medelstora företag skall kunna

komma ut på Europamarknaden. Det skulle gälla kunskapsstöd av

olika slag, t.ex. hjälp med marknadsföring, utbildning för

förbättrade språkkunskaper och ökad förståelse för kulturella

skillnader. Ett annat viktigt inslag i programmet skall, enligt

motionärerna, vara att småföretag informeras om de möjligheter

som EES-avtalet innebär. Det gäller bl.a. ökade möjligheter att

konkurrera om uppdrag i en offentlig upphandling. I det

föreslagna programmet skulle också ingå att underlätta för

utländska företag att investera i Sverige.

Staten bör ta initiativ till att det över hela landet bildas

nätverk, där småföretag kan samarbeta om försäljning,

dataservice, forskning och utveckling, anförs det i motion

1993/94:N281 (v). De små företagen saknar ofta resurser för att

kunna konkurrera på Europamarknaden, sägs det i motionen. I

motsats till de stora företagen kan de små företagen normalt

inte ha egna försäljningskontor inom EU, påpekar motionärerna.

Riksdagen avslog våren 1993 ett motionsyrkande (v) liknande

det i sistnämnda motion. Utskottet anförde (bet. 1992/93:NU25)

att det är mycket viktigt att på olika sätt underlätta för

småföretagen att komma ut på den europeiska marknaden. Med

hänvisning till de åtgärder i denna riktning som regeringen hade

vidtagit och som redovisades i betänkandet ansåg utskottet inte

att det fanns något behov av ett riksdagsbeslut i saken. I en

motivreservation (s) hänvisades till det näringspolitiska

program som företrädarna för Socialdemokraterna i utskottet hade

föreslagit i en annan reservation. Motionsyrkandet följdes upp i

en meningsyttring (v).

I årets budgetproposition sägs att den ökade

internationaliseringen ytterligare skärper kraven på den svenska

ekonomin och politiken. Dessa krav förstärks av Sveriges

anknytning till EU:s inre marknad genom EES-avtalets

ikraftträdande. Det innebär, sägs det, att svenska företag och

svenska konsumenter kan dra nytta av den europeiska inre

marknadens ökade utbud och avsättningsmöjligheter.

I propositionen redovisas att Sverige sedan februari 1993

deltar i Euro-Info Centerprojektet, som är en del av EU:s

småföretagsprogram. Projektet syftar till att ge de europeiska

småföretagen information om EU. Vid NUTEK finns ett s.k. Euro

Information Correspondence Center, som i sin tur samordnar

aktiviteter vid 14 regionala informationscentra i landet.

Inom ramen för anslaget till småföretagsutveckling finansieras

bl.a. Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra

frågor som rör internationalisering.

Förutom arbetet med Euro-Info Centres, som det redogörs för i

budgetpropositionen, är NUTEK också engagerat i Business

Cooperation Network (BC-net). Detta är ett program som bygger på

datoriserad informationsöverföring och syftar till att öka

samarbetet mellan företag i olika länder och regioner.

Vidare utför utvecklingsfonderna konsekvensanalyser för att

belysa möjligheter och hot för enskilda företag i samband med

Sveriges integration med EU. Vissa insatser genomförs också av

Sveriges exportråd. Regeringen har gett Exportrådet och

Arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag att genomföra pilotprojektet

"exportsäljare att hyra". Ett begränsat antal arbetslösa

exportsäljare har erbjudits sex månaders anställning mot viss

ersättning i små och medelstora företag för att utveckla deras

export. Den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten (se vidare

i ett senare avsnitt) har till uppgift att följa den tekniska

utvecklingen inom olika industrinationer och rapportera till

svenska företag, myndigheter och forskningsorganisationer om

denna utveckling. Information om Sverige som investeringsland,

som tas upp i motion 1993/94:N305 (s), är en uppgift för

Styrelsen för Sverigebilden.

Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att på

olika sätt underlätta för småföretagen att komma ut på den

europeiska marknaden. Som har framgått av den lämnade

redovisningen har regeringen också vidtagit åtgärder i denna

riktning. Något behov av ett särskilt program, som föreslås i

motion 1993/94:N305 (s), eller ett uttalande av riksdagen, av

den typ som begärs i motion 1993/94:N281 (v), finns därför inte.

Motionerna avstyrks alltså i berörda delar.

Regeringen bör anmodas att inom ramen för anslaget

Småföretagsutveckling och/eller olika Europaprogram avsätta 4

miljoner kronor för stöd till produktcertifiering, anförs

det i motion 1993/94:N272 (c). Enligt EES-avtalet kommer att

gälla beträffande maskintillverkning att alla maskiner som

levereras efter den 31 december 1994 måste uppfylla

säkerhetsbestämmelserna i EU:s maskindirektiv, påpekar

motionären. För att inte en stor del av den svenska

maskintillverkningen skall riskeras att slås ut som en

konsekvens av detta är det, anser hon, nödvändigt med ett

statligt stöd under en övergångsperiod. Detta stöd skulle

användas för att ge maskintillverkare möjlighet att köpa kunskap

om europeiska säkerhetsregler genom att få sina produkter

bedömda av kompetenta organ.

Enligt vad utskottet har erfarit innebar EES-avtalets

ikraftträdande ingen större förändring vad gäller kravet på

säkerhet hos maskiner. En svensk företagare som vill få uppgift

om vilka säkerhetskrav som ställs på de maskiner som tillverkas

kan, på samma sätt som före EES-avtalets ikraftträdande, läsa

sig till detta i de föreskrifter som Arbetarskyddsstyrelsen

utfärdar. Generellt gäller att berörda myndigheter till följd av

EES-avtalet införlivar EU:s regler i sina föreskrifter. De

grundläggande säkerhetskraven för maskiner är i princip desamma

som fanns även tidigare i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter.

Det som skiljer sig från vad som gällde före EES-avtalets

ikraftträdande är främst hur själva kontrollen av att

produkterna är säkra skall gå till. I stället för det tidigare

systemet med kontroll utförd av riksprovplatser och godkännande

av en myndighet kommer det framöver att vara ett system med

ackrediterade fristående företag som i konkurrens med varandra

provar produkters säkerhet på uppdrag av tillverkaren.

Utskottet delar motionärens syn på att EES-avtalet i sig

inte får utgöra ett hinder för att småföretag i olika branscher

skall kunna verka på marknaden. Som framgår av den tidigare

redovisningen bör dock detta inte vara fallet i det här aktuella

sammanhanget. Motion 1993/94:N272 (c) avstyrks sålunda.

Design

Form/Design Center i Malmö bör tillföras ytterligare medel,

föreslås det i motionerna 1993/94:N205 (s) och 1993/94:N280 (v).

Form/Design Center i Malmö är Sveriges enda designcenter, sägs

det i den förstnämnda motionen. Verksamheten har finansierats

dels genom ett kommunalt verksamhetsbidrag, dels genom

utställaravgifter; statligt stöd har utgått i mycket liten

omfattning. En statlig satsning är, enligt motionären, nödvändig

för att Sverige skall få ett designcenter i paritet med dem som

finns i de nordiska grannländerna. Danmark, Finland och Norge

har designcentra som uppbär statligt stöd på 9--15 miljoner

kronor, framhåller motionären. Han refererar till ett tidigare

uttalande av utskottet om att det borde ankomma på NUTEK att

avgöra hur tillgängliga medel skall fördelas. Mot bakgrund av

att Form/Design Center i Malmö är Sveriges enda designcenter bör

detta, anser han, betraktas som en nationell institution av

riksintresse. I motionen föreslås att riksdagen skall besluta

att det inom ramen för anslaget Småföretagsutveckling skall

anvisas 1,8 miljoner kronor till designcentret i Malmö.

I den andra motionen föreslås ett statligt stöd på 2 miljoner

kronor. Detta stöd ingår i den utökning av anslaget

Småföretagsutveckling med 100 miljoner kronor som Vänsterpartiet

har föreslagit i sin partimotion 1993/94:N281 och som behandlas

i det följande. God design är ett allt viktigare

konkurrensmedel, särskilt för små och medelstora företag, säger

motionären och erinrar, även han, om att Danmark, Norge och

Finland har designcentra som får betydande statliga stöd. Utan

det begärda stödet riskerar Sverige att som enda land i Norden

stå utan designcentrum, anförs det.

Riksdagen avslog våren 1993 ett yrkande (s) liknande de här

aktuella. Utskottet anförde (bet. 1992/93:NU25), som redan

antytts, att det borde ankomma på NUTEK att inom ramen för

anvisade medel och enligt de allmänna riktlinjer som

statsmakterna ställer upp, göra erforderliga avvägningar

beträffande hur medlen skall fördelas. I en motivreservation (s)

erinrades om att Socialdemokraterna förordade ett högre anslag

till småföretagsutveckling än regeringen och att det utökade

anslaget bl.a. skulle användas för ökade insatser inom

industridesignområdet.

För designfrämjande åtgärder anvisas under innevarande

budgetår medel från anslaget Småföretagsutveckling, vilket

disponeras av NUTEK. I regleringsbrevet för innevarande budgetår

har angetts att för insatser för att främja design i små och

medelstora företag genom främst Stiftelsen Svensk Industridesign

och sådana utvecklingsfonder som samverkar med stiftelsen får

ett belopp om högst 10 miljoner kronor anvisas.

Ett motsvarande yrkande om särskilda medel till Form/Design

Center i Malmö finns i motion 1993/94:KrU202 (c, fp).

Motionärerna vill att Form/Design Center skall få de

erforderliga medlen (1,5--2 miljoner kronor) från anslaget till

Statens kulturråd. Kulturutskottet kommer senare under våren

1994 att behandla denna motion.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu göra

något annat ställningstagande i den aktuella frågan än vad som

gjordes våren 1993, då ett liknande yrkande avslogs. Utskottets

inställning är alltjämt att det är NUTEK:s uppgift att, inom

ramen för anvisade medel och enligt de allmänna riktlinjer som

statsmakterna ställer upp, göra erforderliga avvägningar

beträffande hur medlen skall fördelas. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 1993/94:N205 (s) och 1993/94:N280 (v).

Kompetensutveckling för företagare

Olika frågor rörande kompetensutveckling för företagare tas

upp i sju motioner.

Kompetensutvecklingsmöjligheterna för små- och ensamföretagare

är ett område som måste bli föremål för insatser och ändrade

regelverk, anförs det i motion 1993/94:N219 (s). Under en

lågkonjunktur och i tider med hög arbetslöshet är olika

utbildningsinsatser ett vanligt arbetsmarknadspolitiskt medel.

Den möjligheten finns inte för den enskilde företagaren med

mindre än att företaget sätts i konkurs och upphör och att

företagaren blir arbetslös, säger motionärerna. De menar att

medel bör avsättas för stöd till utbildningsinsatser för

företagare för att möjliggöra en övervintring av företaget.

I motion 1993/94:A456 (s), med rubriken Stockholmsregionens

näringsliv, föreslås att regeringen skall låta utreda

möjligheten att som stöd för små och medelstora företag i

Stockholm inrätta dels ett projekt -- "teknikimportchef att

hyra", dels en organisation för hemmabaserat kunskapsmäklarskap.

Det förstnämnda stödet, som skall ses som en motsvarighet till

Exportrådets verksamhet med "exportchef att hyra", skulle,

enligt motionärerna, ge företagen en möjlighet att välja mellan

att bygga upp egen kompetens och att anlita extern expertis. Det

sistnämnda stödet skall ses om en slags mäklarfunktion i

Stockholm som komplement till de inrättningar som finns i

Bryssel och andra centra utomlands.

Det behövs insatser för företagsutveckling i små och

medelstora företag genom ökad kunskaps- och kompetensutveckling,

anförs det i motion 1993/94:A450 (s). I motionen, som särskilt

tar sikte på förhållandena i Dalarna, föreslås också ett program

med inriktning mot exportsatsningar för att stärka småföretagens

ställning på den internationella marknaden. Det är, anser

motionärerna, angeläget att efter EES-avtalets ikraftträdande

stärka de små och medelstora företagens internationella

konkurrenskraft genom förbättrade kunskaper i språk,

marknadsföring, internationell handelsrätt och teknologi.

Det bör -- inom ramen för de av regeringen föreslagna

budgetramarna -- avsättas medel till den utbildning,

Företagarnas utbildning, som bedrivs av Företagarnas

riksorganisation, anförs det i motion 1993/94:N225 (m, fp, c,

kds). För att rätt utbildning för de små och medelstora

företagen skall komma till stånd måste, enligt motionärerna, de

utbildningsarrangörer som satsar på denna kategori av företag

prioriteras.

Småföretagare saknar ofta företagsutbildning, sägs det i

motion 1993/94:N226 (fp, kds). Ett sätt att få företagare att

utbilda sig vore, enligt motionärerna, att införa vikariepooler

för företagare, t.ex. som arbetslivsutvecklingsprojekt (ALU).

Ett annat sätt vore att låta regeringens förslag om

"utbildningscheck" för arbetslösa även omfatta företagsekonomi,

grundläggande kunskaper om företagande och språkutbildning. De

föreslagna åtgärderna bör finansieras inom ramen för

arbetsmarknadsresurserna, anser motionärerna.

Riksdagen bör uttala sig för att praktisk rådgivning om

företagande och rådgivning för både nya och etablerade

företagare skall få ökat stöd, anförs det i motion 1993/94:L313

(fp). Därigenom skulle, hävdar motionären, många ekonomiska

problem i företagen kunna åtgärdas. Han anser att sådan

rådgivning bör göras lättillgänglig och hänvisar till ett arbete

vid Utvecklingsfonden i Kristianstads län.

I den sista här aktuella motionen, motion 1992/93:Ub401 (kds),

föreslås att riksdagen skall uttala sig för att svenska företag

i större utsträckning skall ta till vara invandrarnas kunskaper

i sina ansträngningar att finna nya exportmarknader.

Invandrarnas kunskaper om sina gamla hemländers språk, kultur

och affärsseder bör kunna utnyttjas av företagen, anser

motionären.

Riksdagen har under en följd av år avslagit yrkanden liknande

det i motion 1993/94:N225 (m, fp, c, kds) om stöd till

Företagarnas utbildning. Vid det senaste tillfället, våren 1993

(bet. 1992/93:NU25), redovisade utskottet att NUTEK för

budgetåret 1991/92 hade anvisat 2,5 miljoner kronor till

Företagarnas riksorganisation för deras utbildningsverksamhet

och att det för budgetåret 1992/93 inte hade anvisats några

medel. Vidare erinrades om att det i budgetpropositionen 1992

hade uttalats att omfattningen av central upphandling från olika

utbildningsproducenter skulle reduceras. Slutligen påpekade

utskottet att Företagarnas utbildning hos regeringen hade ansökt

om bidrag med 5 miljoner kronor för budgetåret 1992/93 för

sådana utbildningsinsatser som avses i motionen och att

regeringen i februari 1993 hade avslagit denna ansökan.

När det gäller den generella frågan om kompetensutveckling för

småföretagare kan noteras att det inom Utbildningsdepartementet

bedrivs ett arbete, Agenda 2000 -- kunskap och kompetens för

nästa århundrade, med syfte att utveckla en sammanhållen

kompetensstrategi. Arbetet inbegriper såväl mera traditionella

utbildningsfrågor som sådana frågor som berör förutsättningarna

för kompetensutvecklingen, men som ligger utanför det omedelbara

utbildningsområdet. Inom ramen för detta arbete har Scandinavian

Institute for Research in Entrepreneurship (SIRE) särskilt

studerat småföretagens kompetensbehov. I utredningsrapporten

Lära för småföretagare (Ds 1994:6) dras bl.a. slutsatsen att

utbildning av etablerade företagare måste vara självorganiserad

och självfinansierad. Statens ansvar för småföretagsutbildningen

bör, enligt SIRE, i första hand avse individer som ännu inte är

verksamma i småföretag och bedrivas inom skol- och

högskoleväsendet. Mer handfast kompetens för den dagliga

verksamheten borde förmedlas av privata konsultbolag och på den

offentliga sidan av utvecklingsfonderna. Regeringen planerar att

till sommaren 1994 redovisa ett program för hur den långsiktiga

kompetensutvecklingen i Sverige skall främjas.

Utskottet vill också erinra om det projekt som NUTEK, på

regeringens uppdrag, har bedrivit för att ge små och medelstora

företag möjlighet att anställa arbetslösa civilingenjörer som

utvecklingsingenjörer. Projektet, som tilldelades 3 miljoner

kronor, har haft till syfte att åstadkomma förnyelse och

kompetensutveckling hos de berörda företagen.

Utskottet anser att de frågor som tas upp i de här

redovisade motionerna och som rör kompetensutveckling för

företagare är mycket viktiga. Om de svenska små och medelstora

företagen skall kunna hävda sig, såväl på den svenska som på den

internationella marknaden, krävs en ständigt pågående

kompetensutveckling hos företagen.

Den typ av allmänna uttalanden från riksdagens sida som

efterfrågas i en del av motionerna skulle dock inte, menar

utskottet, föra frågan framåt. Inte heller anser utskottet att

riksdagen skall detaljstyra olika myndigheters eller organs

verksamhet. De aktuella myndigheterna, t.ex. NUTEK, bör i

stället ges ansvar att inom ramen för anvisade medel och enligt

de allmänna riktlinjer som statsmakterna ställer upp göra

erforderliga avvägningar.

Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionerna

i berörda delar.

Regional näringslivs- och företagsutveckling

I detta avsnitt behandlar utskottet fem motioner som tar upp

olika näringslivs- och företagsutvecklingsprojekt, ofta med

koppling till någon speciell region.

Det behövs insatser för att skapa lokala och regionala

kraftcentra, anförs det i motion 1993/94:N269 (s). I motionen

hänvisas det till en utredningsrapport -- Kommunal

näringspolitik i Danmark (SOU 1993:112)-- framtagen på uppdrag

av Lokaldemokratiutredningen (C 1992:01) och enligt vilken de

danska kommunerna har vidare ramar för sitt näringspolitiska

engagemang än vad de svenska har. Motionärerna anser att de

regionala utvecklingsbolagens och länsstyrelsernas möjligheter

att stödja nya och etablerade företag bör utökas. Vidare borde

kommunernas möjligheter att stödja företag med marknadsföring

och produktutveckling, t.ex. i form av utvecklingsbolag,

utredas. Regeringen bör även på andra sätt bidra till skapandet

av lokala och regionala kraftcentra, anser motionärerna.

Den nämnda utredningsrapporten till Lokaldemokratiutredningen

ingår som en del av det material som ligger till grund för den

proposition om kommunal tjänsteexport och biståndsverksamhet som

Civildepartementet avser att lägga fram i mars 1994.

Beträffande synpunkten om att de regionala utvecklingsbolagen

bör ges ökade möjligheter att tillhandahålla företagsstöd kan

noteras att dessa har till uppgift bl.a. att lämna den typ av

stöd till nya och befintliga företag som motionärerna

förespråkar.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:N269

(s).

Det bör ges fortsatt finansiellt stöd till ett

företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län, anförs det i

motionerna 1993/94:N216 (s) och 1993/94:N260 (c). I nämnda län

har sedan år 1991 pågått ett projekt i samarbete mellan

småföretagarnas organisation i länet, Länsarbetsnämnden och

NUTEK med syfte att förebygga företagskonkurser. Detta arbete

bör, enligt motionärerna, fortsätta. Genom projektet skall

samtliga tillverkande företag med fler än fem anställda och

underleverantörer till dessa erbjudas en kostnadsfri

företagsanalys. På basis av denna analys skall en åtgärdsplan

utarbetas. Programmet bör ledas av en styrgrupp med

representanter för arbetsmarknadens parter och länsorgan,

föreslås det.

Riksdagen avslog våren 1993 ett liknande yrkande (s).

Utskottet hänvisade (bet. 1992/93:NU25) till att den typ av

företagsanalyser som efterlystes utförs av de regionala

utvecklingsfonderna. När det är fråga om mer omfattande analyser

debiteras oftast en avgift.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu inta

någon annan ståndpunkt än vad som gjordes våren 1993. Motionerna

1993/94:N216 (s) och 1993/94:N260 (c) avstyrks sålunda.

Riksdagen bör enligt vad som föreslås i motion 1993/94:N294

(s) uttala sig för att det etableras ett Business and Innovation

Center -- BIC-center i Uddevalla. Motionärerna anser att

Uddevalla har alla förutsättningar att bli ett bra säte för ett

BIC-centrum. En etablering av ett sådant centrum i Uddevalla

skulle, enligt motionärerna, innebära en långsiktig satsning på

industriell förnyelse i regionen.

Riksdagen avslog våren 1993 ett motsvarande yrkande (m).

Utskottet redovisade (bet. 1992/93:NU25) att NUTEK i en särskild

rapport, Business and Innovation Centres -- ett europeiskt

program för regional näringslivsutveckling (T 1992:47), hade

analyserat BIC-systemet. Konceptet Business and Innovation

Centres har utvecklats i syfte att förbättra ekonomin i

speciellt utsatta regioner i Europa. Sedan år 1984 stödjer

EU-kommissionen verksamheten. Syftet med BIC är att genom

innovationer skapa nya industriella aktiviteter, nya företag

eller utveckling av befintliga företag. Utskottet angav vidare

att regeringen inte hade några planer på att avsätta resurser

för skapandet av BIC och ansåg att det inte fanns skäl för

riksdagen att ta något initiativ i frågan.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu

ändra uppfattning i frågan. Motion 1993/94:N294 (s) avstyrks

således.

Motion 1993/94:N247 (fp) har till syfte att uppnå ökat

regionalt självstyre i Skåne. Riksdagen bör göra ett

uttalande om det skånska näringslivet med innebörd att Skånes

profil som tillväxtregion skall klargöras, anförs det i

motionen. Vidare borde riksdagen uttala sig för en ökad och

samordnad användning av näringspolitiska medel på statlig,

regional och lokal nivå och för att Skåne får ställning som

näringspolitisk friregion.

Riksdagen avslog våren 1993 en liknande motion om Skånes

näringsliv från samma motionärer. Utskottet anförde (bet.

1992/93:NU25) att den typ av regionala samverkansprojekt som

togs upp i den aktuella motionen, liksom i tre andra motioner om

liknande projekt i andra delar av landet, är exempel på

verksamheter som bör kunna ha en positiv effekt på

näringslivsutvecklingen. Utskottet ansåg dock att samverkan bör

ingå som en naturlig del av olika näringslivsorgans verksamhet

och att det inte fanns något behov av ett uttalande av

riksdagen.

Civilminister Inger Davidson besvarade i februari 1994 en

fråga av Bengt Harding Olson (fp) om bildandet av ett skånskt

regionförbund. I sitt svar (RD 1993/94:64) hänvisade

civilministern till Regionberedningens förslag i betänkandet

Västsverige och Skåne -- regioner i förändring (SOU 1993:97),

vilket innebär att kommuner och landsting i Skåne och i den

västsvenska regionen skall få möjlighet att bilda regionförbund

för samverkan i regionala utvecklingsfrågor. Vidare meddelade

hon att inriktningen för regeringens beredning av frågan är att

ett förslag skall kunna läggas fram för riksdagen i tid så att

det skall vara möjligt att tillämpa från den 1 januari 1995.

Med hänvisning bl.a. till det beredningsarbete som pågår anser

utskottet inte att det finns något behov för riksdagen att

göra den typ av uttalanden som efterfrågas i motion 1993/94:N247

(fp). Motionen avstyrks sålunda i denna del.

Anslaget Småföretagsutveckling

Anslaget Småföretagsutveckling (A 1) disponeras för kostnader

dels för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet med

information, rådgivning, utbildning och finansiering riktad till

små och medelstora företag, dels för vissa centrala insatser för

småföretagsutveckling vid NUTEK, bl.a. inom områdena

internationalisering, nyetablering och industriell design.

Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 164

miljoner kronor. Huvuddelen bör användas för att finansiera

insatser via de regionala utvecklingsfonderna, som, enligt vad

som tidigare nämnts, skall omvandlas till utvecklingsbolag den

1 juli 1994. Såväl NUTEK som moderbolaget får möjlighet att

stimulera verksamheten hos privata organisationer som ger råd

och information till nyföretagare, sägs det i propositionen. Som

hittills skall NUTEK också ha uppgiften att bedriva och samordna

vissa projekt på småföretagsområdet.

Högre anslag än vad regeringen har föreslagit förordas i

partimotioner från Socialdemokraterna, Ny demokrati och

Vänsterpartiet.

I motion 1993/94:N305 (s) föreslås att riksdagen skall anvisa

ytterligare 50 miljoner kronor för stöd till

uppfinnarverksamhet. Av dessa medel skulle, som redan nämnts, 25

miljoner kronor användas för att finansiera en utökning av

produktrådens verksamhet och ett ökat stöd till Svenska

uppfinnareföreningens (SUF) lokala rådgivare. Vidare föreslås,

som också beskrivits i det föregående, att riksdagen skall

besluta om ökat stöd till kvinnors företagande och ett särskilt

program för att främja export hos småföretagen. För dessa båda

ändamål föreslås 10 resp. 40 miljoner kronor. Sammantaget

innebär förslagen i motionen en total ökning av anslaget

Småföretagsutveckling med 75 miljoner kronor.

Ny demokrati föreslår i sin partimotion 1993/94:N303, som

refererats i det föregående, en utökning av produktrådens

verksamhet och ett ökat stöd till SUF:s lokala rådgivare. För

dessa ändamål föreslås 5 resp. 3 miljoner kronor i ökat stöd.

Vänsterpartiet förordar i sin partimotion 1993/94:N281 en

ökning av anslaget Småföretagsutveckling med 100 miljoner

kronor. Detta skulle användas för olika typer av selektiva

insatser till småföretag -- uppfinnarverksamhet, design (inkl.

stöd till Form/Design Center i Malmö), kvinnors företagande och

kompetensutveckling för småföretag (innefattande fortsatt stöd

till försök med projektanställning av civilingenjörer i

småföretag).

Utskottet har tidigare uttalat sig för att stödet till

produktrådens verksamhet bör ökas med 5 miljoner kronor. Detta

innebär att anslaget Småföretagsutveckling bör uppgå till 169

miljoner kronor.

Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir motion

1993/94:N303 (nyd) till en del tillgodosedd. Även motion

1993/94:N305 (s) blir delvis i sak tillgodosedd. Utskottets

principiella inställning är, som tidigare nämnts, att

näringspolitiken skall föras med generella medel. Detta innbär

att utskottet avvisar de synpunkter om ökat stöd till selektiva

insatser som förs fram i motion 1993/94:N281 (v). Denna motion

avstyrks sålunda i berörd del.

Stöd till kooperativ utveckling

I detta avsnitt behandlar utskottet ett förslag under

Civildepartementets huvudtitel (bil. 14 s. 67) om stöd till

kooperativ utveckling.

Enskilda småföretag och konsumenter bör genom samverkan i

ekonomiska föreningar och andra typer av kooperativa företag

kunna bedriva ekonomisk verksamhet på likvärdiga villkor med

andra aktörer på marknaden, sägs det i propositionen. Nya

kooperativa företag har kommit att spela en stor roll i samband

med omstruktureringen i kommuner och landsting samt i det

regionala utvecklingsarbetet. Staten främjar genom särskilt stöd

utvecklingen av kooperationen i landet, bl.a. för att det skall

finnas en mångfald av konkurrerande företagsformer, heter det

vidare. Arbetet bygger i hög grad på utvecklingen av

kooperationen inom EU.

Regeringen aviserar i propositionen sin avsikt att ge

Statskontoret i uppdrag att utföra samhällsekonomiska

fallstudier av organisationer som vilar på ideell eller

kooperativ grund. Studierna skall bl.a. avse de olika

kooperativa företag som ibland går under beteckningen

nykooperation. Regeringen har vidare beslutat om ekonomiskt stöd

till ett institut för social ekonomi i Östersund.

Från det aktuella anslaget betalas kostnader för stöd till

kooperativ utveckling, enligt bestämmelser i förordningen

(1993:569) om statsbidrag till kooperativ utveckling.

Statsbidrag kan ges dels för kostnadsfri information och

rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels för

kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G), som genom ett

särskilt regeringsbeslut i november 1993 fått en ändrad

verksamhetsinriktning, skall i större utsträckning än tidigare

vara ett organ där den samlade kooperationen möter

regeringsrepresentanter för att diskutera gemensamma frågor,

sägs det i propositionen. Rådets sammansättning har breddats

genom att fler berörda departement numera finns direkt

representerade i rådet.

Merparten av det aktuella stödet går till de 18 lokala

kooperativa utvecklingscentrum (LKU), som finns geografiskt

spridda i landet. LKU fungerar i många fall som spjutspetsar för

kooperativt utvecklingsarbete på det regionala och lokala

planet, framhålls det i propositionen. LKU sprider information

om de kooperativa företagsformerna samt ger stöd och råd till

dem som vill starta kooperativa småföretag av den typ som

de regionala utvecklingsfonderna lämnar till andra

företagsformer.

Som villkor för statsbidrag gäller att verksamheten skall

finansieras på annat sätt med minst lika mycket. Detta sker

genom genom bidrag från etablerade kooperativa företag,

kommuner, landsting och länsstyrelser samt genom medlemsavgifter

och uppdragsintäkter. Regeringen bedömer att ett livaktigt och

väl fungerande LKU är en förutsättning för kooperativ

småföretagsutveckling.

Statens ekonomiska stöd är i de flesta fall inte helt

avgörande för LKU:s fortbestånd men utgör ändå en väsentlig del

av finansieringen, anförs det vidare. Anslaget minskade

budgetåret 1993/94 (från 5,4 till 4,5 miljoner kronor) med

hänvisning till det statsfinansiella läget, medan antalet LKU

har ökat varje år, konstateras det i propositionen.

Riksrevisionsverket (RRV) gjorde våren 1993 en utvärdering av

stödet till LKU. Av rapporten (F 1993:23) framgår att bidraget

har varit mycket kostnadseffektivt. Under år 1992 bildades

omkring 300 nya koooperativa företag med totalt minst 1 300

arbetstillfällen. Många av dessa skulle enligt RRV:s bedömning

inte ha kommit till stånd utan LKU:s rådgivningsverksamhet. RRV

anser att samarbetet mellan LKU och andra organ som arbetar med

småföretagsrådgivning, t.ex. regionala utvecklingsfonder och

nyföretagarcentra, bör förbättras. Vidare menar RRV att det bör

ställas upp tydligare mål för bidraget för att underlätta en

kvalitetsbedömning.

Regeringen gör i budgetpropositionen bedömningen att de

riktlinjer som tidigare lagts fast för stödet till kooperativ

utveckling bör gälla även för budgetåret 1994/95. Vidare bör

metoder för att bättre kunna bedöma effekterna av stödet

kvalitativt prövas på försök, och olika samarbetsprojekt mellan

företagsrådgivare bör uppmuntras. För nästa budgetår föreslås

ett oförändrat anslag på 4,5 miljoner kronor.

Olika frågor om kooperativa företag tas upp i åtta motioner.

Det gäller dels statens stöd till kooperativ utveckling, dels

krav på att kooperativa företag skall behandlas likvärdigt med

andra företag.

Det är viktigt att satsa på det nyföretagande i kooperativ

form som nu är på stark frammarsch, sägs det i partimotionen

1993/94:N305 (s). Av särskilt intresse är de kooperativa försök

i glesbygden där man kombinerar småföretagande med

samhällsservice. Lagstiftning och olika former av stödåtgärder

måste, anser motionärerna, anpassas till de särskilda villkor

som gäller för kooperativ verksamhet.

I motion 1993/94:N203 (s) hänvisas det till RRV:s utvärdering

av LKU. Statsmakterna bör nu med kraft satsa på att det skapas

minst ett LKU i varje län, anser motionärerna.

I Värmland finns sedan länge en verksamhet -- med goda

resultat -- i kooperativ företagsform bland lindrigt

utvecklingsstörda och som inslag i den psykiska

rehabiliteringen, påpekas det i motion 1993/94:N211 (s).

Riksdagen bör uttala sig för ökat anslag för att utveckla de

kooperativa metoderna med syfte att åstadkomma nya arbeten bland

svaga grupper, anser motionärerna.

Även i motion 1993/94:N261 (s) begärs uttalanden om att den

kooperativa företagsformen skall behandlas likvärdigt med andra

företagsformer och att den kooperativa företagsformens

användning skall uppmuntras och stimuleras. I motionen hänvisas

till den medvetenhet om den kooperativa företagsformens

betydelse och framtidsutsikter som finns inom EU. Den

kooperativa företagsformen kan, enligt motionärerna, komma att

spela betydelsefulla roller i förstärkningen av

konsumentinflytandet, i den offentliga sektorns förnyelse och i

framväxten av alternativa finansiella system. Motionärerna

hävdar att flera förslag som framlagts av regeringen direkt

eller indirekt diskriminerar den kooperativa företagsformen:

nyföretagarlån hos Industri- och nyföretagarfonden kan endast

ges till aktiebolag; krediter får endast beviljas genom

aktiebolag; nya regler om offentlig upphandling försämrar

möjligheterna för lokal upphandling; bankgarantin omfattar inte

de sparformer som bedrivs inom konsumentkooperationen; den nya

konkurrenslagen diskriminerar kooperativ samverkan.

Den generella småföretagspolitiken bör i större utsträckning

beakta de kooperativa företagen, anförs det i motion

1993/94:N264 (s). NUTEK, som har det övergripande ansvaret, bör

enligt motionärerna verka aktivt för en utveckling av

kooperationen. Vidare borde NUTEK ges ett särskilt ansvar för

att ta fram statistik avseende kooperativ näringsverksamhet. I

motionen framläggs olika förslag för att främja framväxten av

kooperativa företag: en viss del av kapitalet i de regionala

investmentbolagen bör öronmärkas för kooperativa företag;

Industri- och nyföretagarfonden bör bilda ett riskkapitalbolag

för kooperativa företag i samverkan med förvaltningsbolagen Atle

AB och Bure AB och det europeiska finansieringsbolaget

Soficatra.

Det är ytterst anmärkningsvärt att regeringen -- mot bakgrund

av vad som anförs i budgetpropositionen om effektiviteten i

LKU-systemet -- föreslår ett oförändrat anslag för stödet till

kooperativ utveckling, hävdas det i motion 1993/94:N277 (s).

Genom insatser från LKU har det skapats nya arbetstillfällen på

orter där det saknas alternativ sysselsättning, säger

motionären. Kostnaderna för den långtidsarbetslöshet och

förtidspensionering som annars skulle ha blivit fallet

överstiger kraftigt kostnaderna för stödet till LKU, anser han.

Riksdagen borde därför besluta om en ökning av anslaget med 2

miljoner kronor och en motsvarande neddragning av anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Det bör göras en skyndsam utredning av i vilka avseenden

kooperativa eller liknande företagsformer missgynnas i

befintliga lagar och förordningar, anförs det i motion

1993/94:N300 (c, s). Motionärerna nämner exempel, på motsvarande

sätt som i den tidigare nämnda motionen 1993/94:N264 (s), på

regler som diskriminerar den kooperativa företagsformen. Det

svenska regelsystemet är -- till skillnad från EU:s -- inte

anpassat till småföretag i kooperativ form, hävdar de.

I Vänsterpartiets partimotion 1993/94:N281, slutligen, sägs

att producent- och konsumentkooperativa företag kan förväntas få

ökad betydelse i framtiden. Med hänsyn till de speciella

förutsättningar som gäller för kooperativa företagsformer bör

dessa ägnas större uppmärksamhet i näringspolitiken, anser

motionärerna. De aviserar sin avsikt att återkomma till frågan

om kooperativa företag i anslutning till den regionalpolitiska

propositionen.

Riksdagen avslog våren 1993 en rad motioner om kooperativa

företag. De gällde dels statens stöd till kooperativ utveckling,

dels krav på att kooperativa företag skall behandlas likvärdigt

med andra företag. Utskottet anförde (bet. 1992/93:NU25) att ett

viktigt inslag i näringspolitiken är att det åstadkoms

likvärdiga arbetsvillkor för olika företagsformer. Regeringens

förslag ansågs av utskottet utgå från grundinställningen att

kooperativa företag skall ges tillgång till information och

rådgivning via statliga insatser i samma omfattning som andra

typer av företag. I en reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), förordades att riksdagen skulle göra

uttalanden dels om att de kooperativa företagen skall behandlas

likvärdigt med andra typer av företag, dels om att regeringen

skulle lämna en samlad redogörelse till riksdagen över planerade

åtgärder för att utveckla det kooperativa nyföretagandet.

De frågor som tas upp i bl.a. motionerna 1993/94:N261 (s) och

1993/94:N300 (c, s) och som rör inlånings- och

finansieringsverksamhet som drivs av sparkassor och andra

föreningar (dvs. ej aktiebolag) kommer att behandlas av

Betaltjänstutredningen (Fi 1992:14, dir. 1992:60, 1992:95 och

1993:56). Denna del av utredningsuppdraget skall redovisas

senast under våren 1994; utredningsarbetet i övrigt skall vara

slutfört före utgången av år 1994.

Det uppdrag till Statskontoret som aviseras om i

budgetpropositionen gavs av regeringen i slutet av december

1993. Enligt regeringsbeslutet skall Statskontoret genomföra en

studie av de samhällsekonomiska effekterna av den ideella

sektorns verksamhet. Vidare skall Statskontoret klarlägga vilka

möjligheter som finns att utöka den ideella sektorns ansvar och

identifiera hinder för utvecklingen av dess engagemang i den

offentliga verksamheten. Två samhällsekonomiska

fördjupningsstudier skall genomföras: dels av

nykooperationen och dess betydelse för nyföretagandet, dels

av s.k. frivilligcentraler. Uppdraget skall vad gäller

fördjupningsstudierna avrapporteras i maj 1994 -- i övrigt skall

redovisning ske i juni 1995. Statskontoret skall samråda med

Beredningen för främjande av den ideella sektorn (C 1993:A).

Beredningen skall lämna delrapporter i mars 1994 och i mars 1995

samt lämna slutredovisning i juni 1996.

Enligt vad utskottet har erfarit kan den regionalpolitiska

propositionen, som är planerad att bli avlämnad i mars 1994,

innehålla förslag som berör kooperativa företag.

Utskottet behandlar först frågan om likabehandling av

kooperativa företag jämfört med andra företagsformer och

därefter frågan om stöd till kooperativ utveckling.

Utskottet delar den positiva syn på den kooperativa

företagsformen som ligger till grund för de här aktuella

motionerna. I den rådande ekonomiska situationen med hög

arbetslöshet kan den kooperativa företagsformen vara ett

alternativ till andra typer av företag. Detta ställer krav på

att lagstiftning och stödåtgärder anpassas till de särskilda

villkor som gäller för kooperativ verksamhet. Det är, enligt

utskottets mening, helt oacceptabelt om statsmakterna genom

utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa

företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna

företagsform. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen

klarlägga att de kooperativa företagen skall behandlas

likvärdigt med andra företag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N305

(s), 1993/94:N261 (s), 1993/94:N264 (s) och 1993/94:N300 (c, s)

i berörda delar.

Därefter övergår utskottet till att behandla frågan om stöd

till kooperativ utveckling. I likhet med vad som anförs i

motion 1993/94:N305 (s) och övriga här aktuella motioner, anser

utskottet att det är viktigt att staten ger sitt stöd till det

nyföretagande i kooperativ form som nu är på stark frammarsch.

Som sägs i motion 1993/94:N277 (s) får det betecknas som ytterst

anmärkningsvärt att regeringen -- samtidigt som man i

budgetpropositionen redovisar Riksrevisionsverkets positiva

bedömning av stödet till LKU -- föreslår att anslaget skall

ligga kvar på nuvarande nivå. Det bör då framhållas att anslaget

minskades från 5,4 till 4,5 miljoner kronor mellan budgetåren

1992/93 och 1993/94.

Riksdagen bör, med hänvisning till det anförda, besluta om en

ökning av anslaget med 2 miljoner kronor till 6,5 miljoner

kronor. Vidare bör regeringen anmodas att tillse att detta

finansieras genom en omfördelning av medel inom

Civildepartementets område. Regeringen bör återkomma med ett

förslag i kompletteringspropositionen härom. De nya verksamheter

i kooperativa företag som kan beräknas komma i gång uppväger mer

än väl de kostnader för långtidsarbetslöshet och

förtidspensionering som annars skulle uppkomma. Med det anförda

tillstyrker utskottet de här aktuella yrkandena i motionerna

1993/94:N305 (s), 1993/94:N203 (s), 1993/94:N211 (s),

1993/94:N261 (s), 1993/94:N277 (s) och 1993/94:N281 (v).

Utskottet är dock inte berett att som begärs i motion

1993/94:N277 (s) föreslå att anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall minskas med 2 miljoner

kronor för nästa budgetår. Den nämnda motionen avstyrks således

i denna del.

Varvsindustrin m.m.

Stöd till varvsindustrin

Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet.

NU22) att avskaffa dåvarande räntestöd till varvsindustrin

fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde

räntestöd utgå till såväl inhemska beställare som vid export.

Även kreditgarantier upphörde som stödform vid detta datum. I

stället skulle s.k. kontantstöd kunna utgå under perioden

1990--1992 för order som tecknades före utgången av år 1992.

Ansökan om sådant stöd skulle ha inkommit till NUTEK före den 15

januari 1993. Därefter upphörde även denna stödform.

Regeringen föreslår nu ett anslag på 50 miljoner kronor för

nästa budgetår för nämnda stöd. Kostnaderna för budgetåret

1994/95 hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för

lån med räntestöd kan maximalt uppgå till 15 år. Statens

utgifter kommer att sjunka successivt och upphöra helt år 2004,

påpekas det i propositionen.

I fem motioner framförs krav på att någon form av stöd till

varvsindustrin skall återinföras, i syfte att det skall gälla

likartade villkor i Sverige som i jämförbara konkurrentländer.

Under 1980-talet försvann det mesta av svensk varvsindustri,

framhålls det i motion 1993/94:N228 (s). Den kapacitet som finns

kvar måste värnas, vilket kan göras på något av följande två

sätt. Det ena sättet skulle vara att komplettera med alternativ

produktion -- satsningar på infrastruktur. Det andra sättet

skulle vara att behandla företagen inom varvsindustrin enligt

två grundläggande regler, nämligen konkurrens på lika villkor

och anpassning till de förhållanden som gäller i EU-länderna.

Enligt motionärernas mening vore det bästa om subventionerna

också avskaffades i EU-länderna och de nordiska länderna. Så

länge det inte sker måste dock riksdagen tillse att den svenska

varvsindustrin ges möjlighet att verka på samma villkor som

varvsindustrin i konkurrentländerna, anser motionärerna. De

menar vidare att reglerna för exportkreditgarantier bör bli

föremål för en undersökning så att samma regler gäller för alla

produkter, inkl. fartyg.

Likartade synpunkter beträffande det svenska varvsstödet

framförs i motion 1993/94:N267 (s). I denna begärs att

regeringen skall anmodas att låta utreda förutsättningarna för

den civila fartygsproduktionen och utformningen av ett svenskt

varvsstöd.

I motion 1993/94:N236 (fp) erinras om att regeringen uppdragit

åt Exportkreditnämnden (EKN) att utreda möjligheterna att lämna

garantier med särskilda villkor för finansiering vid

fartygsförsäljning (se vidare i det följande). Enligt

motionärerna bör detta uppdrag kompletteras med uppgiften att

utreda möjligheten att införa ett kontantstöd på maximalt 9 % av

produktionskostnaden, vilket är tillåtet inom EU. Motivet bakom

förslaget är att ge den svenska varvsindustrin likartade villkor

som gäller för varvsindustrin i konkurrentländerna.

Riksdagen bör uttala sig för att det skyndsamt skall

återinföras statliga kreditgarantier för varvsindustrin i

enlighet med reglerna inom OECD (Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling), anförs det i motion 1993/94:N292

(nyd). Motionärerna understryker att de inte förordar

subventioner eller bidrag utan endast kreditgarantier. De utgår

från att regeringens tidigare nämnda uppdrag till EKN att göra

en skyndsam utredning av möjligheterna att lösa

kreditgarantifrågan för varvsnäringen kommer att resultera i ett

förslag till riksdagen under våren 1994.

Motionärerna bakom motion 1993/94:N276 (v) anser att det

långsiktigt är bäst om varvsnäringen kan klara sig utan stöd.

Konkurrenssituationen blir dock orimlig, hävdar de, om ett land

är ensamt om att leva efter denna princip. Ett minimikrav är en

utökning av exportkreditgarantierna, sägs det, och om nödvändigt

bör ett nytt begränsat statsstöd övervägas. Vidare anser

motionärerna att det utrednings- och planeringsarbete som nu

pågår om tillskapandet av ett nytt storvarv i Uddevalla är värt

ett aktivt stöd från statsmakterna. Detta borde riksdagen ge

regeringen till känna.

Riksdagen avslog våren 1993 motioner (s) med krav på att

riksdagen skulle uttala sig för att den svenska varvsindustrin

skulle ges möjlighet att konkurrera på likvärdiga villkor med

varvsindustrin inom EG-länderna och övriga nordiska länder.

Utskottet anförde (bet. 1992/93:NU25) att det är mycket viktigt

att olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i

förhållande till motsvarande industrigrenar i

konkurrentländerna. Eftersom detta -- enligt ett frågesvar i

riksdagen i december 1992 av näringsminister Per Westerberg (RD

1992/93:37) -- också var regeringens ståndpunkt ansåg utskottet

att det inte då fanns behov av något initiativ av riksdagen.

Däremot borde regeringen, menade utskottet, noga följa

utvecklingen och vid behov vidta åtgärder. Utskottet pekade

också på möjligheten för varvsindustriföretagen att på samma

villkor som andra företag ansöka om exportkreditgarantier hos

EKN. I en reservation (s), med instämmande i en meningsyttring

(v), förordades att riksdagen skulle anmoda regeringen att

tillse att den svenska varvsindustrin får konkurrensvillkor som

är likvärdiga med vad som gäller för varvsindustrin i andra

länder.

Inom OECD gäller en överenskommelse om stöd till

varvsindustrin (Understanding on Export Credits for Ships, C 81

103). Enligt denna får stöd till byggande av nya fartyg lämnas

med en ränta som genom subvention inte får understiga 8 %,

applicerad på maximalt 80 % av priset och med en

återbetalningstid på maximalt 8,5 år. Denna modell för varvsstöd

tillämpas i flera av Sveriges viktigaste konkurrentländer -- i

Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan,

Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Republiken

Korea (Sydkorea). Inom OECD pågår för närvarande ett

förhandlingsarbete -- under svenskt ordförandeskap -- med syfte

att helt avveckla varvssubventionerna. Förutom Sverige deltar

EU, Förenta staterna, Japan, Finland, Norge och Sydkorea i

förhandlingarna. Ett möte ägde rum i mars 1994. Arbetet kommer

att återupptas i maj 1994 för en sista förhandlingsomgång. I

Förenta staterna behandlas nu ett förslag, Gibbons bill, som

innebär att sanktioner skall införas mot rederinäringen i de

länder som subventionerar varvsindustrin.

I Norge tillämpas ett system med kontantstöd, likartat med det

system som Sverige tidigare tillämpade. Kontantstödet i Norge

utgår sedan år 1993 med 13,2 %. Året dessförinnan var stödnivån

11,45 %.

Det stöd som lämnas i de länder som tillämpar OECD-reglerna

motsvarar ett kontantstöd -- enligt den modell som Sverige

tillämpade under åren 1990--1992 och som Norge fortfarande

tillämpar -- på ca 9 %. Denna procentsats är det tak som anges

i EU:s nuvarande direktiv för statstöd till varven (Council

Directive No L 380/27). EU fattade i december 1993 beslut om att

detta stöd får utgå t.o.m. år 1994. Om förlängning skall ske

måste beslut fattas i december 1994.

Regeringen gav i december 1993, som tidigare nämnts, EKN i

uppdrag att utreda möjligheten att inom ramen för den reguljära

verksamheten och de gällande riktlinjerna lämna garantier med

särskilda villkor för finansiering vid fartygsförsäljning.

Villkoren för sådan garantigivning skall, enligt direktiven

för uppdraget, inte innebära någon subvention för

garantitagaren. EKN skall särskilt undersöka möjligheterna till

reducerad självrisk mot bakgrund av säkerheten i fartygsvärden.

Garanti under tillverkningstiden bör kunna lämnas på samma sätt

som vid ordinarie exportkreditgarantier. Garantigivningen skall

vara förenlig med internationella överenskommelser eller

internationell praxis. EKN bör, enligt direktiven, också pröva

möjligheten att låta garantin omfatta hela krediten med

regressrätt för staten på varvet avseende självrisken. Vidare

skall EKN utreda möjligheten att utfärda garanti för

finansiering av leverans av svenskbyggt fartyg till svensk

köpare.

Inledningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag

till anslag för räntestödet till varvsindustrin.

Utskottet vill vidare framhålla -- i likhet med vad som sägs i

de här aktuella motionerna och i anslutning till vad som

anfördes av utskottet våren 1993 då liknande motioner

behandlades -- att det är mycket viktigt att olika

industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i förhållande till

motsvarande industrigrenar i konkurrentländerna. Samtidigt anser

utskottet i det här aktuella fallet att det vore önskvärt om

alla länder följde Sveriges exempel och avskaffade

varvssubventionerna. Sverige verkar aktivt för detta i bl.a. de

pågående OECD-förhandlingarna.

Utskottet noterar att också regeringen söker finna vägar för

att ge den svenska varvsindustrin mer likartade

konkurrensvillkor med dem som gäller i andra länder. Uppdraget

till EKN har denna inriktning. Enligt vad utskottet har erfarit

planerar EKN att i mitten av april 1994 redovisa resultatet av

sitt uppdrag vad gäller den del som avser garantier för

finansiering av fartyg.

Med hänsyn till den utsatta situation som varvsföretagen nu

till följd av snedvridna konkurrensförhållanden befinner sig i

anser utskottet att det noga bör prövas att under våren 1994

vidta åtgärder som kan förbättra konkurrenssituationen för

svensk varvsnäring. EKN bör sålunda skyndsamt redovisa sitt

uppdrag till regeringen. Om EKN:s uppdrag resulterar i förslag

till åtgärder som syftar till likvärdiga garantivillkor för den

svenska varvsnäringen i förhållande till dem som gäller i

jämförbara konkurrentländer bör regeringen skyndsamt genomföra

dem i lämplig form.

Regeringen bör vidare göra en översyn av konkurrensvillkoren i

övrigt för svensk varvsnäring och återkomma till riksdagen med

förslag som syftar till att varvsnäringen i Sverige får

likvärdiga konkurrensförhållanden med varvsindustrin inom OECD.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad som här

har förordats. Med ett sådant uttalande blir motionerna

1993/94:N228 (s), 1993/94:N267 (s), 1993/94:N236 (fp),

1993/94:N292 (nyd) och 1993/94:N276 (v) i sak tillgodosedda i nu

aktuellt avseende. Yrkandena om stöd till

infrastrukturinvesteringar i motion 1993/94:N228 (s) och om ett

nytt storvarv i Uddevalla i motion 1993/94:N276 (v) avstyrks av

utskottet.

Vissa anslag

Till anslaget Avgifter till vissa internationella

organisationer föreslår regeringen 7 miljoner kronor för nästa

budgetår. Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges

deltagande i följande internationella organ: Internationella

byrån för mått och vikt, Internationella organisationen för

legal metrologi, Europeiska organisationen för provning och

kontroll, Organisationen för intellektuell äganderätt samt fyra

internationella metallstudiegrupper (bly och zink, nickel,

koppar samt tenn).

Regeringen föreslår vidare 4 miljoner kronor till anslaget

Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för

nästa budgetår. Några nya åtaganden som kan leda till

utbetalningar från detta anslag görs inte längre.

Utskottet tillstyrker de båda nämnda förslagen.

Teknologisk infrastruktur

Standardisering

Statligt bidrag utgår till Standardiseringskommissionen i

Sverige (SIS), som -- i egenskap av centralorgan -- med nio

fackorgan verkar för svensk standardisering nationellt,

europeiskt och globalt. De övergripande målen för bidraget är

att standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna

marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos

svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar

när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och

egendom tillgodoses.

Sedan våren 1993 pågår en översyn av organisationen för

standardiseringen i Sverige. Sveriges industriförbund har på

begäran av SIS:s styrelse tillsatt en styrgrupp för att lägga

fram förslag till ny organisation. Gruppens förslag, som

presenterades i januari 1994, innebär i korthet en ökad

decentralisering av verksamheten samt enklare och tydligare

uppgiftsfördelning byggd på ömsesidigt ansvar fastlagt i avtal.

Nya styrelser i SIS och fackorganen skall presentera

rationaliseringsprogram som avses leda till besparingar på

20--35 miljoner kronor per år. Siktet är inställt på en ny

organisation fr.o.m. den 1 juli 1994.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års

budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1994/95.

Regeringens avsikt är att under våren 1994 följa utvecklingen av

den nya organisationen och låta analysera vilka effekter detta

får för statens roll och finansiering. Regeringen ämnar att

återkomma till riksdagen beträffande finansieringsmodellen för

bidraget till den svenska standardiseringsorganisationen inför

budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår, för att understryka

betydelsen av att standardiseringens intressenter når resultat i

sina rationaliseringssträvanden, en minskning av bidraget med ca

5 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår. Denna

minskning är avsedd för den del av bidraget till

standardiseringen som gäller industrirelaterade

standardiseringsprojekt och syftar till att

standardiseringsorganisationen skall trimmas och samordnas för

uppgiften att vara en god plattform för svenska aktörer i det

internationella standardiseringsarbetet, sägs det i

propositionen.

Regeringens förslag att minska anslaget till standardiseringen

kritiseras i motion 1993/94:N251 (s). Innan besparingar av den

pågående omorganiseringen kunnat påvisas bör inte anslaget

reduceras, anser motionärerna. De hänvisar till att det

europeiska standardiseringsarbetet genom EES-avtalet kommer att

få utomordentligt stor betydelse för Sverige och föreslår ett

oförändrat anslag. I motion 1993/94:N305 (s) föreslås, som

tidigare redovisats, att 50 miljoner kronor skall avsättas för

ett program med syfte att främja export hos småföretagen. Vid

utskottsbehandlingen har framkommit att 2 miljoner kronor av

dessa medel är avsedda för bidraget till

Standardiseringskommissionen.

Regeringen bör omgående ta initiativ till ett nationellt

kvalitetsprojekt för att höja näringslivets konkurrenskraft,

anförs det i motion 1993/94:N222 (c). Projektet borde ledas av

en styrgrupp bestående av representanter för staten,

branschorganisationer och målgruppen små och medelstora företag.

Vidare bör förutsättningarna för inrättandet av en professur med

inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag

undersökas, anser motionären. Han erinrar om att det inom EU och

genom EES-avtalet ställs krav på en harmonisering av regler och

standarder samt olika typer av formella tester, prover och

typgodkännande för produkter avsedda för EU:s inre marknad. De

företag som har anpassat sig till kvalitetssystemet ISO 9000 har

en allt större konkurrensfördel, anser motionären.

Utskottet behandlar först frågan om ett nationellt

kvalitetsprojekt som tas upp i den sistnämnda motionen

och därefter anslagsfrågan.

Riksdagen avslog våren 1993 ett yrkande om ett nationellt

kvalitetsprojekt, identiskt med det här aktuella och av samme

motionär. Utskottet anförde (bet. 1992/93:NU25) att det är

viktigt att de svenska företagen inser betydelsen av

kvalitetsutveckling för att upprätthålla och förbättra

konkurrenskraften. Med hänvisning till det arbete som bedrivs

via SIS och inom Institutet för kvalitetsutveckling ansåg

utskottet att det inte fanns något behov av ett särskilt

uttalande av riksdagen.

Kvalitetssystemet ISO 9000, som nämns i motionen, har tagits

fram inom ramen för ISO (International Standardization

Organization). ISO 9000 är en serie standarder som ger en modell

för företags verksamhetsstyrning med hjälp av kvalitetssystem. I

korthet är det en samling kriterier som en kund kan åberopa vid

sitt val av leverantörer eller som en leverantör kan utnyttja

för att inför kunden och andra samarbetspartner demonstrera sin

leveransförmåga. Svenska intressenter deltar aktivt i

utvecklingen av ISO 9000 genom den allmänna

standardiseringsgruppen (SIS-STG) vid SIS.

Industriforskningsinstitutet Institutet för

kvalitetsutveckling (SIQ) har till syfte att stimulera och

aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av

det svenska samhället. Institutet bedriver verksamhet inom

områdena information, utbildning samt forskning och utveckling.

Ett nationellt svenskt kvalitetspris har instiftats av

institutet.

Utskottet står fast vid den ståndpunkt som intogs våren

1993, då en liknande motion som den här aktuella behandlades.

Det är viktigt att de svenska företagen inser betydelsen av

kvalitetsutveckling för att upprätthålla och förbättra

konkurrenskraften. Motion 1993/94:N222 (c) avstyrks med det

sagda.

Utskottet övergår så till frågan om anslaget till

Standardiseringskommissionen.

Utskottet anser att den omorganisation av

standardiseringen som pågår och som syftar till att uppnå en

ökad decentralisering till intressenterna och ett ökat

ansvarstagande från deras sida är värdefull. För att understryka

vikten av detta arbete har regeringen föreslagit en minskning av

anslaget med 5 miljoner kronor, vilket utskottet tillstyrker.

Motion 1993/94:N251 (s) avstyrks därmed liksom motion

1993/94:N305 (s) i denna del.

Sprängämnesinspektionen

Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för

frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det

övergripande målet för verksamheten, som är helt

avgiftsfinansierad, är att förebygga att personer och egendom

kommer till skada vid hantering av sådana varor.

Inkomster hos inspektionen, som fr.o.m. innevarande budgetår

redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln

Övriga offentligrättsliga avgifter, beräknas till ca 15 miljoner

kronor under nästa budgetår.

Regeringens bedömning är att de riktlinjer som lades fast i

1991 års budgetproposition för perioden 1991/92--1993/94 bör

gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96. Regeringen

föreslår ett anslag på 15,5 miljoner kroonor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker förslaget.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion 1993/94:N268

(m) med krav på införande av en enhetlig åldergräns på 18 år för

förvärv och innehav av pyrotekniska varor. Motionärerna

erinrar om att det i praktiken förekommer två åldersgränser --

18 resp. 15 år. Detta är olyckligt, anser motionärerna. En

åldersgräns är motiverad, menar de, med hänvisning till det

stora antalet olyckor som inträffar varje år, främst i samband

med nyårsfirande, och vilka i mycket stor utsträckning drabbar

ungdomar med allvarliga skador på ögon, händer och ansikte som

följd.

Utskottet har vid skilda tillfällen behandlat -- och avstyrkt

-- motioner med krav på skärpta regler för inköp och innehav av

pyrotekniska varor (bet. 1977/78:NU2, 1981/82:NU33 och

1987/88:NU39).

Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor reglerar

hantering och import av sådana varor. Enligt den aktuella

förordningen (1988:1145) får brandfarliga och explosiva varor

hanteras och importeras endast av den som fyllt 18 år.

Sprängämnesinspektionen utfärdar föreskrifter. Vid godkännande

av en pyroteknisk vara görs en åtskillnad mellan s.k. mindre

pyrotekniska varor och övriga varor. För den första kategorin

gäller en åldersgräns på 15 år och för den sista en gräns på 18

år.

Antalet olyckor som rapporteras till inspektionen varje år är,

enligt uppgift, ringa. De allvarliga olyckorna berör uteslutande

s.k. knallpjäser för vilka gäller en åldersgräns på 18 år.

Olyckorna har berott på onykterhet, ingrepp i pjäserna och att

man inte följt instruktionerna. Enligt inspektionens bedömning

är 15-åringar fullt kapabla att hantera mindre fyrverkeripjäser.

En generell höjning av åldersgränsen anses innebära en risk för

"egen tillverkning" och "langning".

Ingripande mot störningar från fyrverkeripjäser kan ske genom

den nya ordningslagen (1993:1617) som träder i kraft den 1 april

1994. Enligt vad utskottet har erfarit bedömer

Sprängämnesinspektionen och Näringsdepartementet att denna lag

tillsammans med ökad information och effektivare kontroll skapar

förutsättningar för att ytterligare begränsa risken för skador

och andra olägenheter vid användningen av nöjesfyrverkerier.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1993/94:N268 (m).

Sveriges geologiska undersökning

Geologisk undersökningsverksamhet, m.m.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska

beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för

SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva

Sveriges geologi för att tillhandahålla och marknadsföra

geologisk information som behövs, särskilt inom områdena miljö

och hälsa, fysisk planering och hushållning med naturresurser,

naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar.

SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional

förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering.

Regeringens bedömning är att de riktlinjer som lades fast i

1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen

våren 1992 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga

verksamhetsmålen, gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Den ändring av gällande verksamhetsmål som nu, enligt

regeringen, behöver göras har sin grund i riksdagens beslut

våren 1993 -- med anledning av regeringens förslag i

budgetpropositionen 1993 -- om minskade ekonomiska ramar för

SGU. Enligt förslaget skall tre av de fyra långsiktiga

verksamhetsmålen justeras så att målåren ändras: till år 2004

för flyggeofysisk undersökning (f.n. år 2002), till år 2025 för

geologisk undersökning till lands (f.n. år 2020) och till år

2060 för maringeologisk undersökning (f.n. år 2050). Det fjärde

verksamhetsmålet avser den geologiska undersökningen till lands

i Västerbottens och Norrbottens län, där målåret föreslås vara

oförändrat, dvs. år 2010. Den föreslagna ändringen av

verksamhetsmålen ger enligt regeringens bedömning också utrymme

för vissa besparingar (ca 3 %).

Regeringen begär riksdagens godkännande av att de långsiktiga

verksamhetsmålen ändras på angivet sätt. Vidare föreslås ett

anslag för den geologiska undersökningsverksamheten, m.m. på

130,7 miljoner kronor för nästa budgetår.

Olika frågor om mineralförsörjning tas upp i sju motioner.

Det är angeläget att slå vakt om den svenska gruvindustrin,

sägs det i partimotionen 1993/94:N305 (s). För att gruvnäringen

långsiktigt skall överleva måste det ske en fortlöpande satsning

på baskartering och mineralprospektering, anser motionärerna.

Sverige har en bergggrund med mycket hög potential för nya

fyndigheter av malmer, erinrar de om och anför att

prospekteringen ger grunden för den mineralutvinning som skall

bedrivas i framtiden. Det är därför angeläget att det utgår stöd

till prospektering, menar motionärerna. I motionen föreslås att

350 miljoner kronor skall anslås för nästa budgetår för

nationella program på särskilda områden, bl.a. inom

gruvnäringen.

Tre frågor tas upp i motion 1993/94:N288 (s). Den första

gäller prospekteringsverksamheten, där riksdagen, enligt

motionärerna, bör uttala sig för en kraftigt ökad satsning. Att,

som regeringen nu gör, helt avveckla statens medverkan i detta

är aningslöst, anför motionärerna och tillägger att staten i

nästan alla andra länder i någon form engagerar sig i

prospekteringen. Den andra frågan gäller

baskarteringsverksamheten i Västerbottens län, vilken, enligt

motionärernas mening, behöver utökas. Slutligen föreslås att

riksdagen skall uttala sig för att Norrlandsfonden skall ges ett

samordnande ansvar för mineraljakten och tillföras medel för

detta. Syftet är att stimulera att fler aktörer deltar i

mineraljakten.

I fyra motioner -- 1993/94:N249 (s), 1993/94:N202 (m),

1993/94:N229 (fp) och 1993/94:N208 (c) -- tas upp frågan om

behovet av ökad kartering i Jämtlands län.

Genom SGU:s strategiplan för berggrundskartering blir behoven

av kartering i Jämtlands län tillgodosedda i mycket begränsad

utsträckning, anförs det i motionerna. Länsstyrelsen i Jämtlands

län har försökt uppnå omprioritering i SGU:s strategiplan,

vilket enligt SGU inte är möjligt, säger motionärerna. På grund

av akut råvarubrist hos ett företag i länet sommaren 1993

beslutade Länsstyrelsen att medverka i finansieringen av ett

karteringsarbete hos SGU. Enligt motionärerna bör

karteringsarbetet i länet bedrivas med ambitionen att minst två

kartblad (à 625 km2) per år skall tas fram under den

närmaste tioårsperioden. Ansvaret för detta borde åligga SGU.

Riksdagen bör genom ett uttalande uppmärksamma regeringen på den

redovisade situationen i Jämtlands län, föreslår motionärerna.

I en av de nämnda motionerna, 1993/94:N229 (fp), vidgas kravet

på ökad baskartering till att också avse Västernorrlands län.

För detta län uppges behovet vara minst 1,5 kartblad per år

under den kommande tioårsperioden. Motionären föreslår att de

medel som kommer in till statskassan via täktavgifter -- årligen

ca 1 miljon kronor i Västernorrlands län och ca

700 000--800 000 kr i Jämtlands län -- skall användas för att

finansiera den ökade karteringen.

Riksdagen bör uttala sig för att det skall inrättas ett

statligt mineralutvecklingsbolag, anförs det i motion

1993/94:N232 (v). Prospektering är till sin natur långsiktig,

samtidigt som risktagandet är högt, konstaterar motionärerna. I

nästan alla länder där prospektering bedrivs finns det någon

form av statlig prospektering eller statligt stöd, sägs det

vidare. Det är dessutom angeläget att baskarteringsverksamheten

i Norr- och Västerbotten utökas, så att prospekteringsverksamhet

där underlättas de närmaste åren, anser motionärerna. För att

åstadkomma en snabbare baskarteringsverksamhet bör ytterligare

15 miljoner kronor tillskjutas SGU för nästa budgetår, föreslår

de. Därvid borde målåret tidigareläggas till år 2002.

Förslagen i motionerna avser tre områden --

prospekteringsverksamhet, baskartering och mineraljakten.

Utskottet lämnar först vissa uppgifter om dessa områden.

Beträffande prospekteringsverksamhet beslöt riksdagen

våren 1992 (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. NU18) att statens

insatser inom mineralområdet skall koncentreras på

basverksamhet, främst i form av grundläggande geologisk

undersökningsverksamhet samt forskning och utveckling. Beslutet

innefattade vidare en avveckling av den statliga

prospekteringsverksamheten och Nämnden för statens gruvegendom

(NSG). Kritik mot regeringens förslag framfördes i en

reservation (s) och i en meningsyttring (v). Likartade

ställningstaganden gjordes våren 1993 då riksdagen avslog

motioner (s) om statliga insatser för prospekteringsverksamheten

(bet. 1992/93:NU26). Motionerna följdes upp i en reservation

(s).

Våren 1993 beslöt riksdagen (prop. 1992/93:238, bet. NU33) om

vissa ändringar i minerallagen (1991:45). Lämplighetskravet vid

bearbetningskoncession avskaffades. Tidigare hade följande tre

krav för bearbetningskoncession uppställts: fyndigheten skulle

sannolikt kunna tillgodogöras ekonomiskt, vilket innebar att

s.k. malmbevisning skulle företes; sökanden skulle anses lämplig

att bearbeta fyndigheten; fyndighetens belägenhet och art skulle

inte göra det olämpligt att sökanden fick den begärda

koncessionen. Utskottet ansåg, i likhet med regeringen, att

lämplighetskravet inte fyllde någon självständig funktion och

att kravet på malmbevisning kunde anses tillgodose samma syfte

som lämplighetskravet hade haft. I en reservation (s), med

instämmande i en meningsyttring (v), föreslogs att

lämplighetskravet skulle bibehållas.

En annan ändring i minerallagen som gjordes var att

giltighetstiden för bearbetningskoncession förlängdes från 10

till 25 år. Detta motiverades med den långsiktighet som

karakteriserar verksamheten inom gruvnäringen. I en

meningsyttring (v) föreslogs att giltighetstiden inte skulle

förändras.

Ytterligare en ändring som genomfördes var att institutet

kronoandel, enligt vilket staten har rätt att bli hälftenägare i

varje gruvprojekt, avvecklades. Utskottet ansåg att detta skulle

främja prospekteringen och därmed bidra till utvecklingen av en

livskraftig mineralindustri i Sverige. I en meningsyttring (v)

föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle bibehållas.

Utskottet har -- via SGU och mineralkontoret i Malå --

inhämtat vissa uppgifter som belyser omfattningen av

prospektering.

Tabell. Antalet meddelade undersökningskoncessioner och

nedlagda prospekteringskostnader åren 1986--1993

_____________________________________________________________

År Meddelade Prospekteringskostnader

undersöknings- miljoner kronor

koncessioner* __________________________________

NSG Med statl. Övriga Totalt

Antal stöd

_____________________________________________________________

1986 326 41 36 86 163

1987 255 40 36 61 137

1988 213 57 31 49 137

1989 237 50 27 54 131

1990 274 59 24 76 159

1991 199 53 - 83 136

1992 134 38 - 70 108

1993 149 3 - 98 101

____________________________________________________________

* Begreppet undersökningskoncession ersatte fr.o.m. den

1 juli 1992 det tidigare begreppet inmutning.

Källa: SGU

Av tabellen framgår bl.a. att omfattningen av prospektering

har minskat under de första åren på 1990-talet. Detta är en

utveckling som också gäller i andra jämförbara länder, t.ex. i

Canada.

Antalet undersökningskoncessioner som har meddelats eller

förlängts har ökat något det senaste året -- från 134 år 1992

till 149 år 1993. Under år 1993 och framför allt under år 1994

har, enligt uppgift från mineralkontoret i Malå, intresset från

utländska företag för att söka undersökningstillstånd i Sverige

ökat påtagligt.

Beträffande baskartering fastlades de allmänna

riktlinjerna av riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:100 bil. 14,

bet. NU23). Därvid uttalades att det i huvudsak får anses vara

en uppgift för samhället att tillhandahålla grundläggande

geologisk information och att verksamheten bör orienteras mot de

regioner där efterfrågan är störst. Verksamheten skall

finansieras via anslag. Som mål för den landbaserade

systematiska undersökningsverksamheten angavs att Sverige år

2020 (nu föreslaget ändrat till år 2025) skall ha undersökts på

ett sådant sätt att geologisk information finns tillgänglig för

75 % av landets yta där behoven är störst. Ambitionen

beträffande undersökningens noggrannhet skall anpassas efter

strukturen på den geologiska informationens efterfrågan, dvs.

befolkningstätheten i olika delar av landet skall vara en viktig

styrande faktor. Det ankommer på SGU att efter samråd med

berörda intressenter fastlägga en plan för karteringens

genomförande. I propositionen sades också att det ansågs

angeläget att intäktsfinansieringen ökades.

Vad gäller kraven i motion 1993/94:N288 (s) på utökad

baskartering i Västerbottens och Norrbottens län kan noteras att

SGU -- på regeringens uppdrag -- har undersökt förutsättningarna

för och konsekvenserna av en snabbare undersökningsverksamhet

genom att ändra målåret från år 2010 till år 2002. Detta skulle,

enligt SGU:s bedömning, kräva ett resurstillskott om 16 miljoner

kronor per år för att SGU:s övriga verksamhet inte skall

påverkas. En tidigareläggning utan utökning av ramen anses inte

möjlig utan att konsekvenserna för den av statsmakterna

prioriterade undersökningsverksamheten i de befolkningstäta

områdena skulle bli betydande. SGU anser att all övrig

verksamhet avseende berggrund och jordarter i övriga Sverige

skulle behöva läggas ned under perioden.

När det gäller kraven på utökad kartering i Jämtlands län har,

enligt vad utskottet erfarit, Länsstyrelsen i Jämtlands län i

december 1993 hemställt hos näringsminister Per Westerberg att

han skall vidta sådana åtgärder att behovet av geologisk

information i Jämtlands län kan tillgodoses i erforderlig

omfattning. I sitt svar erinrar näringsministern om att det

ankommer på en myndighet, i det här fallet SGU, att med

utgångspunkt i statsmakternas beslut om mål och riktlinjer

utarbeta en plan för verksamheten. Han meddelar också att han

erfarit att skillnaden mellan vad som är möjligt att uppnå inom

anvisade ekonomiska ramar och vad som redan är tillgängligt i

form av geologisk information snarare är mindre i Jämtlands län

än i många andra län. Slutligen rekommenderas Länsstyrelsen att

fortsätta dialogen med SGU för att få till stånd eventuella

omprioriteringar i SGU:s långsiktiga plan till förmån för länet.

Läget beträffande kartering i Jämtlands län är, enligt vad

utskottet har erfarit, att det finns en upprättad länskarta i

skalan 1:200 000 från år 1984. Till denna karta har ingen

skriftlig beskrivning ännu presenterats. (För att en karta skall

kunna komma till praktisk användning krävs en skriftlig

beskrivning.) Enligt vad utskottet har erfarit planeras detta

ske först under år 1995.

Det tredje området som tas upp i de här aktuella motionerna är

mineraljakten. Under beteckningen mineraljakt anordnas

pristävlingar för att allmänheten skall stimuleras att leta

efter malm och industrimineral. Mineraljakterna är organiserade

i tre regionala enheter. Norrlands mineraljakt finansierades och

administrerades fram till halvårsskiftet 1988 av

Norrlandsfonden. Efter det att fonden avsade sig uppgiften

övertogs den av länsstyrelserna i de fyra berörda länen.

Riksdagen har vid en rad tillfällen behandlat frågan om

mineraljakterna och Norrlandsfondens engagemang i dessa. Vid det

senaste tillfället, våren 1993 (bet. 1992/93:NU26), anförde

utskottet att det tillkommer Norrlandsfondens styrelse och

ledning att avgöra vilken verksamhet som skall bedrivas. I en

reservation (s) följdes det aktuella motionsyrkandet upp.

Riksdagen instämde i utskottets bedömning.

Enligt utskottets mening behövs det ökade insatser för

kartering. Denna verksamhet är av avgörande betydelse för

prospektering och mineralutvinning. Anslaget till SGU bör ökas

med 15 miljoner kronor till 145,7 miljoner kronor för att

möjliggöra detta. Därmed blir motion 1993/94:N305 (s)

tillgodosedd i denna del. Även motionerna 1993/94:N288 (s) och

1993/94:N232 (v) blir delvis tillgodosedda i motsvarande delar.

När det gäller yrkandena i några motioner om ökad kartering i

Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län

anser utskottet att det är en uppgift för SGU att inom ramen för

anvisade medel och med utgångspunkt i av statsmakterna fastlagda

riktlinjer göra erforderliga avvägningar. Härvid bör dock

beaktas att den utökning av medlen som utskottet här förordar

skall användas för ökad kartering. Motionerna 1993/94:N249 (s),

1993/94:N202 (m), 1993/94:N229 (fp) och 1993/94:N208 (c)

avstyrks därmed.

De förändrade långsiktiga verksamhetsmål som regeringen vill

ha riksdagens godkännande av tillstyrks av utskottet vad avser

den flyggeofysiska och maringeologiska undersökningen.

Regeringen bör dock återkomma med ett nytt förslag när det

gäller geologisk undersökning till lands med beaktande av de

ökade medel för ändamålet som utskottet föreslår.

Beträffande kraven på statligt deltagande i

prospekteringsverksamheten, som förs fram i vissa av de här

aktuella motionerna, står utskottet kvar vid sin tidigare

principiella ståndpunkt. Statens roll på det näringspolitiska

området skall i huvudsak vara att skapa generellt goda

förutsättningar för näringslivet. Detta synsätt låg bakom

regeringens förslag våren 1992 om att prospektering inte skall

äga rum i statlig regi eller med statliga medel, vilket

riksdagen, som tidigare nämnts, ställde sig bakom. Utskottet

avstyrker således motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N288 (s)

och 1993/94:N232 (v) i berörda delar.

I fråga om mineraljakten, som aktualiseras i motion

1993/94:N288 (s), har utskottet vid upprepade tillfällen gett

uttryck för sin uppfattning om dennas betydelse. Enligt

utskottets mening tillkommer det dock Norrlandsfondens styrelse

och ledning att avgöra vilken verksamhet som skall bedrivas.

Några nya omständigheter som ger anledning till ändrat

ställningstagande i frågan om mineraljakternas organisation

eller finansiering har inte framkommit sedan frågan senast

behandlades. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

Geovetenskaplig forskning

Rubricerat anslag disponeras av SGU för att främja och stödja

riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.

Anslaget, som föreslås till 4,9 miljoner kronor för nästa

budgetår, är beräknat utifrån de riktlinjer för treårsperioden

1993/94--1995/96 som riksdagen beslöt om våren 1993 (prop.

1992/93:170 avsnitt 12, bet. NU30) och med ett produktivitets-

och effektivitetskrav om 3 % i enlighet med den princip som

tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Teknisk forskning och utveckling

Allmän inriktning av teknisk forskning och utveckling

I det inledande avsnittet i Näringsdepartementets bilaga till

budgetpropositionen ger regeringen sin syn på den allmänna

inriktningen av teknisk forskning och utveckling.

En stor del av Sveriges strukturella förnyelse under det

närmaste decenniet måste ske genom tillväxt av forsknings- och

kunskapsintensiv industri, sägs det i propositionen. Kunskap är

på väg att bli den viktigaste produktionsfaktorn. Den

övervägande delen av forsknings- och utvecklingsinsatserna

finansieras av och utförs i företagen. Statens uppgift är,

enligt regeringens mening, att skapa gynnsamma generella

förutsättningar för näringslivet genom att bidra till en

konkurrenskraftig forskningsmiljö. Generellt verkande insatser

från statens sida innebär bl.a. en betoning av grundläggande

forskning och en utveckling av basteknologier för breda

tillämpningar.

I proposition 1992/93:170 om forskning för kunskap och

framsteg lämnades förslag till forskningsprogram för perioden

1993/94--1995/96. De övergripande målen för statens insatser

är att bidra till följande:

att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och den

svenska ekonomins attraktionskraft när det gäller industriell

verksamhet,

att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen,

att skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt för

näringslivets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra

viktigaste konkurrentländer.

Det av riksdagen antagna programmet syftar till att förnya och

effektivisera den tekniska forskningen främst genom

omprioriteringar. Inom området forskning och utveckling kring

nya basteknologier är de prioriterade områdena

informationsteknologi, materialteknik och bioteknik. Inom s.k.

utvecklingsområden med väsentlig industriell potential är de

prioriterade områdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik,

processteknik, transportteknik, miljöteknik och vidareförädling

av skogsråvara.

Svenska företag och forskningsinstitutioner har under de

senaste åren deltagit på projektnivå i EU:s forsknings- och

utvecklingsprogram, påpekas det i propositionen. I och med

EES-avtalets ikraftträdande associeras Sverige till EU:s tredje

ramprogram för forskning och utveckling.

Insatser görs för att underlätta små och medelstora företags

medverkan i FoU-aktiviteter, heter det vidare i propositionen.

Det sker t.ex. genom NUTEK:s särskilda program, nämligen

underleverantörsmedverkan inom det fordonstekniska programmet

och programmet för arbetslösa civilingenjörer i småföretag.

Nya former för forskningssamverkan mellan

universitet/högskolor och industrin har utvecklats, erinras det

vidare om i propositionen. Ett exempel är de sju

teknikbrostiftelserna, ett annat är NUTEK:s arbete med

kompetenscentra.

I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets partimotioner

1993/94:N305 och 1993/94:N281 aktualiseras inriktningen av

teknisk forskning och utveckling.

FoU är -- vid sidan om uppfinnar- och innovationsverksamhet --

det andra viktiga ledet i det arbete som krävs för att öka

graden av produktionsförnyelse, anförs det i den förstnämnda

motionen. Det är i första hand den tillämpade forskningen och

teknikutvecklingen som måste stärkas, anser motionärerna.

Framför allt gäller det att förbättra kontakterna mellan

högskola och företag. På följande områden borde regeringen i

samband med den aviserade propositionen om utbildning och

forskning senare under våren 1994 återkomma med förslag:

De existerande s.k. industriforskningsinstituten bör vara ett

prioriterat område. Det bör utredas om det kan inrättas ett

produktutvecklingsinstitut, inriktat på små företag, med uppgift

att stödja produktutveckling och teknikspridning, enligt

förebilder i Tyskland (Frauhofer Institut och Steinbeis

Stiftung).

Det bör göras ytterligare satsningar på FoU inom viktiga

framtidsområden, t.ex. biomedicinsk teknik, produktionsteknik

inkl. verkstadsteknik, processteknik, transportteknik,

materialteknik, miljöteknik, skogsindustriell forskning och

transportteknik.

Kompetenscentra bör etableras i anslutning till högskolorna.

Forskning för omställning till miljövänliga och förnyelsebara

energisystem bör utökas.

Särskilda FoU-insatser för små och medelstora företag bör

genomföras.

Insatser för att företag skall kunna hämta hem ny teknik,

t.ex. stöd till små företag för att "hyra teknikchef" och delta

i FoU-projekt, bör beslutas om.

Teknisk forskning och utveckling är grundläggande för

förnyelsen av svenskt näringsliv, sägs det i motion 1993/94:N281

(v). Vänsterpartiet har avsatt 250 miljoner kronor utöver

regeringens förslag för det berörda anslaget (se vidare i det

följande).

Regeringen tillsatte hösten 1993 en styrgrupp med uppdrag att

se över industriforskningssystemet. Gruppen redovisade i januari

1994 rapporten Förslag till struktur i systemet för

industriforskning (Ds 1994:25), i vilken föreslås en rad

åtgärder i syfte att åstadkomma ett effektivare, mer öppet och

flexibelt industriforskningssystem. Förslagens strategiska

struktur bygger på följande:

en prioriteringsmodell med finansieringskonsekvenser som

utgår från särskilt viktiga värderingskriterier,

en förstärkt ömsesidig samverkan mellan högskola och

industriforskning,

ett effektivare utnyttjande av industriforskningssystemet i

tekniktransferering till små och medelstora företag,

ett mer konsekvent utnyttjande av programstyrelser för att

kanalisera näringslivets prioriteringar och

forskningsbeställningar.

Styrgruppens förslag kommer att behandlas i den proposition om

utbildning och forskning som är aviserad till mars 1994.

Omstruktureringsarbetet, som skall vara genomfört senast den 30

juni 1995, skall genomföras successivt av NUTEK.

Inom NUTEK pågår vidare ett arbete med att ta fram ett förslag

om inrättande av ett 30-tal kompetenscentra. I regleringsbrevet

för innevarande budgetår har inom anslaget Informationsteknologi

(F 2) tagits upp ett belopp på 20 miljoner kronor för detta

ändamål. Enligt vad utskottet har erfarit kommer regeringen att

i regleringsbrevet för nästa budgetår lämna anvisningar för

detta ändamål också inom anslaget Teknisk forskning och

utveckling (F 1).

Utskottet har tidigare gett uttryck för sin uppfattning

att näringspolitiken bör föras med generella medel. Denna

grundinställning bestämmer också utskottets uppfattning om hur

statens insatser rörande teknisk forskning och utveckling skall

utformas.

Det angivna synsättet präglade regeringens förslag beträffande

teknisk FoU under treårsperioden 1993/94--1995/96 som lades fram

våren 1993 och som riksdagen ställde sig bakom. Statens insatser

bör sålunda främst avse områdena grundläggande forskning och

utveckling av basteknologier.

De synpunkter som förs fram i motionerna 1993/94:N305 (s) och

1993/94:N281 (v) skiljer sig från utskottets genom förordandet

av selektiva insatser som där görs. Motionerna avstyrks av

utskottet i berörda delar.

Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

Den träråvarubaserade industrin är föremål för yrkanden i 16

motioner.

Regeringen bör anmodas att lägga fram ett förslag till

skogsindustriellt program, anförs det i Socialdemokraternas

parti- och kommittémotioner 1993/94:N305 och 1993/94:N289.

Sverige är världens tredje största exportör av papper, massa

och sågade trävaror, och skogsnäringen står för en mycket stor

del av det svenska exportnettot, konstateras det i den

förstnämnda motionen. Inom skogsnäringen finns det stora

eftersatta behov av FoU-insatser, vilket är belyst i olika

rapporter (Ds 1991:62 och SOU 1991:83). Motionärerna föreslår

att det skall uppdras åt en särskild utredning att ta fram ett

program med insatser under en femårsperiod och med följande

inriktning:

Skogsbruket: En viktig samhällsuppgift är att skapa

förutsättningar för att skogsresurserna bättre tas till vara med

hänsynstagande till de naturliga förutsättningarna. Det krävs

teknisk och organisatorisk utveckling för att bättre utnyttja

skogen som en energikälla.

Massa- och pappersindustrin: Sverige måste, tillsammans med

övriga nordiska länder, slå vakt om den färskfiberbaserade

industrin, utan att göra avkall på miljöambitionerna. Detta bör

bl.a. ske i diskussioner om EU-direktiv om återvinningsnivåer

och returpapper.

Sågverksindustrin: En ny typ av affärsrelationer mellan

internationella trävaruköpare och sågverksindustrin växer fram

där service, produktutveckling och teknik är minst lika

betydelsefullt som prisfrågor. Det krävs en strukturanpassning

av den svenska sågverksindustrin, i vilken staten bör engagera

sig.

Byggnadssnickeri- och trähusindustrierna: Ett program för

kompetensutveckling med inriktning på export bör startas och

också inkludera stöd till marknadsundersökningar och direkta

exportfrämjande aktiviteter.

Även i den andra motionen påpekas att skogsindustrin är en

ekonomisk motor för Sverige, som med mer än hälften bidrar till

nettoexportintäkterna. Skogsindustrin befinner sig i en

situation med ett behov av starkt ökade resurser för FoU, heter

det vidare. Det har i olika sammanhang framförts uppfattningen

att staten måste bidra med ökade medel för inrättande av

professurer inom det skogsindustriella området. Det är

nödvändigt att skogsindustrin medverkar i denna

resursförstärkning, anser motionärerna. De menar att de

branschprogram som tidigare bedrevs av NUTEK åter bör startas.

Insatser borde också kunna göras genom branschförbund och

branschforskningsinstitutet Trätek.

Liknande synpunkter på behovet av ökade insatser för FoU inom

den träråvarubaserade industrin och framtagande av ett

branschprogram i syfte att öka vidareförädlingen av skogsråvara

framförs i ytterligare nio motioner från enskilda

socialdemokratiska motionärer, nämligen i motionerna

1993/94:N209, 1993/94:N214, 1993/94:N227, 1993/94:N286,

1993/94:N291, 1993/94:N306, 1993/94:T215, 1993/94:Jo311 och

1993/94:A450. I några av motionerna fokuseras intresset särskilt

på vissa regioner. Sålunda föreslås i motion 1993/94:N227 (s)

att länsstyrelserna i Gävle--Dala-regionen skall tillföras 150

miljoner kronor för särskilda stödinsatser. I motionerna

1993/94:N286 (s) och 1993/94:N306 (s) föreslås särskilda

insatser för träindustrin i norra Sverige. Omlokalisering av

Svenska träforskningsinstitutet -- helt eller delvis -- till

Västernorrlands län föreslås i motion 1993/94:T215 (s), och i

motion 1993/94:A450 (s) begärs att ett trätekniskt centrum skall

inrättas i Dalarna.

Även i motionerna 1993/94:A454 (m) och 1993/94:N257 (kds)

föreslås ökade satsningar på forskning inom den

träråvarubaserade industrin -- dock inom givna budgetramar.

Motionärernas syfte är att öka förädlingsgraden inom industrin.

Det bör förläggas ett trämekaniskt centrum till sydöstra

Sverige, anförs det i motion 1993/94:Jo226 (c) med rubriken

Jord- och skogsbruk i Kalmar län.

Mot bakgrund av skogsbrukets och skogsindustrins stora

betydelse för Sverige borde det från statens sida föras en

långsiktig, systematisk och övergripande branschpolitik, med

syfte att hjälpa dessa sektorer över den nedgångsperiod som

pågår, anförs det i motion 1993/94:N245 (v). Vikten av bättre

och mer långtgående vidareförädling av sågad träråvara kan inte

nog understrykas, anser motionärerna. Under flera år bedrevs ett

bra utvecklingsprogram för träindustrin genom Träman 90, sägs

det vidare i motionen. Programmet, som var inriktat på de fyra

nordligaste länen, hade till syfte att öka förädlingsgrad,

produktivitet och lönsamhet inom sågverk och

trämanufakturföretag. Regeringen bör, enligt motionärerna, ge

NUTEK i uppdrag att starta ett program, i samarbete med t.ex.

utvecklingsfonderna, med föjande innehåll: förbättrad

kundanpassning, marknadsanalyser, förbättrad marknadsföring och

samordning av småföretags exportsatsningar. Motionärerna

föreslår att 15 miljoner kronor skall anvisas för programmet för

nästa budgetår.

Det bör genomföras en utredning av småhusindustrin i Sverige,

anförs det i motion 1993/94:N217 (-). Den svenska

småhusindustrin -- som tidigare enligt motionären var en av

Europas mest moderna -- har helt raserats på ett år, heter det.

Detta borde regeringen göra något åt, anser han.

I anslutning till behandlingen våren 1993 av regeringens

förslag i den forskningspolitiska propositionen om

kunskapsförsörjningen för den träråvarubaserade industrin

behandlades också ett flertal motioner med krav på ökade

satsningar på området. Utskottet, som avstyrkte motionerna,

hänvisade till regeringens förslag (bet. 1992/93:NU30). Enligt

utskottets mening fanns det, mot bakgrund av de stora värden som

ligger i en ökad användning av skogsråvaran, många skäl som

talade för att exempelvis delar av anslaget till energiforskning

samt ofördelade löntagarfondsmedel med fördel skulle kunna

inriktas mot en intensifierad träteknisk forskning. Utskottet

utgick från att regeringen under hösten 1993, i lämpligt

sammanhang, skulle redovisa utformningen av det i propositionen

föreslagna skogsindustriella forskningsprogrammet. I en

reservation (s) resp. en meningsyttring (v) förespråkades ökade

satsningar. Riksdagen följde utskottet.

I det inledande avsnittet i Näringsdepartementets bilaga till

årets budgetproposition sägs att vidareförädling av skogsråvara

ingår bland de prioriterade områdena inom utvecklingsområden med

väsentlig industriell potential.

Den träråvaruinriktade forskningen stöds av myndigheter under

såväl Näringsdepartementets som Utbildningsdepartementets och

Jordbruksdepartementets verksamhetsområden, sägs det i

propositionen. De närmast berörda statliga organen -- NUTEK,

Skogs- och jordbrukets forskningsråd och Teknikvetenskapliga

forskningsrådet -- har i samverkan med industrin utarbetat olika

program och projektförslag.

Ett förslag till det skogsindustriella forskningsprogram som

aviserades om i den forskningspolitiska propositionen våren 1993

har nu utarbetats av en arbetsgrupp med företrädare för Närings-

och Utbildningsdepartementen, NUTEK och skogsindustrin.

Programmet, som totalt uppgår till 10 miljoner kronor per år i

tre år, omfattar tre delar -- Papper, färg och tryck (4,5

miljoner kronor), Nya produkter ur förnyelsebara råvaror (1

miljon kronor) och Nordic Wood och nationella insatser inom

området trä och miljö (4,5 miljoner kronor). Den första delen,

som starkt har prioriterats av massa- och pappersindustrin,

har som mål att Sverige skall bli ett av de ledande länderna när

det gäller forskning inom området papper, färg och tryck. Syftet

med den andra delen av programmet är att genom

kunskapsuppbyggnad öka förutsättningarna för att ta fram nya

miljöanpassade kemikalier för användning i bl.a.

skogsindustriella produkter. Den tredje delen innebär att

Sverige fullt ut skall kunna delta i det nordiska samarbetet

inom ramen för Nordisk Industrifonds program Nordic Wood. I

detta program är trä och miljö en viktig del. I mån av tillgång

på projektmedel skall också nationella projekt inom trä- och

miljöområdet stödjas. Industrin har förklarat sig beredd att

delta i finansieringen, varvid en riktlinje är att statens medel

skall motsvaras av insatser av minst motsvarande storlek från

industrin, utom när det gäller Nordic Wood, där särskilda

finansieringsregler gäller.

Inom arbetsgruppen har diskuterats vilka åtgärder som krävs

från såväl industrins som statens sida för att industrins

långsiktiga internationella konkurrenskraft skall säkras.

Industrins förslag innebär ett årligt behov av statliga medel

för infrastrukturella åtgärder på i storleksordningen 150

miljoner kronor. Detta innebär en ökning med ca 100 miljoner

kronor jämfört med vad som gäller för närvarande, varav ungefär

hälften kan hänföras till utbildningssidan och hälften till

teknisk forskning och kompetensutveckling.

Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde bedriver

Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), som är ett

forskningsråd för grundvetenskaplig teknisk forskning,

verksamhet på det aktuella området. TFR har för de närmaste åren

beslutat om stöd på sammanlagt ca 11 miljoner kronor till

teknisk grundforskning inom området skogsteknik.

I Jordbruksdepartementets bilaga i budgetpropositionen

redovisas att Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) hösten

1993 lade fram en lägesrapport rörande det

träfiberforskningsprogram som aviserades om i den

forskningspolitiska propositionen. Detta har nu följts av att

SJFR och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har beslutat

inrätta en s.k. forskarskola för trä- och fiberforskning. SJFR

och SLU bidrar vardera med 5 miljoner kronor för det första året

i denna forskarskola. 24 nya doktorander kommer att rekryteras

till skolan.

SJFR har vidare inom sin tvärvetenskapliga skogsforskningsram

ett träkvalitetsprogram. För de fem budgetåren 1991/92--1995/96

har SJFR avsatt 28 miljoner kronor i programmet, och industrin

har gjort en satsning av minst motsvarande storlek.

Den akademiska grundutbildningen för massa- och

pappersindustrin sker vid de tekniska högskolorna i Stockholm

och Göteborg. Skogsindustrins tekniska forskningsinstitut (STFI)

bidrar med stipendier och medverkar i utbildningen. Vid

högskolan i Karlstad finns en mellaningenjörsutbildning.

Forskningssidan domineras helt av STFI. De mindre instituten med

anknytning till pappers- och cellulosaområdet -- Grafiska

forskningslaboratoriet, Packforsk och Ytkemiska laboratoriet --

har också viss forskningsverksamhet inom området.

Högre utbildning för träindustrin bedrivs på tre ställen --

Högskolan i Luleå vid dess avdelning i Skellefteå, Tekniska

högskolan (KTH) i Stockholm och SLU i Umeå och Uppsala.

Industriforskningsinstitutet Trätek -- Institutet för träteknisk

forskning --, som dominerar på forskningssidan, har tre

avdelningar förlagda till Stockholm, Skellefteå och Jönköping.

Möbelinstitutet i Stockholm bedriver forskning och

provningsverksamhet avseende möbler. SLU har tre institutioner

som är delvis inriktade på trä, en i Alnarp och två i Uppsala.

Forskning bedrivs i mindre omfattning vid Högskolan i Luleå

(avdelningen i Skellefteå) och vid de tekniska högskolorna i

Stockholm, Göteborg och Lund.

För forskning vid industriforskningsinstitut med anknytning

till skogsindustrin -- STFI, Trätek, Möbelinstitutet och

Grafiska forskningslaboratoriet -- beräknas staten via NUTEK

bidra med ca 70 miljoner kronor under innevarande budgetår. I

den proposition om utbildning och forskning som har aviserats

till mars 1994 kommer, som tidigare nämnts, frågor om

industriforskningsinstituten att behandlas. I denna proposition

kommer också att lämnas förslag till åtgärder för industriell

kompetensutveckling.

I flera motioner hänvisas till det särskilda branschprogram

för insatser inom den träbearbetande industrin som NUTEK bedrev

fram t.o.m. budgetåret 1991/92. I budgetpropositionen 1992

föreslogs att detta program, som finansierades via anslaget

Småföretagsutveckling och som hade bedrivits sedan början av

1970-talet, skulle upphöra den 1 juli 1992 i stället för, som

tidigare hade planerats, den 1 juli 1993. Utskottet hade inget

att erinra mot detta (bet. 1991/92:NU20). I en reservation (s)

resp. meningsyttring (v) uttalades stöd för motioner med krav på

att programmet skulle fullföljas.

Frågor om det s.k. Träman 90-programmet, som tas upp i motion

1993/94:245 (v), har tidigare behandlats av utskottet. Riksdagen

har under senare år avslagit liknande yrkanden, senast våren

1993 (bet. 1992/93:NU30). Yrkandet fick då stöd i en

meningsyttring (v).

Utskottet anser att det är mycket viktigt att

kunskapsnivån inom såväl massa- och pappersindustrin som

träindustrin upprätthålls på en hög nivå. Detta är angeläget om

den svenska skogsindustrins konkurrenskraft skall kunna

bibehållas och utvecklas. Skogsindustrin har stor betydelse för

den svenska ekonomiska utvecklingen och ger ett betydande

positivt bidrag till handelsbalansen.

De insatser som görs på olika områden -- bl.a. till följd av

förslag i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 --

och som redovisats i det föregående syftar alla till att

upprätthålla och utveckla kunskapsnivån inom skogsindustrin. En

del av åtgärderna har ännu inte hunnit komma till praktiskt

genomförande. Det är därför, enligt utskottets mening, för

tidigt att göra en utvärdering av resultaten av insatserna.

Sverige har för närvarande av olika skäl -- ökad användning av

returpapper i produktionsprocesserna, ökad tillväxt i skogen

m.m. -- ett överskott på skogsråvara. Enligt utskottets mening

är det angeläget att, bl.a. genom ökade forskningsinsatser,

tillse att denna naturtillgång kan få ökad användning.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motioner i berörda delar.

Fordonsteknisk forskning

Det behövs ett program för ett vidgat samarbete mellan

bilindustrin och högskolorna, anförs det i motion 1993/94:N237

(m). Bilindustrins överlevnad är i ett längre perspektiv

beroende av att nya fordonsmodeller och ny teknik utvecklas,

främst med avseende på säkerhet, minimering av bränsleåtgång och

avgasutsläpp samt allmän miljöanpassning, säger motionärerna. De

anser att härför krävs samverkan mellan bilindustrin och

högskolorna och ömsesidig kompetensutveckling. Därvid borde

formerna för finansieringen utredas så att Sverige får

likvärdiga villkor som konkurrentländerna.

Också i motion 1993/94:N233 (kds) anförs att det behövs

ytterligare satsningar på forskning och utveckling inom

fordonsindustrin. Motionären föreslår att NUTEK och Försvarets

forskningsanstalt (FOA) skall ges i uppdrag att utvärdera

möjligheterna till tekniköverföring, varefter ett

samarbetsprojekt med fordonsindustrin bör inledas. I motionen

hänvisas till att det inom andra länder, t.ex. Förenta staterna,

vidtas åtgärder för att påskynda utvecklingen av mer

bränslesnåla bilar.

Den tredje motionen -- motion 1993/94:N248 (fp) -- som

behandlas i det här avsnittet innehåller krav på ökade statliga

insatser vad avser forskning och utveckling rörande elbilen. En

kraftig satsning på elbilen som ett alternativ till den mer

traditionella drivmedelsbilen är, enligt motionärerna,

nödvändig, önskvärd och framåtsyftande. Staten borde ta

nödvändiga initiativ i syfte att etablera ett utvecklingsarbete

i samverkan mellan bilindustrin, NUTEK, Chalmers tekniska

högskola m.fl. Att på olika sätt ekonomiskt stimulera

användningen av elbil i stället för bensin- eller dieseldrivet

fordon borde vara en självklarhet, anser motionärerna.

I den forskningspolitiska propositionen våren 1993 aviserades

om ett nytt program för fordonsteknisk forskning. Staten skall

anvisa 30 miljoner kronor om året under tre år under

förutsättning att bilindustrin tillskjuter motsvarande belopp.

En av regeringen utsedd förhandlare, verkställande direktören

Lennart Lübeck, har under hösten 1993 arbetat fram ett avtal om

samverkan mellan berörda myndigheter, biltillverkare och

underleverantörer. Arbetet inom programmet syftar till att skapa

effektivare samverkan mellan företag och högskolor, öka antalet

examinerade doktorer inom området samt underlätta

underleverantörernas medverkan i olika forskningsprogram.

Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden -- från

samma motionärer -- identiska med det i motion 1993/94:N248 (fp)

om utveckling av elbilen. Vid det senaste tillfället, våren 1993

(bet. 1992/93:NU30), anförde utskottet att det såg positivt på

möjligheterna för elbilen att bli ett miljövänligt alternativ

till traditionella förbränningsmotordrivna bilar. Utskottet

hänvisade till det aviserade fordonstekniska programmet och

ansåg att regeringen även framöver noga borde följa utvecklingen

på området. Utskottet påpekade att det pågår ett kommersiellt

utvecklingsarbete på området på olika håll i världen. Vidare

redovisades att det på initiativ av NUTEK år 1991 hade bildats

en samverkansgrupp, Storstädernas fordonsgrupp, och att NUTEK i

maj 1992 hade arrangerat en elbilskonferens i Stockholm.

NUTEK har våren 1994 gjort en teknikupphandling av 200 elbilar

inom ramen för anslaget Effektivare energianvändning (E 6). Det

kan också noteras att det i budgetpropositionen sägs att 15

miljoner kronor skall tillföras Energiteknikfonden (E 7) för

utveckling och upphandling av miljöanpassade fordon och

drivmedel.

Utskottet anser att det är angeläget att det fortlöpande

bedrivs ett utvecklingsarbete inom fordonsindustrin för att

utveckla nya fordonstyper och tekniker i syfte att uppnå en

minskad belastning på miljön. Ett sådant arbete förutsätter

samverkan mellan industrin, högskolor och myndigheter. Det

fordonstekniska program, som det nu träffats avtal om, har just

denna uppläggning.

När det gäller yrkandet om elbilen vill utskottet hänvisa till

den teknikupphandling som NUTEK nyligen genomfört.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N237

(m), 1993/94:N248 (fp) och 1993/94:N233 (kds).

VT-delegationen

VT-delegationen bör återskapas, anförs det i motionerna

1993/94:N305 (s), 1993/94:N307 (s) och 1993/94:N281 (v).

I partimotionen 1993/94:N305 (s) hänvisas beträffande

motiveringen till särskilda motioner. I kommittémotionen

1993/94:N290 (s) sägs att nedläggningen av VT-delegationen kan

tillskrivas näringsministern Per Westerbergs ståndpunkt att

selektiva insatser inte bör förekomma. VT-delegationens styrka

har varit att den bl.a. fungerat som katalysator för

investeringar i ny teknik i ett stort antal små och medelstora

företag, anser motionärerna. Delegationen har haft ett litet

kansli som har arbetat effektivt och obyråkratiskt. Dess

organisationsform kan mycket väl stå modell även för andra

branschprogram, menar motionärerna. De hävdar vidare att

delegationen kan ses som ett exempel på hur staten med små

resurser kan stimulera små och medelstora företag att höja sin

tekniknivå.

VT-delegationen bör få en regional fortsättning i Västsverige,

anförs det i motion 1993/94:N307 (s). Västsvensk

verkstadsindustri och dess underleverantörer genomgår för

närvarande stora strukturförändringar, varför det bör riktas

särskilda åtgärder till västsvenska underleverantörer, anser

motionärerna. En sådan verksamhet borde kunna dra nytta av de

nätverk som skapats genom ett regionalt projekt, Bilkomponent i

Västsverige.

Under det senaste decenniet har kraven på underleverantörer

skärpts vad avser produktivitet, leveranssäkerhet och priser,

anförs det i motion 1993/94:N281 (v). Krisen i bilbranschen har

slagit hårt mot många små och medelstora företag som är helt

beroende av leveranser till den svenska bilindustrin, framhålls

det. Det är viktigt, anser motionärerna, att näringspolitiken

underlättar utvecklingen i underleverantörsledet.

VT-delegationen borde ges möjlighet att återuppta sitt arbete.

För detta föreslås i motionen ett anslag på 50 miljoner kronor.

Riksdagen avslog våren 1993 motionsyrkanden om att

VT-delegationens arbete borde återupptas. Utskottet anförde

(bet. 1992/93:NU25) att näringspolitiken bör föras med generella

medel och att det var detta synsätt som låg bakom utskottets

ställningstagande våren 1992 att VT-delegationen borde

avskaffas. I en reservation (s), med instämmande i en

meningsyttring (v), förespråkades att VT-delegationen skulle

återupprättas.

VT-delegationen inrättades den 1 juli 1990 (prop. 1989/90:88,

bet. NU30). Syftet med det verkstadstekniska programmet var att

främja de små och medelstora företagens konkurrensförmåga och

produktivitet genom utnyttjande av ny teknik samt nya material,

produkter och produktionsprocesser. Programmet var främst avsett

för företag som arbetar som underleverantörer. För

treårsperioden 1990/91--1992/93 beräknades ett statligt stöd om

150 miljoner kronor fördelat med 50 miljoner kronor på resp.

budgetår. I budgetpropositionen 1992 föreslog regeringen att

VT-delegationen skulle upphöra i och med utgången av budgetåret

1991/92, vilket riksdagen ställde sig bakom (prop. 1991/92:100

bil. 13, bet. NU20).

NUTEK har gett Industriell Logistik AB (ILAB) i uppdrag att

genomföra en utvärdering av VT-delegationens arbete. I rapporten

Utvärdering av VT-delegationens verksamhet (1993-10-08)

konstateras att de större projekten har gett tydliga resultat i

form av produkter och sysselsättning. De mindre projekten har

gett resultat mera i form av höjd kunskap, men begränsade

arbetstillfällen. De omedelbara direkta

sysselsättningseffekterna beräknas till ca 300 tjänster --

ytterligare ca 50 tjänster bedöms komma till stånd i en snar

framtid vid kommersialisering. De indirekta

sysselsättningseffekterna uppskattas till ca 650 tjänster --

personer som "sluppit sluta" eller påverkats på annat sätt samt

ett ospecificerat antal nya tjänster hos underleverantörer.

Projektet Bilkomponent i Västsverige, som omnämns i motion

1993/94:N307 (s), syftar till att stärka konkurrenskraften hos

leverantörer av bilkomponenter. Projektet leds av

Utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län och stöds därutöver

av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Hallands, Skaraborgs,

Värmlands och Älvsborgs län samt Göteborgs kommun.

Utskottet anser -- som tidigare redovisats -- att

näringspolitiken bör föras med generella medel. Detta synsätt

låg bakom utskottets ställningstagande våren 1992 att

VT-delegationen borde avskaffas. Utskottet står fast vid denna

ståndpunkt och avstyrker därmed motionerna 1993/94:N305 (s),

1993/94:N307 (s) och 1993/94:N281 (v) i berörda delar.

Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin

Staten bör ta initiativ till att det skapas ett FoU-program

för livsmedelssektorn, anförs det i de fyra motionerna

1993/94:N206 (s), 1993/94:A469 (s), 1993/94:N234 (m) och

1993/94:N301 (v).

Livsmedelsindustrin är den tredje största industrisektorn i

Sverige, konstateras det i den förstnämnda motionen. I

jämförelse med Danmark och Frankrike satsar Sverige för litet på

FoU inom livsmedelssektorn, anser motionären. Han föreslår att

staten i samverkan med livsmedelsindustrin skall utarbeta

nationella mål och ramprogram, varvid båda parter skall bidra

med såväl ekonomiska som personella resurser. Det bör, enligt

motionären, utarbetas ett särskilt regionalt livsmedelsprogram

för de sex sydligaste länen.

I motion 1993/94:A469 (s), med rubriken Skåne, föreslås att

staten och regionala organ -- i samverkan med den berörda

branschen -- skall utarbeta ett program för ökad forskning och

utveckling inom bionäringarna och livsmedelsindustrin i Skåne.

Syftet skulle vara att uppnå en ökad kvalitet avseende såväl

produktionsmetoderna som produkterna. Ett sådant program borde

omfatta inte bara jordbruk och trädgårdsnäringar utan också

fiske.

I partimotionen 1993/94:N305 (s) föreslås en ökning av

anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1) med 350

miljoner kronor, vilket utskottet återkommer till i det

följande. De utökade medlen skulle användas för bl.a. ett

branschprogram inom livsmedelssektorn.

NUTEK bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för forskning

och utveckling inom livsmedelssektorn i syfte att stärka dess

konkurrenskraft, anförs det i motion 1993/94:N234 (m). Även i

denna motion hänvisas till att det i Danmark och Frankrike finns

särskilda program för livsmedelssektorn. För att framgångsrikt

kunna konkurrera på marknaden i framtiden behöver

livsmedelsindustrin mer kvalificerade produkter, högre kompetens

och en bättre kunskapsbas, anser motionärerna. De menar att

inrättandet av ett livsmedelstekniskt FoU-program, sammanhållet

i ett livsmedelstekniskt forskningscentrum, skulle vara ett

betydelsefullt steg mot bevarandet och vidareutvecklingen av

Skånes livsmedelsindustri.

Riksdagen bör anvisa 50 miljoner kronor till ett program för

forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin, begärs det i

motion 1993/94:N301 (v). Svensk livsmedelsindustri står inför

stora krav på omställning och utveckling för att kunna klara den

ökade konkurrensen på Europamarknaden, hävdar motionären. Målet

för det föreslagna programmet skall, enligt motionären, vara att

identifiera intressanta exportprodukter och med utgångspunkt i

dessa satsa på produkt- och teknikutveckling. Små och medelstora

livsmedelsföretag med intresse för produktutveckling och export

borde därvid särskilt uppmärksammas. I partimotionen

1993/94:N281 (v) föreslås en total ökning av anslaget Teknisk

forskning och utveckling (F 1) med 250 miljoner kronor. I dessa

medel har de i motion 1993/94:N301 (v) föreslagna medlen för

livsmedelsforskning inräknats.

Insatser för forskning och utveckling inom livsmedelssektorn

görs inom Närings-, Jordbruks- och Utbildningsdepartementens

områden.

De FoU-insatser som görs inom Näringsdepartementets

ansvarsområde avseende livsmedelssektorn sker via NUTEK.

Livsmedelsforskning bedrivs vid industriforskningsinstitutet

Svenska livsmedelsinstitutet (SIK). SIK:s uppgift är att

tillhandahålla väsentliga delar av den kunskap som

livsmedelsbranschen behöver för sin utveckling av produkter med

en hög kvalitet och säkerhet, ett rätt pris och minsta möjliga

belastning på miljön. Denna uppgift löser institutet dels genom

att ta fram ny kunskap inom ett antal forskningsområden, dels

genom att förmedla befintlig kunskap. NUTEK bidrar innevarande

budgetår med ca 11 miljoner kronor till SIK och industrin med ca

17 miljoner kronor.

Livsmedelsforskning bedrivs också vid några andra

industriforskningsinstitut, som har sin huvudsakliga verksamhet

inom närliggande områden. Det gäller Packforsk, Ytkemiska

institutet, Membranstiftelsen och Stiftelsen bioteknisk

forskning. Till detta bidrar NUTEK med totalt ca 3 miljoner

kronor.

Sverige deltar i olika internationella program på

livsmedelsteknikområdet. Det gäller ett EU-program --

Agrocultural Industrial Research (AIR), där NUTEK svarar för ca

4 miljoner kronor, och ett program inom EUREKA -- Euroagri, där

NUTEK svarar för ca 2 miljoner kronor. Vidare deltar Sverige i

ett program som Nordisk Industrifond bedriver, varvid NUTEK

bidrar med ca 3 miljoner kronor.

Inom ett av de prioriterade basteknologiområdena, bioteknik,

bedrivs också viss livsmedelsforskning. NUTEK bidrar härvid med

ca 1 miljon kronor. Slutligen stödjer NUTEK inom ramen för sin

övriga programverksamhet livsmedelsforskning med ytterligare ca

3 miljoner kronor. Sammantaget innebär det som nu har redovisats

att NUTEK innevarande budgetår bidrar med ca 26 miljoner kronor

till forskning och utveckling inom livsmedelssektorn.

Inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde finansieras

FoU-insatser inom livsmedelssektorn via Skogs- och jordbrukets

forskningsråd (SJFR) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

SJFR bedriver ramprogrammet "Forskning för bättre mat", där

staten bidrar med ca 15 miljoner kronor per år. Inom SLU görs

satsningar på forskning inom livsmedelssektorn på i

storleksordningen ca 20 miljoner kronor.

Inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde bedrivs

livsmedelsforskning vid olika universitet och högskolor, t.ex.

universiteten i Lund och Uppsala och Chalmers tekniska högskola.

Omfattningen av denna forskning är svår att kvantifiera.

Sammantaget torde de statliga insatserna på forskning och

utveckling inom livsmedelssektorn på Närings-, Jordbruks- och

Utbildningsdepartementen uppgå till i storleksordningen 90--100

miljoner kronor per år.

Utskottet bedömer att svensk livsmedelsindustri har goda

förutsättningar att kunna hävda sig på en öppen Europamarknad.

Denna industrigren har en potential att bli en framgångsrik

exportnäring. För detta krävs dock en ökad satsning på

forskning och utveckling. Utskottet har noterat att den svenska

livsmedelsindustrin hittills har avsatt relativt begränsade

resurser -- mätt som andel av omsättningen -- på forskning och

utveckling. Detta kan sammanhänga med att industrin varit en i

huvudsak skyddad sektor. Med den mer öppna marknad som

EES-avtalet och ett eventuellt svenskt EU-medlemskap medför, kan

det förväntas ske en anpassning som bl.a. innebär att

FoU-andelen kommer att öka.

I det föregående har redovisats vilka FoU-insatser på

livsmedelsområdet som staten svarar för. Dessa insatser, som

görs inom Närings-, Jordbruks- och Utbildningsdepartementens

ansvarsområden, uppgår till i storleksordningen 90--100 miljoner

kronor per år.

För närvarande kan alltså konstateras att den svenska

livsmedelsindustrin har en låg FoU-andel i jämförelse med andra

industrigrenar. Enligt vad utskottet har erfarit bedömer dock

företrädare för branschen att detta kommer att förändras i takt

med att den svenska livsmedelsindustrin får tillgång till en mer

öppen Europamarknad. I denna förändringsprocess bör enligt

utskottets mening staten och industrin samarbeta.

Med det anförda avstyrker utskottet de här aktuella yrkandena

i motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N206 (s), 1993/94:A469

(s), 1993/94:N234 (m), 1993/94:N281 (v) och 1993/94:N301 (v).

Miljöteknik

Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om

miljöteknik, anförs det i partimotionen 1993/94:N281 (v).

Motionärerna anser att det bör skapas stora nationella program

där olika aktörer -- stora och små företag, entreprenörer,

innovatörer, universitet, NUTEK m.fl. -- kan samlas till

gemensamma, långsiktiga och uthålliga projekt. I annat fall

riskerar Sverige, enligt motionärerna, att hamna på efterkälken

jämfört med sådana länder som Japan och Tyskland, där stora

satsningar på miljöteknikområdet görs. Motionärerna refererar

till en rapport från OECD, enligt vilken den globala marknaden

för miljöteknologi förutses växa med 5,5 % per år under de

kommande åtta åren.

Riksdagen har under senare år avslagit liknande

motionsyrkanden från företrädare för Vänsterpartiet. Vid det

senaste tillfället, våren 1993 (bet. 1992/93:NU30), hänvisade

utskottet till tidigare ställningstaganden och noterade att det

i den forskningspolitiska propositionen angavs att NUTEK i all

sin FoU-verksamhet skall medverka till att miljöaspekter och

miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.

Miljöteknik är, som nämns i budgetpropositionen, ett av de

prioriterade områdena inom utvecklingsområden med väsentlig

industriell potential.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu göra

något annat ställningstagande än vad som har gjorts vid tidigare

tillfällen då liknande yrkanden har behandlats. Motion

1993/94:N281 (v) avstyrks sålunda i berörd del.

Produktutvecklingsstöd

NUTEK:s produktutvecklingsstöd är föremål för yrkanden i

motionerna 1993/94:N305 (s), 19943/94:N307 (s) och 1993/94:N255

(fp, m, c, kds).

I den förstnämnda motionen föreslås, som tidigare nämnts i

avsnittet om stöd till uppfinnare, att ytterligare 50 miljoner

kronor skall anvisas för stöd till uppfinnarverksamhet. En del

av dessa medel bör användas för NUTEK:s produktutvecklingsstöd,

anser motionärerna. De hänvisar till den utlåning till

uppfinnare som NUTEK och dåvarande Industrifonden bedrev under

1980-talet, på ett, enligt motionärerna, framgångsrikt sätt. Som

exempel på detta nämns att staten via Styrelsen för teknisk

utveckling (STU), senare NUTEK, under 1980-talet lånade ut 46

miljoner kronor till 14 företag. Dessa företag omsätter nu ca

1 500 miljoner kronor per år och har betalat tillbaka lånen med

ränta, påpekar motionärerna. De anser att man genom att staten

svarar för utlåning till uppfinnare kan uppnå två syften -- dels

att uppfinnare kan bibehålla sin oberoende ställning, dels att

Sverige får ökade exportintäkter och fler arbetstillfällen inom

industrin.

Även i motion 1993/94:N307 (s) föreslås att det skall ske en

förstärkning av NUTEK:s roll som försörjare av s.k. såddkapital.

Huvuddelen av denna förstärkning bör, enligt motionärerna,

handhas av de västsvenska utvecklingsfonderna i samverkan.

Lånefinansieringen av de tidiga skedena i tekniska

utvecklingsprojekt behöver förstärkas, anförs det i motion

1993/94:N255 (fp, m, c, kds). Riksdagen borde uttala sig för

detta. Trots en rad positiva generella förändringar avseende

företagsklimatet som har företagits kvarstår, enligt

motionärerna, vissa problem -- innovationsfrämjande åtgärder har

i princip försvunnit och finansieringen av tidiga skeden i

teknikbaserade projekt har kraftigt reducerats.

NUTEK:s finansiella stöd till affärsutvecklingsprojekt avser

de tidiga faserna -- s.k. såddfinansiering -- och syftar till

att stödja projekten så långt att andra finansiärer har

tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till dem. De

finansiella stödformer som NUTEK använder sig av är villkorslån,

tillskott mot royaltyavtal och garantier.

Produktutvecklingsstödet finansieras via anslagen Teknisk

forskning och utveckling (F 1) och Informationsteknologi

(F 2). För innevarande budgetår har NUTEK avsatt ca 53 miljoner

kronor för ändamålet, varav ca 40 miljoner kronor avser

deltagande i EUREKA-projekt. Genom att återbetalningsmedel från

tidigare beviljade produktutvecklingsstöd också kan disponeras

har NUTEK tillgång till ytterligare ca 30 miljoner kronor för

produktutvecklingsstöd.

Regeringen har i budgetpropositionen, som tidigare nämnts,

lagt fram förslag om ökat stöd till innovatörer. Där har också

angetts att regeringen avser att återkomma till riksdagen i mars

1994 beträffande förslag om finansiering av ett

innovationscentrum.

Utskottet finner det märkligt att -- som görs i motion

1993/94:N305 (s) -- förorda att riksdagen skall besluta om en

utökning av NUTEK:s produktutvecklingsstöd vid ungefär samma

tidpunkt som regeringen lämnar sitt kompletterande förslag

avseende innovationsstöd. Riksdagen bör, enligt utskottets

mening, avstyrka den nämnda motionen i berörd del, liksom

motionerna 1993/94:N307 (s) och 1993/94:N255 (fp, m, c, kds) i

motsvarande delar.

Regionala utvecklingsprojekt

Verktec i Kronobergs län, som är ett program för tillämpad

industriell FoU, bör få statligt stöd, anförs det i motionerna

1993/94:Ub623 (s) och 1993/94:N254 (fp, c). Näringslivet och

Teknikcentrum Kronoberg inledde år 1990 ett samarbete med

Institutet för Verkstadsteknisk forskning vid Lunds tekniska

högskola, Högskolan i Växjö och närliggande regionala högskolor

med syfte att höja tekniknivån i regionen. Erfarenheterna av

detta nätverk har varit så positiva, hävdas det, att ett förslag

till utökat samarbete inom ett program kallat Verktec har

utarbetats. Den nära kopplingen till industrin och dess

tillämpningar samt till universitet och industriforskning bildar

Verktecs unika profil, heter det vidare.

Det bör nu byggas upp ett regionalt kompetenscentrum kring det

redan inledda samarbetet under en sexårsperiod, anser

motionärerna. Finansiering bör kunna ske via de medel som

avsätts för regionala kompetenscentra, föreslås det. De totala

kostnaderna för Verktec under sex år har uppskattats till 24

miljoner kronor, varav staten, enligt motionärerna, bör bidra

med hälften.

I motion 1993/94:N235 (m) föreslås ett uttalande av riksdagen

om kommunernas roll avseende insatser för att öka den tekniska

utvecklingen. I motionen lämnas följande exempel på kommunala

insatser för att främja teknisk utveckling: intresset för

naturvetenskapliga och tekniska program i gymnasieskolan bör

stimuleras; möjligheten att bli delägare i regionala

utvecklingsbolag bör utnyttjas; tillkomsten av ett regionalt

innovationscentrum bör stimuleras; etablering av en stiftelseägd

högskola bör initieras; möjligheten att stödja de regionala

företagen i deras EU-kontakter bör bevakas.

Riksdagen bör uttala sig för att det behövs satsningar på

regionala utvecklingscentra, anförs det i den sista här

aktuella motionen, 1993/94:N265 (c). För att utveckla och höja

kompetensnivån inom olika delar av det svenska näringslivet är

det viktigt att det fortlöpande sker en teknisk utveckling,

samtidigt som tidigare gjorda erfarenheter och framsteg tas till

vara, framhåller motionären. Han hänvisar till ett företag i

Olofström i Blekinge län, Industriellt Utvecklings Centrum

(IUC), som är uppbyggt enligt modellen för ett regionalt

utvecklingscentrum och kan, enligt motionären, stå som förebild

för andra centra.

I den forskningspolitiska propositionen våren 1993 uttalades

att kompetenscentra bör byggas upp inom strategiska

teknologiområden som miljöteknik, energi- och transportteknik,

produktions- och materialteknik, bioteknik, informationsteknik

och infrastrukturteknik. Inrättande av kompetenscentrum anses

kunna bidra till ett ökat samspel och forskningssamarbete kring

basteknologier mellan företagens tekniska utvecklingsenheter och

universitetens och högskolornas forskare. Medel för en

initialfinansiering av kompetenscentrum borde, enligt

regeringen, kunna tas ur NUTEK:s tillgängliga anslag avsedda för

teknisk FoU. Utskottet ställde sig bakom detta (bet.

1992/93:NU30). I en reservation (s) förordades att riksdagen

skulle anvisa 100 miljoner kronor för ändamålet, och i en

meningsyttring (v) förordades högre anslag till Teknisk

forskning och utveckling utan precisering till ändamålet

kompetenscentra.

Enligt vad utskottet erfarit pågår för närvarande ett arbete

inom NUTEK med framtagande av förslag om inrättande av

kompetenscentra. Det rör sig om ett trettiotal sådana centra.

Regeringens ställningstagande till förslaget planeras komma i

regleringsbrevet för nästa budgetår.

Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om det tidigare

nämnda Agenda 2000-arbetet. I detta ingår att belysa frågan om

hur kommunala initiativ på FoU-området skall kunna underlättas.

Regeringens inställning till detta arbete kommer, som tidigare

nämnts, att redovisas under sommaren 1994.

Det pågår sålunda, enligt vad som här har beskrivits, olika

aktiviteter på de områden som tas upp i de aktuella motionerna.

Utskottet finner mot denna bakgrund ingen anledning för

riksdagen att nu ta något initiativ. Motionerna 1993/94:Ub623

(s), 1993/94:N254 (fp, c), 1993/94:N235 (m) och 1993/94:N265

(c) avstyrks sålunda i berörda delar.

Vissa övriga frågor

Riksdagen bör tillse att finansiering av svensk medverkan i

det s.k. TIDE-projektet säkerställs genom att

forskningsmedel ställs till förfogande, anförs det i motion

1993/94:N221 (s). TIDE är ett program inom EU för att främja

utvecklingen i Europa inom området hjälpmedel för

funktionshindrade, framhålls det i motionen. Handikappinstitutet

har medverkat för svensk del i 7 av totalt 21 forsknings- och

utvecklingsprojekt, vilket har möjliggjorts genom projektanslag

från NUTEK.

Svenskt deltagande i TIDE har finansierats helt av NUTEK via

insatsområdet kommunikationstekniska hjälpmedel för

handikappade. Detta insatsområde avslutades i och med utgången

av budgetåret 1992/93, och det svenska deltagandet i

TIDE-projekt finansieras för närvarande via anslaget Europeiskt

forsknings- och utvecklingssamarbete (F 7), vilket disponeras

av NUTEK.

I EU:s kommande fjärde ramprogram för FoU kommer det svenska

deltagandet i motsvarigheten till TIDE att finansieras av

EU-kommissionen, under förutsättning att Sverige betalar in

programavgiften för det totala ramprogrammet och att det fjärde

ramprogrammet omfattas av EES-avtalet. Därmed kommer det svenska

deltagandet i TIDE att finansieras genom EU-kommissionen på

samma sätt som Sveriges och övriga länders deltagande i andra

EU-program.

Utskottet anser det angeläget att Sverige deltar i det

arbete som bedrivs inom TIDE. Som framgått torde fortsatt svensk

medverkan komma att finansieras genom bidrag från

EU-kommissionen. Utskottet ser inget behov för riksdagen att

göra ett uttalande av den typ som föreslås i motion 1993/94:N221

(s). Denna avstyrks sålunda.

I motion 1993/94:N210 (kds) begärs en utredning om insatser

för att öka företags möjligheter att tillägna sig forskning och

utveckling med syfte att åstadkomma en ökad sysselsättning.

Med hänsyn till arbetsmarknadsläget och den stora uppgift som

ligger på det enskilda företagandet att ordna sysselsättning är

det, enligt motionärerna, viktigt att företagen stimuleras till

att i högre grad utnyttja FoU till ökad produktion. Detta sker

bäst genom att företagen får möjlighet att köpa FoU av högskolor

och universitet till rabatterat pris; ett sådant system

förekommer i Tyskland och Frankrike.

De frågor som tas upp i motionen ingår i det som behandlas i

det tidigare nämnda Agenda 2000-arbetet. Regeringens

ställningstagande till detta arbete har, som redan påpekats,

aviserats till sommaren 1994.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion

1993/94:N210 (kds).

Anslaget Teknisk forskning och utveckling

Rubricerade anslag disponeras bl.a. av NUTEK för att främja

och stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till

prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik,

bioteknik och teknik för komplexa system samt till

utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik,

processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget

ryms även medel för tvärvetenskapliga materialkonsortier och

program för fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri

samt för små och medelstora företag.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom

området teknisk vetenskaplig informationsförsörjning, däribland

FoU-arbete. Under anslaget anvisas för detta ändamål medel till

Forskningsrådsnämnden, Tekniska nomenklaturcentralen och

Tekniska litteratursällskapet.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i

propositionen (prop. 1992/93:170) om forskning för kunskap och

framsteg bör gälla även för budgetåret 1994/95. Beräkningen av

anslaget har gjorts med utgångspunkt i detta. Utöver pris- och

löneuppräkning har ett produktivitets- och effektivitetskrav om

3 % beräknats på den del av anslaget som avser utgifter för

statlig konsumtion, i enlighet med den princip som tillämpas

generellt i årets budgetförslag.

För det kommande budgetåret föreslår regeringen ett anslag på

580,3 miljoner kronor. Regeringen begär också riksdagens

bemyndigande att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser

i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete

m.m. för de fyra budgetåren 1995/96--1998/99 om högst 295, 250,

210 resp. 175 miljoner kronor.

Högre anslag till teknisk forskning och utveckling förordas

både av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

I partimotionen 1993/94:N305 (s) föreslås att 350 miljoner

kronor skall anvisas för insatser i vissa branscher, varav 240

miljoner kronor avser insatser som finansieras via det här

aktuella anslaget. Vidare föreslås att ytterligare 50 miljoner

kronor skall anvisas för stöd till uppfinnarverksamhet. Härav

kommer den del som avser utökning av NUTEK:s

produktutvecklingsstöd och som uppgår till 25 miljoner kronor

att falla på detta anslag. Sammantaget innebär detta krav på att

det skall anvisas 265 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Innehållet i de ökade insatser som föreslås inom ramen

för anslaget har behandlats i det föregående.

Vänsterpartiet föreslår i motion 1993/94:N281 att 250 miljoner

kronor utöver regeringens förslag skall anslås till teknisk

forskning och utveckling. Av dessa medel skall, som tidigare

redovisats, 50 miljoner kronor avsättas för livsmedelsindustrin.

NUTEK bör, enligt motionärerna, ges i uppdrag att återkomma med

förslag till hur beloppet i övrigt skall användas.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till de

olika områden där det i de här aktuella motionerna föreslås

ytterligare insatser från statens sida. Som framgått har

utskottet i samtliga fall avstyrkt förslagen och ställt sig

bakom de åtgärder som regeringen har vidtagit.

Detta ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker

regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och till

bemyndiganden för kommande budgetår. Förslagen till ökade anslag

i motionerna 1993/94:N305 (s) och 1993/94:N281 (v) avstyrks

därmed av utskottet.

Anslaget Informationsteknologi

Nämnda anslag disponeras av NUTEK för att främja och stödja

teknisk forskning och utveckling inom området

informationsteknologi (IT). Verksamheten bedrivs inom fyra

delområden: mikroelektronik, datavetenskap och kommunikation,

IT:s användning samt industriinriktade kompetenscentra.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i den

forskningspolitiska propositionen våren 1993 bör gälla även för

budgetåret 1994/95. För nästa budgetår föreslår regeringen ett

anslag på 352,9 miljoner kronor. Utöver pris- och löneomräkning

har ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % beräknats

på den del av anslaget som avser utgifter för statlig

konsumtion. Regeringen begär också riksdagens bemyndigande att

under nästa budgetår låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och

utveckling m.m. inom IT-området för budgetåren 1995/96--1998/99

om högst 179, 154, 125 resp. 107 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och

bemyndiganden.

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet

(STATT) är sedan år 1981 en offentlig stiftelse med staten och

Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. STATT har till

uppgift att följa den tekniska utvecklingen inom olika

industrinationer och rapportera till svenska företag,

myndigheter och forskningsorganisationer. Syftet är att

därigenom bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i

svenskt näringsliv. Verksamheten skall vara självfinansierad

till minst 30 %.

Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 33,6

miljoner kronor, vilket är två miljoner kronor lägre än för

innevarande budgetår. Neddragningen är föranledd av

statsfinansiella skäl. STATT bör dock ha möjligheter att täcka

bl.a. deprecieringskostnader med fonderade medel, sägs det i

propositionen.

I motion 1993/94:N305 (s) föreslås, som tidigare nämnts, att

50 miljoner kronor skall anvisas för åtgärder för småföretagens

exportverksamhet. Vid utskottsbehandlingen har företrädare för

motionen påpekat att 8 miljoner kronor därav är avsedda för ökat

stöd till STATT.

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s), att det krävs ökade statliga insatser för att

hjälpa småföretagen att komma ut på exportmarknaden. För detta

föreslås i motionen totalt 50 miljoner kronor. Utskottet anser

att anslaget till STATT bör ökas med 8 miljoner kronor för att

möjliggöra ett ökat stöd till småföretagen. Riksdagen bör

således besluta om att till STATT anvisa ett anslag på 41,6

miljoner kronor. Utskottet tillstyrker därmed motion

1993/94:N305 (s) i berörd del.

Rymdverksamhet

Rymdstyrelsen

Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som

gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt

för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin

instruktion (1988:343) ta initiativ till att samordna och

fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom

svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall

Rymdstyrelsen bereda ärenden rörande internationellt

rymdsamarbete samt vara kontaktorgan för internationella

organisationer.

De övergripande näringspolitiska målen för Rymdstyrelsens

verksamhet är, sägs det i propositionen, att åstadkomma

följande:

ökad konkurrenskraft hos svensk industri,

ökad teknikspridning som skall ge positiva näringspolitiska

effekter även utanför rymdindustrin,

ökad Europasamverkan,

ökad regional utveckling som bidrar till näringslivets

utveckling i Kirunaregionen.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års

forskningspolitiska proposition bör gälla även för budgetåret

1994/95. För Rymdstyrelsens förvaltningskostnader föreslår

regeringen ett anslag på 5,6 miljoner kronor för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker detta anslag.

Anslaget Rymdverksamhet

Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning,

fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska

rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA) och Sveriges

bilaterala samarbete med främst Frankrike och Tyskland.

Innevarande budgetår har medel för rymdverksamhet anvisats under

två anslag, reservationsanslaget Nationell rymdverksamhet och

ramanslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m. Med hänsyn till den

nära koppling som finns mellan de program som hittills

finansierats med dessa anslag menar regeringen att all

rymdverksamhet bör finansieras från ett gemensamt ramanslag.

Regeringen anser att det europeiska rymdsamarbetet är viktigt

för Sverige. För svenskt vidkommande innebär

deprecieringseffekten stora kostnader för ESA-samarbetet,

konstateras det i propositionen.

För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 539,1

miljoner kronor. Till följd av att all rymdverksamhet nu

föreslås bli finansierad via ett gemensamt anslag begär

regeringen riksdagens godkännande dels att eventuell reservation

på anslaget Nationell rymdverksamhet vid utgången av budgetåret

1993/94 skall få tillföras det nya anslaget, dels att eventuellt

anslagssparande och outnyttjade krediter på det nuvarande

anslaget Europeiskt rymdsamarbete m.m. skall få föras över till

det nya anslaget. Slutligen begär regeringen riksdagens

bemyndigande att under det kommande budgetåret låta staten ta på

sig ansvaret för betalningar inom rymdverksamheten om högst 274

miljoner kronor.

Riksdagen bör uttala sig för att det skall ske en fortsatt

statlig satsning på rymdverksamheten i Kiruna, anförs det i

motion 1993/94:N283 (s). Verksamheten inom rymdsektorn i Kiruna

har varit mycket framgångsrik, menar motionärerna och anför

vidare att möjligheterna att göra Kiruna till ett

internationellt centrum för miljöövervakning med hjälp av

satellitdata nu ter sig som mycket goda.

I den utredningsrapport som ligger till grund för Riksdagens

revisorers förslag angående den svenska rymdverksamheten

(1993/94:RR4 bilaga 1) -- vilket utskottet behandlar i det

följande -- konstateras beträffande den regionala utvecklingen i

Kiruna att kommunens fördelaktiga geografiska läge för

satellitkommunikation framgångsrikt har exploaterats. Närmare

40 % av den svenska rymdverksamheten är för närvarande

lokaliserad till Kiruna. Denna utveckling började med forskning

och har fortsatt med uppskjutning av sondraketer, mottagning och

bearbetning av satellitdata för fjärranalys samt annan

bearbetning, sägs det i rapporten.

Utskottet anser att det är angeläget att det i Sverige kan

bedrivas en rymdverksamhet av ungefär nuvarande omfattning. Det

av regeringen föreslagna anslaget och bemyndigandet tillstyrks

således av utskottet. Likaså tillstyrks begärda medgivanden som

föranleds av att de två tidigare anslagen Nationell

rymdverksamhet och Europeiskt rymdsamarbete m.m. nu slås samman

till ett anslag.

Utskottet delar också de synpunkter som förs fram i motion

1993/94:N283 (s) om att det är väsentligt att det sker en

fortsatt statlig satsning på rymdverksamheten i Kiruna. Något

behov av ett uttalande av riksdagen om detta kan utskottet dock

inte finna. Motionen avstyrks sålunda i berörd del.

Riksdagens revisorers förslag

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat den

svenska rymdverksamheten. Resultatet av granskningen har

redovisats i rapporten (1992:4) Den svenska rymdverksamheten.

Rapporten har remissbehandlats.

Revisorerna konstaterar nu i sitt förslag till riksdagen

(1993/94:RR4) att någon förutsättningslös prövning eller analys

av rymdverksamhetens motiv och inriktning inte har presenterats

för riksdagen. De konkreta mål som angavs i den

forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170 avsnitt 12)

för rymdverksamheten under den kommande treårsperioden var

enbart näringspolitiska. Inga specifika forskningspolitiska mål

redovisades.

Revisorerna påpekar att målen för rymdverksamheten varit i

stort sett desamma under de senaste tjugo åren. Ingen

genomgripande omprövning av dessa mål har genomförts. Målen har

begränsats till att bli enbart näringspolitiska. Revisorerna

noterar att NUTEK i sitt remissutlåtande instämde i revisorernas

bedömning att näringspolitiska motiv inte är tillräckliga som

argument för den nuvarande nivån på stödet till rymdverksamhet.

Revisorernas slutsats är att målsättningen för den rymdanknutna

verksamheten bör bli föremål för en förutsättningslös och

genomgripande översyn. En väl underbyggd målsättning avseende

bl.a. forskningspolitiska och näringspolitiska mål är en

förutsättning för ett effektivt resursutnyttjande och är också

nödvändig för riksdagens möjligheter att göra avvägningar mellan

resursinsatser inom detta verksamhetsområde och andra områden,

sägs det.

När det gäller de näringspolitiska resultaten av

rymdverksamheten har, på revisorernas uppdrag, en särskild

studie genomförts av professor Jon Sigurdsson. I studien dras

slutsatsen att några mer betydande spridningseffekter till övrig

industri inte har kunnat påvisas. Revisorerna framhåller att en

stor del av rymdverksamheten har kommit att inriktas mot att

upprätthålla en hög kompetens vid ett fåtal företag. Mot denna

bakgrund bör, anser revisorerna, i den föreslagna översynen

särskilt övervägas vikten och inriktningen av de

näringspolitiska målen.

Beträffande de bemyndiganden som riksdagen varje år ger

regeringen anser revisorerna att de långsiktiga ekonomiska

åtaganden som görs inom det internationella rymdsamarbetet skall

redovisas årligen för riksdagen. Redovisningen bör visa skuldens

fördelning över budgetåren.

I motion 1993/94:N16 (s), som har väckts med anledning av

revisorernas förslag, begärs ett uttalande av riksdagen om

inriktningen av den föreslagna analysen av rymdverksamheten.

Denna verksamhet kan inte värderas enbart med utgångspunkt i

näringspolitiska mål, anför motionärerna. De anser att en analys

särskilt bör ta fasta på forsknings-, teknik- och

Europapolitiska mål. Enligt motionärerna är det förmodligen

dessa mål som motiverar rymdverksamheten, medan andra

näringspolitiska motiv har fått mindre tyngd.

I årets budgetproposition har -- för första gången -- den

ingående bemyndigandeskulden redovisats, med fördelning på de

aktuella budgetåren. Bemyndigandeskulden uppgår till totalt

2 057 miljoner kronor och fördelar sig på budgetåren

1994/95--1999/2000 med följande belopp: 514, 469, 359, 252, 241

resp. 222 miljoner kronor.

Det kan i sammanhanget noteras att regeringen under våren 1994

kommer att utfärda särskilda direktiv för den fördjupade

anslagsframställning som Rymdstyrelsen skall lämna inför

treårsperioden 1996/97--1998/99. Därvid kommer Rymdstyrelsen på

sedvanligt sätt att göra en egen analys av såväl mål för

rymdverksamheten som rymdverksamheten i sig.

Utskottet anser, som tidigare nämnts, att det är angeläget

att det i Sverige kan bedrivas en rymdverksamhet på hög teknisk

nivå. Detta utesluter dock inte att det kan vara befogat med en

genomgripande och förutsättningslös analys av verksamheten. Det

är, enligt utskottets mening, viktigt att det sker ett

klarläggande och en precisering av vilka typer av mål som den

svenska rymdverksamheten är avsedd att tillgodose.

Som sägs i motion 1993/94:N16 (s) kan de näringspolitiska

målen ha getts en alltför framskjuten plats på bekostnad av mer

allmänna forsknings- och teknikpolitiska motiv. Det är också

viktigt att se rymdverksamheten som en del av ett ökat

Europasamarbete.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet revisorernas

förslag i aktuellt avseende. Den nämnda motionen blir därmed

också i sak tillgodosedd.

Utskottet instämmer vidare i revisorernas bedömning att

bemyndigandeskulden fortlöpande bör redovisas för riksdagen.

Detta har nu också gjorts i årets budgetproposition. Utskottet

förutsätter att så även görs fortsättningsvis och avstyrker

därmed revisorernas förslag i denna del.

Övriga anslag

De återstående två anslagen inom området teknisk forskning och

utveckling har inte föranlett några motionsyrkanden. Efter att

ha redogjort för regeringens förslag tar utskottet ställning

till dessa i ett sammanhang.

Anslaget Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA),

som utgör statens bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet,

har beräknats till 5,5 miljoner kronor. Detta innebär en

oförändrad anslagsnivå jämfört med innevarande budgetår.

Anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

disponeras dels för forsknings- och utvecklingssamarbete med EU

inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och teknisk

utveckling, dels för utbetalningar till EU som följd av

EES-avtalet.

Regeringen föreslår ett anslag på 272,3 miljoner kronor för

nästa budgetår. Medlen skall täcka dels nationellt finansierade

projekt, dels de programavgifter som uppkommer genom

EES-avtalet. En del av dessa programavgifter kommer att

specificeras först i EU:s budget för år 1995. Anslaget kan

därför behöva justeras i ett senare skede, sägs det i

propositionen.

Utskottet tillstyrker de två anslagsförslag som har

redovisats i detta avsnitt.

NUTEK och Konkurrensverket

NUTEK

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central

förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och

förnyelse samt för omställning av energisystemet. Verket skall

svara för statliga insatser för att främja följande:

teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,

etablering och utveckling av små och medelstora företag,

en balanserad regional utveckling,

energiförsörjning och effektiv energianvändning.

Inom NUTEK är verksamheten indelad i fem verksamhetsområden --

utredningar och utvärderingar, teknisk forskning och utveckling,

företagsutveckling, regional utveckling samt energiförsörjning

och energianvändning.

Regeringens bedömning är att det inte finns skäl att förändra

de övergripande mål för dessa verksamhetsområden som lagts fast

för treårsperioden 1993/94--1995/96. När det gäller regional

utveckling hänvisas till den regionalpolitiska propositionen som

är aviserad till våren 1994.

Regeringen föreslår ett anslag på 164,2 miljoner kronor till

NUTEK:s förvaltningskostnader för nästa budgetår. Anslaget har

-- efter pris- och löneuppräkning -- beräknats efter ett

produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3 %, i enlighet med

den princip som har tillämpats generellt i årets budgetförslag.

För NUTEK:s utredningsverksamhet föreslås ett anslag på 19,4

miljoner kronor för nästa budgetår. Detta belopp inkluderar 12,1

miljoner kronor för de delar av den statliga

statistikproduktionen som NUTEK framöver skall ansvara för.

Dessa gäller statistik om energi, utlandsägda företag,

nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik

på informationsteknologiområdet. T.o.m. innevarande budgetår

finansieras dessa delar via Finansdepartementets anslag till

Statistiska centralbyrån.

Utskottet tillstyrker de båda här aktuella anslagen.

Konkurrensverket

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för

konkurrensfrågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är

att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig

verksamhet till nytta för konsumenterna.

Regeringen anser att de riktlinjer för verksamheten som lades

fast i 1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret

1994/95. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 59,9 miljoner

kronor. Därvid har -- utöver pris- och löneomräkning -- ett

produktivitets- och effektivitetskrav om ca 3 % beräknats på

anslaget i enlighet med den generella princip som tillämpats.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.

Konkurrensforskning

Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och

stödja forskningen inom konkurrensområdet.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i den

forskningspolitiska propositionen våren 1993 bör gälla även för

budgetåret 1994/95. Anslaget har för nästa budgetår beräknats

till 5,9 miljoner kronor, efter pris- och löneomräkning och ett

produktivitetskrav om ca 3 %.

Utskottet tillstyrker även det nu föreslagna anslaget.

Särskilda branscher

Detaljhandel m.m.

Kommunerna bör åläggas att upprätta kommunala

varuförsörjningsplaner med riktlinjer för handelns struktur,

anförs det i motion 1993/94:N250 (s). Den förskjutning av

handeln från stadskärnor till externt belägna stormarknader som

ägt rum på många håll i landet har medfört en utarmning av

cityhandeln och stadskärnorna och en försämrad service för

kommuninvånarna, sägs det i motionen. För att komma till rätta

med dessa problem krävs det, enligt motionärerna, en betydligt

bättre planering än för närvarande av handel och annan service i

kommunerna. Dessa borde därför åläggas att inom ramen för en

total serviceplanering upprätta varuförsörjningsplaner med viss

regelbundenhet.

Kommunala varuförsörjningsplaner avser normalt dagligvaror och

drivmedel och bygger bl.a. på beräkningar av konsumtionsunderlag

och uppgifter om butikernas antal, lokalisering och omsättning.

Det finns inget lagstadgat krav på varuförsörjningsplaner, men

det finns indirekta kopplingar till vissa författningar. Enligt

förordningen (1990:643) om glesbygdsstöd kan stöd lämnas för

hemsändning av varor till konsumenter i glesbygd. En

förutsättning för statligt stöd är att kommunen har ett underlag

som medger bedömning av stödbehovet. En annan beröring finns i

lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning. I dess förarbeten

sades (prop. 1990/91:17 s. 25) att den tillfälliga handeln i

vissa fall kan utgöra ett hot mot konsumenternas långsiktiga

intresse av tillgång till en god kommersiell service. I

propositionen underströks vikten av att den kommunala nämnd som

i visst fall skall lämna tillstånd till tillfällig försäljning

har tillgång till ett tillfredsställande underlag, och i det

sammanhanget nämndes kommunala varuförsörjningsplaner.

Riksdagen beslöt våren 1992 om en ändring i plan- och

bygglagen (1987:10), PBL, med syfte att skapa bättre

förutsättningar än tidigare regler gav för en effektiv

konkurrens inom handeln (prop. 1991/92:51, bet. BoU 10). Genom

lagändringen kan kommunerna inte längre i detaljplan precisera

handelsändamålet till en viss form av handel. Den tidigare

möjligheten att i detaljplan särskilt reglera detaljhandeln med

livsmedel och detaljhandel med skrymmande varor försvann därmed.

Näringsutskottet stödde lagändringen i sitt yttrande

(1991/92:NU4y) till bostadsutskottet. Socialdemokraterna

avvisade lagändringen i en avvikande mening, vilken även delades

av Vänsterpartiets företrädare. Den avvikande meningen följdes

upp i en reservation i bostadsutskottet. Konsumentverket har

utarbetat en vägledning för kommunernas arbete med

varuförsörjningsplaner. En undersökning av den kommunala

varuförsörjningsplaneringen gjordes år 1990. Enligt en

uppdatering i juni 1992 hade 236 av landets kommuner vid någon

tidpunkt genomfört och fastställt en varuförsörjningsplan. 69 %

av planerna var fastställda år 1985 eller tidigare.

Riksdagen avslog våren 1993 ett identiskt yrkande från samma

motionärer. Utskottet hänvisade (bet. 1992/93:NU25) till

tidigare uttalanden med innebörd att gällande lagstiftning inte

ställer krav på att kommunerna skall upprätta

varuförsörjningsplaner, men att flertalet kommuner har sådana

planer. Utskottet fann inte skäl för någon ytterligare

reglering.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu inta en

annan ståndpunkt än vad som gjordes våren 1993. Motion

1993/94:N250 (s) avstyrks därmed.

Riksdagen bör anmoda regeringen att låta utreda

konsekvenserna av ökat öppethållande i dagligvaruhandeln,

anförs det i motion 1993/94:N302 (s). Öppethållandetiderna har

blivit ett konkurrensmedel, säger motionärerna och nämner att de

anställda nu möter allt starkare krav på att arbeta även på

helger. En utredning kring konsekvenserna av ökade

öppethållandetider i kringverksamhet såsom marknadsföring,

transporter och utökade kostnader i bakomliggande led bör göras,

anser motionärerna.

1989 års affärstidsutredning hade i uppdrag bl.a. att

kartlägga och analysera eventuella samband mellan ökat

öppethållande och kostnads- och prisutvecklingen i

detaljhandeln. I rapporten Affärstiderna (SOU 1991:10)

redovisades att utredningen -- i syfte att söka analysera

eventuella sådana samband -- hade formulerat en konkurrensmodell

för dagligvaruhandeln. Med ekonometrisk metod analyserades hur

öppethållandet och andra faktorer sammanhängde med försäljning,

kostnader och priser.

Resultaten från analysen visade bl.a. att konsumenterna är

mycket priskänsliga och att öppethållandet inkl. andra faktorer

kan påverka försäljningen. Vidare framgick att ett ökat

öppethållande genomsnittligt sett leder till att

arbetsproduktiviteten ökar. Det senare sambandet medverkade

enligt analysen till att ett förlängt öppethållande på söndagar

inte förorsakar högre priser; snarare visade den genomförda

analysen att ett förlängt öppethållande leder till en ökad

prispress på marknaden.

Utskottet konstaterar att en sådan utredning som

efterfrågas i motion 1993/94:N302 (s) har gjorts av 1989 års

affärstidsutredning. Något behov av ett uttalande från

riksdagens sida i frågan kan utskottet därför inte se. Motionen

avstyrks.

Tjänsteföretag

I motion 1993/94:A458 (fp), med rubriken Sysselsättningen i

Gävleborgs län, begärs att riksdagen skall anmoda regeringen att

tillse att skillnaderna i samhällets sätt att behandla

tillverkningsföretag och tjänsteföretag skall undanröjas och att

företag inom turistnäringen skall likställas med andra typer av

företag. Framtidens nya arbetstillfällen kommer att finnas inom

framför allt tjänstsektorn, anser motionären. Därför måste

stödet till nyföretagande vara inriktat både på

tillverkningsföretag och på tjänsteföretag. Gävleborgs län har

stora förutsättningar för en omfattande turism, säger

motionären. Han anser att företag inom denna sektor i alla

avseenden måste likställas med andra typer av företag.

Den verksamhet för att främja nyföretagande som bedrivs av

såväl utvecklingsfonderna (utvecklingsbolagen) som Industri- och

nyföretagarfonden står öppen för alla företag i alla branscher,

dvs. även företag inom tjänstesektorn.

Som tidigare framhållits anser utskottet att det är

viktigt att det stöd som staten lämnar för att främja

nyföretagande sker på ett konkurrensneutralt sätt. Tillkomsten

av nya arbetstillfällen kan i framtiden förväntas ske inom

främst tjänstesektorn. Det är då viktigt att likvärdiga

förutsättningar gäller för alla typer av företag. I de beslut om

omorganisering av Industri- och nyföretagarfondens verksamhet

och om omorganisering av utvecklingsfonderna som riksdagen har

fattat under de senaste åren har denna princip tillämpats.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1993/94:A458 (fp) i

berörd del.

Miljömärkning av textilprodukter

Staten bör medverka i strävandena att åstadkomma en

överskådlig miljömärkning av textilprodukter i syfte att främja

en miljöanpassad produktion, anförs det i motion 1993/94:N274

(v). Världsnaturfonden samarbetar nu med klädtillverkare och

distributörer för att lansera "eco-cotton" -- bomull som är

miljövänlig, säger motionärerna. De anser att kläder,

klädmaterial och textilier måste kunna produceras miljöanpassat

och återvinnas, varigenom också textilbranschen skulle komma att

ingå i ett framtida miljöanpassat kretsloppssamhälle. En statlig

medverkan i denna process kan vara att informera och ta ansvar

för en överskådlig miljömärkning av textilprodukter, föreslår

motionärerna.

I sammanhanget kan noteras att det fram t.o.m. budgetåret

1991/92 fanns ett särskilt stöd till tekoindustrin --

industripolitiska åtgärder för tekoindustrin. I 1991 års

budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 14) föreslogs i

enlighet med tidigare riksdagsbeslut att detta stöd skulle

upphöra vid utgången av budgetåret 1991/92. Riksdagen ställde

sig bakom detta (bet. 1990/91:NU25).

Utskottet anser att det är angeläget att produktionen inom

alla industrisektorer -- inkl. textilsektorn -- sker på ett så

miljövänligt sätt som möjligt. Ett effektivt sätt att åstadkomma

en förändring av produktionsmetoder i miljövänlig riktning är

att konsumenterna i sina köpbeslut visar att de föredrar

miljövänliga produkter. Konsumenternas möjligheter att välja

sådana produkter underlättas givetvis av en informativ märkning.

När det gäller kläder och andra textilprodukter förekommer, som

nämns i motionen, en sådan märkning på frivilligt initiativ av

tillverkarna. Utskottet ser positivt på detta och anser inte att

staten bör ta något initiativ i frågan. Motion 1993/94:N274 (v)

avstyrks därmed.

Centrala hantverksrådet

Med tanke på det besvärliga arbetsmarknadsläget och den

bristande kvalitetsmedvetenheten hos allmänheten bör

hantverksfrågornas ställning stärkas, sägs det i motion

1993/94:N220 (m, fp, c, kds). Som ett led i detta föreslår

motionärerna att statens stöd till Centrala hantverksrådet skall

permanentas så att rådet ges möjlighet att med kraft och

uthållighet kunna bearbeta myndigheter, organisationer,

branscher, arbetsförmedlingar, skolor m.fl. Utfärdandet av

gesäll- och mästarbrev kräver dessutom, enligt motionärerna,

betydande resurser.

Centrala hantverksrådet, som är knutet till Stiftelsen

Hantverksfrämjandet och förlagt till Leksand, har till uppgift

att handlägga frågor om utrednings- och forskningsverksamhet

samt bevarande och utveckling av kunskaper, tjänster och

produkter inom hantverksområdet. Rådet skall vidare svara för

information om olika hantverksutbildningar.

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit motionsyrkanden om

Centrala hantverksrådet motsvarande det här aktuella. Vid det

senaste tillfället, våren 1993 (bet. 1992/93:NU25), konstaterade

utskottet att det inte såg något behov för riksdagen att göra

ett uttalande av den typ som begärdes. Det redovisades också att

det inom ramen för Kulturdepartementets anslag Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. (B 2) hade tagits

upp 500 000 kr under anslagsposten Information, utveckling m.m.

för hantverkare. Dessa medel var avsedda för stöd till Centrala

hantverksrådet. Hantverksfrågorna överfördes den 1 december 1991

från Näringsdepartementets till Kulturdepartementets

verksamhetsområde. Hantverksfrågorna ligger dock kvar inom

näringsutskottets beredningsområde.

I Kulturdepartementets bilaga till årets budgetproposition

(bil. 12 s. 19 och 25--26) anges att den tidigare nämnda

anslagsposten på 500 000 kr skall dras in fr.o.m. budgetåret

1994/95. I propositionen meddelades att regeringen avsåg att

uppdra åt en särskild utredare att överväga den

offentligrättsliga regleringen av mästarbreven. En framtida

organisation för utfärdande av mästarbrev bör kunna utformas

utan att särskilda statliga medel tillhandhålls, sägs det

vidare.

En särskild utredare, rättschefen Marianne Eliason (Ku

1994:01), har nu tillkallats med det aviserade uppdraget. Enligt

direktiven (dir. 1993:142) borde förslag läggas fram senast den

28 februari 1994. Enligt uppgift kommer rapportering i stället

att ske i månadsskiftet mars--april 1994.

Med hänvisning till det utredningsarbete som pågår avstyrker

utskottet motion 1993/94:N220 (m, fp, c, kds).

Lagen om bevakningsföretag

Slutligen behandlar utskottet tre motioner om tillsynen av

bevakningsföretag. I motionerna anförs bl.a. att det nuvarande

systemet med tillsyn av resp. länsstyrelse kan leda till olika

tillämpning för olika företag beroende på var i landet företaget

är etablerat.

Lagen (1974:191) om bevakningsföretag bör inte enbart vara ett

instrument för att reglera förhållandet mellan en beställare och

en entreprenör, sägs det i motion 1993/94:N223 (s). Lagen borde

ges en klarare profil i de delar som gäller förhållanden

gentemot tredje man. Det måste anses otillfredsställande att

bevakningsverksamhet som organiseras som en del i ett företag

inte omfattas av bevakningslagen, menar motionären. Vidare anser

han att tillsynsverksamheten är mycket varierande. Beträffande

larminstallationsverksamhet ges tillstånd och utövas tillsyn av

den lokala polismyndigheten. Motionären föreslår att tillstånds-

och tillsynsverksamheten skall samordnas för bevaknings- och

larmföretag.

I motion 1993/94:N299 (s) refereras till ett bevakningsföretag

i Stockholm som våren och sommaren 1993 ådrog sig ett flertal

polisanmälningar. Rikspolisstyrelsens uppfattning var att

auktorisationen för det aktuella företaget borde återkallas.

Tillsynsmyndigheten -- i det här fallet Länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län -- hade en annan uppfattning. Detta

fall, som endast är ett exempel, reser frågan om

länsstyrelsen är det organ som bör utöva tillsynen, menar

motionärerna.

I motion 1993/94:N246 (m) påtalas ett förhållande som enligt

motionärerna bör uppmärksammas. Det har förekommit att två

bevakningsföretag verksamma på samma ort har behandlats olika,

beroende på att det ena företaget har sitt huvudkontor i en ort

i ett annat län. Detta är synnerligen otillfredsställande och

olyckligt ur konkurrenssynpunkt, anser motionärerna. De anför

också att exempelvis taxiföretag, kommunala räddningskårer m.fl.

kan utföra bevaknings- och andra säkerhetsuppdrag utan krav på

auktorisation.

Riksdagen avslog hösten 1993 en motion (s) med krav på en

översyn av lagen om bevakningsföretag i syfte att hindra en

sammanblandning av polisverksamhet och bevakningsföretags

verksamhet. Utskottet hänvisade (bet. 1993/94:NU3) till den

under våren 1993 tillsatta parlamentariska kommittén om trygghet

i lokalsamhället (Ju 1993:05), den s.k. Trygghetsutredningen.

Lagen om bevakningsföretag reglerar bevakningsföretagens

verksamhet. Lagen kräver att de som yrkesmässigt åtar sig

bevakningsuppgifter för annans räkning skall ha statlig

auktorisation. Frågan om auktorisation prövas av länsstyrelsen i

det län där företagets ledning har sitt säte. Länsstyrelsen är

också tillsynsmyndighet. Auktorisation får beviljas endast om

det kan antas att verksamheten dels blir bedriven på ett

sakkunnigt och omdömesgillt sätt och i övrigt i överensstämmelse

med god sed inom branschen, dels inte kommer att få en från

allmän synpunkt olämplig inriktning. Kompletterande bestämmelser

finns i förordningen (1989:149) om bevakningsföretag.

Rikspolisstyrelsen utfärdar föreskrifter och allmänna råd

avseende auktorisation och tillsyn av bevakningsföretag etc.

Trygghetsutredningen har i uppdrag att se över

rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när

det gäller att skapa trygghet mot brott, särskilt

vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar. I uppdraget (dir.

1993:37) ingår att göra en översyn av lagstiftningen om

bevakningsföretag och ordningsvakter.

De olika frågor som tas upp i de aktuella motionerna kommer,

enligt vad utskottet har erfarit, att behandlas av

Trygghetsutredningen. Den har genom olika hearingar inhämtat

synpunkter från berörda myndigheter, organisationer och företag.

Utredningens arbete skall vara avslutat före utgången av mars

1995. Ett delbetänkande bör redovisas senast den 30 juni 1994.

Med hänvisning till det sagda anser utskottet att det inte

nu finns någon anledning för riksdagen att ta något initiativ i

saken. Motionerna 1993/94:N223 (s), 1993/94:N299 (s) och

1993/94:N246 (m) avstyrks därmed, den sistnämnda såvitt här är i

fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

Allmänna riktlinjer

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N281 yrkandena 1--3

och 8, 1993/94:N284 yrkande 6, 1993/94:N290, 1993/94:N303

yrkande 9 och 1993/94:N305 yrkandena 1 och 4,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

men. (v) - delvis

Småföretagsutveckling

2. beträffande statens aktier i förvaltningsaktiebolagen

Atle och Bure

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 littera A moment 3 och med avslag på motion 1993/94:N305

yrkande 5 bemyndigar regeringen att avyttra en andel av statens

aktier i Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB

motsvarande ca 7 % av resp. bolags samtliga aktier,

res. 3 (s)

3. beträffande regionala investmentbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 littera A moment 2 och med avslag på motion 1993/94:N296

bemyndigar regeringen att i samband med privatisering av

regionala investmentbolag överföra statens tillgångar i dessa

bolag till regionala stiftelser som verkar för

näringslivsutveckling eller forsknings- och

utvecklingsverksamhet, när detta bäst främjar det

regionalpolitiska syftet,

res. 4 (s) - motiv.

4. beträffande utvecklingsfonderna

att riksdagen avslår motion 1993/94:N281 yrkande 10 i

ifrågavarande del,

men. (v) - delvis

5. beträffande AP-fondens placeringsrätt

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N281 yrkande 11 och

1993/94:N305 yrkande 6,

res. 5 (s)

6. beträffande regionala riskkapitalsatsningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T215 yrkande 13,

1993/94:N282 yrkandena 1 och 3--6, 1993/94:N283 yrkande 6,

1993/94:N307 yrkande 8 och 1993/94:A469 yrkande 6,

7. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:N303 yrkande 2 i

ifrågavarande del och med avslag på motionerna 1993/94:N255 i

ifrågavarande del, 1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande del

och 1993/94:N305 yrkande 8 i ifrågavarande del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 6 (s)

men. (v) - delvis

8. beträffande stöd till kvinnors företagande

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N275, 1993/94:N281

yrkande 15 i ifrågavarande del, 1993/94:N284 yrkandena 4 och 5,

1993/94:N295, 1993/94:N297, 1993/94:N305 yrkandena 15 och 18,

det förstnämnda i ifrågavarande del, och 1993/94:A815 yrkandena

16, 24 och 25,

res. 7 (s)

res. 8 (nyd)

men. (v) - delvis

9. beträffande nätverk för småföretag

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N281 yrkande 12 och

1993/94:N305 yrkande 20 i ifrågavarande del,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

10. beträffande stöd till produktcertifiering

att riksdagen avslår motion 1993/94:N272,

11. beträffande design

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N205 och 1993/94:N280,

res. 10 (s) - motiv.

men. (v) - delvis

12. beträffande kompetensutveckling för företagare

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:L313 yrkandena 1 och

2, 1992/93:Ub401 yrkande 2, 1993/94:N219, 1993/94:N225,

1993/94:N226, 1993/94:A450 yrkandena 30 och 31 och

1993/94:A456 yrkande 3,

res. 11 (s) - motiv.

13. beträffande regional näringslivs- och

företagsutveckling

att riksdagen

a) avslår motion 1993/94:N269 (lokala och regionala

kraftcentra),

b) avslår motionerna 1993/94:N216 och 1993/94:N260

(företagsutvecklingsprojekt i Kalmar län),

c) avslår motion 1993/94:N294 (BIC-center i Uddevalla),

d) avslår motion 1993/94:N247 yrkandena 1, 3 och 4 (Skåne),

14. beträffande anslaget Småföretagsutveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 1 och motionerna 1993/94:N303 yrkande 2 i

ifrågavarande del och 1993/94:N305 yrkandena 8, 15 och 20, alla

i ifrågavarande del, och med avslag på motion 1993/94:N281

yrkande 15 i ifrågavarande del till Småföretagsutveckling

för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 169 000 000 kr,

res. 12 (s) - villk. res. 6, 7 och 9

men. (v) - delvis, villk.

15. beträffande likabehandling av kooperativa företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N261 yrkande

2, 1993/94:N264, 1993/94:N300 yrkande 1 och 1993/94:N305 yrkande

19 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

res. 13 (m, fp, c, kds)

16. beträffande stöd till kooperativ utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

14 punkt E 2, med bifall till motionerna 1993/94:N203,

1993/94:N211, 1993/94:N261 yrkande 1, 1993/94:N277 yrkande 1,

1993/94:N281 yrkande 9 och 1993/94:N305 yrkande 19 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1993/94:N277 yrkande

2 till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret

1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 6 500 000 kr och därvid som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

res. 14 (m, fp, c, kds)

Varvsindustrin m.m.

17. beträffande stöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 7, med anledning av motionerna 1993/94:N228

yrkandena 1 och 3, 1993/94:N236, 1993/94:N267, 1993/94:N276

yrkande 1 och 1993/94:N292 och med avslag på motionerna

1993/94:N228 yrkande 2 och 1993/94:N276 yrkande 2

a) till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

50 000 000 kr,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i

övrigt anfört,

res. 15 (m, fp, c, kds)

men. (v) - delvis

18. beträffande avgifter till vissa internationella

organisationer

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 3 till Avgifter till vissa internationella

organisationer för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 7 020 000 kr,

19. beträffande täckande av förluster vid viss

garantigivning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 6 till Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr,

Teknologisk infrastruktur

20. beträffande nationellt kvalitetsprojekt

att riksdagen avslår motion 1993/94:N222,

21. beträffande Standardiseringskommissionen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 3 och med avslag på motionerna 1993/94:N251 och

1993/94:N305 yrkande 20 i ifrågavarande del till Bidrag till

Standardiseringskommissionen för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på 33 964 000 kr,

res. 16 (s)

22. beträffande Sprängämnesinspektionen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 9 till Sprängämnesinspektionen för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på

15 499 000 kr,

23. beträffande pyrotekniska varor

att riksdagen avslår motion 1993/94:N268,

24. beträffande geologisk undersökningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 10, med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 15 i

ifrågavarande del, med anledning av motionerna 1993/94:N232

yrkande 2 och 1993/94:N288 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1993/94:N202, 1993/94:N208, 1993/94:N229 och

1993/94:N249

a) beträffande de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde

dels godkänner att dessa ändras i enlighet med vad som

anges i propositionen vad avser flyggeofysisk och maringeologisk

undersökning,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående målen för geologisk undersökning till

lands,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 145 680 000 kr,

res. 17 (m, fp, c, kds)

25. beträffande prospektering

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N232 yrkande 1,

1993/94:N288 yrkande 1 och 1993/94:N305 yrkande 15 i

ifrågavarande del,

res. 18 (s)

men. (v) - delvis

26. beträffande mineraljakten

att riksdagen avslår motion 1993/94:N288 yrkande 3,

res. 19 (s)

27. beträffande geovetenskaplig forskning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 11 till Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 880 000 kr,

Teknisk forskning och utveckling

28. beträffande allmän inriktning av teknisk forskning och

utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N281 yrkande 17 i

ifrågavarande del och 1993/94:N305 yrkande 9,

res. 20 (s)

men. (v) - delvis

29. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:T215 yrkande 10,

1993/94:Jo226 yrkande 6, 1993/94:Jo311 yrkande 13,

1993/94:N209, 1993/94:N214, 1993/94:N217, 1993/94:N227,

1993/94:N245, 1993/94:N257, 1993/94:N286, 1993/94:N289,

1993/94:N291, 1993/94:N305 yrkande 16, 1993/94:N306 yrkande

1, 1993/94:A450 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:A454 yrkande 6,

res. 21 (s)

men. (v) - delvis

30. beträffande fordonsteknisk forskning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N233, 1993/94:N237 och

1993/94:N248,

31. beträffande VT-delegationen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N281 yrkande 16 i

ifrågavarande del, 1993/94:N305 yrkande 15 i ifrågavarande del

och 1993/94:N307 yrkande 4,

res. 22 (s)

men. (v) - delvis

32. beträffande forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N206, 1993/94:N234,

1993/94:N281 yrkande 17 i ifrågavarande del, 1993/94:N301,

1993/94:N305 yrkande 15 i ifrågavarande del och 1993/94:A469

yrkande 8,

res. 23 (s)

33. beträffande miljöteknik

att riksdagen avslår motion 1993/94:N281 yrkande 6,

men. (v) - delvis

34. beträffande produktutvecklingsstöd

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N255 i ifrågavarande

del, 1993/94:N305 yrkande 8 i ifrågavarande del och

1993/94:N307 yrkande 7,

res. 24 (s)

35. beträffande regionala utvecklingsprojekt

att riksdagen

a) avslår motionerna 1993/94:Ub623 yrkande 8 och

1993/94:N254 (Verktec i Kronobergs län),

b) avslår motion 1993/94:N235 (kommunernas roll avseende

insatser för att öka den tekniska utvecklingen),

c) avslår motion 1993/94:N265 (regionala utvecklingscentra),

36. beträffande Tide-projektet

att riksdagen avslår motion 1993/94:N221,

37. beträffande utredning om insatser för att öka företags

möjligheter att tillägna sig forskning och utveckling

att riksdagen avslår motion 1993/94:N210,

38. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 1 och med avslag på motionerna 1993/94:N281

yrkandena 16 och 17, båda i ifrågavarande del, och 1993/94:N305

yrkandena 8 och 15, båda i ifrågavarande del,

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 580 320 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande

avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 295 000 000 kr

under budgetåret 1995/96, högst 250 000 000 kr under

budgetåret 1996/97, högst 210 000 000 kr under budgetåret

1997/98 och högst 175 000 000 kr under budgetåret 1998/99,

res. 25 (s) - villk. res. 21, 22, 23 och 24

men. (v) - delvis, villk.

39. beträffande anslaget Informationsteknologi

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 2

a) till Informationsteknologi för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

352 920 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk

forskning och utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet

som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på

högst 179 000 000 kr under budgetåret 1995/96, högst

154 000 000 kr under budgetåret 1996/97, högst 125 000 000

kr under budgetåret 1997/98 och högst 107 000 000 kr under

budgetåret 1998/99,

40. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 3 och med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 20

i ifrågavarande del till Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1994/95

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

41 560 000 kr,

res. 26 (m, fp, c, kds)

41. beträffande Rymdstyrelsen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 4 till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 5 648 000 kr,

42. beträffande anslaget Rymdverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 5 och med avslag på motion 1993/94:N283 yrkande 11

a) till Rymdverksamhet för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 539 130 000 kr,

b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i

propositionen, under budgetåret 1994/95 låta staten ta på sig

nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom

rymdverksamhet på högst 274 000 000 kr,

c) medger att utgående reservation på reservationsanslaget

Nationell rymdverksamhet får disponeras i enlighet med vad som

anges i propositionen,

d) godkänner det som anges i propositionen om överföring av

anslagssparande och anslagskrediter på ramanslaget Europeiskt

rymdsamarbete m.m. till ramanslaget Rymdverksamhet,

43. beträffande Riksdagens revisorers förslag angående

rymdverksamheten

att riksdagen med bifall till Riksdagens revisorers förslag

1993/94:RR4 moment 1, med anledning av motion 1993/94:N16 och

med avslag på Riksdagens revisorers förslag 1993/94:RR4 moment 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 6 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

anslag på 5 520 000 kr,

45. beträffande europeiskt forsknings- och

utvecklingssamarbete

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 7 till Europeiskt forsknings- och

utvecklingssamarbete för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 272 300 000 kr,

NUTEK och Konkurrensverket

46. beträffande NUTEK

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkterna B 1 och B 2 för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar

a) till Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader ett ramanslag på 164 190 000 kr,

b) till Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar

ett reservationsanslag på 19 350 000 kr,

47. beträffande Konkurrensverket

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt D 2 till Konkurrensverket för budgetåret 1994/95

under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 59 900 000

kr,

48. beträffande konkurrensforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt D 3 till Konkurrensforskning för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 5 850 000 kr,

Särskilda branscher

49. beträffande kommunala varuförsörjningsplaner

att riksdagen avslår motion 1993/94:N250,

50. beträffande konsekvenser av ökat öppethållande i

dagligvaruhandeln

att riksdagen avslår motion 1993/94:N302,

51. beträffande tjänsteföretag

att riksdagen avslår motion 1993/94:A458 yrkandena 3 och 5,

52. beträffande miljömärkning av textilprodukter

att riksdagen avslår motion 1993/94:N274,

men. (v) - delvis

53. beträffande Centrala hantverksrådet

att riksdagen avslår motion 1993/94:N220,

54. beträffande lagen om bevakningsföretag

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N223, 1993/94:N246

yrkandena 2 och 3 och 1993/94:N299.

Stockholm den 24 mars 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Hans Gustafsson (s), Axel Andersson (s), Kjell

Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Bengt

Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Jan

Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Sören

Norrby (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 22 med "Utskottets inställning" och slutar på s. 24 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Regeringens politik för näringslivsutveckling är ett

misslyckande. Som sägs i motionerna 1993/94:N305 (s) och

1993/94:N290 (s) utformas regeringens näringspolitik mer av

ideologiska hänsyn än utifrån vad som är sakligt motiverat i

olika avseenden. Enligt utskottets uppfattning finns det två

nyckelfrågor när det gäller den framtida

näringslivsutvecklingen. Den ena gäller utvecklingen av den

inhemska efterfrågan; den andra avser den strukturella

utvecklingen av näringslivet på sikt och då framför allt hur

innovationsklimatet skall kunna förbättras.

Näringspolitikens uppgift är, enligt utskottets mening, att

med utgångspunkt i en sund penning- och finanspolitik främja en

god utveckling av näringslivet. En aktiv näringspolitik

förutsätter att i stort sett alla politikområden samverkar för

att målet om uthållig tillväxt skall kunna uppnås. Staten har

härvid två huvudfunktioner. Den ena är att utforma fasta

spelregler för företagen. Den andra är att agera på ett mer

aktivt sätt, bl.a. genom selektiva insatser.

En god lönsamhet i näringslivet är nödvändig av främst två

skäl -- dels för att generera kapital för investeringar, dels

för att attrahera placerare i en ökad internationell konkurrens.

Det krävs nu, enligt utskottets bedömning, en väsentligt högre

vinstnivå än den som gällde i slutet av 1980-talet. För att det

skall vara möjligt att bl.a. i avtalsförhandlingar få

uppslutning kring detta krävs följande motprestationer av

företagen: vinsterna måste användas för produktiva

investeringar, omfattande insatser måste göras för att höja de

anställdas kompetens och arbetsorganisationen måste

moderniseras.

Regeringen bör senare under våren 1994 i samband med

avlämnandet av kompletteringspropositionen lägga fram ett samlat

näringspolitiskt program för små och medelstora företag.

Programmet bör ha ett Europaperspektiv i två avseenden -- dels

bör en samordning ske med EU:s näringspolitik, dels bör

programmet innehålla förslag om stöd och stimulans till små och

medelstora företag att komma ut på Europamarknaden. Följande

områden bör ingå i det föreslagna näringspolitiska programmet:

insatser avseende träteknisk industri, skogsbruk,

verkstadsteknik, informationsteknologi, livsmedelsindustri och

gruvindustri, kapitalförsörjning till små och medelstora

företag, stöd till uppfinnare, insatser för att främja kvinnors

företagande samt stöd till kooperativa företag. Sistnämnda

företagsform, där flera personer engageras och får inflytande

över verksamheten, passar många kvinnor, framför allt inom

tjänstesektorn. Det är därför nödvändigt med ett nytänkande för

att stimulera bildandet av kooperativa företag.

Riksdagen bör genom ett uttalande lägga fast att

näringspolitiken skall ges en sådan inriktning som här

förordats, varvid det som utskottet anfört beträffande fasta

spelregler och god lönsamhet bör beaktas. Vidare bör regeringen

anmodas att lägga fram ett näringspolitiskt program i enlighet

med det nyss sagda. Med detta blir motionerna 1993/94:N305 (s)

och 1993/94:N290 (s) helt tillgodosedda i berörda delar och

tillstyrks därmed av utskottet. De övriga här aktuella

motionerna -- 1993/94:N303 (nyd), 1993/94:N281 (v) och

1993/94:N284 (fp) -- avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N290 och

1993/94:N305 yrkandena 1 och 4 och med avslag på motionerna

1993/94:N281 yrkandena 1--3 och 8, 1993/94:N284 yrkande 6 och

1993/94:N303 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 22 med "Utskottets inställning" och slutar på s. 24 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N303 (nyd), att de allmänna förutsättningarna för

näringslivet måste utformas på ett sådant sätt att det skapas

klara incitament för att starta och driva företag. Ingripanden i

enskilda branscher eller företag bör inte förekomma.

Detta synsätt präglar i stort sett också regeringens

näringspolitik. Genom medverkan från Ny demokrati har

regeringens näringspolitik fått en för företagandet mer gynnsam

inriktning. Som exempel kan nämnas skattelättnader för

företagen, förbättrad riskkapitalförsörjning för små och

medelstora företag och insatser för att främja innovationer.

Utskottet anser emellertid att ytterligare insatser kan -- och

bör -- göras för att främja näringslivets utveckling. Som anförs

i den nämnda motionen bör Ekonomikommissionens förslag på

näringslivsområdet kunna fungera som utgångspunkt för ett sådant

arbete. Det gäller olika insatser beträffande banksektorn och

kreditmarknaden -- ökat utländskt ägande i banksektorn,

uppdelning av Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) i

självständiga enheter samt avgränsning av garantin för

betalningssystemet så att den inte omfattar garanti av

långivningen. Vidare bör olika åtgärder vidtas på

konkurrensområdet -- precisering av riktlinjer för tillämpning

av konkurrenslagen, utökade befogenheter för Konkurrensverket

och undvikande av att sådana åtgärder som hämmar konkurrensen

vidtas i syfte att uppnå anpassning till förhållanden i EU.

Slutligen bör statens insatser vad gäller teknisk forskning och

utveckling utformas med beaktande av följande: det statliga

stödet till FoU bör vara generellt, statens ansvar inom

teknologiområdet bör främst avse utbildning och forskning och

staten bör lämna stöd till utveckling av basteknologier.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad

utskottet här har anfört beträffande näringspolitikens

inriktning. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till

åtgärder enligt vad som nu angivits. Med detta blir motion

1993/94:N303 (nyd) helt tillgodosedd i här berörd del och

tillstyrks därmed av utskottet. Motionerna 1993/94:N305 (s),

1993/94:N290 (s) och 1993/94:N281 (v), som alla förespråkar

olika typer av selektiva insatser, avstyrks av utskottet i

motsvarande delar. Detsamma gäller motion 1993/94:N284 (fp) i

berörd del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N303 yrkande 9

och med avslag på motionerna 1993/94:N281 yrkandena 1--3 och 8,

1993/94:N284 yrkande 6, 1993/94:N290 och 1993/94:N305 yrkandena

1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

(mom. 2)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 25 med "Utskottet vill" och slutar på s. 26 med

"tillstyrks samtidigt" bort ha följande lydelse:

En god lönsamhet är, enligt utskottets mening och i enlighet

med vad som anförs i motion 1993/94:N305 (s), den viktigaste

källan för att generera kapital för investeringar. Staten har

dock, som sägs i motionen, en skyldighet att använda de statliga

instrument som finns för att se till att kapitalförsörjningen

fungerar även i faser där marknaden i stort sett inte erbjuder

några lösningar. Det gäller olika typer av s.k. mjuk

finansiering i början av ett företags livscykel.

Utvecklingsbolagens (utvecklingsfondernas) verksamhet har just

denna inriktning.

Den verksamhet som de två portföljförvaltningsbolagen Atle AB

och Bure AB bedriver, och som har finansierats med medel från de

tidigare löntagarfonderna, har enligt utskottets mening inte

kommit småföretagen till del. Denna verksamhet är förenad med

sådana lönsamhetskrav att den sannolikt skulle komma till stånd

även utan stöd. Det statliga kapital som finns i Atle och Bure,

inkl. de aktier som berördes av riksdagsbeslutet i december

1993, -- för närvarande ca 34 % av aktierna -- borde kunna göra

bättre nytta på annat sätt. Utskottet anser därför att staten

bör sälja sina aktier i Atle och Bure, vilket bör inbringa ca

1,5 miljarder kronor. Av dessa medel bör 300 miljoner kronor

tillföras den centrala lånefond för utvecklingsbolagens

verksamhet som skall inrättas. Det bör ske en tidsmässig

avvägning av försäljningen så att maximala intäkter erhålls.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att genomföra försäljningen

av statens aktier i Atle och Bure på angivet sätt och i övrigt

vidta de åtgärder som utskottet förordat. Med det anförda

tillstyrker utskottet motion 1993/94:N305 (s) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande statens aktier i förvaltningsaktiebolagen

Atle och Bure

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 littera A moment 3 och med bifall till motion 1993/94:N305

yrkande 5 bemyndigar regeringen att avyttra statens aktier i

Atle Förvaltnings AB och Bure Förvaltnings AB i enlighet med vad

utskottet angivit.

4. Regionala investmentbolag (mom. 3, motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 27 som

börjar med "Vidare delar" och slutar med "motion 1993/94:N296

(c)" bort ha följande lydelse:

Vidare delar utskottet de synpunkter som framförs i motion

1993/94:N296 (c) om att det kan krävas insatser från statens

sida för att komplettera marknaden när det gäller

riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. Detta

synsätt kommer till uttryck i vad som förordats i det

föregående.

Utskottet anser dock inte att de åtgärder som skisseras i den

aktuella motionen är ändamålsenliga. Motion 1993/94:N296 (c)

avstyrks sålunda.

5. AP-fondens placeringsrätt (mom. 5)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som

börjar med "Utskottet intar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna

1993/94:N305 (s) och 1993/94:N281 (v) -- att en åtgärd som

bör vidtas för att underlätta kapitalförsörjningen för små och

medelstora företag är att utöka AP-fondens placeringsrätt. Denna

utökade placeringsrätt bör innebära att AP-fonden får placera 10

miljarder kronor i aktier i små och medelstora företag. Samma

avkastningskrav skall gälla som för AP-fondens nuvarande

placeringar.

Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning. Med

det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N305 (s)

och 1993/94:N281 (v) i här berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande AP-fondens placeringsrätt

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N281 yrkande

11 och 1993/94:N305 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

6. Stöd till uppfinnare (mom. 7)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s) -- att riksdagen omgående bör fatta beslut om

ökat stöd till uppfinnare och innovatörer. Det finns ingen

anledning för riksdagen att acceptera regeringens senfärdighet i

frågan.

Uppfinnarna behöver bl.a. rådgivning. Denna bör stärkas genom

att verksamheten med produktråden byggs ut. Det är vidare

angeläget att aktivt stödja Svenska uppfinnareföreningens

verksamhet. Sanmmantaget för dessa två ändamål föreslår

utskottet en utökning av anslaget med 25 miljoner kronor, varav

19 miljoner kronor skall avse produktråden och 6 miljoner kronor

SUF. Det formella anslagsyrkandet görs i det följande i

anslutning till behandlingen av anslaget Småföretagsutveckling.

Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad

utskottet här har förordat beträffande ökat stöd till uppfinnare

och innovatörer. Därmed blir motion 1993/94:N305 (s) helt

tillgodosedd i berörd del. Även motionerna 1993/94:N303 (nyd),

1993/94:N281 (v) och 1993/94:N255 (fp, m, c, kds) blir i

huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande

lydelse:

7. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 8 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1993/94:N255

i ifrågavarande del, 1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande del

och 1993/94:N303 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Stöd till kvinnors företagande (mom. 8)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s), att det inom näringspolitiken särskilt bör

prioriteras åtgärder för att stödja kvinnors företagande. Det

finns en stor utvecklingspotential bland kvinnliga företagare.

Internationell statistik visar att det är kvinnliga företagare

som ökar mest bland nyetablerade små och medelstora företag.

Det finns dock alltför många hinder för kvinnor att etablera

sig som företagare. Detta sammanhänger med bl.a. det

mansdominerade tänkande som har präglat företagandet. I många

fall är det t.ex. så att kvinnor vid företagsetablering har ett

lägre lånebehov än män. Till följd av de regler som gäller för

beviljande av lån vid företagsstart kan detta innebära en

diskriminering av kvinnor. Samma krav på hållbara affärsidéer

skall dock tillämpas för såväl kvinnliga som manliga företagare;

det behövs emellertid en mer flexibel syn vid beslut om utlåning

av riskkapital. Vidare efterlyser kvinnliga företagare ofta

särskilt stöd för utbildning, kunskapsöverföring och rådgivning.

Härvid bör behovet av bildande av nätverk för kvinnliga

företagare beaktas. NUTEK bör tillföras 10 miljoner kronor för

att kunna tillhandahålla särskilt stöd till utbildning,

kunskapsöverföring, rådgivning och bildande av nätverk för

kvinnliga småföretagare.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Därmed blir motion 1993/94:N305

(s) helt tillgodosedd i berörda delar. Flera av de övriga här

aktuella motionsyrkandena blir också i sak tillgodosedda. Det

gäller yrkanden i motionerna 1993/94:N275 (s), 1993/94:N281 (v),

1993/94:N284 (fp) och 1993/94:A815 (c).

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande stöd till kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkandena 15

och 18, det förstnämnda i ifrågavarande del, med anledning av

motionerna 1993/94:N275, 1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande

del, 1993/94:N284 yrkande 4 och 1993/94:A815 yrkandena 16 och 25

och med avslag på motionerna 1993/94:N284 yrkande 5,

1993/94:N295, 1993/94:N297 och 1993/94:A815 yrkande 24 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Stöd till kvinnors företagande (mom. 8)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N297 (nyd) -- att riksdagen bör uttala sig för att det

skall bildas ett riskkapitalbolag särskilt inriktat på kvinnors

företagande. Motivet för att ett sådant bolag bör bildas är att

det har visat sig svårt i praktiken för kvinnor att kunna

finansiera sitt företagande. Medel bör tillföras bolaget från

Fond 92--94, i form av aktier eller kontanta medel uppgående

till ett belopp på 2 miljarder kronor. Samma affärsmässiga krav

skall ställas på utlåning från detta riskkapitalbolag som gäller

för utlåning från de existerande riskkapitalbolagen.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till

vad utskottet här har anfört. Därmed blir motion 1993/94:N297

(nyd) helt tillgodosedd. Även motionerna 1993/94:N284 (fp) och

1993/94:A815 (c) blir till en del tillgodosedda. Övriga berörda

motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande

lydelse:

8. beträffande stöd till kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N297, med

anledning av motionerna 1993/94:N284 yrkande 5 och 1993/94:A815

yrkande 24 och med avslag på motionerna 1993/94:N275,

1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande del, 1993/94:N284

yrkande 4, 1993/94:N295, 1993/94:N305 yrkandena 15 och 18, det

förstnämnda i ifrågavarande del, och 1993/94:A815 yrkandena 16

och 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

9. Nätverk för småföretag (mom. 9)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 39 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 40 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s) -- att det är mycket angeläget att bistå de

små och medelstora företagen på olika sätt för att de skall

kunna konkurrera på den europeiska marknaden på jämförbara

villkor. Riksdagen bör därför besluta om att det skall inrättas

ett särskilt program för att främja export hos småföretagen och

att det skall anvisas 40 miljoner kronor för detta ändamål.

Utskottet återkommer till detta när anslaget

Småföretagsutveckling behandlas.

Genom programmet skall småföretagen kunna erhålla kunskapsstöd

av olika slag och få information om de möjligheter som

EES-avtalet innebär. Vidare skall i programmet ingå åtgärder för

att underlätta för utländska företag att investera i Sverige.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1993/94:N305 (s) i

berörd del. Motion 1993/94:N281 (v) blir därmed i sak

tillgodosedd i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande

lydelse:

9. beträffande nätverk för småföretag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 20 i

ifrågavarande del och med anledning av motion 1993/94:N281

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

10. Design (mom. 11, motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 41 som

börjar med "Utskottet ser" och slutar med "och 1993/94:N280

(v)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas syn på att design blir mer och

mer viktigt för företagen. För att uppnå en konkurrenskraftig

svensk design fordras förutom utbildningsinsatser riktade till

industrin också att det sker en kontinuerlig och övergripande

diskussion på flera nivåer om industriprodukter -- deras

användning och betydelse i 2000-talets samhälle. NUTEK bör

därför -- liksom sker i andra europeiska länder -- tillse att

ett underlag för en sådan diskussion tas fram. Detta kan ske

t.ex. genom stöd till seminarier och utställningar, i vilka ett

skandinaviskt och europeiskt kulturellt perspektiv bör anläggas.

I det följande föreslås ett ökat anslag till

småföretagsutveckling. Inom ramen för detta anslag ryms den typ

av insatser som förordas i motionerna. Utskottet anser dock inte

att riksdagen skall detaljstyra användningen av anslagsmedel.

Det bör i stället ankomma på NUTEK att, inom ramen för de

riktlinjer som statsmakterna ställer upp, göra erforderliga

avvägningar. Med detta avstyrker utskottet motionerna

1993/94:N205 (s) och 1993/94:N280 (v).

11. Kompetensutveckling för företagare (mom. 12,

motiveringen)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande på s. 44 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Alla anställda måste få möjlighet att delta i en relevant

kompetensutveckling. Denna bör ta sin utgångspunkt i den

reguljära verksamheten på arbetsplatsen. Förändringar i

arbetsinnehåll och organisation skall ge möjlighet till lärande

och skapa behov av ökade kvalifikationer. Dessa tillgodoses

sedan genom en utveckling av de anställdas kompetens. Detta är

nödvändigt för att upprätthålla och förbättra konkurrenskraften

hos industrin.

En gemensam plan för kompetensutveckling bör tas fram i samråd

med de lokala parterna. Stort intresse bör därvid ägnas åt de

personer som av olika skäl inte har haft möjlighet att få en bra

utbildning.

Därutöver bör småföretagarnas utbildningsbehov uppmärksammas

särskilt. De måste erbjudas ett utbud som är anpassat efter

deras förutsättningar. Detta gäller inte minst i ett

Europaperspektiv där det handlar om de små företagens

möjligheter att komma ut på Europamarknaden. Dessa synpunkter

framförs också i motion 1993/94:N290 (s).

Det är naturligt och också nödvändigt att staten på olika sätt

stimulerar och ställer krav på kompetensutveckling för både

enskilda arbetstagare och småföretagare. Det är därvid angeläget

att man genom ekonomiska incitament direkt i arbetslivet på

olika sätt främjar insatser för kompetensutveckling.

För att stödja små och medelstora företag borde en ny idé

kunna prövas, nämligen införande av möjlighet att anlita någon

form av teknikimportchef. Om företagen kunde anlita en person

med kunskaper på detta område skulle det kunna innebära en

stimulans för företagen att bygga ut eller vidareutveckla sin

kompetens inom teknikområdet. Exportrådets framgångar med

"exportchef att hyra" visar att den här typen av verksamhet kan

bli framgångsrik.

Det som sålunda krävs är ett nationellt kunskaps- och

kompetenslyft. Utskottet förutsätter att regeringen prövar

frågan och avstyrker nu behandlade motionsyrkanden.

12. Anslaget Småföretagsutveckling (mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6, 7 och 9

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörd del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser, som tidigare har redovisats och i likhet med

vad som anförs i motion 1993/94:N305 (s), att produktrådens

verksamhet bör byggas ut och att det bör utgå ett ökat stöd till

SUF:s lokala rådgivare. Vidare menar utskottet, som också redan

nämnts, att stödet till kvinnors företagande bör öka och att ett

program för att främja export hos småföretagen bör inrättas.

Sammantaget för dessa ändamål, som finansieras via det här

aktuella anslaget, bör 75 miljoner kronor anslås. Detta innebär

att riksdagen bör besluta om att till anslaget

Småföretagsutveckling för nästa budgetår anvisa 239 miljoner

kronor.

Med ett beslut av riksdagen av denna innebörd blir motion

1993/94:N305 (s) helt tillgodosedd i berörda delar. Även motion

1993/94:N303 (nyd) blir i sak tillgodosedd i motsvarande del.

Motion 1993/94:N281 (v) avstyrks av utskottet i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande

lydelse:

14. beträffande anslaget Småföretagsutveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 1, med bifall till motion 1993/94:N305 yrkandena 8,

15 och 20, alla i ifrågavarande del, med anledning av motion

1993/94:N303 yrkande 2 i ifrågavarande del och med avslag på

motion 1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande del till

Småföretagsutveckling för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 239 000 000 kr.

13. Likabehandling av kooperativa företag (mom. 15)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Sören Norrby (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett viktigt inslag i näringspolitiken är

att det åstadkoms likvärdiga arbetsvillkor för olika

företagsformer. Vad gäller de kooperativa företagen innebär

detta synsätt -- som också är regeringens -- bl.a. att dessa

företag skall ges tillgång till information och rådgivning via

statliga insatser i samma omfattning som andra typer av företag.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1993/94:N305

(s), 1993/94:N261 (s), 1993/94:N264 (s) och 1993/94:N300 (c, s)

i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande

lydelse:

15. beträffande likabehandling av kooperativa företag

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N261 yrkande 2,

1993/94:N264, 1993/94:N300 yrkande 1 och 1993/94:N305 yrkande 19

i ifrågavarande del.

14. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 16)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Sören Norrby (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som

börjar med "Därefter övergår" och slutar med "denna del" bort ha

följande lydelse:

När det gäller frågan om stöd till kooperativ utveckling

noterar utskottet att RRV i sin utvärdering har gjort

bedömningen att stödet är kostnadseffektivt. Regeringen har

föreslagit att det aktuella anslaget skall tas upp med 4,5

miljoner kronor. Enligt vad utskottet har inhämtat innebär detta

att statligt stöd kan lämnas till LKU i erforderlig omfattning.

Särskilda propåer om ökade medel har, enligt uppgift, inte

framställts till Civildepartementet. Utskottet vill i detta

sammanhang också erinra om att Civildepartementet disponerar

ytterligare medel för särskilda projekt avseende kooperativa

företag. Även vissa arbetsmarknadsmedel kan användas för detta.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till

anslag. De krav på ökat stöd som förs fram i de här aktuella

motionerna avvisar utskottet av principiella skäl. Att man i en

utvärdering har konstaterat att ett stöd är kostnadseffektivt är

inget skäl i sig till att riksdagen skall besluta om ökat stöd.

Som redovisats i det föregående bedöms den nuvarande

anslagsnivån vara tillräcklig. Utskottet avstyrker alltså

motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N203 (s), 1993/94:N211

(s), 1993/94:N261 (s), 1993/94:N277 (s) och 1993/94:N281 (v) i

här berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande

lydelse:

16. beträffande stöd till kooperativ utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

14 punkt E 2 och med avslag på motionerna 1993/94:N203,

1993/94:N211, 1993/94:N261 yrkande 1, 1993/94:N277,

1993/94:N281 yrkande 9 och 1993/94:N305 yrkande 19 i

ifrågavarande del till Stöd till kooperativ utveckling för

budgetåret 1994/95 under trettonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 4 500 000 kr.

15. Stöd till varvsindustrin (mom. 17)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Sören Norrby (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 54 med "Med hänsyn" och slutar på s. 55 med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att EKN skyndsamt

redovisar sitt uppdrag till regeringen. Om EKN:s uppdrag

resulterar i förslag till åtgärder som syftar till likvärdiga

garantivillkor för den svenska varvsnäringen i förhållande till

dem som gäller i jämförbara konkurrentländer bör regeringen

genomföra dem i lämplig form.

Förslaget i motion 1993/94:N292 (nyd) om att riksdagen skall

besluta om att statliga kreditgarantier enligt OECD:s regler

skyndsamt skall återinföras avvisas bestämt av utskottet. Det

förhandlingsarbete som nu pågår inom OECD under svenskt

ordförandeskap och som syftar till att helt avveckla

varvssubventionerna skulle allvarligt försvåras om riksdagen

skulle fatta ett sådant beslut.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella

motioner i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande

lydelse:

17. beträffande stöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 7 och med avslag på motionerna 1993/94:N228,

1993/94:N236, 1993/94:N267, 1993/94:N276 och 1993/94:N292 till

Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1994/95

under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

50 000 000 kr.

16. Standardiseringskommissionen (mom. 21)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "denna del" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N251 (s), att standardiseringsarbete, bl.a. genom

EES-avtalet, kommer att få stor betydelse för de svenska

företagens möjligheter att hävda sig såväl på den svenska som

den europeiska marknaden. Det är därför angeläget att det

svenska standardiseringsarbetet bedrivs effektivt.

I motion 1993/94:N305 (s) föreslås att 50 miljoner kronor

skall anvisas för att stödja småföretagens exportverksamhet. Av

dessa medel bör 2 miljoner kronor avsättas för anslaget till

Standardiseringskommissionen. Riksdagen bör således besluta om

ett anslag på 36 miljoner kronor till

Standardiseringskommissionen för nästa budgetår. Motionerna

1993/94:N305 (s) och 1993/94:N251 (s) blir därmed helt resp.

delvis tillgodosedda i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande

lydelse:

21. beträffande Standardiseringskommissionen

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 3, med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 20 i

ifrågavarande del och med anledning av motion 1993/94:N251 till

Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på

35 964 000 kr.

17. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 24)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Sören Norrby (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "utskottet

föreslår" bort ha följande lydelse:

De krav på utökad kartering i olika angivna län, som framförs

i några motioner, kan utskottet i och för sig ha förståelse för.

Utskottet anser dock att det bör ankomma på den ansvariga

myndigheten, SGU, att inom ramen för anvisade medel och med

utgångspunkt i av statsmakterna fastlagda riktlinjer göra

erforderliga avvägningar. Utskottet vill här erinra om att SGU:s

karteringsverksamhet skall ses i ett bredare perspektiv än

endast utifrån mineralförsörjningsbehovet. Karteringsarbetet har

stor betydelse för olika typer av samhällsbyggande -- bostäder,

infrastrukturinvesteringar m.m. I det här sammanhanget vill

utskottet också påminna om att olika intressenter, som t.ex.

Länsstyrelsen i Jämtlands län, har möjlighet att anlita SGU för

särskilda uppdrag.

Regeringens förslag i budgetpropositionen om ändrade

långsiktiga verksamhetsmål för den geologiska

undersökningsverksamheten har sin grund i det statsfinansiella

läget och den neddragning av anslaget till SGU som riksdagen

beslöt om våren 1993. För nästa budgetår föreslår regeringen ett

anslag på ca 131 miljoner kronor, vilket är ungefär samma som

för innevarande budgetår.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här

berörd del och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande

lydelse:

24. beträffande geologisk undersökningsverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt C 10 och med avslag på motionerna 1993/94:N202,

1993/94:N208, 1993/94:N229, 1993/94:N232 yrkande 2,

1993/94:N249, 1993/94:N288 yrkande 2 och 1993/94:N305 yrkande

15 i ifrågavarande del

a) godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom

Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i

enlighet med vad som anges i propositionen,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 130 680 000 kr.

18. Prospektering (mom. 25)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som

börjar med "Beträffande kraven" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

För att gruvnäringen långsiktigt skall kunna överleva krävs

det -- enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs

i motionerna 1993/94:N305 (s) och 1993/94:N288 (s) -- en

fortlöpande satsning på prospektering. Sverige har en berggrund

med mycket hög potential för nya fyndigheter av malmer.

Prospektering ger grunden för den mineralutvinning som skall

bedrivas i framtiden.

I nästan alla andra länder sker det någon form av övergripande

statlig prospektering och/eller tillhandahållande av

subventioner till prospekteringsverksamhet. Att helt avveckla

statens medverkan i prospekteringen måste anses aningslöst. Den

totala prospekteringsverksamheten har under det senaste

decenniet minskat kraftigt -- mellan åren 1981 och 1990 minskade

prospekteringsinsatserna från 205 till 120 miljoner kronor (i

nominellt penningvärde).

Riksdagen bör enligt utskottets mening besluta om att anvisa

85 miljoner kronor till ett nyinrättat anslag för utökad

prospektering. Med ett sådant beslut av riksdagen blir

motionerna 1993/94:N305 (s) och 1993/94:N288 (s) tillgodosedda i

berörda delar och tillstyrks av utskottet. Även motion

1993/94:N232 (v) blir till sitt syfte tillgodosedd. Utskottet är

dock inte berett att förorda att ett statligt

mineralutvecklingsbolag skall inrättas, varför den nämnda

motionen avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande

lydelse:

25. beträffande prospektering

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N288 yrkande

1 och 1993/94:N305 yrkande 15 i ifrågavarande del och med

anledning av motion 1993/94:N232 yrkande 1 till

Prospektering för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 85 000 000 kr.

19. Mineraljakten (mom. 26)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som

börjar med "I fråga" och slutar med "berörd del" bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det vidare angeläget att tillse

att mineraljakten kan fortsätta. För detta krävs det fler

aktörer. Norrlandsfonden bör ges i uppdrag att samordna insatser

från olika intressenter och tillföras medel för denna

samordning. Detta bör riksdagen uttala sig för. Härigenom blir

motion 1993/94:N288 (s) tillgodosedd i denna del.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande

lydelse:

26. beträffande mineraljakten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N288 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

20. Allmän inriktning av teknisk forskning och utveckling

(mom. 28)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s), att det krävs ökade statliga insatser på

området teknisk forskning och utveckling. I den svenska

näringspolitiken har tidigare använts olika typer av

branschprogram. Inom EU bedrivs det för närvarande en betydligt

mer aktiv och mer pragmatiskt inriktad näringspolitik än vad den

svenska regeringen gör.

Ökade satsningar på olika branschprogram kan motiveras av två

skäl. Det ena är att det behövs åtgärder för att underlätta den

nödvändiga strukturomvandlingen av den svenska industrin. Det

andra skälet är att Sverige med den politik som nu förs riskerar

att komma på efterkälken i förhållande till EU. Nationella

branschprogram som Sverige bör satsa på är t.ex. inom

skogsnäringen, livsmedelsindustrin och verkstadsteknikområdet.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande

lydelse:

28. beträffande allmän inriktning av teknisk forskning och

utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 9

och med avslag på motion 1993/94:N281 yrkande 17 i ifrågavarande

del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

21. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

(mom. 29)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 70 med "Utskottet anser" och slutar på s. 71 med

"berörda delar" bort ha följande lydelse:

Skogsindustrin har mycket stor betydelse för den ekonomiska

utvecklingen i Sverige. Den svarar för en betydande del av det

svenska exportnettot. Det finns stora eftersatta behov av

FoU-insatser inom skogsnäringen, vilket har belysts i olika

statliga utredningsrapporter.

Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda och i likhet med

vad som anförs i motionerna 1993/94:N305 (s) och 1993/94:N289

(s) samt i flertalet av de övriga här aktuella motionerna, att

riksdagen bör besluta om ökade resurser för forskning inom

skogsindustrin. Regeringen bör anmodas att till riksdagen lämna

förslag till ett skogsindustriellt program som skall omfatta

förslag till åtgärder beträffande skogsbruket, massa- och

pappersindustrin, sågverksindustrin samt byggnads-, snickeri-

och trähusindustrierna. Vidare bör de branschprogram som har

avvecklats vid NUTEK återinrättas.

Riksdagen bör besluta om att 100 miljoner kronor skall

avsättas för insatser för den träråvarubaserade industrin. Dessa

medel ingår i anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1),

vilket utskottet återkommer till i det följande.

Med beslut av riksdagen av den innebörd som utskottet här har

angivit blir huvuddelen av motionerna tillgodosedda i berörda

delar. Motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N289 (s),

1993/94:N209 (s), 1993/94:N214 (s), 1993/94:N227 (s),

1993/94:N286 (s), 1993/94:N291 (s), 1993/94:N306 (s),

1993/94:Jo311 (s) och 1993/94:A450 (s) tillstyrks sålunda såvitt

nu är i fråga. Även de aktuella yrkandena i motionerna

1993/94:A454 (m), 1993/94:N257 (kds), 1993/94:N245 (v) och

1993/94:N217 (-) blir delvis tillgodosedda. De motionsyrkanden

som går ut på förläggning av ett trätekniskt centrum till en

angiven region avstyrks däremot av utskottet. Denna typ av

ställningstaganden är inte en sak för riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande

lydelse:

29. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Jo311 yrkande

13, 1993/94:N209, 1993/94:N214, 1993/94:N227, 1993/94:N245

yrkande 1, 1993/94:N286, 1993/94:N289, 1993/94:N291,

1993/94:N305 yrkande 16, 1993/94:N306 yrkande 1 och

1993/94:A450 yrkande 2, med anledning av motionerna

1993/94:N217, 1993/94:N245 yrkandena 2 och 3, 1993/94:N257 och

1993/94:A454 yrkande 6 och med avslag på motionerna

1993/94:T215 yrkande 10, 1993/94:Jo226 yrkande 6 och

1993/94:A450 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

22. VT-delegationen (mom. 31)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

Det arbete som har bedrivits av VT-delegationen har varit

framgångsrikt. Det framgår av den utvärdering som NUTEK har

låtit genomföra. VT-delegationen är ett bra exempel på hur

staten med små resurser kan stimulera små och medelstora företag

att höja sin tekniknivå. Nedläggningen av delegationen får ses

som ett uttryck för näringsminister Per Westerbergs doktrinära

syn på selektiva insatser.

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motionerna

1993/94:N305 (s), 1993/94:N307 (s) och 1993/94:N281 (v) -- att

VT-delegationen bör återinrättas. Regeringen bör ta erforderliga

initiativ i enlighet härmed. För ändamålet bör -- inom ramen för

anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1) -- 30 miljoner

kronor avsättas för VT-delegationen. Utskottet återkommer i det

följande till detta anslag.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande

lydelse:

31. beträffande VT-delegationen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 15 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1993/94:N281

yrkande 16 i ifrågavarande del och 1993/94:N307 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

23. Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin (mom.

32)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som

börjar med "I det" och slutar med "och 1993/94:N301 (v)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna

1993/94:N305 (s), 1993/94:N206 (s) och 1993/94:A469 (s), att det

krävs ökade statliga insatser när det gäller forskning och

utveckling inom livsmedelssektorn. Riksdagen bör således anmoda

regeringen att utarbeta ett program för livsmedelsindustrin.

Syftet med programmet skall vara att uppnå ökad kvalitet i såväl

produktionsmetoder som produkter. En självklar förutsättning för

den statliga medverkan är att livsmedelsindustrin själv deltar

aktivt i minst samma omfattning. För ett sådant program föreslår

utskottet att 25 miljoner kronor skall avsättas inom ramen för

anslaget Teknisk forskning och utveckling. Till detta återkommer

utskottet.

Med ett sådant beslut av riksdagen som utskottet förordar blir

motionerna 1993/94:N305 (s), 1993/94:N206 (s), 1993/94:A469 (s),

1993/94:N234 (m) och 1993/94:N301 (v) helt tillgodosedda i

berörda delar. Även motion 1993/94:N281 (v) blir till en del

tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande

lydelse:

32. beträffande forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N206,

1993/94:N234, 1993/94:N301, 1993/94:N305 yrkande 15 i

ifrågavarande del och 1993/94:A469 yrkande 8 och med anledning

av motion 1993/94:N281 yrkande 17 i ifrågavarande del som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

24. Produktutvecklingsstöd (mom. 34)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 77 med "Utskottet finner" och slutar på s. 78 med

"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s), att det är hög tid att riksdagen beslutar om

ett ökat stöd till uppfinnarverksamhet.

Riksdagen bör således uttala att ytterligare 25 miljoner

kronor skall anvisas till NUTEK:s produktutvecklingsstöd. Dessa

medel bör användas för stöd till uppfinnare liknande den

verksamhet som bedrevs under 1980-talet av dåvarande Statens

industriverk och Industrifonden. Genom att uppfinnarna ges

direkt ekonomiskt stöd kan de bibehålla sitt oberoende,

samtidigt som det kan skapas nya arbetstillfällen och

exportintäkter kan uppkomma. Det aktuella

produktutvecklingsstödet finansieras via anslagen Teknisk

forskning och utveckling (F 1) och Informationsteknologi

(F 2), till vilka utskottet återkommer i det följande. Genom

ett sådant beslut av riksdagen blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd i berörd del. De övriga här aktuella yrkandena i

motionerna 1993/94:N307 (s) och 1993/94:N255 (fp, m, c, kds)

blir också i sak tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande

lydelse:

34. beträffande produktutvecklingsstöd

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N305 yrkande 8 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1993/94:N255

i ifrågavarande del och 1993/94:N307 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 38)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 21, 22, 23

och 24

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "av utskottet"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser -- i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N305 (s) -- att riksdagen bör besluta om ett högre

anslag till teknisk forskning och utveckling än vad regeringen

föreslår. Sammantaget bör 265 miljoner kronor utöver regeringens

förslag eller totalt 845,3 miljoner kronor anvisas till

anslaget. Hur de utökade medlen skall användas har redovisats i

det föregående.

Med ett beslut av riksdagen av angiven innebörd blir motion

1993/94:N305 (s) helt tillgodosedd i berörda delar. Även motion

1993/94:N281 (v) kan i sak anses bli tillgodosedd såvitt här är

i fråga.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande

lydelse:

38. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 1 moment 2 och motion 1993/94:N305 yrkandena 8 och

15, båda i ifrågavarande del, och med anledning av proposition

1993/94:100 bilaga 13 punkt F 1 moment 1 och motion

1993/94:N281 yrkandena 16 och 17, båda i ifrågavarande del,

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 845 320 000 kr,

b) = (utskottet).

26. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (mom. 40)

Rolf Dahlberg (m), Per-Richard Molén (m), Kjell Ericsson (c),

Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Sören Norrby (fp) och

Roland Lében (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den verksamhet som STATT bedriver har stor

betydelse för att information om den tekniska utvecklingen i

andra delar av världen sprids till de svenska företagen.

Särskilt betydelsefullt anser utskottet detta vara för de små

och medelstora företagen, vilka ofta saknar möjlighet att på

annat sätt söka tillgång till relevant teknisk information.

Trots detta bör det vara möjligt att för nästa budgetår göra

en neddragning av anslaget till STATT med 2 miljoner kronor med

hänvisning till det statsfinansiella läget. I detta sammanhang

noterar utskottet att STATT, som sägs i propositionen, har

möjlighet att täcka bl.a. deprecieringskostnader med fonderade

medel.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till

anslag och avstyrker motion 1993/94:N305 (s) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande

lydelse:

40. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt F 3 och med avslag på motion 1993/94:N305 yrkande 20 i

ifrågavarande del till Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1994/95

under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på

33 560 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Stöd till uppfinnare (mom. 7)

Bengt Dalström (nyd) anför:

Enligt min mening krävs det förstärkta insatser för att

underlätta för uppfinnare och innovatörer. Med anledning av att

regeringen har aviserat förslag på området avvaktar jag dock med

mina ytterligare synpunkter på detta tills frågan kommer upp

till behandling senare under våren 1994 (bet. 1993/94:NU25). I

det sammanhanget kommer också de övriga förslag beträffande

uppfinnare och innovatörer som finns i vår partimotion

1993/94:N303 (nyd) att behandlas.

2. Likabehandling av kooperativa företag (mom. 15)

Kjell Ericsson (c) och Roland Lében (kds) anför:

Vi anser att det är en självklarhet att de kooperativa

företagen skall behandlas på ett med andra företag likvärdigt

sätt. I den proposition om konkurrensregler för jordbrukets

primärföreningar som är aviserad till våren 1994, och som

utskottet senare kommer att behandla (bet. 1993/94:NU23), är

syftet just att det skall införas sådana ändringar i

konkurrenslagen (1993:20) att likvärdiga konkurrensvillkor för

kooperativa företag och andra företag erhålls.

3. Anslaget Informationsteknologi (mom. 39)

Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo Finnkvist, Reynoldh

Furustrand, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anför:

Vi vill erinra om att vi förordar ökade medel till NUTEK:s

produktutvecklingsstöd. Detta stöd finansieras förutom via

anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1) också via

anslaget till informationsteknologi (F 2). Av praktiska

hanteringsskäl har vi valt att endast ta upp denna fråga en

gång, i reservation 25 beträffande F 1-anslaget.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

I ett antal frågor som behandlas i betänkandet har jag en

annan uppfattning än utskottet.

Vad gäller näringspolitikens inriktning delar jag de

bedömningar som görs i motion 1993/94:N281 (v). Som där sägs bör

en bra näringspolitik bidra till att produktionen sker på ett

ekologiskt uthålligt sätt, att olika näringsgrenar förnyas och

utvecklas och att arbetstillfällen tillhandahålls för både män

och kvinnor samt för både låg- och högutbildade personer.

Företagen måste i sin verksamhet åläggas att ta större

miljöhänsyn än för närvarande. Krav bör således ställas på

upprättande av råvaru- och materialbalanser samt livscykel- och

kvittblivningsspecifikationer. Det måste ske en generell

omläggning från linjär till cirkulär produktion.

Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram konkreta

förslag om hur en ekologiskt anpassad tillväxt skall främjas.

Vidare bör regeringen lämna förslag till hur medel från

miljöavgifter skall kunna fonderas för att skapa arbetsplatser i

miljövänliga verksamheter.

Enligt min mening bör näringspolitiken vidare ha en sådan

inriktning att den stimulerar bildandet av nya företag och

utvecklingen av små och medelstora företag. För att

förutsättningar för nya arbetstillfällen och en uthållig

ekonomisk tillväxt skall skapas behövs det en småföretagspolitik

som bygger på breda politiska majoriteter och inte på

ideologiska låsningar. En sådan politik bör innehålla åtgärder

för att åstadkomma en sänkning av räntenivån, ett minskat

räntegap, en ökad utlåningsbenägenhet hos bankerna när det

gäller sunda affärsprojekt samt stimulans av den inhemska

efterfrågan. Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom

vad som här har anförts.

Med beslut av riksdagen av den innebörd som jag nu har

förordat blir motion 1993/94:N281 (v) helt tillgodosedd i

berörda delar. Övriga här aktuella motioner, 1993/94:N305 (s),

1993/94:N303 (nyd) och 1993/94:N284 (fp), bör avslås i

motsvarande delar.

När det gäller förslagen om statens aktier i

förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure och om regionala

investmentbolag instämmer jag i de synpunkter som framförs i

reservationerna 3 och 4 av företrädarna för Socialdemokraterna.

Beträffande yrkandet i motion 1993/94:N281 (v) om

utvecklingsfonderna anser jag att riksdagen -- i enlighet

med vad som anförs i motionen -- bör uttala sig för att

omorganisationen av de regionala utvecklingsfonderna till

regionala utvecklingsbolag skall ske på ett sådant sätt att

fondernas kompetens bevaras och att tempoförluster i arbetet

undviks. I dagens ekonomiska läge är företagen helt beroende av

att kapitalförsörjningen kan fungera på ett tillfredsställande

sätt. Med ett sådant uttalande av riksdagen blir den nämnda

motionen helt tillgodosedd i berörd del.

När det gäller frågan om AP-fondens placeringsrätt

instämmer jag i de synpunkter som framförs i reservation 5 av

företrädarna för Socialdemokraterna.

Beträffande stöd till uppfinnare anser jag, i likhet med

vad som anförs i motion 1993/94:N281 (v), att villkoren för

uppfinnare måste förbättras. I det följande kommer jag att

ställa mig bakom förslaget i den nämnda motionen om en ökning

med 100 miljoner kronor av anslaget Småföretagsutveckling, varav

en del skall avsättas för uppfinnarverksamhet. Riksdagen bör

genom ett uttalande ställa sig bakom vad jag här har förordat,

varigenom nyssnämnda motion blir helt tillgodosedd i berörd del.

De övriga nu aktuella yrkandena i motionerna 1993/94:N305 (s),

1993/94:N303 (nyd) och 1993/94:N255 (fp) blir därmed också i sak

tillgodosedda.

När det gäller stöd till kvinnors företagande anser jag, i

likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N281 (v), att en del

av de utökade medlen som föreslås för anslaget

Småföretagsutveckling skall användas för ökat stöd till kvinnors

företagande. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om. Därmed

blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del. Flera

av de övriga här aktuella motionerna blir också delvis i sak

tillgodosedda. Det gäller yrkanden i motionerna 1993/94:N305

(s), 1993/94:N275 (s), 1993/94:N284 (fp) och 1993/94:A815 (c).

Beträffande frågan om nätverk för småföretag delar jag

helt de synpunkter som förs fram i motion 1993/94:N281 (v).

Riksdagen bör sålunda anmoda regeringen att lägga fram förslag

till hur nätverk för småföretag skall kunna utvecklas. De små

företagen saknar ofta resurser för att kunna konkurrera på

Europamarknaden. De nätverk som staten bör medverka till skall

kunna erbjuda småföretagen samarbetsmöjligheter om försäljning,

dataservice, forskning och utveckling. Med ett beslut av

riksdagen av denna innebörd blir den nämnda motionen helt

tillgodosedd i berörd del. Motion 1993/94:N305 (s) blir också i

sak tillgodosedd. Dock är jag inte beredd att, som föreslås i

denna motion, nu precisera det belopp som bör anvisas för

verksamheten.

När det gäller design anser jag, i likhet med vad som

anförs i motion 1993/94:N280 (v), att riksdagen bör uttala sig

för att ett statligt stöd på 2 miljoner kronor bör utgå till

Form/Design Center i Malmö. Utan ett sådant stöd riskerar

Sverige att som enda land i Norden stå utan designcentrum. Jag

tillstyrker således den nämnda motionen. Därmed blir också

motion 1993/94:N205 (s) tillgodosedd.

Vad gäller anslaget Småföretagsutveckling anser jag, i

likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N281 (v), att det är

motiverat med ett fortsatt selektivt stöd. För nästa budgetår

föreslår jag att 100 miljoner kronor utöver vad regeringen har

föreslagit, dvs. totalt 264 miljoner kronor, skall anvisas. De

utökade medlen skall användas till bl.a. följande:

uppfinnarverksamhet, design, kvinnors företagande och

kompetensutveckling för småföretagare. Genom ett beslut av

riksdagen av denna innebörd blir den nämnda motionen

tillgodosedd såvitt här är i fråga. Det sagda ligger delvis i

linje med vad som anförs i motionerna 1993/94:N305 (s) och

1993/94:N303 (nyd).

När det gäller frågan om stöd till varvsindustrin delar

jag i huvudsak utskottets åsikter. Dock anser jag -- i likhet

med vad som anförs i motion 1993/94:N276 (v) -- att staten bör

stödja det arbete som nu pågår för att utreda och planera för

ett nytt storvarv i Uddevalla. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Därmed skulle den nämnda

motionen bli helt tillgodosedd.

Beträffande Standardiseringskommissionen instämmer jag i

de synpunkter som framförs i reservation 16 av företrädarna för

Socialdemokraterna.

Vad gäller prospektering anser jag, i likhet med vad som

anförs i motion 1993/94:N232 (v), att det -- förutom en utökad

baskartering -- behövs en statlig satsning på prospektering. I

nästan alla andra länder där det bedrivs prospektering finns det

någon form av statligt stöd till prospektering. Som föreslås i

motionen kunde en lämplig väg vara att inrätta ett statligt

mineralutvecklingsbolag. Detta bör riksdagen ge regeringen till

känna. Med beslut av riksdagen av denna innebörd blir den nämnda

motionen helt tillgodosedd. Också motionerna 1993/94:N305 (s)

och 1993/94:N288 (s) blir till en del tillgodosedda.

Beträffande mineraljakten instämmer jag i de synpunkter

som framförs på denna punkt i reservation 19 av företrädarna för

Socialdemokraterna.

I fråga om den allmänna inriktningen av teknisk forskning

och utveckling anser jag, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N281 (v), att teknisk forskning och utveckling är

grundläggande för förnyelsen av svenskt näringsliv. Jag kommer

senare att föreslå en ökning av det aktuella anslaget med 250

miljoner kronor. Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig

till vad jag här har anfört. Därmed blir den nämnda motionen

helt tillgodosedd i berörd del. Motion 1993/94:N305 (s) avstyrks

samtidigt i motsvarande del.

Vad gäller kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade

industrin anser jag, i likhet med vad som anförs i motion

1993/94:N245 (v), att staten, med hänsyn till skogsbrukets och

skogsindustrins stora betydelse för Sverige, bör föra en

långsiktig, systematisk och övergripande branschpolitik.

Särskilt viktigt är det att åstadkomma en ökad vidareförädling

av skogsråvaran. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om.

Vidare bör riksdagen besluta om att inrätta ett nytt

branschprogram till stöd för träindustrin och anvisa 15 miljoner

kronor till detta för nästa budgetår.

Med ett sådant beslut av riksdagen blir den nämnda motionen

helt tillgodosedd. Även flertalet av övriga här aktuella

motioner blir i sak tillgodosedda. De motioner som innehåller

förslag om förläggning av ett trätekniskt centrum till olika

angivna regioner avstyrks. Denna typ av ställningstaganden är

inte en sak för riksdagen.

Beträffande VT-delegationen anser jag, i likhet med vad

som anförs i motionerna 1993/94:N281 (v), 1993/94:N305 (s) och

1993/94:N307 (s), att denna bör återinrättas. VT-delegationen

har en naturlig plats inom näringspolitiken när det gäller

åtgärder för att underlätta överlevnaden och utvecklingen i

underleverantörsledet. Riksdagen bör anmoda regeringen att

återinrätta VT-delegationen och anvisa 50 miljoner kronor --

inom ramen för anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1)

-- för ändamålet. Därmed blir de nämnda motionerna helt

tillgodosedda i berörda delar.

Vad gäller forskning och utveckling inom

livsmedelsindustrin anser jag, i likhet med vad som anförs i

motionerna 1993/94:N301 (v) och 1993/94:N281 (v), att riksdagen

bör anmoda regeringen att utarbeta ett program för

livsmedelsindustrin och att inom ramen för anslaget Teknisk

forskning och utveckling anvisa ytterligare medel för ändamålet.

Detta är nödvändigt om den svenska livsmedelsindustrin skall

kunna klara den ökade konkurrensen på Europamarknaden. Med detta

ansluter jag mig till reservation 23 av företrädarna för

Socialdemokraterna.

Jag instämmer vidare i yrkandet i motion 1993/94:N281 (v) om

att regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om

miljöteknik. Detta är nödvändigt om Sverige skall kunna

hävda sig på den gigantiska marknad som växer fram på

miljöteknikområdet. Riksdagen bör således bifalla den nämnda

motionen i berörd del.

Vad gäller anslaget Teknisk forskning och utveckling

förordar jag, som tidigare nämnts och i likhet med vad som

anförs i motion 1993/94:N281 (v), ett högre anslag än vad

regeringen har föreslagit. Riksdagen bör besluta om att 250

miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller 830,3 miljoner

kronor, skall anvisas för ändamålet. Regeringens begäran om

bemyndiganden bör bifallas. Jag tillstyrker sålunda den nämnda

motionen i berörd del. Även motion 1993/94:N305 (s) blir till en

del tillgodosedd med det beslut jag här förordar.

Slutligen när det gäller miljömärkning av textilprodukter

anser jag, i likhet med vad som anförs i motion 1993/94:N274

(v), att staten bör agera för att påskynda utvecklingen av

textilsektorn i miljöanpassad riktning. Detta kan ske t.ex.

genom att staten tar ansvar för att en överskådlig miljömärkning

av textilprodukter skall komma till stånd. Riksdagen bör genom

ett uttalande ställa sig bakom detta. Därmed blir den nämnda

motionen tillgodosedd.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets

hemställan under momenten 1, 4, 7--9, 11, 14, 17, 25, 28, 29,

31, 33, 38 och 52 bort ha följande lydelse:

1. beträffande näringspolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkandena

1--3 och 8 och med avslag på motionerna 1993/94:N284 yrkande 6,

1993/94:N290, 1993/94:N303 yrkande 9 och 1993/94:N305 yrkandena

1 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

4. beträffande utvecklingsfonderna

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 10 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad i

det föregående anförts i denna del,

7. beträffande stöd till uppfinnare

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 15 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1993/94:N255 i

ifrågavarande del, 1993/94:N303 yrkande 2 i ifrågavarande del

och 1993/94:N305 yrkande 8 i ifrågavarande del som sin mening

ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna

del,

8. beträffande stöd till kvinnors företagande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 15 i

ifrågavarande del, med anledning av motionerna 1993/94:N275,

1993/94:N284 yrkande 4, 1993/94:A815 yrkandena 16 och 25 och

1993/94:N305 yrkandena 15 och 18, det förstnämnda i

ifrågavarande del, och med avslag på motionerna 1993/94:N284

yrkande 5, 1993/94:N295, 1993/94:N297 och 1993/94:A815 yrkande

24 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

9. beträffande nätverk för småföretag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 12

och med anledning av motion 1993/94:N305 yrkande 20 i

ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad i

det föregående anförts i denna del,

11. beträffande design

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N280 och med

anledning av motion 1993/94:N205 som sin mening ger regeringen

till känna vad i det föregående anförts i denna del,

14. beträffande anslaget Småföretagsutveckling

att riksdagen -- under förutsättning av bifall till min

hemställan i momenten 7, 8, 9 och 11 -- med anledning av

proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt A 1, med bifall till

motion 1993/94:N281 yrkande 15 i ifrågavarande del och med

anledning av motionerna 1993/94:N303 yrkande 2 i ifrågavarande

del och 1993/94:N305 yrkandena 8, 15 och 20, alla i

ifrågavarande del, till Småföretagsutveckling för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 264 000 000 kr,

17. beträffande stöd till varvsindustrin

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 7 och motion 1993/94:N276, med anledning av

motionerna 1993/94:N228 yrkandena 1 och 3, 1993/94:N236,

1993/94:N267 och 1993/94:N292 och med avslag på motion

1993/94:N228 yrkande 2

a) = (utskottet),

b) som sin mening ger regeringen till känna vad i det

föregående anförts i denna del,

25. beträffande prospektering

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N232 yrkande 1

och med anledning av motionerna 1993/94:N288 yrkande 1 och

1993/94:N305 yrkande 15 i ifrågavarande del som sin mening ger

regeringen till känna vad i det föregående anförts i denna del,

28. beträffande allmän inriktning av teknisk forskning och

utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 17 i

ifrågavarande del och med avslag på motion 1993/94:N305 yrkande

9 som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

29. beträffande kunskapsförsörjning för den

träråvarubaserade industrin

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Jo311 yrkande

13, 1993/94:N209, 1993/94:N214, 1993/94:N227, 1993/94:N245,

1993/94:N286, 1993/94:N289, 1993/94:N291, 1993/94:N305 yrkande

16, 1993/94:N306 yrkande 1 och 1993/94:A450 yrkande 2, med

anledning av motionerna 1993/94:N217, 1993/94:N257 och

1993/94:A454 yrkande 6 och med avslag på motionerna

1993/94:T215 yrkande 10, 1993/94:Jo226 yrkande 6 och

1993/94:A450 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad i det föregående anförts i denna del,

31. beträffande VT-delegationen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 16 i

ifrågavarande del och med anledning av motionerna 1993/94:N305

yrkande 15 i ifrågavarande del och 1993/94:N307 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

33. beträffande miljöteknik

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N281 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad i det föregående

anförts i denna del,

38. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling

att riksdagen -- under förutsättning av bifall till min

hemställan i momenten 29, 31, 32 och 33 -- med bifall till

proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt F 1 moment 2 och motion

1993/94:N281 yrkandena 16 och 17, båda i ifrågavarande del, med

anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 13 punkt F 1 moment

1 och motion 1993/94:N305 yrkande 15 i ifrågavarande del och med

avslag på motion 1993/94:N305 yrkande 8 i ifrågavarande del

a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret

1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag

på 830 320 000 kr,

b) = (utskottet),

52. beträffande miljömärkning av textilprodukter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N274 som sin

mening ger regeringen till känna vad i det föregående anförts i

denna del.

Innehåll

Ärendet1

Sammanfattning1

Proposition 1993/94:100 bilaga 134

Proposition 1993/94:100 bilaga 146

Riksdagens revisorers förslag 1993/94:RR47

Motionerna7

Utskottet18

Näringspolitikens inriktning18

Småföretagsutveckling24

Riskkapitalförsörjning24

Inledning24

Statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure24

Regionala investmentbolag26

Utvecklingsfonderna27

AP-fondens placeringsrätt28

Regionala riskkapitalsatsningar29

Stöd till uppfinnare31

Stöd till kvinnors företagande35

Nätverk för småföretag m.m.38

Design40

Kompetensutveckling för företagare42

Regional näringslivs- och företagsutveckling44

Anslaget Småföretagsutveckling46

Stöd till kooperativ utveckling47

Varvsindustrin m.m.51

Stöd till varvsindustrin51

Vissa anslag55

Teknologisk infrastruktur55

Standardisering55

Sprängämnesinspektionen57

Sveriges geologiska undersökning58

Geologisk undersökningsverksamhet, m.m.58

Geovetenskaplig forskning63

Teknisk forskning och utveckling64

Allmän inriktning av teknisk forskning och utveckling64

Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin66

Fordonsteknisk forskning71

VT-delegationen72

Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin74

Miljöteknik76

Produktutvecklingsstöd77

Regionala utvecklingsprojekt78

Vissa övriga frågor79

Anslaget Teknisk forskning och utveckling80

Anslaget Informationsteknologi81

Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet81

Rymdverksamhet82

Rymdstyrelsen82

Anslaget Rymdverksamhet83

Riksdagens revisorers förslag84

Övriga anslag85

NUTEK och Konkurrensverket86

NUTEK86

Konkurrensverket87

Konkurrensforskning87

Särskilda branscher87

Detaljhandel m.m.87

Tjänsteföretag89

Miljömärkning av textilprodukter89

Centrala hantverksrådet90

Lagen om bevakningsföretag91

Hemställan92

Reservationer

1. Näringspolitikens inriktning (s)100

2. Näringspolitikens inriktning (nyd)101

3. Statens aktier i förvaltningsaktiebolagen Atle och Bure

(s)103

4. Regionala investmentbolag (s)103

5. AP-fondens placeringsrätt (s)104

6. Stöd till uppfinnare (s)104

7. Stöd till kvinnors företagande (s)105

8. Stöd till kvinnors företagande (nyd)106

9. Nätverk för småföretag (s)107

10. Design (s)107

11. Kompetensutveckling för företagare (s)108

12. Anslaget Småföretagsutveckling (s)109

13. Likabehandling av kooperativa företag (m, fp, c, kds)109

14. Stöd till kooperativ utveckling (m, fp, c, kds)110

15. Stöd till varvsindustrin (m, fp, c, kds)111

16. Standardiseringskommissionen (s)111

17. Geologisk undersökningsverksamhet (m, fp, c, kds)112

18. Prospektering (s)113

19. Mineraljakten (s)113

20. Allmän inriktning av teknisk forskning och utveckling

(s)114

21. Kunskapsförsörjning för den träråvarubaserade industrin

(s)114

22. VT-delegationen (s)115

23. Forskning och utveckling inom livsmedelsindustrin (s)116

24. Produktutvecklingsstöd (s)117

25. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (s)117

26. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (m, fp, c,

kds)118

Särskilda yttranden

1. Stöd till uppfinnare (nyd)119

2. Likabehandling av kooperativa företag (c, kds)119

3. Anslaget Informationsteknologi (s)119

Meningsyttring av suppleant (v)119