Bet. 1993/94:NU16

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU16

Företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

NU16

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:100 bilaga 13

(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna

4 och 8,

dels -- helt eller delvis -- tio motioner från allmänna

motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels om ett formellt

anslag till kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, dels om att 15 miljoner kronor skall anvisas till AB

Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen. Dessutom

tillstyrks förslag om att kanalbolagets skogsmark skall

kvarstanna i bolagets ägo.

Utskottet anser att programmet för privatisering av statliga

företag skall drivas vidare och avstyrker därför motionsyrkanden

om att bemyndigandet för regeringen att sälja aktierna i vissa

statliga företag skall återkallas. I en reservation (s), som får

stöd i en meningsyttring (v), anförs att staten även

fortsättningsvis bör ha en betydelsefull roll som ägare av

företag. I reservationen föreslås att det nämnda bemyndigandet

skall återkallas och att riksdagen skall uttala kritik mot

regeringen för det sätt på vilket den hittills har genomfört

privatiseringarna. Företrädaren för Ny demokrati förordar i en

annan reservation att takten i privatiseringarna skall ökas.

Med hänvisning till att riksdagen redan beslutat om riktlinjer

för AssiDomän när det gäller dels avsättning av mark för

naturvårdsändamål, dels försäljning av mark till enskilda jord-

och skogsbrukare avstyrker utskottet yrkanden om uttalanden i

dessa frågor. Företrädarna för Socialdemokraterna föreslår i en

reservation att ytterligare mark skall avsättas för

naturvårdsändamål. Vänsterpartiets representant ansluter sig i

meningsyttringen till denna uppfattning.

En motion med förslag om att de statliga företag som anlitar

olika butiker som ombud i sin verksamhet skall ges ett särskilt

ansvar för närservicen avstyrks. Motionen vinner dock stöd i en

reservation (s) och i meningsyttringen (v).

Propositionen

I proposition 1993/94:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)

framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte

huvudtiteln för budgetåret 1994/95. Under här angivna

rubriker föreslås:

A 4. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda

företag, m.m. (s. 31)

att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 1 000 kr.

A 8. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift

av kanalen (s. 34)

att riksdagen

1. till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och

drift av kanalen för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 15 000 000 kr,

2. godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag

kvarstannar i bolagets ägo.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1993/94:Fi508 av Ian Wachtmeister och Simon Liliedahl (båda

nyd) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att den av regeringen tillsatta

Privatiseringskommissionen bör intensifiera sitt arbete med att

privatisera de redan för privatisering öronmärkta statliga

företagen.

1993/94:Jo311 av Margareta Winberg m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandet (9) att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om Domän AB.

1993/94:N212 av Bo Finnkvist m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att

försäljningen av statens företag och naturtillgångar stoppas och

att bemyndigandet angående utförsäljningen av ett stort antal

statliga företag återkallas.

1993/94:N244 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att staten inte skall sälja ut

Domän/Assi/Ncb.

1993/94:N252 av Inga-Britt Johansson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en snabb konsekvensutredning av

teknikutvecklingens effekter på närservicen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om monopolföretagens ansvar.

1993/94:N281 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statliga företag,

14. beslutar återkalla bemyndigandet vad gäller regeringens

rätt att sälja statliga företag, enligt vad i motionen anförts.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Svenskt Stål AB (SSAB),

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om LKAB.

1993/94:N285 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om försäljning av statligt ägd

produktiv skogsmark till enskilda familjeägda jord- och

skogsbruk.

1993/94:N305 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) såvitt gäller

yrkandena att riksdagen

2. beslutar återkalla det bemyndigande som hösten 1991 gavs

regeringen att sälja ut statliga företag,

3. beslutar rikta anmärkning mot regeringen för brott mot

moratoriet i krisuppgörelsen vad gäller försäljning av statliga

företag.

1993/94:A454 av Göte Jonsson m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet

(7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utförsäljning av skogsmark från AssiDomän.

Utskottet

Privatisering av statligt ägda företag

Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att

privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.

NU10). Samtidigt beslutades att det statliga

Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut.

Regeringen har vidare tillsatt en särskild kommission, den s.k.

Privatiseringskommissionen, med uppgift att bedöma vissa

centrala frågor kring varje enskilt försäljningsärende.

Härutöver har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått

bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland

Nordbanken och Securum AB.

Hösten 1992 träffades, i samband med diskussioner om

ekonomisk-politiska åtgärder, en överenskommelse mellan

företrädare för regeringen och Socialdemokraterna om att ett

moratorium i princip skulle införas för försäljning av statliga

företag (prop. 1992/93:50, bet. FiU1). Denna skall dock inte

hindra omstruktureringar i de fall då sådana är lämpliga och

nödvändiga. En marknadsmässig bedömning skall göras av de

fortsatta möjligheterna till spridning av ägandet. Eventuell

försäljning skall föregås av samråd mellan regeringen och

Socialdemokraterna, sägs det vidare i överenskommelsen.

I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13 s. 7) lämnas

i enlighet med riksdagens beslut en redogörelse för

privatiseringsprogrammet. Härav framgår att under år 1993 har

statens innehav av aktier i bl.a. Celsius Industrier AB,

dotterbolagen till SKD-företagen AB samt investmentbolagen

AC-Invest AB, Z-Invest AB och Rödkallen AB helt eller delvis

avyttrats. Vidare har aktieinnehavet i en del företag överlåtits

till andra företag med statligt ägande. I december 1993

aviserade regeringen att den planerade att under våren 1994

erbjuda aktier i skogskoncernen Assi/Domän/Ncb -- som är under

bildande -- samt i Pharmacia AB till försäljning på marknaden.

För närvarande genomförs en försäljning av 49 % av statens

aktier i AssiDomän AB genom ett erbjudande till enskilda

personer, anställda i företaget och institutionella placerare.

AssiDomän bildades vid årsskiftet 1993/94 genom att Assi AB och

Domän AB gick samman. AssiDomän har vidare erbjudit aktieägarna

i Ncb AB att överlåta sina aktier i Ncb till AssiDomän i utbyte

mot aktier i AssiDomän. Statens ägarandel i Ncb uppgick före

erbjudandet till 50,9 % av kapitalet och 62,4 % av rösterna.

Kostnaderna för omstruktureringsåtgärder inför försäljningarna

och för försäljningsaktiviteter m.m. är svåra att beräkna i

förväg. Därför har riksdagen anvisat formella anslag på

1 000 kr under vart och ett av de tre senaste budgetåren. För

budgetåret 1992/93 uppgick dessa kostnader till ca 6 miljoner

kronor.

Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen att ett

förslagsanslag på 1 000 kr anvisas också för budgetåret

1994/95. Anslaget bör enligt regeringen kunna utnyttjas för

omstruktureringskostnader och försäljningsaktiviteter avseende

alla de bolag som regeringen bemyndigats att privatisera.

Detta förslag har inte berörts i någon motion. I fem motioner

begärs emellertid att försäljningen av de statliga företagen

skall avbrytas.

I den socialdemokratiska partimotionen 1993/94:N305 anförs att

regeringen gjort ett allvarligt fel i sin näringspolitik genom

att driva fram beslut enbart av ideologiska skäl. Det främsta

exemplet är privatiseringskampanjen, hävdar motionärerna. Den

har försämrat det politiska samarbetsklimatet. Trots

överenskommelsen om moratorium har utförsäljningar genomförts

som av en enig expertkår betraktas som uppseendeväckande

utmanande, sägs det vidare i motionen. Genom försäljningarna av

Celsius och SSAB Svenskt Stål AB har de som fått förvärva aktier

eller optioner i dessa bolag tillsammans tjänat över två

miljarder kronor på skattebetalarnas bekostnad. Regeringen har

missbrukat riksdagens bemyndigande att sälja statliga företag,

anser motionärerna. De föreslår att bemyndigandet skall

återkallas och att en anmärkning skall riktas mot regeringen för

brott mot moratoriet angående försäljning av statliga företag.

Även i motion 1993/94:N212 (s) begärs att försäljningen av

statliga företag och naturtillgångar skall stoppas och att

bemyndigandet skall återkallas. I motionen betonas att de

statliga företagen har en mycket stor betydelse för

sysselsättningen i skogslänen. Denna sysselsättning kan

äventyras vid en försäljning, eftersom risken är uppenbar att en

privat köpare inte tar ett långsiktigt ansvar. De

hittillsvarande utförsäljningarna har gynnat köparna på

bekostnad av skattebetalarna och de anställda, anser

motionärerna. De menar också att regeringen inte levt upp till

det moratorium och samrådsförfarande som överenskoms med

Socialdemokraterna hösten 1992.

Statligt ägande behövs som en motvikt till den privata

maktkoncentrationen, heter det i motion 1993/94:N281 (v). Inom

strategiska sektorer av näringslivet är det motiverat med

statliga företag. Vattenfall AB och Telia AB bör förbli statliga

och vara kraftcentra för den teknologiska utvecklingen, anser

motionärerna. Försäljningarna av Celsius och SSAB har varit

dåliga affärer för staten, och aktierna har fördelats orättvist,

hävdas det i motionen. Motionärerna, som motsätter sig de

aviserade försäljningarna av statens aktier i AssiDomän,

Pharmacia och Nordbanken, anser att riksdagen bör höras inför

varje större förändring av det statliga ägandet. Det föreslås

därför att riksdagen återkallar bemyndigandet för regeringen att

sälja statliga företag.

Skogen är en resurs som i betydande utsträckning bör vara

samhälleligt ägd, sägs det i motion 1993/94:N244 (v).

Utförsäljningen av AssiDomän borde därför inte genomföras. I

länder som Finland, Förenta staterna, Canada, Tyskland och

Storbritannien äger staten större andelar av skogen än vad

staten gör i Sverige. Skogen är en nationell resurs som

utnyttjas till en rad andra ändamål än virkesproduktion, t.ex.

jakt, bär- och svampplockning samt andra friluftsaktiviteter,

påpekas det. Det blir lättare att se till att verksamheten

bedrivs på ett regional-, miljö- och energipolitiskt godtagbart

sätt om staten behåller AssiDomäns skogsegendomar, anser

motionärerna.

I motion 1993/94:N283 (s) understryks att ett fortsatt

statligt ägande i basindustrierna i Norrbotten är bra för den

långsiktighet som krävs för nödvändiga investeringsbeslut.

Motionärerna framhåller behovet av investeringar i LKAB och SSAB

och anser att en privatisering skulle försvaga möjligheterna att

genomföra dessa.

I motsats till vad som föreslås i de nu redovisade motionerna,

anser motionärerna bakom motion 1993/94:Fi508 (nyd) att

privatiseringen av statliga företag bör intensifieras. All

statlig egendom som staten inte behöver äga skall säljas ut,

anförs det i motionen. Endast ett fåtal av de företag som

regeringen fått bemyndigande att sälja har hittills avyttrats.

Enligt motionärerna måste därför privatiseringsprogrammet

aktiveras.

Riksdagen har vid flera tillfällen under senare år behandlat

frågan om privatisering av de statligt ägda företagen. Våren

1993 avvisade riksdagen på förslag av utskottet krav på att

privatiseringarna skulle avbrytas (bet. 1992/93:NU27). I en

reservation (s), som vann anslutning av en meningsyttring (v),

förordades emellertid att bemyndigandet för regeringen att sälja

vissa statliga företag skulle återkallas.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att statens

främsta uppgift inom näringspolitiken är att ange generella

ramar och regelsystem för företagens verksamhet. Ett direkt

statligt ägande i företag medför risk för att dessa får mer

förmånliga konkurrensvillkor än vad som gäller för privata

företag. Detta visas inte minst av debatten kring Securum och

Nordbanken. På statligt ägda företag riktas dessutom krav på att

de skall göra investeringar eller vidta andra åtgärder som

främst har sin grund i politiska skäl och inte är affärsmässigt

motiverade. Långsiktig överlevnadsförmåga kan företagen endast

uppnå om de agerar marknadsmässigt och är lönsamma. Detta

underlättas väsentligt om det statliga ägandet minskar.

Utskottet anser därför att privatiseringsprogrammet skall drivas

vidare. Det ankommer på regeringen att bedöma när det är

lämpligt att genomföra enskilda försäljningar.

Då det gäller kritiken mot regeringen för att den inte följt

överenskommelsen från krisuppgörelsen hösten 1992 vill utskottet

understryka att omstruktureringar i de statliga företagen i de

fall sådana är lämpliga och nödvändiga inte skulle hindras

enligt överenskommelsen. Enligt vad utskottet har erfarit har

Socialdemokraterna vidare erbjudits samråd i samtliga fall som

varit aktuella efter den nämnda uppgörelsen. Ett av skälen till

att moratoriet infördes hösten 1992, nämligen knappheten på

riskvilligt kapital, har numera bortfallit. Den ökade

kapitaltillgången har skapat utrymme för en ökad takt i

privatiseringen. I denna situation har det enligt uppgift varit

svårt för regeringen att få besked från Socialdemokraterna när

samråd erbjudits. Samrådet har därför upphört. Mot denna

bakgrund är det utskottets bedömning att regeringen gjort vad på

den ankommer för att uppgörelsen från år 1992 skulle fullföljas.

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet

samtliga motioner i vilka det riktas kritik mot privatiseringen

av statliga företag. Regeringens förslag till anslag för

omstruktureringskostnader m.m. tillstyrks.

När det så gäller önskemålet i motion 1993/94:Fi508 (nyd) om

att privatiseringen av statliga företag skall intensifieras vill

utskottet framhålla att regeringen, som tidigare nämnts, i mars

1994 erbjudit institutioner och allmänhet att förvärva aktier i

AssiDomän och att den dessutom aviserat att aktier i Pharmacia

skall bjudas ut till försäljning senare under våren 1994.

Härutöver pågår förberedelser för privatisering av andra

företag, bl.a. Nordbanken. De nämnda försäljningarna är av

betydande omfattning. Enligt de riktlinjer som fastställdes för

privatiseringsprogrammet skall försäljningarna genomföras så att

inte övriga företags möjligheter att anskaffa kapital

förhindras. Utskottet anser att regeringen med hänsyn härtill

har gjort en lämplig avvägning av försäljningarnas omfattning.

Motionen avstyrks därför i denna del.

AssiDomäns markinnehav

Avsättning av mark för naturvårdsändamål

Våren 1992 bemyndigade riksdagen regeringen att ombilda

Domänverket till aktiebolag, Domän AB (prop. 1991/92:134, bet.

NU33). Därvid behandlades även frågan om hur olika delar av

verkets markinnehav skulle hanteras. Riksdagen fastställde

riktlinjer dels för hur naturvårdsintresset skulle tillgodoses,

dels för hur försäljningen av mark till enskilda skulle

genomföras.

Under en lång följd av år har Domänverket på eget initiativ

successivt undantagit vissa delar av sitt markinnehav från ett

normalt skogsbruk, oftast beroende på att området skulle skyddas

av naturvårds- eller skogshistoriska skäl. Sådana områden finns

på drygt 700 platser i landet och kallas domänreservat. Den

sammanlagda arealen av dessa uppgick till ca 1,4 miljoner ha av

verkets totala markinnehav på 10 miljoner ha. Andra områden,

såsom naturreservat och nationalparker, skyddas genom

bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822).

Statens naturvårdsverk och Domänverket upprättade före

bolagiseringen en förteckning över 84 fjällnära domänreservat,

som behölls i statens ägo i samband med bolagiseringen. Vidare

hade de båda verken gjort en förteckning över ytterligare ca 270

domänreservat som ansågs särskilt värdefulla från

naturvårdssynpunkt. I samband med bolagiseringen åtog sig Domän

att i förväg underrätta berörd länsstyrelse vid planer på att

upphäva de restriktioner för markanvändningen som Domänverket

ålagt sig beträffande dessa reservat. Länsstyrelsen skall

därefter inom ett år meddela företaget om den anser att

reservatet skall ombildas till naturreservat. Övriga

domänreservat har överlåtits till Domän utan särskilda villkor.

Bolaget skall dock under minst en tvåårsperiod välvilligt

överväga omklassificering av domänreservat till naturreservat om

inventeringar av länsstyrelserna visar att det finns skäl för

detta. Slutligen förtecknade Naturvårdsverket och Domänverket

före bolagiseringen oskyddad domänverksmark som ansågs vara

skyddsvärd. Denna mark blev kvar i statens ägo, och en prövning

skulle ske av hur naturskyddet skulle ordnas.

I proposition 1993/94:30 om strategi för biologisk mångfald

anmäldes att arbete då pågick med att bilda naturreservat av

mark från Domänverket (s. 44). På förslag av jordbruksutskottet

(bet. 1993/94:JoU9) avslog riksdagen hösten 1993 vid sin

behandling av propositionen ett motionsyrkande om inventering av

mark ägd av Domän med syfte att bedöma vilka markområden som

skulle vara lämpliga att skydda som naturreservat.

Jordbruksutskottet hänvisade till att Naturvårdsverket i

samarbete med Domän hade genomfört en inventering och lämnat

förslag till regeringen om överföring av mark till reservat. I

ett särskilt yttrande anförde företrädarna för

Socialdemokraterna att de utgick från att regeringen tar

initiativ till att mark avsätts i enlighet med det nämnda

förslaget.

Skogen bidrar till en bättre miljö, påpekas det i motion

1993/94:Jo311 (s). En anpassning av skogsbruket är viktig för

att den biologiska mångfalden skall säkras. Ambitionerna när det

gäller bildande av naturreservat måste höjas, betonar

motionärerna. De anser att det i propositionen om bolagisering

av Domänverket tydligt angavs att befintliga och blivande

naturreservat skulle överföras till Naturvårdsfonden. Hittills

har endast 84 befintliga domänreservat överförts. Motionärerna

förutsätter att staten i egenskap av ägare till Domän tar

initiativ till att mark avsätts med lagstadgat skydd som

naturreservat före sammanslagningen av Domän, Assi och Ncb.

I januari 1994 besvarade näringsminister Per Westerberg en

fråga (1993/94:276) med samma innebörd som det nu aktuella

motionsyrkandet. Näringsministern erinrade då om nyssnämnda

riktlinjer för markområden med särskilda naturvärden som

riksdagen fastställt (RD 1993/94:53). Riktlinjerna har tagits in

i avtalet från den 30 juni 1992 mellan staten och Domän om

bolagisering av Domänverket och gäller även efter bildandet av

den nya skogskoncernen. Eftersom frågan redan är reglerad ansåg

statsrådet att det inte fanns anledning för regeringen att

medverka till att vissa markområden undantas.

Enligt vad utskottet har erfarit är Naturvårdsverket och Domän

ense dels om vilka naturområden som skall bli kvar i statens

ägo, dels om att Naturvårdsfonden skall förvärva ett antal

områden på kommersiella villkor från Domän. Frågan om hur de

skyddsvärda områdena skall förvaltas är för närvarande föremål

för beredning inom regeringskansliet.

Utskottet anser att det är angeläget att områden som är

värdefulla från naturvårdssynpunkt ges ett gott skydd. Med

hänvisning till vad som tidigare anförts dels om

överenskommelsen mellan Naturvårdsverket och Domän, dels om att

de av riksdagen fastställda riktlinjerna för hantering av

skyddsvärda områden gäller även efter en privatisering av Domän

avstyrker utskottet motion 1993/94:Jo311 (s) i berörd del.

Försäljning av mark till enskilda

I propositionen om bolagiseringen av Domänverket anfördes att

försäljning av mark till enskilda är viktig och bl.a. syftar

till att stärka det enskilda skogs- och jordbruket. Det angavs

att försäljningen skulle ske efter två huvudlinjer. För det

första skulle mindre enskilda skogsskiften understigande 200 ha

bjudas ut till försäljning. För det andra, framhölls det, fanns

det i anslutning till Domänverkets större markinnehav ett antal

privata skogsägare som var i behov av mera skogsmark för att

uppnå effektivitet. Domän skulle på begäran av en sådan

skogsägare ta upp förhandlingar om försäljning av skogsmark. I

näringsutskottets betänkande anfördes att det är viktigt att

försäljningen bidrar till en ökad effektivitet inom skogsbruket

och den skogsbearbetande industrin (bet. 1991/92:NU33 s. 12).

I ett frågesvar i oktober 1993 (RD 1993/94:10 s. 43) omtalade

näringsminister Per Westerberg att Domän till utgången av

september 1993 hade sålt 420 skogsmarksområden och att det

återstod ca 800 områden med jord- eller skogsbruk att sälja

t.o.m. juni 1996. Näringsministern deklarerade vidare att han

med stor kraft skulle se till att riksdagens beslut när det

gäller försäljning av mark till enskilda personer går i

verkställighet.

I motion 1993/94:A454 (m) sägs att målsättningen måste vara

att stärka familjejordbruken och det enskilda ägandet av jord

och skog. Enligt motionärerna bör staten genom sitt ägande i

AssiDomän verka för att utförsäljningen av skogsmark till

enskilda fortsätter.

Statens ägarstrategi bör vara att sälja produktiv

skogsbruksmark till familjeskogsbruk, anförs det i motion

1993/94:N285 (c). Ytterligare förvärv av sådan mark från statens

sida bör inte förekomma, heter det vidare i motionen.

Motionärerna anser att staten bör utnyttja sitt ägarinflytande i

AssiDomän så att denna strategi kan fullföljas.

De tidigare beskrivna riktlinjerna för försäljning av mark

till enskilda personer som riksdagen fastställt för Domänverket

har, som redan nämnts, tagits in i avtalet mellan staten och

Domän om bolagisering av verket. Avtalet gäller även efter en

privatisering av AssiDomän.

Med hänvisning till vad som nu redovisats är de berörda

motionerna enligt utskottets bedömning tillgodosedda såvitt

de gäller försäljning av mark till enskilda skogsbrukare. Något

hinder för AssiDomän att förvärva ytterligare skogsmark

uppställdes inte i samband med Domänverkets bolagisering.

Utskottet anser att möjligheter till markförvärv bör finnas,

bl.a. för att bolaget därigenom skall kunna skapa bättre

struktur på markinnehavet. Mot bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.

Statliga företags ansvar för närservicen

Glesbygdsbutikerna har kunnat drivas vidare bl.a. genom att de

har varit ombud för statliga monopolföretag som Tipstjänst,

Penninglotteriet, Apoteksbolaget och Systembolaget, sägs det i

motion 1993/94:N252 (s). Bolagen har därmed, anser motionärerna,

ett ansvar som de måste hantera på ett rimligt sätt, och de bör

därför inte sätta små detaljhandelsföretag under press.

Tipstjänst håller nu på med en avveckling av sitt s.k.

off-line-system, dvs. systemet där kundens ifyllda spelkuponger

via Posten sänds in till Tipstjänst. Företaget kräver en viss

minsta omsättning för att installera det nya on-line-systemet, i

vilket spelet förmedlas via telenätet till Tipstjänst. En mängd

små butiker kan inte uppfylla detta krav, framhåller

motionärerna och anser att butikernas överlevnad därigenom

hotas. Tipstjänsts omläggning drabbar både glesbygdsbutiker och

den boendenära servicen i städer och tätorter. Motionärerna

menar att staten som ägare bör se till att det tas fram regler

som gör att medborgare som är beroende av närservicen inte

drabbas av förändringar inom företagen. Riksdagen bör, sägs det

i motionen, dels begära en snabb konsekvensutredning av den

tekniska utvecklingens effekter på närservicen, dels göra ett

uttalande om monopolföretagens ansvar för medborgarnas

närservice.

Enligt vad utskottet erfarit har Tipstjänst beslutat att

avveckla sina off-line-ombud till mitten av år 1995. Ombuden är

ca 5 500 till antalet. Huvuddelen av dessa ombud finns i

tätorter. On-line-ombuden är för närvarande drygt 2 000 och

svarar för ungefär 90 % av Tipstjänsts omsättning. Antalet

on-line-ombud skall successivt öka till ca 4 000. Alla

off-line-ombud får möjlighet att bli on-line-ombud om de

uppfyller krav på bl.a. viss minsta omsättning. Tipstjänst har

beslutat att detta omsättningskrav skall vara lägre på

landsbygden. Företaget undersöker vidare möjligheterna att

minska kostnaderna för tipshanteringen på landsbygden, bl.a.

genom samarbete med Telia och detaljhandeln.

Konsumentverket har som en uppgift att följa utvecklingen när

det gäller dagligvaruförsörjningen i glesbygd. Med anledning av

Tipstjänsts beslut om ändring av ombudssystemet pågår för

närvarande överläggningar mellan Tipstjänst och verket. Därvid

har företaget förklarat att inga off-line-ombud i glesbygd skall

avvecklas under år 1994. Det diskuteras vidare på vilket sätt

särskild hänsyn skall kunna tas till butiker som erhållit

glesbygdsstöd.

Glesbygdsmyndigheten har initierat ett projekt som syftar till

att finna en modell för att trygga glesbygdsbutikernas

fortlevnad genom samarbete med bl.a. dagligvarugrossisterna,

Tipstjänst, Posten, Apoteksbolaget och Systembolaget. Ett inslag

i detta projekt är att försöka sänka kostnaderna för data- och

teleförbindelserna.

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund omtalade i november 1993

i ett svar på en fråga (1993/94:73) om butikerna i glesbygd att

han skulle ha överläggningar med både dagligvarugrossister och

de bolag som har glesbygdsbutiker som ombud med syfte att bl.a.

betona vikten av att glesbygdsbutikerna på olika sätt ges en

ansvarsfull behandling (RD 1993/94:24). Han underströk också att

glesbygdsfrågorna och tryggandet av varuförsörjningen kommer att

ges stor vikt i den kommande regionalpolitiska propositionen.

Tipstjänsts motsvarigheter i de övriga nordiska länderna har

också beslutat om en avveckling av sina off-line-ombud. I

Finland och Danmark skall denna avveckling vara genomförd under

år 1994 och i Norge under år 1995.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har olika initiativ

tagits i syfte att finna former för att trygga varuförsörjningen

i glesbygd. Ytterligare förslag i detta avseende kan väntas. I

det projekt som Glesbygdsmyndigheten driver studeras bl.a. den

tekniska utvecklingens effekter. Vidare följer Konsumentverket

löpande glesbygdsbutikernas förhållanden och försöker -- såsom i

överläggningarna med Tipstjänst -- att få glesbygdsaspekterna

beaktade i samband med förändringar av villkoren för de aktuella

bolagens ombud. Med hänvisning härtill anser utskottet att

det saknas anledning till några åtgärder från riksdagens sida

med anledning av den aktuella motionen. Den avstyrks därför

såvitt nu är i fråga.

AB Göta kanalbolag

I samband med riksdagens beslut angående bolagisering av

Domänverket behandlades även frågan om det framtida ansvaret för

AB Göta kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen

ansåg det vara en statlig angelägenhet att ansvara för

upprustning och drift av Göta kanal. I linje härmed har

riksdagen för vartdera av de två senaste budgetåren anvisat 15

miljoner kronor till bolaget. Även för budgetåret 1994/95 bedöms

15 miljoner kronor vara erforderligt för att nödvändig

upprustning och drift av kanalen skall klaras.

I budgetpropositionen konstateras att avkastningen från

kanalbolagets skogsmarksinnehav under årens lopp har bidragit

till att delvis täcka kanalens kostnader. För att även

fortsättningsvis kunna bidra till finansieringen av verksamheten

bör därför skogsmarksinnehavet kvarstanna i bolagets ägo, anförs

det i propositionen. Detta innebär en ändring av riksdagens

beslut i samband med bolagiseringen av Domänverket att

kanalbolagets skogsmark skulle överföras till Domän AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande Göta

kanalbolag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande privatisering av statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1993/94:Fi508

yrkande 3, 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena

13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305

yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo311 yrkande 9,

res. 3 (s)

3. beträffande försäljning av mark till enskilda

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N285 och 1993/94:A454

yrkande 7,

4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen

att riksdagen avslår motion 1993/94:N252 yrkandena 1 och 3,

res. 4 (s)

5. beträffande AB Göta kanalbolag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 8

a) till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och

drift av kanalen för budgetåret 1994/95 under tolfte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000 kr,

b) godkänner att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag

kvarstannar i bolagets ägo i enlighet med vad som anges i

propositionen.

Stockholm den 22 mars 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s), Axel

Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin

Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd),

Leif Marklund (s), Olle Lindström (m), Mats Lindberg (s), Sören

Norrby (fp) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)

Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo

Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 5 med "Utskottet vidhåller" och slutar på s. 6 med

"denna del" bort ha följande lydelse:

Staten bör enligt utskottets uppfattning även fortsättningsvis

ha en betydelsefull roll som ägare av företag inom såväl

basindustrierna som andra branscher. Ett statligt ägande är

motiverat av bl.a. sysselsättnings- och regionalpolitiska skäl

och behövs därutöver för att skydda viktigare naturtillgångar

såsom skogen och malmen. Dessutom måste det finnas statliga

företag som en motvikt till det privata näringslivet.

Den borgerliga regeringens privatiseringsprogram, som drivits

fram av ideologiska skäl, undergräver möjligheterna för staten

att genom sina företag trygga goda levnadsförhållanden för

medborgarna i olika delar av landet. En utförsäljning av

naturtillgångarna skulle vidare leda till en utarmning av

landsbygden. Regeringen har dessutom inte insett den stora

betydelse -- inte minst för sysselsättningen -- som de statliga

företagen har i framför allt skogslänen. En privatisering kommer

att leda till att det långsiktiga ansvarstagandet som hittills

varit en ledstjärna för företagen ersätts av kortsiktiga,

affärsmässiga motiv. Utskottet motsätter sig bestämt en sådan

utveckling.

Härutöver vill utskottet understryka att de utförsäljningar av

statliga företag som regeringen har drivit fram har genomförts

på ett sådant sätt att staten -- och därmed skattebetalarna --

gått miste om minst ett par miljarder kronor, som i stället

tillfallit dem som haft de ekonomiska möjligheterna att köpa

aktier och optioner. Regeringen har bl.a. härigenom, enligt

utskottets uppfattning, missbrukat regeringens bemyndigande att

sälja statliga företag. Med hänvisning till detta och vad

utskottet tidigare anfört bör riksdagen återkalla bemyndigandet.

Som framgår av den tidigare redogörelsen träffades en

överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna om

moratorium och samrådsförfarande beträffande försäljningen av

statliga företag. Utskottet vill uttala sitt starka missnöje med

hur regeringen har hanterat denna överenskommelse. Kontakterna

med Socialdemokraterna har i allmänhet tagits i ett mycket sent

skede, och krav har därvid ställts på reaktion inom en orimligt

kort tid. Det kan vidare konstateras att regeringen inte vid

något tillfälle beaktat de synpunkter som Socialdemokraterna

framfört. Näringsminister Per Westerberg har därutöver

deklarerat sin avsikt att bortse från riksdagsbeslutet om samråd

med Socialdemokraterna. Utskottet finner det helt klart att

regeringen inte följt överenskommelsen, och riksdagen bör därför

uttala sin kritik mot regeringens agerande.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna 1993/94:N212

(s), 1993/94:N281 (v) och 1993/94:N305 (s), de två senare i nu

aktuella delar. Med ett uttalande från riksdagens sida i

enlighet med vad som förordats tillgodoses i allt väsentligt

även motionerna 1993/94:N244 (v) och 1993/94:N283 (s) i nu

berörd del. I linje med det sagda avstyrker utskottet dels det i

budgetpropositionen framlagda förslaget om anslag till kostnader

för vissa omstruktureringsåtgärder m.m., dels berörd del av

motion 1993/94:Fi508 (nyd).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande privatisering av statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N212,

1993/94:N281 yrkandena 13 och 14 och 1993/94:N305 yrkandena 2

och 3 och med anledning av motionerna 1993/94:N244 och

1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1993/94:100

bilaga 13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och

därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

2. Privatisering av statligt ägda företag (mom. 1)

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som

börjar med "När det" och slutar med "denna del" bort ha följande

lydelse:

Som framgått tidigare är utskottets principiella uppfattning

att staten skall fastställa de generella spelreglerna för

näringslivet medan de enskilda företagen skall vara privatägda.

Utskottet anser att det är angeläget att omvandlingen av

näringslivet i denna riktning sker så snabbt som möjligt. Därför

måste privatiseringsprogrammet aktiveras och aktier i statliga

företag bjudas ut till försäljning i en större omfattning än vad

regeringen hittills aviserat om. Vid försäljningarna skall ett

spritt ägande eftersträvas. Med ett uttalande från riksdagens

sida i enlighet härmed tillgodoses motion 1993/94:Fi508 (nyd) i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande

lydelse:

1. beträffande privatisering av statligt ägda företag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga

13 punkt A 4 och motion 1993/94:Fi508 yrkande 3 och med avslag

på motionerna 1993/94:N212, 1993/94:N244, 1993/94:N281 yrkandena

13 och 14, 1993/94:N283 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:N305

yrkandena 2 och 3 till Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1994/95 under

tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr och

därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

3. Avsättning av mark till naturvårdsändamål (mom. 2)

Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo

Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär en privatisering av det

nybildade AssiDomän en risk för ett minskat skydd för områden

som är värdefulla från naturvårdssynpunkt. De riktlinjer som

tidigare fastställts kan visa sig otillräckliga, eftersom

AssiDomäns framtida agerande endast skall baseras på

affärsmässiga överväganden. Även efter den nu pågående

försäljningen av aktier i AssiDomän kommer staten att vara

majoritetsägare i bolaget. Enligt utskottets uppfattning bör

detta inflytande utnyttjas, så att bolaget tar initiativ till

att ytterligare markområden skyndsamt avsätts till naturreservat

på villkor som är rimliga med hänsyn till Naturvårdsfondens

resurser. Genom ett uttalande med denna innebörd från riksdagens

sida blir motion 1993/94:Jo311 (s) tillgodosedd i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande

lydelse:

2. beträffande avsättning av mark till naturvårdsändamål

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Jo311 yrkande 9

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)

Birgitta Johansson, Hans Gustafsson, Axel Andersson, Bo

Finnkvist, Reynoldh Furustrand, Leif Marklund och Mats Lindberg

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Som framgår" och slutar med "i fråga" bort ha

följande lydelse:

Många butiker är för sin överlevnad beroende av att vara ombud

för olika bolag, såsom Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. Därmed

är också många människor för sin försörjning med dagligvaror

beroende av att butikerna får ha kvar sina ombudskap på rimliga

villkor. Dessutom har medborgarna i de glesare befolkade

områdena berättigade krav på att även de skall ha tillgång till

de aktuella bolagens tjänster.

Förändringar av flera slag påverkar förutsättningarna för

butiker och även för aktuella bolag att upprätthålla en god

servicenivå i glesbygd. Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att det görs en kartläggning av utvecklingstendenserna

och deras effekter för medborgarnas närservice. Härvid bör

uppmärksammas inte bara de tekniska förändringarna, utan även de

omstruktureringar av verksamhet och ägande som är på väg

beträffande vissa av de berörda bolagen, såsom Tipstjänst,

Apoteksbolaget och Posten. Utskottet anser det vidare rimligt

att de statliga företagen tar särskild hänsyn till förhållandena

i glesbygd och allmänt beaktar effekterna för närservicen när

villkoren för ombuden förändras.

Med vad som nu anförts tillstyrker utskottet motion

1993/94:N252 (s) i här aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande

lydelse:

4. beträffande statliga företags ansvar för närservicen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N252 yrkandena 1

och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Särskilt yttrande

Statliga företags ansvar för närservicen (mom. 4)

Bengt Dalström (nyd) anför:

Enligt min uppfattning är det angeläget att en god närservice

kan tryggas. Jag utgår därför från att regeringen beaktar

behovet av att glesbygdsbutikerna även fortsättningsvis kan

erbjuda sina kunder de tjänster som de nu såsom ombud förmedlar

åt Tipstjänst, Apoteksbolaget m.fl. statliga bolag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som

företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationerna

till detta betänkande.