Bet. 1993/94:NU19

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU19

Beredskapslagring av olja

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Bilaga

1993/94

NU19

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1993/94:141 om

beredskapslagring av olja för krigssituationer.

Försvarsutskottet har avgivit yttrande i ärendet

(1993/94:FöU6y; se bilaga). Vidare har företrädare för Svenska

Petroleum Institutet inför utskottet framfört synpunkter i vissa

frågor.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande den

fortsatta beredskapslagringen av olja för krigssituationer.

Förslagen innebär att de statliga lagren avvecklas och att lager

i stället byggs upp i näringslivet för att där integreras med

lagringen för fredskriser och den övriga kommersiella lagringen

av oljeprodukter. En ny myndighet inrättas den 1 juli 1994 för

att hantera avvecklingen av den statliga lagringen. Enligt

näringsutskottets uppfattning bör dock regeringen återkomma till

riksdagen med förslag till hur medlen från den fortsatta

utförsäljningen av de statliga beredskapslagren skall användas.

Propositionen

I proposition 1993/94:141 föreslås att riksdagen

1. godkänner det som regeringen förordar om grunder för

beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för

krigssituationer (avsnitt 4),

2. godkänner det som regeringen förordar om fördelningen av

uppgifter i fråga om beredskapslagringen (avsnitt 5),

3. godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för

avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för

krigssituationer (avsnitt 7.1),

4. godkänner att en ny myndighet för avveckling av de statliga

beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas den 1

juli 1994 (avsnitt 7.2),

5. bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga

beredskapslagren i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt

7.3),

6. till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 73 500 000 kr,

7. till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000

kr.

Utskottet

Bakgrund

Nuvarande beredskapslagring av olja

Det finns två olika slags beredskapslagring av olja i Sverige,

nämligen krigslagring och fredskrislagring. Den förstnämnda

lagringen avser situationer då landet vid en stormaktskonflikt i

Europa antingen har blivit indraget i krig eller står neutralt.

Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga störningar i

oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller

krigsrisk i vår nära omvärld.

Redan i slutet på 1930-talet började olja lagras i Sverige för

avspärrnings- och krigssituationer. Lagring för fredskriser

tillkom med anledning av oljekrisen åren 1973--1974. Kort

därefter anslöt sig Sverige tillsammans med flertalet andra

länder inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och

utveckling) till avtalet om ett internationellt energiprogram,

IEP-avtalet (prop. 1975:42, bet. NU29). Avtalet innehåller

bestämmelser om bl.a. samordnade åtgärder för att möta

oljeförsörjningskriser. Genom avtalet har de anslutna länderna

åtagit sig att hålla beredskapslager av olja motsvarande 90

dagars nettoimport. Vid en kris skall länderna vidta åtgärder

för att begränsa oljekonsumtionen. De skall också enligt avtalet

medverka till ett system för fördelning av tillgänglig olja.

Från början var oljehandeln och vissa storförbrukare skyldiga

enligt lag att svara för merparten av lagringen av

oljeprodukter, med visst finansieringsstöd från staten.

Lagringen var då avsedd för avspärrning och krig. När sedan

fredskrislagringen infördes år 1974 tog staten ansvaret för

denna lagring. Genom 1987 års totalförsvarsbeslut (prop.

1986/87:95 bil. 12, bet. FöU11) kastades ansvarsfördelningen om

så att staten övertog ansvaret för krigslagringen medan de

lagringsskyldiga företagen skulle svara för fredskrislagringen.

Fredskrislagren ingår i fysisk mening i de lagringsskyldiga

företagens kommersiella lagerhållning. Staten utövar med stöd av

lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol tillsyn

över att lagren når upp till den nivå som krävs för att Sveriges

åtaganden enligt IEP-avtalet skall uppfyllas.

Den statliga civila krigslagringen sköts huvudsakligen av

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och finansieras med

anslag över statsbudgeten. För innevarande budgetår har för

ändamålet anvisats ca 330 miljoner kronor, varav ca 260 miljoner

kronor avser kapitalkostnader för främst lagrade produkter. För

driften av NUTEK:s lager finns en särskild regional

organisation. I systemet ingår ett stort antal anläggningar.

Många av dem har byggts med hänsyn till särskilda krav på

lokalisering och skydd. Till detta kommer s.k. särskild lagring

som vissa statliga myndigheter m.fl. har ålagts genom beslut av

regeringen.

Fredskrislagren uppgår för närvarande till omkring 4 miljoner

m3. Hos oljehandeln och storförbrukare finns därutöver

kommersiella lager på 1--2 miljoner m3, huvudsakligen i form

av tjock eldningsolja. Krigslagrens storlek redovisas inte

öppet.

1992 års försvarsbeslut

I samband med 1992 års försvarsbeslut fastställdes vissa

riktlinjer för beredskapslagringen av olja för krigssituationer

(prop. 1991/92:102 kap. 11, bet. FöU12). Staten skulle även

fortsättningsvis svara för denna lagring. Mot bakgrund av

ändrade antaganden om krisers och krigs karaktär kunde dock

beredskapslagret minskas. Vidare beslöts i princip om en ändrad

struktur för lagringen. Beslutet innebar att lagring i särskilda

statliga anläggningar skulle ersättas med ett system som byggde

i huvudsak på lagring hos oljehandeln och i distributionsledet.

Slutlig ställning togs emellertid varken till lagernivån eller

till lagringens struktur.

I försvarsbeslutet ingick också att regeringen bemyndigades

att sälja ut olja från de statliga krigslagren så att dessa

minskades till en lägre, säkerhetspolitiskt motiverad nivå. De

medel som frigjordes genom utförsäljningen fick användas för

eventuella investeringar inom området och även för att stärka

andra funktioner inom den civila delen av totalförsvaret. I en

första etapp bemyndigades regeringen att engångsvis disponera

högst 79 miljoner kronor av inkomsterna från utförsäljningen för

vissa åtgärder inom totalförsvarets civila del som inte ingick i

den gällande ekonomiska planeringsramen. Regeringen uppdrog i

juni 1992 åt NUTEK att sälja ut olja ur lagren för motsvarande

belopp. Kostnaderna om 79 miljoner kronor har förts upp på

statsbudgeten. En redovisning för fördelningen av medlen på

funktioner inom det civila totalförsvaret gjordes i proposition

1993/94:105 med förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1993/94.

Beslut av riksdagen våren 1993

I Näringsdepartementets bilaga till 1993 års budgetproposition

(prop. 1992/93:100 bil. 13) var frågor om

försörjningsberedskapen föremål för en fördjupad granskning. I

anslutning härtill anförde regeringen att det av besparingsskäl

var angeläget att utförsäljningen av olja från de statliga

krigslagren genomfördes i en snabbare takt än vad som tidigare

hade förutsatts. Det aviserades om ett nytt

utförsäljningsuppdrag till NUTEK. Ett sådant gavs sedan i

februari 1993; enligt detta uppdrag skall NUTEK senast vid 1994

års utgång ha sålt ut olja för 550 miljoner kronor (inkl.

försäljningsomkostnader).

I budgetpropositionen sades vidare att medel som frigörs vid

utförsäljningen av olja även fortsättningsvis borde få användas

för att stärka olika funktioner inom det civila försvaret.

Därtill begärdes att regeringen skulle ha möjlighet att använda

medlen för ändamål också inom den militära delen av

totalförsvaret.

Det lämnades ingen ytterligare redovisning över vilka ändamål

inom det militära försvaret som medlen var avsedda att användas

för, ej heller uppgift om nivån på dessa medel. På förslag av

näringsutskottet (bet. 1992/93:NU28) biföll riksdagen

regeringens begäran om bemyndigande.

Regeringen fattade därefter i december 1993 beslut om att en

del av utvecklingskostnaderna för luftvärnsrobotprojektet BAMSE

samt viss verksamhet inom marinen skall finansieras -- genom

särskilda beslut av regeringen om merutgift -- med inkomsterna

från utförsäljningen av olja. Dessa kostnader, som sammantaget

beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor, ligger utanför de

ekonomiska planeringsramarna för totalförsvaret.

1993 års oljelagringsutredning

I februari 1993 tillkallades en särskild utredare

(generaldirektör Bengt A W Johansson) med uppdrag att göra en

översyn av beredskapslagringen av olja och kol.

Oljelagringsutredningen redovisade i september 1993 en första

del av sitt arbete i betänkandet (SOU 1993:87) Beredskapslagring

av olja. De förslag som regeringen nu framlägger i proposition

1993/94:141 bygger i huvudsak på -- och ansluter väsentligen

till -- utredningens förslag.

Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att redovisa

förslag på området om bl.a. finansiering och lagstiftning samt

konsekvenser av ett medlemskap i EU. Senast den 30 juni 1994

skall utredningen avsluta sitt arbete.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt regeringens förslag skall de statliga krigslagren hos

NUTEK nu helt avvecklas. I stället skall lager byggas upp i

näringslivet under en treårsperiod med början den 1 juli 1996.

Denna lagring skall ske i eller i nära anslutning till det

kommersiella distributionssystemet. Därigenom kommer lagringen

för krigssituationer att integreras med lagringen för s.k.

fredskriser och den övriga kommersiella lagringen av

oljeprodukter hos företagen. Beredskapslagringen för

krigssituationer anpassas till de planeringsförutsättningar för

totalförsvaret som nu gäller, vilket får till följd att nivån på

lagren minskas kraftigt.

Avvecklingen av den statliga krigslagringen, som skall vara

genomförd senast år 1999, skall handhas av en särskild myndighet

med tidsbegränsat uppdrag och med egen ledning och ekonomisk

redovisning. Den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 1994.

Till denna myndighet skall den nuvarande regionala

organisationen för driften av de statliga krigslagren föras. För

nästa budgetår föreslås att 73,5 miljoner kronor anvisas för

myndighetens förvaltningskostnader och att 220 miljoner kronor

anslås för kapitalkostnader för den statliga lagringen.

Såväl utredningen som regeringen anser att det är nödvändigt

att hålla en klar åtskillnad mellan å ena sidan lagring för

fredskriser och säkerhetspolitiska kriser -- som i

fortsättningen skall benämnas oljekriser -- och å andra sidan

lagring för krigssituationer. I ett särskilt yttrande till

utredningen har företrädare för industrin -- förordnade som

sakkunniga i utredningen -- anfört att det inte behövs något

särskilt krigslager; behovet täcks, menar de, genom det

beredskapslager som Sverige håller inom ramen för IEP-avtalet.

Om ett krigslager ändå anses erforderligt borde det i första

hand ägas av staten eller om lagringen sköts av näringslivet

borde staten betala ut ersättning för denna hantering.

Beträffande sistnämnda fråga anför regeringen i propositionen

att det framstår som följdriktigt att de berörda företagen ges

ansvaret för att äga de tillkommande lagren och svara för

finansieringen av lagringen. Frågan skall emellertid, som redan

nämnts, utredas vidare. En proposition aviseras till hösten

1994.

Som tidigare beskrivits bemyndigades regeringen i samband med

1992 års försvarsbeslut att sälja ut olja från krigslagren så

att dessa minskades till en lägre, dock ej närmare angiven,

säkerhetspolitiskt motiverad nivå. De medel som frigjordes från

denna försäljning fick användas för att -- utanför

planeringsramen -- stärka olika funktioner inom den civila delen

av totalförsvaret. För budgetåret 1992/93 avsågs 79 miljoner

kronor av inkomsterna användas för sådana åtgärder. Våren 1993

beslutades att regeringen skulle få disponera influtna medel

från oljeutförsäljningen även för ändamål inom den militära

delen av totalförsvaret.

I propositionen föreslås nu att riksdagen skall bemyndiga

regeringen att sälja ut hela det statliga krigslagret. Lagrets

storlek, som inte redovisas öppet, representerar ett betydande

värde. I propositionen nämns att det rör sig om ett

miljardbelopp. Beträffande användningen av dessa medel begärs

inte något nytt beslut eller bemyndigande av riksdagen. Det

anges bara i propositionen att regeringen återkommer till

riksdagen med en redogörelse för användningen av de medel som

inflyter genom den fortsatta utförsäljningen.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet har beretts tillfälle av näringsutskottet

att avge yttrande över propositionen. Försvarsutskottet (se

bilaga) tillstyrker regeringens olika förslag, bl.a. om att ett

krigslager skall byggas upp i näringslivet. Utskottet framhåller

emellertid att det är viktigt att lagring och distribution

säkerställs inom de områden med svag infrastruktur som har

avgörande betydelse för Försvarsmaktens koncentrering och

operationer. Försvarsutskottet utgår från att särskilda åtgärder

vidtas för att kraven på lokalisering och skydd av krigslager

för sådana områden skall tillgodoses. Utskottet instämmer i

regeringens bedömning om det nödvändiga i att skilja på lagring

för fredskriser m.m. och lagring för krigssituationer.

Vidare påpekar försvarsutskottet att det inom totalförsvaret

sker successiva omprioriteringar mellan olika funktioner i syfte

att uppnå bästa möjliga totalförsvarseffekt. Med hänsyn härtill

finner försvarsutskottet det naturligt att medel som frigörs

genom utförsäljningen av olja får utnyttjas inom totalförsvaret.

Dessa medel skall därför, enligt försvarsutskottets mening,

användas för ändamål inom totalförsvaret. Mot bakgrund av att

omfattningen av utförsäljningen av olja är väsentligt större än

vad som förutsattes i 1992 års försvarsbeslut anser dock

försvarsutskottet att regeringen skall återkomma till riksdagen

med förslag till sådan användning av medlen.

Näringsutskottets ställningstagande

Näringsutskottet noterar att regeringens förslag innebär att

beredskapslagren anpassas till de planeringsförutsättningar för

totalförsvaret som nu gäller. Lagrens storlek kan därigenom

minskas kraftigt. De grunder som anges i propositionen för

beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för

krigssituationer har utskottet inget att erinra emot.

Vidare tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag om

uppgiftsfördelning och struktur för krigslagringen. Denna

lagring kommer alltså framöver att integreras med den

kommersiella lagringen av oljeprodukter inom näringslivet, inkl.

lagringen för fredskriser. I likhet med försvarsutskottet vill

näringsutskottet framhålla det angelägna i att krigslagringen

också säkerställs för områden av stor betydelse för

Försvarsmakten men med en svag infrastruktur. Frågan om

finansieringen av krigslagringen får riksdagen anledning att

återkomma till.

Liksom försvarsutskottet tillstyrker näringsutskottet

förslagen i propositionen om riktlinjer för avveckling av de

statliga krigslagren och om inrättande av en ny myndighet för

hantering av denna avveckling. Förslagen om anslag för

förvaltningskostnader och kapitalkostnader tillstyrks också.

Näringsutskottet ansluter sig även till förslaget att

regeringen skall bemyndigas att sälja ut olja ur de statliga

krigslagren. Som tidigare nämnts begär regeringen inte något

nytt beslut eller bemyndigande beträffande användningen av de

medel som inflyter från denna utförsäljning. Med hänsyn främst

till omfattningen av utförsäljningen av olja men också av

budgettekniska skäl anser näringsutskottet -- i linje med

försvarsutskottets uppfattning -- att regeringen bör återkomma

till riksdagen med förslag till hur medlen från den fortsatta

utförsäljningen skall användas. I motsats till försvarsutskottet

anser dock näringsutskottet att regeringen bör vara fri att

föreslå till vilka ändamål som medlen skall användas. Vad

näringsutskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till

känna som sin mening.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regeringens förslag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:141

a) godkänner det som anges i propositionen om grunder för

beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för

krigssituationer,

b) godkänner det som anges i propositionen om fördelningen av

uppgifter i fråga om beredskapslagringen,

c) godkänner de riktlinjer för avveckling av de statliga

beredskapslagren av olja för krigssituationer som anges i

propositionen,

d) godkänner att en ny myndighet för avveckling av de

statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas

den 1 juli 1994,

e) bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga

beredskapslagren i enlighet med vad som anges i propositionen,

f) till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

ramanslag på 73 500 000 kr,

g) till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för

budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 220 000 000 kr,

2. beträffande användningen av medlen från utförsäljningen

av olja

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Stockholm den 21 april 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Hans Gustafsson (s),

Gudrun Norberg (fp), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Karin

Falkmer (m), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats

Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s) och Roland Lében (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Försvarsutskottets yttrande

1993/94:FöU6y

Bilaga

Beredskapslagring av olja för krigssituationer

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 3 mars 1994 beslutat att bereda

försvarsutskottet tillfälle att senast den 12 april avge

yttrande över proposition 1993/94:141 om beredskapslagring av

olja för krigssituationer jämte eventuella motioner.

Propositionen

Bakgrund

Beredskapslagringen av olja i Sverige är av principiellt två

slag, krigslagring och fredskrislagring. Krigslagringen tar

sikte på situationer då landet vid en stormaktskonflikt i Europa

antingen blir indraget i krig eller står neutralt.

Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga störningar i

oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller

krigsrisk i vår nära omvärld.

Lagring för krigssituationer infördes redan före andra

världskriget. Lagring för fredskriser tillkom med anledning av

av oljekrisen åren 1973 -- 1974. Kort därefter anslöt sig

Sverige tillsammans med flertalet andra OECD-länder till avtalet

om Internationellt energiprogram, IEP-avtalet. Genom avtalet har

de anslutna länderna åtagit sig att hålla beredskapslager av

olja motsvarande 90 dagars nettoimport.

Från början var oljehandeln och vissa storförbrukare skyldiga

enligt lag att svara för merparten av lagringen av

oljeprodukter, med visst investeringsstöd från staten. Lagringen

var då avsedd för avspärrning och krig. När lagringen för

fredskriser infördes år 1974 tog staten ansvaret för denna

lagring. Genom 1987 års försvarsbeslut kastades

ansvarsfördelningen om så att staten övertog ansvaret för

krigslagringen medan de lagringsskyldiga företagen skulle svara

för fredskrislagringen.

Användningen av oljeprodukter i Sverige har minskat starkt

under de senaste två decennierna. Detta gäller särskilt

beträffande eldningsoljorna. År 1992 uppgick den totala

oljeanvändningen till 15,8 miljoner m3, varav 5,9 m3

motorbensin och 3 miljoner m3 dieselolja.

Fredskrislagren uppgår för närvarande till omkring 4 miljoner

m3. Hos oljehandeln och storförbrukare finns därutöver

kommersiella lager på 1 à 2 miljoner m3, huvudsakligen i

form av tjock eldningsolja. Krigslagrens storlek redovisas inte

öppet.

I samband med försvarsbeslutet fastställdes vissa riktlinjer

för beredskapslagringen av olja för krigssituationer (prop.

1991/92:102 kap. 11, FöU12, rskr. 337). Staten skulle även

fortsättningsvis svara för denna lagring. Mot bakgrund av

ändrade antaganden om krisers och krigs karaktär kunde dock

beredskapslagret minskas. Vidare beslöts i princip en ändrad

struktur för lagringen. Slutlig ställning togs emellertid varken

till lagernivån eller till lagringens struktur.

Regeringen bemyndigade den 18 februari 1993 chefen för

Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att

göra en översyn av beredskapslagringen av olja och kol.

Utredaren -- 1993 års oljelagringsutredning (OLU) -- redovisade

i september 1993 delbetänkandet Beredskapslagring av olja (SOU

1993:87). Betänkandet har remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen lägger fram förslag om den fortsatta civila

beredskapslagringen av olja för krigssituationer. Med hänsyn

till de planeringsförutsättningar som gäller efter 1992 års

försvarsbeslut minskar behovet av sådan lagring kraftigt.

Regeringen föreslår att de statliga lagren hos Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) avvecklas helt senast år 1999

och att i stället lager byggs upp i näringslivet med början

andra halvåret 1996. Därigenom integreras lagringen för

krigssituationer med lagringen för s.k. fredskriser och den

övriga kommersiella lagringen av oljeprodukter hos företagen.

Regeringen föreslår att avvecklingen av den nuvarande statliga

lagringen genomförs av en särskild organisation i

myndighetsform. Den nya myndigheten inrättas enligt förslaget

den 1 juli 1994.

Lagerbehov

Regeringen föreslår att beredskapslagringen av olja för

krigssituationer anpassas till de planeringsförutsättningar för

totalförsvaret som nu gäller, vilket får till följd att lagren

kan minskas till betydligt under hälften av dagens nivå. Detta

är i huvudsak en följd av att kraven på uthållighet i en

krigssituation nu har sänkts.

Regeringen erinrar om att det redan enligt tidigare riktlinjer

för beredskapslagring av olja har antagits att fredskrislagren

skall kunna utgöra en tillgång även i ett säkerhetspolitiskt

krisskede. Bl.a. mot bakgrund av detta anser regeringen att den

nuvarande terminologin på området bör ändras. Det finns enligt

regeringen såvitt gäller oljeförsörjningen knappast anledning

att skilja mellan en fredskris och en säkerhetspolitisk kris.

För båda fallen bör därför enligt regeringen användas

benämningen oljekris.

Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att liksom

hittills i planeringen hålla en klar åtskillnad mellan å ena

sidan lagring för fredskriser och säkerhetspolitiska kriser --

dvs. vad som i fortsättningen skall benämnas oljekriser -- och å

andra sidan lagring för krigssituationer, dvs. krig eller

neutralitet. Huvudskälet till detta är den civila

krigslagringens centrala betydelse för totalförsvaret, inte

minst dess militära del.

Uppgiftsfördelning och struktur för lagringen

Regeringen föreslår att den nuvarande statliga civila

beredskapslagringen genom NUTEK av olja för krigssituationer

avvecklas helt. I stället byggs lager upp i näringslivet under

en treårsperiod med början den 1 juli 1996. Denna lagring skall

ske i eller i nära anslutning till det kommersiella

distributionssystemet. Distributionen i krigssituationer avses

ske genom samma system.

Den föreslagna lagringsstrukturen innebär att de särskilda

krav som tidigare ställts på lokalisering och skydd av

krigslager inte utan vidare kommer att kunna tillgodoses.

Försvarsmaktens organisationsmyndighet har framfört att det i

vissa fall kan behövas särskilda åtgärder. Regeringen påpekar

med anledning av detta att den enligt lagen (1984:1049) om

beredskapslagring av olja och kol får meddela föreskrifter om

både lokalisering av lager och förvaring i bergrum av lagrad

olja. Det är en uppgift för tillsynsmyndigheten att i samråd med

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap överväga

behovet av sådana föreskrifter och lägga fram förslag till

regeringen.

Finansiering

Regeringens förslag om uppgiftsfördelning och struktur för

krigslagringen innebär att denna integreras med den kommersiella

lagringen av oljeprodukter inom näringslivet,

inkl. lagringen för fredskriser. Det framstår enligt regeringen

som följdriktigt att de berörda företagen också ges ansvaret för

att äga de tillkommande lagren och svara för finansieringen av

lagringen. Frågan skall utredas vidare av OLU.

Avveckling av de statliga lagren

Det nuvarande krigslagret av oljeprodukter hos NUTEK

representerar ett betydande värde. Även om hänsyn tas till att

lagren innehåller vissa volymer inkuranta produkter rör det sig

om ett miljardbelopp. Därtill kommer ett femtiotal

lagringsanläggningar av skiftande storlek och standard, delvis

med kvalificerat fysiskt skydd. Avvecklingen av hela detta

system är alltså en uppgift som ställer stora krav på planering

och genomförande.

Regeringen föreslår att de lager för krigssituationer som

förvaltas av NUTEK avvecklas i en takt som ger det för staten

bästa ekonomiska resultatet. Avvecklingen skall ha genomförts

senast den 31 december 1999. Lagring för krigssituationer

vidmakthålls under avvecklingsperioden i den omfattning som

krävs med hänsyn till uppbyggnaden av lager inom näringslivet.

En fortsatt ansvarsfull hantering av säkerhets- och miljöfrågor

säkras vid de anläggningar som finns kvar efter periodens slut.

Regeringen föreslår att avvecklingen av den statliga

krigslagringen genomförs av en särskild myndighet vid sidan av

NUTEK, med tidsbegränsat uppdrag samt med egen ledning och

ekonomisk redovisning. Myndigheten inrättas den 1 juli 1994.

I samband med 1992 års totalförsvarsbeslut bemyndigades

regeringen att sälja ut olja från de statliga krigslagren så att

dessa minskades till en lägre, säkerhetspolitiskt motiverad

nivå. De medel som frigjordes genom utförsäljningen fick

användas för eventuella investeringar inom området och

även för att stärka andra funktioner inom den civila delen av

totalförsvaret. I en första etapp bemyndigades regeringen att

engångsvis disponera högst 79 miljoner kronor av inkomsterna

från utförsäljningen för vissa åtgärder inom totalförsvarets

civila del som inte ingick i den gällande ekonomiska

planeringsramen.

Genom beslut av riksdagen år 1993 bemyndigades regeringen att

använda medel från utförsäljning av olja ur lagren för ändamål

också inom den militära delen av totalförsvaret (prop.

1992/93:100 bil. 13, NU28, rskr. 362). I februari 1993 uppdrog

regeringen åt NUTEK att t.o.m. år 1994 utförsälja vissa

oljeprodukter till ett belopp av högst 550 miljoner kronor.

Nettoinkomsterna från försäljningen redovisas på statsbudgetens

inkomstsida.

Regeringen har i december 1993 fattat beslut om att en del av

utvecklingskostnaderna för luftvärnsrobotprojektet BAMSE samt

viss verksamhet inom marinen skall finansieras med inkomster av

försäljning av olja ur statliga beredskapslager.

Regeringen föreslår att den nya myndigheten bör ha som uppgift

att fullfölja den utförsäljning som redan har inletts, med målet

att all olja ur krigslagren skall ha sålts senast den 30 juni

1999. Regeringen återkommer till riksdagen med en redogörelse

för användningen av de medel som inflyter genom den fortsatta

utförsäljningen.

Försvarsutskottet

Utskottet konstaterar att riksdagen i 1992 års försvarsbeslut

godkände att planeringen inom totalförsvaret skall utgå från

enhetliga antaganden om krisers och krigs karaktär och längd.

Mot denna bakgrund godkände riksdagen att beredskapslagren av

olja kunde minskas till en lägre säkerhetspolitiskt motiverad

nivå. Det fick ankomma på regeringen att lämna myndigheterna

närmare direktiv för

planeringen. Regeringen har sedermera fattat beslut om

inriktningen av de operativa försvarsförberedelserna, som bl.a.

preciserar kraven på uthållighet i en krigssituation.

Utskottet finner att den neddragning av beredskapslagringen av

olja som regeringen föreslår är en följd av de överväganden som

gjordes i 1992 års försvarsbeslut. Utskottet vill i likhet med

regeringen framhålla nödvändigheten av att hålla en klar

åtskillnad mellan å ena sidan lagring för fredskriser och

säkerhetspolitiska kriser och å andra sidan lagring för

krigssituationer. Utskottet har ingen erinran mot de grunder som

regeringen förordar för beräkningen av behovet av

beredskapslagring av olja för krigssituationer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

uppgiftsfördelning och struktur för lagringen. Den föreslagna

ansvarsfördelningen innebär en återgång till förhållandena före

1987 års försvarsbeslut. Den skyddade och utspridda lagringen,

som byggts upp under lång tid, ersätts dock med lagring i eller

i nära anslutning till det kommersiella distributionssystemet.

Härigenom erhålls en avsevärt bättre tillgänglighet. Utskottet

vill emellertid framhålla att det är viktigt att lagring och

distribution säkerställs inom de områden med svag infrastruktur

som har avgörande betydelse för Försvarsmaktens koncentrering

och operationer. Utskottet utgår från att särskilda åtgärder

vidtas för att tillgodose kraven på lokalisering och skydd av

krigslager för sådana områden.

Utskottet har ingen erinran mot de riktlinjer som regeringen

förordar för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja

för krigssituationer. Utskottet tillstyrker vidare att en ny

myndighet för avveckling av dessa beredskapslager inrättas den 1

juli 1994.

Utskottet har ingen erinran mot att regeringen bemyndigas att

utförsälja olja ur de statliga beredskapslagren i enlighet med

vad regeringen förordar.

Inom totalförsvaret sker successiva omprioriteringar mellan

olika funktioner i syfte att uppnå bästa möjliga samlade

totalförsvarseffekt. Utskottet anser det naturligt, i likhet med

vad som tidigare gällt, att medel som frigörs genom sådana

omprioriteringar får utnyttjas inom totalförsvaret. De medel som

frigörs genom utförsäljning av olja skall därför enligt

utskottets mening användas för ändamål inom totalförsvaret.

Riksdagen har vid de två föregående riksmötena (prop.

1991/92:102, FöU12, rskr. 337 och prop. 1992/93:100 bil. 13,

NU28, rskr. 362) bemyndigat regeringen att använda medel som

frigörs genom utförsäljning av olja för ändamål inom

totalförsvaret. Med hänsyn till att omfattningen av

utförsäljningen av olja är väsentligt större än vad som

förutsattes i 1992 års försvarsbeslut anser utskottet att

regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till

användning av medlen.

Stockholm den 29 mars 1994

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson

(s), Lars Sundin (fp), Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c),

Ingvar Björk (s), Stig Grauers (m), Christer Skoog (s), Robert

Jousma (nyd), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Jan-Olof

Franzén (m), Britt Bohlin (s) och Åke Carnerö (kds).