Bet. 1993/94:NU20

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU20

Kommerskollegium

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1993/94

NU20

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:138 om Kommerskollegium m.m.,

dels två motioner som har väckts med anledning av

propositionen.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av

företrädare för Kommerskollegium.

Sammanfattning

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att verksamheten

vid Kommerskollegium bör koncentreras till det handelspolitiska

området. Förslagen i propositionen med anledning härav om

ändring i resegarantilagen, om anslag till Kommerskollegium och

Kammarkollegiet samt om att avgift får tas ut för prövning av

ansökningar om att få använda officiella beteckningar tillstyrks

av utskottet.

Regeringen meddelar i propositionen att den avser att låta

undersöka om tillsynen över revisorer kan bedrivas i privat

regi. Utskottet finner det naturligt att en sådan prövning görs

och avstyrker därför ett motionsyrkande om att riksdagen redan

nu skall uttala att staten även fortsättningsvis skall svara för

tillsynen över revisorerna. Motionen får stöd i en reservation

(s) med instämmande i en meningsyttring (v).

En motion med krav på att hanteringen av importlicenser skall

överföras till tullen avstyrks av utskottet med hänvisning bl.a.

till att det är en sådan organisationsfråga som det ankommer på

regeringen att besluta om.

Propositionen

I proposition 1993/94:138 föreslås att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i

resegarantilagen (1972:204),

2. godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell

beteckning i näringsverksamhet får tas ut i form av

ansökningsavgifter (avsnitt 4.6),

3. till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt

5),

4. under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet:

Myndighetsuppgifter för budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000

kr utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100

bilaga 14 (avsnitt 5).

Lagförslaget återges i bilaga.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

följande:

1993/94:N27 av Birgitta Johansson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en privat lösning när det gäller

auktorisation av revisorer.

1993/94:N28 av Sverre Palm och Per Olof Håkansson (båda s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att föra över arbetsuppgifter

till lokal tullmyndighet.

Utskottet

Bakgrund

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift

att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt

frågor rörande inrikes handel som inte sköts av andra

myndigheter. Vidare skall kollegiet handlägga näringsrättsliga

ärenden i övrigt enligt vad som föreskrivs i särskilda

bestämmelser. Kollegiets huvudsakliga uppgifter anges i

förordningen (1988:570) med instruktion för Kommerskollegium.

De näringsrättsliga ärenden som Kommerskollegium handlägger är

följande:

auktorisation och godkännande av samt tillsyn över revisorer,

auktorisation av och tillsyn över tolkar och översättare,

resegarantiärenden,

frågor om dispens från vissa bestämmelser för aktiebolag,

ekonomiska föreningar, handelsbolag och filialer (det gäller

krav på bl.a. bosättning, kvalificerad revisor, redovisning av

bruttoomsättning och innehav av aktier),

överklaganden i ärenden om tillstånd att handla med skrot,

tillstånd att använda officiell beteckning i

näringsverksamhet,

taxa för yrkesmässig bostadsförmedling,

tillsyn m.m. över auktoriserade handelskammare,

utdelning av stipendier ur senator Emil Possehls

stipendiefond.

Regeringen har i budgetpropositionerna åren 1992 och 1993

redovisat sin bedömning att Kommerskollegium bör renodlas som en

handelspolitisk myndighet (prop. 1991/92:100 bil. 4, prop.

1992/93:100 bil. 4). Regeringen uppdrog i april 1993 åt

Statskontoret att utreda frågan om ändrad

organisationstillhörighet m.m. för Kommerskollegiets

näringsrättsliga verksamhet. Statskontoret presenterade under

hösten 1993 sina förslag i rapporten (1993:30) Kommerskollegiums

näringsrättsliga verksamhet -- ändrad organisationstillhörighet.

De näringsrättsliga ärendenas organisationstillhörighet

I proposition 1993/94:138 redovisar regeringen hur den ämnar

renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet.

Detta avses ske genom att de näringsrättsliga ärendena förs över

till ett antal andra myndigheter.

Till Kammarkollegiet överförs ansvaret för auktorisation och

tillsyn avseende tolkar och översättare, för resegarantiärenden

samt för taxan för yrkesmässig bostadsförmedling. Patent- och

registreringsverket skall överta ärenden rörande aktiebolag,

ekonomiska föreningar m.fl. samt ärenden om tillstånd att

använda officiell beteckning i näringsverksamhet. Prövningen av

överklaganden i ärenden om handel med skrot tas över av

länsrätterna, medan ansvaret för den tidigare nämnda

stipendiefonden förs till Svenska institutet. I propositionen

redovisar regeringen att den anser att Kommerskollegium skall ha

kvar handläggningen av frågor rörande handelskamrarna med

hänvisning till att det här finns en koppling till kollegiets

handelspolitiska verksamhet.

Beslut om de här beskrivna förändringarna fattas i huvudsak av

regeringen. I några fall krävs emellertid riksdagens medverkan.

Överföringen av resegarantiärendena föranleder ändringar i

resegarantilagen (1972:204) innebärande att Kommerskollegium i

olika böjningsformer byts ut mot Kammarkollegiet i motsvarande

form. Vidare föreslår regeringen att Kammarkollegiet för nästa

budgetår -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen och

nyligen bifallits av riksdagen (bet. 1993/94:FiU7) -- tillförs

6,2 miljoner kronor, vilket motsvarar det beräknade behovet av

resurser för hantering av de ärendegrupper som förs över till

myndigheten.

Som tidigare nämnts skall Patent- och registreringsverket

överta handläggningen av ärenden som rör tillstånd att använda

officiell beteckning i näringsverksamhet. Enligt lagen

(1970:498) om skydd för vapen och vissa officiella beteckningar

samt förordningen (1976:100) om vissa officiella beteckningar

får statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller

statlig kontroll- eller garantibeteckning inte utan tillstånd

användas i varumärke eller annat kännetecken för varor och

tjänster. Under föregående budgetår prövade Kommerskollegium ett

trettiotal ärenden av denna typ. Regeringen anser att prövningen

bör finansieras genom avgifter så att full kostnadstäckning

uppnås och föreslår därför att riksdagen godkänner att det får

tas ut avgifter för ansökan om tillstånd att använda de aktuella

beteckningarna.

För innevarande budgetår uppgår anslaget till Kommerskollegium

till 47,2 miljoner kronor. Som en följd av överflyttningen av de

näringsrättsliga ärendena från Kommerskollegium minskar

kollegiets resursbehov. Regeringen föreslår därför att ett

belopp på 41,7 miljoner kronor anvisas till kollegiet för

budgetåret 1994/95. Riktlinjerna för Kommerskollegiets

handelspolitiska verksamhet -- där det övergripande målet är att

kollegiet med frihandel som grundprincip skall bidra till att

Sveriges intressen i handeln med omvärlden tas till vara --

gäller även under de kommande två budgetåren. I budgetförslaget

har inte hänsyn tagits till resursbehov som kan uppstå som

resultat av de nyligen avslutade GATT-förhandlingarna eller av

ett svenskt medlemskap i EU. Dessa frågor kommer att behandlas

vid en senare tidpunkt, när underlag för ställningstaganden

föreligger.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att

Kommerskollegiets verksamhet bör koncentreras till det

handelspolitiska området. Förslagen i propositionen med

anledning härav om ändring i resegarantilagen, om anslag till

Kommerskollegium och Kammarkollegiet samt om att avgift får tas

ut för prövning av ansökningar om att få använda officiella

beteckningar tillstyrks av utskottet.

Auktorisation och godkännande av revisorer

Fram till den 1 juli 1973 svarade handelskamrarna för

auktorisation av revisorer och godkännande av s.k.

granskningsmän. Handelskamrarna hade utövat denna funktion i ca

60 år i enlighet med bestämmelser som de själva fastställt.

Genom beslut av riksdagen våren 1973 infördes en statlig

reglering av revisorerna (prop. 1973:26, bet. NU25). Regeringen

uppdrog sedan åt Kommerskollegium att bli handläggande

myndighet. Kollegiets verksamhet när det gäller revisorer

regleras huvudsakligen i förordningen (1973:221) om

auktorisation och godkännande av revisorer. Meddelande om

auktorisation gäller i fem år. Förnyelse meddelas efter särskilt

ansökningsförfarande. I propositionen lämnas följande uppgifter

om verksamheten. Antalet ansökningar om auktorisation eller

godkännande som revisor uppgår till ca 300 per år. Därutöver

prövas ett femtontal ärenden rörande revisionsbolag och ca 650

förnyelseansökningar. Tillsynsverksamheten syftar dels till att

pröva revisorns eller revisionsbolagets lämplighet, dels till

att utveckla god revisions- och revisorssed. Antalet

tillsynsärenden har ökat under senare år, och för närvarande

prövas ett hundratal ärenden årligen. För råd och upplysningar i

handläggningen av revisorsärenden finns en särskild rådgivande

nämnd knuten till kollegiet. I nämnden ingår företrädare för

bl.a. revisorsorganisationerna, Bokföringsnämnden,

Riksskatteverket och Stockholms Fondbörs AB. Verksamheten är

avgiftsbelagd genom en ansökningsavgift.

Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Svenska

Revisorssamfundet (SRS) har egna disciplinnämnder som kan

erinra, varna eller utesluta en ledamot, som åsidosatt sina

plikter.

Statskontoret förordar i den tidigare nämnda rapporten att en

ökad grad av självreglering skall prövas. Om denna lösning inte

godtas bör, enligt Statskontoret, Patent- och

registreringsverket överta Kommerskollegiets verksamhet när det

gäller revisorer.

Även den s.k. Revisorsutredningen -- som övervägt vilken

författningsreglering som behövs med anledning av EES-avtalet

och anpassningen till EG:s revisorsdirektiv -- har utrett frågan

om huruvida kompetens- och lämplighetsprövningen av revisorer

kan utföras av någon annan än en statlig myndighet. I

betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG framhålls att

utredningen inte funnit det meningsfullt att föreslå en privat

eller delvis privat lösning. Tungt vägande skäl för denna

ståndpunkt är, anförs det, att SRS motsatt sig en privat lösning

och att normgivningsmakt inte kan överlämnas till ett privat

rättssubjekt. Revisorsutredningen bedömer att Patent- och

registreringsverket och Kammarkollegiet i stort sett är lika

lämpliga att överta tillsynen.

I den nu föreliggande propositionen anför regeringen att en

ytterligare prövning bör göras av möjligheterna att finna en

privat lösning för auktorisation, godkännande och tillsyn

beträffande revisorer. Det hänvisas till att olika instanser i

yttranden över de nämnda utredningarna framhållit att det finns

fördelar att vinna inom ramen för en privat lösning. Närheten

till marknaden och de berörda aktörerna bör kunna öka

effektiviteten i verksamheten. Dessutom torde möjligheterna att

rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen förbättras, sägs

det i propositionen. Regeringen betonar emellertid att systemet

för auktorisation, godkännande och tillsyn måste byggas upp så

att det är tillfredsställande från rättssäkerhets- och

konkurrenssynpunkt. Vidare måste systemet ha stadga och

trovärdighet samt vara oberoende från olika partsintressen. Det

markeras i propositionen att en privat lösning förutsätter att

statsmakterna beslutar om rättsregler för verksamheten och att

staten har inflytande och insyn bl.a. när det gäller

kvalitetskontrollen.

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en

interdepartemental arbetsgrupp för att utreda ett privat system

för auktorisation, godkännande och tillsyn avseende revisorer.

Arbetsgruppen skall bl.a. beakta ambitionen att den nya

organisationen skall träda i kraft den 1 januari 1995. En

proposition om ändrade regler för auktoriserade och godkända

revisorer har aviserats av regeringen till slutet av maj 1994.

I motion 1993/94:N27 (s) framhåller motionärerna att de inte

instämmer i regeringens bedömning att en privatisering av

tillsynen över revisorerna bör eftersträvas. Det statliga

inflytandet över verksamheten bör bibehållas, anför

motionärerna. De hänvisar till att den kraftiga ökningen av den

ekonomiska brottsligheten och problemen med det stora antalet

konkurser ställer stora krav på kvalificerade revisorer.

Utskottet anser att den hittillsvarande

kompetensprövningen av och tillsynen över revisorerna har

fungerat på ett bra sätt. I stort sett samma ordning har

emellertid tillämpats i drygt 20 år. Det är därför enligt

utskottets uppfattning naturligt -- särskilt när avsikten nu är

att Kommerskollegiets verksamhet skall koncentreras till

handelspolitiska uppgifter -- med en prövning av om tillsynen

över revisorerna kan utövas på något annat sätt. Det ligger

därvid nära till hands, såsom regeringen anför, att undersöka om

en privat lösning kan förena önskemålet om en höjd effektivitet

med kraven på oberoende från partsintressen och på inflytande

från statens sida.

Först när ett förslag har presenterats för riksdagen om hur

den framtida tillsynen över revisorerna bör bedrivas finns det

anledning för utskottet att ta ställning i frågan om en privat

eller statlig tillsyn är att föredra. Med hänvisning till vad

som nu anförts avstyrker utskottet den aktuella motionen.

Hantering av importlicenser

Ett EU-medlemskap medför påtagliga konsekvenser för delar av

svensk statsförvaltning, anförs det i motion 1993/94:N28 (s).

För t.ex. tullmyndigheten innebär det ett stort bortfall av

arbetsuppgifter. Det är självfallet angeläget att reducera de

personalproblem som uppstår då, anser motionärerna. De föreslår

att i de fall utökade uppgifter tillkommer för

statsförvaltningen bör det övervägas om dessa kan skötas av

tullens personal. Detta borde, enligt motionärerna, vara möjligt

i fråga om hanteringen av importlicenser utom när det gäller de

handelspolitiska övervägandena. De anser att regeringen bör

återkomma till riksdagen med ett förslag i denna riktning. För

närvarande svarar Kommerskollegium för en viss del av

hanteringen av importlicenser.

I betänkandet (Ds 1993:99) Utrikesdepartementets

handelsavdelnings organisation och dess förhållande till

Kommerskollegium i ett EG-medlemskapsperspektiv har behandlats

bl.a. vilka uppgifter den nationella handelspolitiska

administrationen bör ha vid ett EU-medlemskap när det gäller

medverkan i den gemensamma handelspolitikens formulering och

tillämpning. I betänkandet sägs bl.a. (s. 213) att svenska

myndigheters uppgifter när det gäller licensområdet kommer att

vara att:

behandla framställningar från svenska företag om

handelsregleringar,

företräda Sverige i EU-kommissionens och rådets

arbetsgrupper,

utfärda licenser inom ramen för inom EU beslutade kvoter,

kontrollera vid export och import att gällande licenskrav är

uppfyllda.

Utredaren (ambassadör Göran Engblom) anser att den sistnämnda

uppgiften är naturlig för tullmyndigheten, medan de övriga bör

ligga på Utrikesdepartementets handelsavdelning eller på

Kommerskollegium. Generaltulldirektören Ulf Larsson har i en

skrivelse till statsrådet Ulf Dinkelspiel framfört förslag som

ligger i linje med vad motionärerna föreslår. Statsrådet har i

ett svar i februari 1994 meddelat att det förslag som utredaren

lagt fram är väl förankrat. Beslut kommer dock att tas först i

samband med att olika organisationsfrågor prövas efter

folkomröstningen om ett EU-medlemskap. Enligt vad som upplysts

utskottet från Kommerskollegium har alla EU-länder gjort en

åtskillnad på så sätt att utfärdande av licenser ligger på en

myndighet, medan kontroll av att licenskraven är uppfyllda vid

export och import ligger på en annan myndighet.

Det är i första hand en uppgift för regeringen att besluta om

de organisationsfrågor som kan uppkomma vid ett svenskt

medlemskap i EU. Utskottet utgår från att regeringen i

sådant fall beaktar möjligheterna att låta tillkommande statliga

uppgifter när så är lämpligt utföras av personal från

myndigheter som får en minskad arbetsbörda till följd av

medlemskapet. Med hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion 1993/94:N28 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande resegarantilagen

att riksdagen antar det i proposition 1993/94:138 framlagda

förslaget till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),

2. beträffande användande av officiell beteckning

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 2

godkänner att avgifter får tas ut för ansökan om tillstånd att

använda officiell beteckning i näringsverksamhet,

3. beträffande anslag till Kommerskollegium

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 3

till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95 under tredje

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr,

4. beträffande anslag till Kammarkollegiet

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:138 moment 4

till Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret

1994/95 under trettonde huvudtiteln -- utöver av riksdagen

tidigare anvisade medel (bet. 1993/94:FiU7, rskr. 217) --

anvisar ett ramanslag på 6 200 000 kr,

5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer

att riksdagen avslår motion 1993/94:N27,

res. (s)

6. beträffande hantering av importlicenser

att riksdagen avslår motion 1993/94:N28.

Stockholm den 12 april 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta

Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp), Axel

Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Leif Marklund (s), Mats

Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s) och Roland Lében (kds).

Bengt Dalström (nyd) har inte deltagit i beslutet under moment

5.

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Auktorisation och godkännande av revisorer (mom. 5)

Birgitta Johansson, Axel Andersson, Reynoldh Furustrand, Leif

Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson och Sylvia Lindgren

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 5 med "Utskottet anser" och slutar på s. 6 med

"aktuella motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill till en början erinra om att ett starkt skäl

för att det i början av 1970-talet infördes en statlig reglering

av auktorisationen, godkännandet och tillsynen avseende

revisorer var att staten genom lag ställt krav på att revisionen

i vissa företag skulle utföras av kvalificerade revisorer. Detta

skäl är alltjämt giltigt. Utskottet vill härutöver framhålla att

statens och samhällets intresse av en kvalificerad revision i

företagen har ökat under senare år. Detta understryks bl.a. av

behovet att motverka den ekonomiska brottsligheten. Den statliga

auktorisations- och tillsynsfunktionen har under den gångna

20-årsperioden på ett förtjänstfullt sätt fullgjorts av

Kommerskollegium.

Redan med hänvisning till vad som nu har anförts saknas det,

enligt utskottets uppfattning, anledning att utreda om en privat

lösning kan åstadkommas. Behovet -- som även regeringen medger

-- av att staten också i framtiden skall besluta om rättsregler

samt ha inflytande över och insyn i verksamheten talar dessutom

för att tillsynen skall bli kvar i statlig regi. Kraven på

rättssäkerhet och konkurrensneutralitet liksom på oberoende från

partsintressen och trovärdighet torde vara svåra att tillgodose

med en privat lösning, men är redan uppfyllda genom den

nuvarande statliga tillsynsformen.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att staten även

fortsättningsvis skall svara för auktorisation och godkännande

av samt tillsyn över revisorer. Härmed tillstyrks motion

1993/94:N27 (s). Det ankommer på regeringen att bedöma vilken

statlig myndighet som är bäst lämpad att svara för de nämnda

uppgifterna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande

lydelse:

5. beträffande auktorisation och godkännande av revisorer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N27 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag instämmer i allt väsentligt i de synpunkter som

företrädarna för Socialdemokraterna för fram i reservationen

till detta betänkande.

Regeringens lagförslag

Bilaga

Förslag till lag om ändring i resegarantilagen (1972:204)

Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 5, 12, 13, 14 och 15 §§

resegarantilagen1 (1972:204) ordet Kommerskollegium i olika

böjningsformer skall bytas ut mot Kammarkollegiet i motsvarande

form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse av

1 § 1992:1673

4 § 1992:1673

5 § 1992:1673

14 § 1992:1673

15 § 1985:859.