Bet. 1993/94:NU27

Näringsutskottets betänkande

1993/94:NU27

Ombildning av Landshypotek

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1993/94

NU27

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1993/94:216 om ombildning av

Landshypotek,

dels en motion från allmänna motionstiden år 1993,

dels en motion som väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ombildning av

landshypoteksinstitutionen. Innebörden härav är att det bildas

en ekonomisk förening med uppgift att bl.a. äga ett nybildat

kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB, som övertar de nuvarande

föreningarnas finansieringsverksamhet. Om Landshypotek så

beslutar och bolaget uppfyller vissa kapitalkrav skall

verksamheten fr.o.m. år 1998 kunna drivas inom ramen för en

ekonomisk förening.

I en reservation (nyd) förordas att verksamheten även framgent

skall drivas i bolagsform och att de nuvarande tio

landshypoteksföreningarna skall vara kvar och äga det nämnda

bolaget.

Propositionen

I proposition 1993/94:216 föreslås att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ombildning av

landshypoteksinstitutionen,

2. antar regeringens förslag till lag om Sveriges allmänna

hypoteksbank,

3. antar regeringens förslag till lag om inkomstskatteregler

vid ombildning av landshypoteksinstitutionen,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. antar regeringens förslag [till lag] om ändring i lagen

(1993:1538) om periodiseringsfonder,

6. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen

(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till

hypoteksförening m.m.,

7. godkänner vad regeringen föreslår om förutsättningarna för

en fusion mellan den ekonomiska föreningen och

kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i

ekonomisk förening (avsnitt 5.2).

Lagförslagen, som granskats av Lagrådet, återges i bilaga.

Motionerna

Den motion från allmänna motionstiden år 1993 som

behandlas här är

1992/93:N312 av Bo G Jenevall m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen

1. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ombildning av

landshypoteksinstitutionen,

2. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar,

3. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1992:702) om inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn m.m.,

4. antar i bilaga framlagt förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. antar i bilaga framlagt förslag till lag om [upphävande av]

lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till

hypoteksförening m.m.,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i

övrigt föreslås om ombildning av landshypoteksinstitutionen.

Den motion som väckts med anledning av proposition

1993/94:216 är

1993/94:N41 av Leif Marklund (s) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1993/94:216.

Utskottet

Bakgrund

Den första landshypoteksföreningen bildades år 1836 och

Sveriges allmänna hypoteksbank år 1861. Banken lånar upp medel

mot obligationer och lånar ut dessa till de numera tio

föreningarna, som ger krediter till jordbruket, skogsbruket och

trädgårdsnäringen. Kreditgivningen är långfristig. Lånens

löptider är i regel 30--40 år. Låntagarna blir automatiskt

medlemmar/delägare i hypoteksföreningen. Antalet medlemmar

uppgår för närvarande till ca 70 000. Staten har ställt garanti,

grundfond, som särskild säkerhet för institutionens

förbindelser. Grundfonden uppgår till 2,3 miljarder kronor.

Banken får inte låna upp mer än 10 gånger summan av grundfonden

och reservfonden. Vid utgången av år 1993 hade banken en

upplåningsrätt på 30,2 miljarder kronor. Av detta hade 20,6

miljarder kronor utnyttjats. Kapitaltäckningsgraden uppgick vid

samma tidpunkt till 10,7 % jämfört med 8,1 % ett år tidigare.

Hypoteksbanken har en styrelse med sex ledamöter. Regeringen

utser ordförande och vice ordförande. Delägarna,

landshypoteksföreningarna, utser vid en delägarsammankomst tre

ledamöter. De nämnda fem ledamöterna utser gemensamt en

verkställande direktör som också ingår i styrelsen. När ett

ärende av större vikt skall avgöras kan styrelsen bestämma att

den skall förstärkas med en representant från varje förening,

s.k. förstärkt styrelse. För föreningarna finns föreskrifter i

ett av regeringen fastställt reglemente.

Landshypotek har varit föremål för olika utredningar sedan

hösten 1988. Förslag till ombildning har presenterats dels i

betänkandet (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden

(utredare: direktör Gunnar Petri), dels i en promemoria från den

20 juni 1991 (av ambassadör Kurt Malmgren). I juni 1992 lämnade

en förstärkt styrelse för Hypoteksbanken in ett

ombildningsförslag till Finansdepartementet. Styrelsen var inte

enig, varför även reservanterna redovisade ett förslag.

Oenigheten har främst gällt om verksamheten skall bedrivas i

aktiebolagsform eller inom ramen för en ekonomisk förening.

Vid en delägarsammankomst med ombud från de olika föreningarna

den 3 juni 1993 beslutade delägarna att med kraft verka för "att

all verksamhet i landshypoteksföreningarna och Sveriges Allmänna

Hypoteksbank samlas i en nybildad ekonomisk förening, med

låntagarna som direkta delägare och med kreditbedömning och

värdering av låneobjekt delegerad till en regional organisation

baserad på nuvarande hypoteksföreningar". Samtliga

hypoteksföreningar biträdde därvid förslaget om en

föreningslösning.

Regeringens förslag

Anledningen till att landshypoteksinstitutionens framtid

utretts och att regeringen nu lägger fram ett förslag till

ombildning är, framhålls det i proposition 1993/94:216, bl.a.

att det med en avreglerad kreditmarknad inte längre finns skäl

för staten att ställa garantier till säkerhet för institut inom

vissa sektorer av kreditmarknaden och därigenom ge dessa

institut och sektorer en prioriterad ställning. Det sägs vidare

att medvetenheten har ökat om de negativa effekter som

stödåtgärder ofta för med sig och att strävan efter

konkurrensneutralitet har kommit i förgrunden. Statens uppgift

är att fastställa generella spelregler, anför regeringen. Det

nämns också att de internationellt fastställda

kapitaltäckningsreglerna innebär att statens garanti inte längre

får räknas in i kapitalbasen. Som ytterligare ett skäl för

förslaget anförs att landshypoteksorganisationen har en egen

förhållandevis omfattande lagstiftning. Senare års strävan har

varit att denna typ av specialregleringar skall avvecklas.

Regeringen bedömer dessutom att statens stöd till Hypoteksbanken

genom grundfonden är oförenligt med EES-avtalets regler om stöd

till företag.

Hypoteksbankens kreditvärdighet nedgraderades i början av år

1994. Prognosen är negativ till följd av dels en försvagning i

bankens tillgångar, dels regeringens dröjsmål med förslag om

ombildning. Om osäkerheten kvarstår kommer det sannolikt att

leda till försämrade upplåningsvillkor, understryker regeringen.

Mot den angivna bakgrunden framlägger regeringen ett förslag

som innebär följande:

Landshypoteksföreningarna ombildas till en ekonomisk

förening.

Denna förening överför sin rörelse till ett nybildat

kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB, som helt skall ägas av

föreningen.

Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom obligationsskulden

och övrig upplåning, till Landshypotek AB.

Grundfonden ställs till bankens förfogande för ny upplåning i

ytterligare 2,5 år.

Grundfonden avvecklas i en sådan takt att bankens

kreditvärdighet inte försämras.

Banken likvideras när det sista obligationslånet är

avvecklat, vilket kommer att ske år 2014.

Landshypotek AB kommer att svara för den

finansieringsverksamhet som tidigare varit föreningarnas

uppgift.

Regeringen kommer att aktivt verka för att Landshypotek från

den 1 januari 1998 kan driva verksamheten i ekonomisk förening.

Avsikten är att bolaget och den tidigare nämnda föreningen

därvid skall fusioneras. En förutsättning är dock att vissa

kapitalkrav är uppfyllda vid den nämnda tidpunkten.

Låntagarna blir medlemmar i den ekonomiska föreningen och kan

via denna få ekonomisk rådgivning och kreditbedömningar.

Propositionen innehåller även förslag till skatteregler för

att underlätta ombildningen. Enligt regeringens mening

föreligger särskilda skäl mot uttagsbeskattning vid de

överlåtelser som föranleds av ombildningen. Vidare föreslås att

reservfonden -- till den del den byggts upp med obeskattade

medel -- skall återföras till beskattning. Detta sker efter

förebild från vad som föreskrevs vid ombildningarna av

stadshypoteksinstitutionen och Statens Bostadsfinansierings AB

(SBAB). Slutligen läggs fram förslag till regler som innebär att

medlemmarna inte skall drabbas ekonomiskt av ombildningen.

Motionerna

I motion 1992/93:N312 (nyd), som väcktes under allmänna

motionstiden år 1993, presenteras ett i stort sett komplett

förslag till lagreglering av ombildningen av

landshypoteksinstitutionen. I motionen föreslås att Landshypotek

skall få en ny struktur och därigenom anpassas till de modernare

verksamhetsformer som utmärker dagens kreditinstitut. För en

ombildning talar också att de kreditinstitut som konkurrerar med

Landshypotek är aktiebolag, framhålls det i motionen. Det

påpekas vidare att Landshypotek har fått försämrade

upplåningsvillkor.

Motionärernas förslag innebär i korthet följande:

Landshypoteks bärande affärsidé, nämligen lån till lantbruket

och dess binäringar till fördelaktigast möjliga villkor,

bibehålls.

Hypoteksbankens och föreningarnas kreditrörelse överförs till

ett nybildat kreditmarknadsbolag.

Den kooperativa karaktären bevaras genom att föreningarna

blir ägare till detta bolag.

Genom konsortialavtal och hembudsskyldighet säkerställs att

föreningarna även i framtiden blir majoritetsägare i bolaget.

Föreningarna ges rätt att emittera s.k. landshypoteksbevis

(en form av skuldebrev) till låntagarna/medlemmarna, som

därigenom får möjlighet att delta i kapitalförsörjningen.

Föreningarna skall vidarebefordra en del av dessa medel till

bolaget som aktiekapital.

Genom bolagsformen får Landshypotek också tillgång till

riskkapitalmarknaden.

Hypoteksbanken kvarstår med huvudsaklig uppgift att förvalta

utestående obligationslån. Det sista förfaller till inlösen år

2014. Grundfonden finns kvar under två år.

Hypoteksbankens styrelse föreslås ha oförändrat antal

ledamöter, dvs. sex ledamöter. Regeringen skall utse tre

ledamöter, inkl. ordförande och vice ordförande. Två ledamöter

utses av stämman. De nämnda fem ledamöterna utser en

verkställande direktör, som också skall ingå i styrelsen.

I det nybildade kreditmarknadsbolaget föreslås att staten

utser ordförande och att övriga ledamöter godkänns av

Hypoteksbanken.

Det nya bolaget föreslås få namnet Hypoteksbanken AB. (I den

tidigare redogörelsen för motionen har med "Hypoteksbanken"

avsetts Sveriges allmänna hypoteksbank.)

I motion 1993/94:N41 (s) föreslås att riksdagen skall avslå

propositionen. Motionären anför att hanteringen av ombildningen

av Landshypotek visar på att stor oenighet förelegat inom

regeringen. Det verkar som om företrädarna för den s.k.

föreningslösningen har vunnit, sägs det i motionen.

Propositionen präglas av frågans hantering; det slutresultat som

presenteras har karaktären av ett hastverk, anser motionären.

Han föreslår därför att frågan skall beredas ytterligare.

Utskottets ställningstagande

En ombildning av Landshypotek har utretts under lång tid. Den

osäkerhet som detta inneburit har varit till nackdel för

institutionen. Det är därför angeläget att ett beslut kan fattas

utan ytterligare dröjsmål. Mot denna bakgrund hälsar utskottet

med stor tillfredsställelse att regeringen nu lägger fram ett

förslag till ombildning som tillgodoser såväl statens intresse

av att avveckla grundfonden under oförändrat risktagande som

landshypoteksorganisationens önskemål om att efter ett

övergångsskede kunna välja den associationsform man själv finner

vara lämpligast.

Ett genomförande av ombildningen förutsätter att den valda

lösningen har en bred förankring i organisationen och att

medlemmarna ges betydande inflytande över den framtida

verksamheten. Detta är inte fallet med det alternativ som

presenteras i motion 1992/93:N312 (nyd).

Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet de

berörda motionerna och tillstyrker regeringens förslag till

lagstiftning för ombildningen av landshypoteksinstitutionen.

Företrädarna för landshypoteksorganisationen har, som nämnts,

förordat att finansieringsverksamheten skall bedrivas inom

ramen för en ekonomisk förening. Regeringens förslag innebär

emellertid att Landshypoteks rörelse fram till dess att

grundfonden inte längre får användas för nyupplåning och en tid

närmast därefter skall drivas i aktiebolagsform, eftersom den

formen bedöms ge störst möjligheter att erhålla tillräckliga

kapitaltillskott. Därefter, dock tidigast fr.o.m. den 1 januari

1998, skall Landshypotek -- om institutet så beslutar -- kunna

driva verksamheten i ekonomisk förening. Detta förutsätter att

institutet har en stabil finansiell ställning; generellt gäller

för kreditmarknadsbolag, liksom för banker, att de enligt lag

skall uppfylla ett kapitalkrav innebärande att de skall ha en

kapitalbas som motsvarar minst 8 % av placeringarna. Som ett

särskilt villkor för den aktuella ombildningen anges att

kapitalbasen i kreditmarknadsbolaget skall bestå av minst 6 %

primärt kapital. Innebörden härav är, enligt utskottets mening,

att av det i lag angivna kapitalkravet skall vid

fusionstillfället minst 6 procentenheter utgöras av primärt

kapital.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet nu

anfört då det gäller förutsättningarna för en fusion mellan den

ekonomiska föreningen och kreditmarknadsbolaget för att driva

finansieringsverksamheten i ekonomisk förening.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

dels med avslag på motionerna 1992/93:N312 och 1993/94:N41

antar de i proposition 1993/94:216 framlagda förslagen till

a) lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen,

b) lag om Sveriges allmänna hypoteksbank,

c) lag om inkomstskatteregler vid ombildning av

landshypoteksinstitutionen,

d) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

e) lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,

f) lag om upphävande av lagen (1976:225) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening m.m.,

dels med anledning av proposition 1993/94:216 moment 7

godkänner vad utskottet anfört om förutsättningarna för en

fusion mellan den ekonomiska föreningen och

kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i

ekonomisk förening.

res. (nyd)

Stockholm den 26 maj 1994

På näringsutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Per-Richard

Molén (m), Kjell Ericsson (c), Bo Finnkvist (s), Reynoldh

Furustrand (s), Bengt Dalström (nyd), Olle Lindström (m), Mats

Lindberg (s), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia

Lindgren (s), Bengt Kronblad (s), Roland Lében (kds), Björn

Kaaling (s) och Christer Eirefelt (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Bengt Dalström (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på

s. 5 med "En ombildning" och slutar på s. 6 med "ekonomisk

förening" bort ha följande lydelse:

Det övergripande målet för en organisatorisk förändring av

Landshypotek bör vara att föra över den nuvarande verksamheten

till en organisationsform som ger institutionen dels tillgång

till kapitalmarknaden, dels möjlighet att verka som en

fristående och konkurrensfrämjande långivare. De bästa

förutsättningar att klara kapitalanskaffningen utan statlig

garanti får Landshypotek om det ombildas till ett aktiebolag.

Det finns också skäl att erinra om att Landshypoteks

konkurrenter är aktiebolag. För att ge förutsättningar för en

konkurrens på lika villkor förordar därför utskottet en

ombildning till bolagsformen.

Utskottet anser emellertid att det samtidigt är viktigt att

bibehålla de kooperativa inslagen i Landshypoteks organisation

och verksamhet. Detta kan ske genom att samtliga tio

landshypoteksföreningar blir kvar som självständiga föreningar

med uppgift att bl.a. äga det nya bolaget och utgöra länkar

mellan detta och låntagarna.

För att ytterligare förstärka såväl förutsättningarna för

kapitalanskaffning som den kooperativa karaktären föreslår

utskottet att det införs en möjlighet för föreningarna att

erhålla kapital från medlemmarna genom att ge ut enkla

skuldebrev, s.k. landshypoteksbevis.

De nu nämnda förslagen återfinns i motion 1992/93:N312 (nyd).

Enligt utskottets uppfattning bör en ombildning av Landshypotek

även i övrigt grundas på de förslag som presenteras i den nämnda

motionen. Eftersom riksdagsbehandlingen av frågan har försenats

kan förslaget dock behöva bearbetas i några avseenden. Det bör

ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med ett nytt

förslag i sådan tid att ett beslut om Landshypoteks framtid kan

fattas under hösten 1994.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:N41, med

anledning av motion 1992/93:N312 och med avslag på proposition

1993/94:216 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen

2 Förslag till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank

3 Förslag till lag om inkomstskatteregler vid ombildning av

landshypoteksinstitutionen

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder

6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:225) om

avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening

m.m.