Bet. 1993/94:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU13

Studiestöd m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

SfU13

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i

proposition 1993/94:100 bilaga 9 under littera E. Studiestöd

m.m. Vidare behandlar utskottet proposition 1993/94:172 om

reserabatter m.m. och regeringens förslag till anslag under E 7.

Bidrag till vissa studiesociala ändamål samt en motion som

väckts med anledning av propositionen.

En proposition med förslag till vissa ändringar vid

tilldelning och återbetalning av studiestöd har aviserats till

riksdagen inom kort. Utskottet kommer i det sammanhanget att

behandla motioner från den allmänna motionstiden som tar upp mer

övergripande frågor om reformering av studiestödet. I det nu

förevarande betänkandet behandlas därför endast motioner med

anknytning till de nuvarande reglerna och förslag till

regeländringar samt till anslag för budgetåret 1994/95.

Utskottet biträder propositionerna. På förslag i en motion (s

och m) föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen

skyndsamt närmare bör låta utreda möjligheterna till ett

samordnat system för resesubventioner inom olika slag av

utbildningsverksamhet m.m. Därmed tillgodoses även en motion

(v). I övrigt avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt

yttrande.

Propositionerna

Proposition 1993/94:100

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition

1993/94:100, bilaga 9 under littera E, föreslagit riksdagen att

under åttonde huvudtiteln

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret

1994/95 anvisa ett ramanslag på 159 058 000 kr,

(E 2) till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa ett

anslag på 1 000 kr,

(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 2 209 357 000 kr,

(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett

förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,

(E 5)

1. till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa

ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,

2. godkänna vad regeringen förordat om fördelning av medel

för vuxenstudiestöd,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för

budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på 71 000 000 kr,

(E 7) i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag

till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1994/95 beräkna

ett förslagsanslag på 104 435 000 kr,

(E 8)

1. anta regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 57 000 000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Proposition 1993/94:172

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition

1993/94:172 om reserabatter för studerande, m.m. föreslagit

riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att låta Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas

budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor,

2. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1994/95 anvisa ett förslagsanslag på

97 645 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94

1993/94:Sf501 av Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

angående studiemedel till eleverna på Konstskolan Forum i Malmö

i avvaktan på att en konsthögskola i Malmö blir verklighet.

1993/94:Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en ändring av åldersgränsen till 19 år för

rätt till studiemedel.

1993/94:Sf506 av Kurt Ove Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om dispens från Centrala studiestödsnämndens

regler beträffande studiemedel för studerande vid Malmö

Konstskola Forum.

1993/94:Sf508 av Lena Öhrsvik och Hans Dau (s, m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett heltäckande s.k. CSN-kort.

1993/94:Sf510 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna att

handikapporganisationer ånyo skall beredas möjlighet att göra

kollektiva ansökningar där antalet studerande från resp. län

anges.

1993/94:Sf511 av Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att antalet studiemedelsterminer för

studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen

folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och

en eftergymnasial del.

1993/94:Sf513 av Sylvia Lindgren (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om sådan ändring av bestämmelserna

om studielån att dispens i särskilda fall kan medges för elever

som ännu inte fyllt 20 år att erhålla studielån vid utbildning

som inte är att betrakta som högskoleutbildning.

1993/94:Sf514 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om vuxenstudiestöd till

yrkesteknisk högskoleutbildning och vissa lärarutbildningar.

1993/94:Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppföljning av studiefinansiering för

YTH-studerande.

1993/94:Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om särskilt vuxenstudiestöd och särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa i s.k. YTH-utbildning.

1993/94:Sf521 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om det angelägna i att en korrekt bedömning görs av att

kvaliteten på utländska universitet och högskolor är

tillräckligt hög för att svenska studiemedel skall kunna utgå.

1993/94:Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår förslaget om indragning av vuxenstudiestöd för

elever vid yrkesteknisk högskola, YTH.

1993/94:Sf523 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att särskilt vuxenstudiestöd skall gälla för

studier vid yrkesteknisk högskola (YTH).

1993/94:Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjlighet för handikapporganisationer att

göra kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd m.m.

1993/94:Ub714 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar 160 miljoner kronor utöver vad regeringen

föreslagit.

1993/94:Ub715 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till

försämring av studiestödet till de YTH-studerande.

1993/94:Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag att

inte längre tilldela YTH-studerande särskilt vuxenstudiestöd.

1993/94:Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till

försämring av studiestödet till de YTH-studerande,

23. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 3 Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 19 miljoner kronor utöver

regeringens förslag,

24. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 4 Studiemedel

m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 92 miljoner kronor utöver

regeringens förslag,

25. att riksdagen beslutar att bil. 9 anslag E 5

Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 ökas med 576

miljoner kronor utöver regeringens förslag.

1993/94:N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om studiestöd till YTH-studerande.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:172

1993/94:Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att utvidga reserabattsavtalet till att

också omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.

Utskottet

Anpassning av svensk studiestödslagstiftning till EES-avtalet

Bestämmelser om rätt till olika former av studiestöd ges

huvudsakligen i studiestödslagen (1973:349) och

studiestödsförordningen (1973:418). Vidare finns bestämmelser i

lagen (1983:1030) och förordningen (1983:1031) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa. Enligt studiestödslagen utgår

studiehjälp, studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd för

studier vid en svensk läroanstalt till svensk studerande samt

till annan studerande som är bosatt i riket. Motsvarande gäller

för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Om den studerande

inte är svensk medborgare utgår studiestöd dock endast om han

eller hon bosatt sig i riket huvudsakligen i annat syfte än att

här vinna utbildning. För rätt till studiehjälp och studiemedel

för studier i utlandet krävs svenskt medborgarskap. Skall

studiestödet utges för studier i land utanför Norden krävs

dessutom att den studerande har varit folkbokförd i Sverige

under de senaste två åren.

Inom EG har utvecklats en rättspraxis rörande rätt till

studiestöd för vissa personer från ett annat medlemsland. Praxis

utgår från Romfördragets artikel 48 och rådets förordning (EEG)

nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria

rörlighet inom gemenskapen. Förordningen har i samband med att

EES-avtalet trätt i kraft införlivats med svensk rätt genom

lagen (1992:1163) och förordningen (1992:1164) om arbetskraftens

fria rörlighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

(EES). Enligt EES-avtalet åligger det svenska myndigheter och

domstolar att tolka de införlivade bestämmelserna i enlighet med

avgöranden som meddelats av EG-domstolen före undertecknandet av

avtalet i maj 1992.

I propositionen anförs att våra bestämmelser om studiestöd

inte i alla delar är förenliga med våra förpliktelser enligt

EES-avtalet. Även om rättsakter som införlivats med svensk rätt

skall tillämpas utan hinder av vad som föreskrivs i svenska

bestämmelser i övrigt på motsvarande område, finner regeringen

det naturligt och avsevärt enklare att direkt anpassa

bestämmelserna i studiestödsförfattningarna. De regler som

berörs är de som för en utländsk medborgare ställer krav på en

viss tids arbete eller vistelse i Sverige för rätt till

studiestöd eller på svenskt medborgarskap för stöd till studier

utanför Sverige. Rätten till likabehandling med svenska

medborgare bör enligt regeringen inte nu utsträckas längre än

som direkt betingas av EES-avtalet. Regeringen föreslår därför

att det i en ny paragraf, 1 kap. 8 §, i studiestödslagen skall

tas in en bestämmelse av innebörd att utländska medborgare, som

på grund av anställning här i landet kan härleda rättigheter

från EES-avtalet i fråga om sociala förmåner, skall när det

gäller rätt till studiestöd enligt lagen jämställas med svenska

medborgare under de förutsättningar som anges i föreskrifter av

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Detsamma skall gälla make, sambo och barn till sådana utländska

medborgare. Genom en hänvisning i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa skall motsvarande bestämmelser

tillämpas för sådant stöd. I propositionen redovisas också

huvudpunkterna i den precisering av villkoren som regeringen

eller den myndighet som regeringen bestämmer kommer att göra.

Utskottet har ingen erinran mot förslagen i dessa delar.

Anslagen

E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central

förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av

ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län.

Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala,

Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget fört bort 11

miljoner kronor som anvisats som förstärkning av CSN:s

organisation för hantering främst av den ökade ärendemängden av

särskilda vuxenstudiestöd till arbetslösa (SVUXA) under

innevarande budgetår. Enligt propositionen avser regeringen att

senare i samband med kompletteringspropositionen för budgetåret

1994/95 pröva behovet av förstärkningar vid CSN för budgetåret

1994/95. I den förevarande propositionen föreslås att till

anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. skall anvisas ett

ramanslag på 159 058 000 kr för budgetåret 1994/95.

Utskottet biträder förslaget.

E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet

Kostnaderna för återbetalning av studiestöd skall i princip

täckas genom avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifterna

till 125 miljoner kronor och kostnaderna för

återbetalningsverksamheten till ca 122 miljoner kronor.

Till anslaget Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om

1 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

E 3. Studiehjälp m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiehjälp i form av

studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Från

anslaget betalas också vissa resekostnadsersättningar.

Bestämmelserna om studiehjälp finns i 3 kap. studiestödslagen.

Studiehjälpen utgår till elever i gymnasial utbildning längst

t.o.m. första kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller

20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag,

inackorderingstillägg till elever utanför det offentliga

skolväsendet och extra tillägg. Studiebidraget är samordnat med

det allmänna barnbidraget. Det utges tidigast fr.o.m. kvartalet

efter det under vilket den studerande fyllt 16 år och uppgår för

närvarande till 750 kr per månad under högst tio månader per

läsår. Inackorderingstillägg betalas till elever som måste bo

inackorderade på studieorten. Tillägget utgår med ett

schabloniserat belopp på 1 150--2 300 kr per månad beroende på

avståndet till hemorten. Extra tillägg är inkomstprövat och

uppgår till 825, 550 eller 275 kr per månad under den tid rätt

till studiebidrag föreligger.

I propositionen föreslås en höjning av beloppen för extra

tillägg och inackorderingstillägg. Det extra tillägget

föreslås höjt till 855, 570 resp. 285 kr per månad och

inackorderingstillägget till 1 170--2 350 kr per månad.

Regeringen föreslår också en höjning av inkomstgränserna med

5 000 kr vid prövningen av extra tillägg.

Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas i propositionen till

2 209 357 000 kr. Regeringen uppger att den avser att i

samband med kompletteringspropositionen för budgetåret 1994/95

överväga behovet av ytterligare medel för studiehjälp för nästa

budgetår.

I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 23 begärs

att till Studiehjälp m.m. skall anslås ytterligare 19 miljoner

kronor som en följd av att motionärerna i samma motion

föreslagit att ytterligare 3 900 gymnasieplatser skall inrättas

för nästa budgetår.

Utskottet avstyrker bifall till motionen med hänvisning till

att avsikten är att frågan om behovet av ytterligare

utbildningsplatser och därav föranledda ökade kostnader skall

prövas av riksdagen vid behandlingen av

kompletteringspropositionen.

Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom

studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev

hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden

betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen

begränsas till den studerandes egen ekonomi om sambandet med

föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.

Två motioner, Sf502 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) och

Sf513 av Sylvia Lindgren (s), tar upp frågor om möjlighet till

studiemedel för gymnasieelever som inte fyllt 20 år. I motion

Sf502 begärs ett tillkännagivande om att studiemedel skall kunna

utges redan från 19 år i gymnasieskolan. I motion Sf513 begärs

ett tillkännagivande om att studiemedel i fall där det finns

särskilda skäl skall kunna utges till gymnasieelever som inte

fyllt 20 år.

Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av

utskottet i betänkande 1992/93:SfU9 en motion om rätt till

studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte

att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde

återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att

gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.

Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet vid sin

behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa

elever hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte

ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att

gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder

till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.

Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare

inställning och avslå motionerna Sf502 och Sf513.

E 4. Studiemedel m.m.

Från anslaget betalas utgifter för studiebidrag enligt 4 kap.

studiestödslagen samt räntesubventioner för och avskrivning av

studielån enligt 3, 4 och 7 kap. studiestödslagen samt lagen om

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa. Från anslaget betalas

dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa

studielån med statlig kreditgaranti.

Studiemedel enligt 4 kap. studiestödslagen utgår vid

högskolestudier och, om den studerande fyllt 20 år, vid studier

på gymnasial nivå. Studiemedel utgår efter en prövning av den

studerandes inkomst. Studiemedlen består av studiebidrag och

studielån. Totalbeloppet för studiemedel för heltidsstuderande

är 175,5 % av basbeloppet, vilket motsvarar 6 864 kr per månad.

Av detta belopp utgör 1 908 kr studiebidrag.

Återbetalningen av studielånen är inkomstrelaterad.

Återbetalningen påbörjas tidigast sex månader efter det att

studierna avslutats och sker med ett årligt belopp om 4 % av

den återbetalningsskyldiges sammanräknade inkomst av tjänst,

näringsverksamhet och kapital vid taxeringen året före

återbetalningsåret. Särskilda återbetalningsregler gäller för

låntagare som är bosatta utomlands eller är sjömän. Ränta för

studielånet fastställs för varje år av regeringen. Hänsyn tas

därvid till avdragseffekterna i skattesystemet, och ett mindre

påslag för administrationskostnader görs. För år 1994 är räntan

7,4 %.

Rätt till studiemedel föreligger t.o.m. det kalenderhalvår som

infaller senast under det år då den studerande fyller 45 år.

Undantag från denna bestämmelse medges dock vid särskilda skäl.

Studiemedel beviljas för högst tre år vid studier på gymnasial

nivå. Om det finns särskilda skäl kan studiemedel utges för

ytterligare sådana studier. För studier på högskolenivå utges

studiemedel under sammanlagt högst sex år. Även här kan

studiemedel utges för längre tid om det finns särskilda skäl.

Studiemedel kan även beviljas för studier på gymnasial och

eftergymnasial nivå utanför Norden. Ett villkor är att

utbildningen har godtagbar standard.

I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m.

skall anvisas ett förslagsanslag av 6 631 000 000 kr för

budgetåret 1994/95.

I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) begärs i yrkande

24 att ytterligare 92 miljoner kronor skall anslås under

anslaget till följd av förslagen i samma motion om ökat antal

utbildningsplatser på gymnasie- och högskolenivå. I motion Ub714

av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att anslaget skall ökas med

160 miljoner kronor, likaledes till följd av förslag från

motionärerna om ökat antal utbildningsplatser.

Utskottet avstyrker även dessa motionsyrkanden med hänvisning

till den prövning som avses ske av riksdagen vid behandlingen av

kompletteringspropositionen.

Ylva Annerstedt uppger i motion Sf521 att de kriterier CSN

använder för bedömning av om studier utomlands sker vid

utbildningsanstalter med godtagbar standard tycks vara oklara

och att Verket för högskoleservice (VHS) i vissa fall tycks ha

en annan tolkning av vad som är godtagbar standard. Motionären

begär ett tillkännagivande om att det är angeläget att klarhet

snarast skapas i frågan genom ett samarbete mellan CSN och

ekvivaleringsenheten vid VHS.

Som motionären angett har den fråga som aktualiserats i

motionen behandlats i departementspromemorian Utlandsstudier och

internationella utbildningskontakter Ds 1993:76. Utredningen

pekar på att Kanslersämbetet numera bedömer om en utländsk

högskola skall kunna ackrediteras för att ordna

högskoleutbildning i Sverige. Utredningen anser därför att

övervägande skäl talar för att Kanslersämbetet ges ett

inflytande också över godkännandet av utländska utbildningar för

svenskt studiestöd. Enskilda fall skall enligt utredningen

självfallet hanteras av CSN, och VHS expertis skall utnyttjas,

men i principiella frågor, där t.ex. de båda verken intar olika

ståndpunkter, bör Kanslersämbetet ha ett avgörande

inflytande.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att något

tillkännagivande i frågan inte är påkallat och avstyrker bifall

till motion Sf521.

I motionerna Sf501 av Ulla Tillander (c) och Sf506 av Kurt Ove

Johansson (s) framhålls att Konstskolan Forum i Malmö har en

femårig utbildning och i praktiken är att jämställa med

konsthögskolorna i Stockholm, Göteborg och Umeå. Formellt är

emellertid skolan kopplad till Östra Grevie folkhögskola, varför

studiemedel endast beviljas för sex terminer. Motionärerna anser

att CSN måste bevilja eleverna vid Forumskolan dispens så att

studiemedel kan utges under hela utbildningstiden.

Carl-Johan Wilson och Bengt Rosén (fp) framhåller i motion

Sf511 att en folkhögskolekurs inte nödvändigtvis är renodlat

gymnasial eller eftergymnasial. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att antalet studiemedelsterminer för

studerande vid folkhögskola bör ökas om en sammanhållen

folkhögskolekurs innehåller både en kompletterande gymnasial och

en eftergymnasial del.

Begränsningen av tiden med studiemedel vid gymnasial

utbildning ändrades i samband med studiemedelsreformen den 1

januari 1989 från fem till tre år. Sexårsgränsen för

högskolestudier ändrades däremot inte. I propositionen

(1987/88:116 s. 38) angavs därvid att begränsningen av den tid

under vilken studiestöd kunde utgå borde syfta till att dels

påskynda och effektivisera gymnasiestudierna, dels förhindra att

den som redan har studerat ett stort antal terminer på

högskolenivå och kanske även på lägre nivå därefter påbörjar en

ny högskoleutbildning. Vidare angavs att studiemedel normalt

borde kunna beviljas för någon eller några terminer utöver de

uppsatta gränserna för att en studerande skulle kunna slutföra

en längre gymnasie- eller högskoleutbildning. Undantag borde

också göras för en studerande som har fått studiemedel för

studier på grundskolenivå.

Utskottet har de senare åren behandlat motioner om rätt till

studiemedel för elever vid Konstskolan Forum. Utskottet har

senast i det av riksdagen godkända betänkandet 1992/93:SfU9

framhållit att prövningen av möjligheterna att erhålla

ytterligare studiemedel för den nu aktuella studerandegruppen

inte är en fråga som ankommer på riksdagen och att utskottet

inte var berett att tillstyrka en ändring av de grundläggande

reglerna på detta område.

De problem som motionärerna tagit upp hänför sig dels till hur

de ifrågavarande utbildningarna definierats nivåmässigt, dels

till i vad mån eleverna vid utbildningarna i fråga skall kunna

erhålla dispens från den generella regeln om att studiemedel

endast kan utges under tre års studier på gymnasienivå. Detta är

inte frågor som det ankommer på riksdagen att avgöra. Utskottet

är inte heller nu berett att tillstyrka en ändring av de

grundläggande reglerna för tiden för studiestöd vid en gymnasial

utbildning. Riksdagen bör därför vidhålla sin tidigare

uppfattning och avslå motionerna Sf501, Sf506 och Sf511.

F 5. Vuxenstudiestöd m.m.

Under anslaget betalas utgifter för vuxenstudiestöd i form av

särskilt vuxenstudiestöd, korttidsstudiestöd och internatbidrag.

Från anslaget betalas också utgifter för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa.

Korttidsstudiestöd kan beviljas vid kortare studier, såsom

vissa studiecirklar och kortare utbildningar vid kommunal

vuxenutbildning eller folkhögskola. Korttidsstudiestödet utgör

70 kr för varje timme som den studerande förlorar arbetsinkomst.

Internatbidrag kan beviljas för kurser vid folkhögskola eller

vid statens skolor för vuxna. Bidraget avser ersättning för

resa, kost och logi och utgör 315 kr per dygn. Såväl

korttidsstudiestöd som internatbidrag utges längst till 64 års

ålder.

Kollektiva ansökningar om korttidsstudiestöd och

internatbidrag kunde tidigare göras av fackliga organisationer

för fördelning bland arbetstagare. Denna möjlighet avskaffades

den 1 juli 1992. En försöksverksamhet med kollektiv ansökan för

handikapporganisationer och pensionärsorganisationer upphörde

samtidigt.

Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) utgår vid längre tids studier

på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk

högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser

vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi.

Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet

består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad

till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har

uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får

vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den

studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga

sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande

utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns

även rätt till barntillägg om de har vårdnaden om barn som är

under 16 år och går i grundskola. Barntillägget utgör 1,39 % av

basbeloppet för varje 15-dagarsperiod. Studielån kan utges så

att det tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande

skulle ha erhållit i utbildningsbidrag.

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) kan utgå till

arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda

vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning

från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan

stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under

det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas

till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre

kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid

med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter.

Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och

får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.

I propositionen föreslås att beloppet för

korttidsstudiestödet höjs till 73 kr per timme och för

internatbidraget till 327 kr per dygn. Vidare föreslås att

särskilt vuxenstudiestöd inte längre skall lämnas till

studerande vid YTH-utbildning. Den som påbörjat sådan utbildning

före den 1 juli 1994 föreslås dock få fortsatt vuxenstudiestöd

för slutförande av studierna.

Resurserna för vuxenstudiestöd fördelas i dag med hänsyn till

utbildningsstrukturen i länen. Regeringen anför i propositionen

att detta medfört olikheter mellan länen vid tilldelningen av

stöd vad avser sökandenas tidigare utbildningsbakgrund och

behov. Genom de handläggningsrutiner CSN nu utvecklat är det

möjligt att basera fördelningen efter mer enhetliga kriterier

över hela landet, vilket innebär att man uppnår ett rättvisare

utnyttjande av resurserna. Regeringen anser därför att CSN bör

få bestämma om den regionala fördelningen av anvisade medel. Det

ankommer på regeringen att meddela bestämmelser i frågan.

Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till

1 084 500 000 kr, varav 63,4 miljoner kronor för

korttidsstudiestöd och internatbidrag, 951 miljoner kronor för

särskilt vuxenstudiestöd och 70,1 miljoner kronor för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa.

I motionerna Sf524 av Bengt Lindqvist och Kristina Persson (s)

och Sf510 av Marianne Jönsson (c) begärs tillkännagivanden om

att handikapporganisationerna skall ha möjlighet att kollektivt

ansöka om korttidsstudiestöd och internatbidrag.

Riksdagen har på förslag av utskottet tidigare avslagit

motsvarande yrkanden. I utskottets betänkande 1992/93:SfU13

erinrade utskottet om att flera förändringar beträffande

korttidsstudiestöden och internatbidragen genomförts den 1 juli

1992 (prop. 1991/92:100 bil. 9, SfU9, rskr. 231). Bl.a. hade det

kollektiva ansökningsförfarandet och bidragen till uppsökande

verksamhet och utbildning av studievägledare avskaffats, en övre

åldersgräns för stöden införts och de utbildningar som

berättigar till stöd begränsats till studier i svenska,

engelska, matematik och samhällskunskap på grundskole- och

gymnasienivå. Härvid togs emellertid särskild hänsyn till

handikappade personer genom att även kurser för att utveckla

handikappades färdigheter skulle berättiga till stöd. I ärendet

underströk utskottet att utveckling av handikappades färdigheter

också skall innefatta utbildning om det egna handikappet, om

rättigheter som tillkommer en handikappad person och om

möjligheter att kompensera handikappet. Med hänsyn till att

möjligheterna till kollektiv ansökan samtidigt togs bort

framhöll utskottet det som angeläget att CSN, i de fall en

handikappad inte kunde delta i en utbildning så som var

planerat, beredde en annan handikappad person möjlighet att

delta i utbildningen och då även på grund av de särskilda

omständigheterna accepterade en för sent inkommen ansökan om

internatbidrag.

Den förändring av fördelningen av vuxenstudiestödsresurserna

efter mer enhetliga kriterier över hela landet som regeringen

aviserat gör det möjligt för handikapporganisationerna att vända

sig till samma CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i

landet medlemmen är bosatt. Förändringarna kommer således att

väsentligt underlätta ansökningsförfarandet för

handikapporganisationerna, och någon riksdagens åtgärd är enligt

utskottets uppfattning inte påkallad med anledning av motionerna

Sf524 och Sf510.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till höjda belopp

för korttidsstudiestöd och internatbidrag.

Regeringens förslag att slopa möjligheten till särskilt

vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning avvisas i motionerna Ub906 av

Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 18, Ub715 av Lena Hjelm-Wallén

m.fl. (s) yrkande 8, Sf514 (delvis) av Bengt Silfverstrand och

Bo Bernhardsson (båda s), Sf518 av Sinikka Bohlin m.fl. (s),

Sf522 av Carin Lundberg m.fl. (s), Sf523 av Viola Furubjelke

m.fl. (s), Ub738 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 3 och

N283 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkande 10. I motion Ub906

framhålls att utbildningen bör ges en starkare ställning inom

högskolesystemet, och planeringen bör utgå från att antalet

platser ökas från 1 000 till 2 500. För det kommande

budgetåret föreslår motionärerna att ytterligare 500 platser

skall tillkomma. Motionärerna anser att utbildningarna är så

betydelsefulla att man inte kan äventyra rekryteringen till dem

och att regeringen saknar bärande motiv för att föreslå att SVUX

inte skall beviljas vid utbildningarna. Även övriga motionärer

framhåller att SVUX måste kunna beviljas vid YTH-utbildningarna

för att man skall lyckas rekrytera tillräckligt många till dem

samt att utbildningarna nu har särskilt stor betydelse när

Sverige måste bygga upp en större teknisk kompetens inom

industrin för att kunna konkurrera på den internationella

marknaden. I motion Sf522 framhålls särskilt att utbildningen

lett till en unik kompetens för egenföretagarna och till att

många nya företag startats.

I motion Sf516 av Karl-Göran Biörsmark (fp) begärs ett

tillkännagivande om att en omedelbar uppföljning av

konsekvenserna av förslaget bör ske och, om motionärens farhågor

vad gäller rekryteringen till YTH blir besannade, att regeringen

omedelbart bör återkomma till riksdagen med förslag om att

återgå till en studiefinansiering med SVUX.

Utskottet delar regeringens uppfattning att en besparing på 25

miljoner kronor bör göras inom studiestödet genom att studerande

i YTH-utbildningen hänvisas till att finansiera sina studier med

vanliga studiemedel. Med hänsyn till de farhågor som framförts i

motionerna om att förändringen kan minska möjligheterna till

rekrytering av studerande förutsätter utskottet att regeringen

fortlöpande följer upp denna fråga utan något särskilt

tillkännagivande från riksdagens sida. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motionerna Ub906 yrkande 18, Ub715 yrkande

8, Sf514 i denna del, Sf516, Sf518, Sf522, Sf523, Ub738 yrkande

3 och N283 yrkande 10.

I motion Ub906 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 25

föreslås att till anslaget E 5 Vuxenstudiestöd skall anvisas

ytterligare 576 miljoner kronor för nästa budgetår till följd av

motionärernas förslag i samma motion om ett utökat antal

studieplatser.

Regeringen har även beträffande detta anslag aviserat att den

i samband med kompletteringspropositionen skall överväga behovet

av riktade åtgärder i form av SVUXA under nästa budgetår, och

utskottet anser inte att det för närvarande finns anledning att

anvisa ytterligare medel under anslaget utöver vad regeringen

föreslagit och avstyrker bifall till motion Ub906 yrkande 25.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för timersättning till

deltagare i grundutbildning för vuxna (grundvux),

vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt

grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi).

Stödet utgår med 70 kr per timme till den som förlorar

arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant

arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Från

anslaget betalas även studiesocialt stöd till vissa kurser i

teckenspråk.

I propositionen föreslås att timersättningen höjs till 73 kr

per timme. Anslaget har beräknats till 71 000 000 kr.

Utskottet har inte någon erinran mot förslagen.

E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av

studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker. Bidraget till kostnaderna

disponeras av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Vidare

betalas från anslaget bidrag till reserabatter till studerande

och resekostnadsersättning till studerande vid statens skolor

för vuxna i Norrköping och Härnösand. Medlen härför disponeras

av CSN.

Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som

träffas mellan CSN och trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges

till studerande med statligt studiestöd och studerande vid

landets special- och särskolor och de studerande erhåller för

ändamålet ett s.k. CSN-kort.

I budgetpropositionen föreslås att riksdagen i avvaktan på

särskild proposition i ämnet skall för budgetåret 1994/95

beräkna ett förslagsanslag på 104 435 000 kr. I proposition

1993/94:172, vari regeringen återkommer i frågan, föreslås att

förslagsanslaget skall beräknas till 97 645 000 kr, varav

12 435 000 kr till Talboks- och punktskriftsbiblioteket, 4 000

000 kr för resekostnader till studerande vid Statens skolor för

vuxna i Härnösand och Norrköping och 81 210 000 kr för

reserabatter för studerande enligt avtal som CSN träffat med SJ,

SAS Sverige, Svenska Buss, Y-buss och Inlandstrafik AB enligt

samma grunder som gäller för innevarande budgetår.

I proposition 172 begärs också ett bemyndigande för regeringen

att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa

studielitteratur att betalas under budgetåret 1995/96 intill ett

belopp av 5 miljoner kronor.

Lena Öhrsvik (s) och Hans Dau (m) begär i motion Sf508 ett

tillkännagivande till regeringen om att ett samordnat system för

resesubventioner skyndsamt bör utredas. Man bör därvid undersöka

möjligheterna till ett mera heltäckande CSN-kort, som kunde

gälla även för andra verksamheter i samhället där subventioner

till resor av olika slag utges. Motionärerna tänker särskilt på

resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet, som

uppskattningsvis handlar om betydande belopp. En större

upphandlingsvolym och samordning borde enligt motionärerna

rimligen ge besparingar.

Utskottet anser att motionärernas förslag är väl värt att

pröva och att regeringen skyndsamt närmare bör låta utreda

möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner

inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Detta bör

riksdagen med bifall till motion Sf508 som sin mening ge

regeringen till känna.

I motion Sf30 av Björn Samuelson m.fl. (v) påpekas att

villkoret att reserabatter endast kan ges till studerande som

uppbär statligt studiestöd begränsar möjligheterna till

reserabatter för högskolestuderande. Motionärerna menar att det

är orimligt att man utstänger studerande från rabatterna bara

för att de inte uppbär studiemedel, och de begär ett

tillkännagivande om att reserabattsavtalet skall utvidgas till

att även omfatta studenter som inte har statligt studiestöd.

Utskottet har senast vid riksmötet 1991/92 behandlat ett

motsvarande yrkande. Utskottet har därvid liksom tidigare

framhållit att den grupp av studerande som omfattades av avtalen

generellt sett borde vara den som hade bäst behov av förmånerna.

Utskottet förutsatte emellertid att CSN noga skulle följa upp

effekterna av de nya reserabatterna och lägga fram förslag om

åtgärder behövde vidtas.

Utskottet anser att även det avtal som CSN nu har träffat är

mycket bra. Kostnaderna för rabatterna blir väsentligt lägre än

för innevarande budgetår. Därmed borde det finnas utrymme för

framtiden såväl att införliva ytterligare studerandegrupper i

rabattsystemet som att få avtal med ytterligare trafikföretag, i

synnerhet om den av utskottet ovan förordade utredningen ger vid

handen att kostnaderna för rabatterna ytterligare kan nedbringas

genom större upphandlingsvolymer. Utskottet förutsätter att även

sådana frågor prövas inom ramen för den förordade översynen och

anser att motion Sf30 blir tillgodsedd med vad utskottet anfört.

E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa

lärarutbildningar

Från anslaget betalas utgifter för särskilt vuxenstudiestöd i

form av vuxenstudiebidrag vid utbildning av gymnasielärare med

inriktning på områdena handel och kontor, industri, hantverk och

vård, vid specialpedagogisk utbildning och vid viss

praktisk-pedagogisk utbildning.

I propositionen föreslås att särskilt vuxenstudiestöd fr.o.m.

den 1 juli 1994 endast skall utges vid specialpedagogisk

utbildning. De som påbörjat annan lärarutbildning med särskilt

vuxenstudiestöd före nämnda datum skall dock få behålla sådant

stöd för att slutföra sin utbildning. Ett genomförande av

förslaget beräknas i propositionen minska belastningen på

anslaget med 77 miljoner kronor. Till anslaget Särskilt

vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar

föreslås anvisat 57 000 000 kr.

Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) hänvisar i motion

Sf514 i denna del bl.a. till att gymnasiereformen och

yrkeslivets utveckling medför att lärarna i yrkesämnen behöver

såväl breddade yrkeskunskaper som ökade teoretiska kunskaper. De

menar att det är oerhört väsentligt att de ekonomiska villkoren

under lärarutbildningen är sådana att kvalificerade personer

även i fortsättningen kan rekryteras till dessa utbildningar. De

anser det synnerligen olyckligt att avveckla vuxenstudiestödet

vid de nämnda lärarutbildningarna och begär ett tillkännagivande

om att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med

förslag till fortsatt finansiering av utbildningarna i fråga.

Kostnaderna under det förevarande anslaget har som redovisats

i propositionen ökat väsentligt under innevarande år och

beräknas fortsätta att öka även under nästa år, om inte

besparingar görs. Utskottet har därför förståelse för det

förslag till begränsningar av rätten till särskilt

vuxenstudiestöd som regeringen lagt fram, och utskottet biträder

förslaget och avstyrker bifall till motion Sf514 även i denna

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anpassning till EES-avtalet

att riksdagen antar de i proposition 1993/94:100 framlagda

förslagen till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

såvitt avser 1 kap. 8 § och lag om ändring i lagen (1983:1030)

om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

2. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden

m.m.

att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 159 058 000 kr,

3. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet

att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens

återbetalningsverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisar ett

anslag på 1 000 kr,

4. beträffande beloppen för extra tillägg och

inackorderingstillägg

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 11 och 13 §§,

5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 23 till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

2 209 357 000 kr,

res. 1 (s) - delvis

6. beträffande gymnasieelevers ekonomi

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf502 och

1993/94:Sf513,

7. beträffande studiemedel vid utländska universitet och

högskolor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf521,

8. beträffande förlängd tid för studiemedel vid

folkhögskolekurser

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf501, 1993/94:Sf506

och 1993/94:Sf511,

9. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 24 och 1993/94:Ub714

yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 6 631 000 000 kr,

res. 1 (s) -delvis

10. beträffande kollektiva ansökningar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf510 och

1993/94:Sf524,

res. 2 (s)

11. beträffande beloppen för korttidsstudiestöd och

internatbidrag

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) i vad förslaget inte berörts under

momenten 1 och 4 ovan,

12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid

YTH-utbildning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Ub906 yrkande 18,

1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del,

1993/94:Sf516, 1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523,

1993/94:Ub738 yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10,

res. 3 (s)

13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Ub906 yrkande 25 dels godkänner vad

regeringen förordat om fördelning av medel för vuxenstudiestöd,

dels till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95

anvisar ett reservationsanslag på 1 084 500 000 kr,

res. 4 (s)

14. beträffande anslag till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

att riksdagen till Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 71 000 000 kr,

15. beträffande heltäckande CSN-kort m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf508 och med

anledning av motion 1993/94:Sf30 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1993/94:172

dels bemyndigar regeringen att låta Talboks- och

punktskriftsbiblioteket beställa studielitteratur att betalas

budgetåret 1995/96 intill ett belopp av 5 miljoner kronor,

dels till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för

budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 97 645 000 kr,

17. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa lärarutbildningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf514 i denna del till Särskilt

vuxenstudiestöd till studerande vid vissa lärarutbildningar

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

57 000 000 kr.

Stockholm den 14 april 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s),

Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson

(s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm

(s) Gustaf von Essen (m), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson

(s) och Ingrid Skeppstedt (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Anslag till Studiehjälp m.m. och anslag till Studiemedel

m.m. (mom. 5 och 9)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att de delar av utskottets yttrande som på s. 7 och

på s. 8 båda börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "av

kompletteringspropositionen." bort ha följande lydelse:

Socialdemokraterna har i motion 1993/94:Ub906 föreslagit

ytterligare satsningar på utbildningsområdet i förhållande till

regeringens förslag. Socialdemokraternas förslag innebär ett

ytterligare antal av 3 900 platser på gymnasieskolan, 12 000

platser i kommunal vuxenutbildning och 3 500 platser i

högskolan. Detta medför att medel utöver vad regeringen

föreslagit bör anvisas under anslaget Studiehjälp m.m. med 19

miljoner och under anslaget Studiemedel m.m. med 92 miljoner

kronor.

dels att momenten 5 och 9 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

5. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 23

och med anledning av regeringens förslag till Studiehjälp

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

2 228 357 000 kr,

9. beträffande anslag till Studiemedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 24

och med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Ub714 yrkande 3 till Studiemedel m.m. för budgetåret

1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 6 723 000 000 kr.

2. Kollektiva ansökningar (mom. 10)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "och Sf510."

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är möjligheten till kollektiva

ansökningar en effektiv metod för att nå handikappade personer

som har behov av vuxenstudiestöd. Kollektiva ansökningar har

också den fördelen att de förenklar administrationen för

studiestödsmyndigheten. Utskottet anser därför att den tidigare

verksamheten med kollektiva ansökningar för

handikapporganisationer bör återupptas. Detta bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna med bifall till motionerna

Sf510 och Sf524.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

10. beträffande kollektiva ansökningar

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf510 och

1993/94:Sf524 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om kollektiva ansökningar för

handikapporganisationer.

3. Särskilt vuxenstudiestöd vid YTH-utbildning (mom. 12)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Riksdagen har" och på s. 12 slutar med "N283 yrkande

10." bort ha följande lydelse:

Den yrkestekniska högskoleutbildningen är en betydelsefull

utbildningsmöjlighet för dem som genomgått en grundläggande

gymnasieutbildning och därtill har minst fyra års

yrkeserfarenhet. Utbildningen ger möjlighet till god fördjupning

både av praktiska och teoretiska kunskaper och bör enligt

utskottets mening ges en starkare ställning inom

högskolesystemet. Planeringen bör därvid inriktas på att antalet

platser utökas från 1 000 till 2 500, varav för det kommande

budgetåret ytterligare 500 platser. Det är enligt utskottets

uppfattning viktigt att Sverige bygger upp en större teknisk

kompetens inom industrin för att kunna konkurrera på den

internationella marknaden, och en ökad YTH-utbildning är härvid

av stor betydelse. Det har också visat sig att YTH-utbildningen

varit av stort värde för egenföretagarna och bidragit till att

många nya företag startats. Mot denna bakgrund är det direkt

felaktigt att äventyra rekryteringen till utbildningen genom att

försämra det ekonomiska stödet. Utskottet anser därför att

riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att SVUX

skall kunna utges även fortsättningsvis vid YTH-utbildning.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande särskilt vuxenstudiestöd vid

YTH-utbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Ub906 yrkande

18, 1993/94:Ub715 yrkande 8, 1993/94:Sf514 i denna del,

1993/94:Sf518, 1993/94:Sf522, 1993/94:Sf523, 1993/94:Ub738

yrkande 3 och 1993/94:N283 yrkande 10 samt med anledning av

motion 1993/94:Sf516 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om särskilt vuxenstudiestöd vid

YTH-utbildningar.

4. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 13)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12

börjar med "Regeringen har" och på s. 13 slutar med "yrkande 25"

bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i reservation 1 om utökat

antal utbildningsplatser bör 576 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit anvisas under anslaget Vuxenstudiestöd

m.m.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

13. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub906 yrkande 25

och med anledning av regeringens förslag dels godkänner vad

regeringen förordat om medel för vuxenstudiestöd m.m., dels till

Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

reservationsanslag på 1 660 500 000 kr.

Särskilt yttrande

Gymnasieelevers ekonomi (mom. 6)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Widar

Andersson (alla s) anför:

Vi delar uppfattningen att yngre elever i gymnasieskolan inte

skall skuldsätta sig för att finansiera sina studier.

I vår motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl., som kommer att

behandlas i samband med den aviserade propositionen om vissa

förändringar i studiestödet, föreslår vi ett helt nytt

studiestödssystem. Detta skall möjliggöra studier för alla

elever som fyllt 20 år samtidigt som det rymmer möjligheter till

att särskilt stimulera vissa angelägna studier och/eller vissa i

utbildningshänseende eftersatta grupper. Vi räknar i denna

motion med att åldersgränsen för barnbidrag kommer att höjas

till 18 år. Elever i gymnasieskolan mellan 18 och 20 år bör

enligt vår uppfattning på lämpligt sätt kunna passas in i vårt

föreslagna system för att undvika de problem motionärerna

påtalat.