Bet. 1993/94:SfU15

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU15

Föräldraförsäkring

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

1993/94

SfU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels förslag i propositionerna

1993/94:147 och 1993/94:220 om ändrade regler inom

föräldraförsäkringen, dels förslag till anslag till

föräldraförsäkringen i proposition 1993/94:147. Vidare behandlas

förslag om ändrade regler för vårdbidrag i proposition

1993/94:220 samt vissa motioner från den allmänna motionstiden

och motioner som väckts med anledning av propositionerna.

I proposition 1993/94:147 föreslås att föräldrapenningen delas

lika mellan föräldrar som båda är vårdnadshavare till ett barn.

Alla dagar med föräldrapenning utom 30 föreslås kunna överlåtas

till den andra föräldern. I de fall en förälder på grund av

sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda

barnet skall det enligt regeringen vara möjligt att överlåta

alla dagar. Vidare föreslås att ersättningsnivån på

föräldrapenningen i samband med barns födelse sänks till 80 %

utom för de 30 dagar som vardera föräldern inte får överlåta.

Arbetsmarknadsutskottet har i yttrande, 1993/94:AU6y, till

utskottet tillstyrkt regeringens förslag.

I proposition 1993/94:220 föreslås begränsningar i möjligheten

att erhålla föräldrapenning under semesterledighet och under tid

som normalt är arbetsfri för föräldern samt vissa förändringar

vid tillämpningen av den s.k. 2,5-årsregeln. I samma proposition

föreslås även att föräldrar skall kunna överlåta tillfällig

föräldrapenning vid vård av sjukt barn till annan försäkrad

person och att i samband med uttag av s.k. kontaktdagar

ersättning skall kunna utges oavsett om barnet är i samhällets

eller i privat barnomsorg.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Utskottet anser

dock att regeringen bör återkomma med förslag till mer

preciserad lagstiftning vad avser föräldrapenning under

arbetsfri tid.

Till betänkandet har fogats sex reservationer, ett särskilt

yttrande och meningsyttring.

Propositionerna

Proposition 1993/94:100

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition

1993/94:100, bilaga 6 under littera A 3 Bidrag till

föräldraförsäkringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en

särskild proposition i ämnet, till Bidrag till

föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 beräkna ett

förslagsanslag på 2 759 500 000 kr.

Proposition 1993/94:147

Regeringen (Socialdepartementet) har, såvitt nu är i fråga, i

proposition 1993/94:147 föreslagit riksdagen att

1. anta det i propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret

1994/95 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 2

738 000 000 kr.

Övriga delar av propositionen behandlas i betänkande

1993/94:AU17.

Proposition 1993/94:220

Regeringen (Socialdepartementet) har, såvitt nu är i fråga, i

proposition 1993/94:220 föreslagit riksdagen att anta de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

(delvis),

4. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m.,

5. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Lagförslagen 4 och 5 finns i bilaga 1 till betänkandet.

Övriga delar av propositionen behandlas i betänkandena

1993/94:SfU20 och 1993/94:SoU33.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94

1993/94:Sf205 av Anne Rhenman (-) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sänkt ersättningsnivå i föräldraförsäkringen.

1993/94:Sf210 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i föräldraförsäkringen

vad avser tillfällig föräldrapenning.

1993/94:Sf211 av Birger Andersson och Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ändringar i

föräldraförsäkringen.

1993/94:Sf215 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om valfriheten inom föräldraförsäkringen.

1993/94:Sf227 av Ingvar Svensson (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att skyndsamt utreda frågan om

en förbättrad föräldraförsäkring vid trilling- och

fyrlingfödsel.

1993/94:Sf240 av Martin Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att minst en månad av de tolv månaderna i

föräldraförsäkringen skall tas ut vardera av de båda

föräldrarna.

1993/94:Sf267 av andre vice talman Christer Eirefelt m.fl.

(fp) vari yrkas att riksdagen antar i motionen framlagt förslag

till

lag om ändring i 4 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring.

1993/94:Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) vari

yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utredning av en grundskyddsmodell inom

föräldraförsäkringen,

7. att riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i

föräldraförsäkringen från 90 % till 80 %,

8. att riksdagen beslutar sänka taket i föräldraförsäkringen

från 7,5 basbelopp till 5,5 basbelopp,

10. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för

budgetåret 1994/95 anvisar 785 000 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 1 974 500 000 kr,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att minska antalet dagar med

föräldrapenning från ett år till 9 månader,

16. att riksdagen som sin mening ger regerigen till känna vad

i motionen anförts om en samtidig successiv sänkning till 70 %

inom föräldraförsäkringen.

1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om föräldraförsäkringen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvoterad föräldraledighet.

Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:147

1993/94:A42 av My Persson och Inger René (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar att en "pappamånad" införs endast i det fall

riksdagen bifaller förslaget om införande av vårdnadsbidrag.

1993/94:A43 av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson

(nyd) vari yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag beträffande

föräldraförsäkringen,

5. att riksdagen beslutar sänka ersättningsnivån i

föräldraförsäkringen från 90 % till 80 %.

1993/94:A44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring av

6 § lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

8. att riksdagen till Bidrag för föräldraförsäkringen för

budgetåret 1994/95 på förslagsanslag anvisar 150 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslagit eller således 2 888 000 000 kr.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:220

1993/94:Sf44 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att föräldrapenning för arbetsfri

dag endast får utges om föräldrapenning uppbärs såväl före som

efter den arbetsfria perioden,

2. att riksdagen avslår förslaget om överlåtelse av rätt till

tillfällig föräldrapenning.

Utskottet

Inledning

Beredning av olika förslag inom föräldraförsäkringen

Riksdagen har under våren 1994 att ta ställning till tre olika

propositioner med förslag på föräldraförsäkringens område.

Regeringens proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken:

Delad makt -- delat ansvar har hänvisats till

arbetsmarknadsutskottet, proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag,

vari bl.a. finns förslag om slopande av de 90 s.k.

garantidagarna i föräldraförsäkringen och höjning av

garantibeloppet från 60 till 64 kr/dag, har hänvisats till

socialutskottet och proposition 1993/94:220 Vissa

socialförsäkringsfrågor m.m. har hänvisats till

socialförsäkringsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet har till

socialförsäkringsutskottet med eget yttrande (1993/94:AU6y)

överlämnat de avsnitt i proposition 1993/94:147 som rör frågor

om föräldraförsäkringen, avsnitten 8.1--8.2.8., och de delar i

avsnitt 12 som rör anslaget till föräldraförsäkringen jämte

därtill hörande motioner.

I detta betänkande behandlar socialförsäkringsutskottet dels

de från arbetsmarknadsutskottet i proposition 1993/94:147

överlämnade avsnitten, dels de förslag i proposition 1993/94:220

som rör föräldraförsäkringen, dels motioner.

Socialförsäkringsutskottet har den 31 mars 1994 yttrat sig

till socialutskottet över de delar i proposition 1993/94:148 som

avser regeringens förslag till ändringar i föräldraförsäkringen

samt förslag till medelsanvisning som rör försäkringskassorna

och Riksförsäkringsverket (1993/94:SfU5y).

Allmänt om föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen omfattar ersättningsförmånerna

föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.

Föräldrapenning med anledning av barns födelse utges under 450

dagar. Under 360 av dessa dagar utges föräldrapenning med 90 %

av förälderns sjukpenninggrundande inkomst delad med 365, dock

lägst med ett garantibelopp på 60 kr per dag. Under resterande

90 dagar utges ersättning enligt garantinivån. Föräldrapenning

får tas ut längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till

den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Tillfällig föräldrapenning utges till förälder som behöver

avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under tolv år bl.a.

till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets

ordinarie vårdare. Även för barn som har fyllt tolv men inte

sexton år kan ersättning utges under vissa förutsättningar.

Tillfällig föräldrapenning kan utges under högst 120 dagar per

barn och år. Om skälet till att föräldern behöver avstå från

förvärvsarbete är sjukdom hos barnets ordinarie vårdare kan dock

ersättning utges under högst 60 dagar. Tillfällig

föräldrapenning utges vidare för s.k. kontaktdagar för barn som

under året fyller fyra år t.o.m. det år barnet fyller tolv år.

Sådan ersättning utges under högst två dagar per barn och år.

Härutöver har fadern rätt till tio ersättningsdagar i samband

med barns födelse. Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % av

den sjukpenninggrundande inkomsten delad med årsarbetstiden.

Har tillfällig föräldrapenning utgetts för 14 dagar under ett år

för samma barn utges därefter ersättning med 90 % av SGI delad

med årsarbetstiden. Karensdag tillämpas inte i samband med den

tillfälliga föräldrapenningen.

Föräldraledighetslagen

Lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m.m.

gäller ledighet såväl med som utan föräldrapenningförmåner. En

förälder som har varit anställd hos en arbetsgivare i minst sex

månader har rätt till ledighet från sin anställning för vård av

barn enligt lagen. Förälder har rätt till hel ledighet från

anställningen för vård av barn till dess barnet fyller ett och

ett halvt år. Vidare har en förälder rätt att förkorta sin

arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess

barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt barnet

har avslutat första skolåret. För ledighet i samband med

tillfällig vård av barn krävs inte att föräldern varit anställd

i sex månader. Ledigheten kan tas ut sammanhängande eller delas

upp i tre perioder per år. Efter överenskommelse med

arbetsgivaren kan ledigheten delas upp i fler perioder.

Föräldrapenning

Delad föräldrapenning

Nuvarande bestämmelser m.m.

Enligt nu gällande bestämmelser i 4 kap. 3 § lagen (1962:381)

om allmän försäkring (AFL) har vardera föräldern vid gemensam

vårdnad om ett barn rätt till minst 90 dagar med föräldrapenning

i samband med barnets födelse. Genom en skriftlig anmälan till

försäkringskassan kan en förälder som inte vill uppbära

föräldrapenning för vård av barn, överlåta denna rätt till den

andra föräldern. En förälder som ensam har vårdnaden om ett barn

har rätt att själv uppbära all den föräldrapenning som utges i

samband med barnets födelse.

Fädernas uttag av föräldrapenningdagar finns bl.a. redovisade

i en rapport från Riksförsäkringsverket, Is-R 1993:3 Vilka

pappor kom hem? Den bygger på en analys av uttaget av

föräldrapenning under åren 1989 och 1990 avseende de barn, drygt

115 000, som föddes år 1989. För 56 % av barnen tog endast den

biologiska modern ut föräldrapenning. För 43 % av barnen tog

båda de biologiska föräldrarna ut föräldrapenning. I 1 % av

fallen tog endast fadern ut föräldrapenning. Mödrarna använde 92

% och fäderna 8 % av de ersatta föräldrapenningdagarna. Fäder

som var sammanboende med modern tog i större utsträckning (49 %)

än gifta fäder ut föräldrapenning (45 %). Rapporten visar även

att fäder tog ut fler föräldrapenningdagar ju högre utbildning

någon av föräldrarna hade. Män i mansdominerade yrken tog ut

färre föräldrapenningdagar än män i kvinnodominerade yrken. Det

var även vanligare att fäder inom den offentliga sektorn tog ut

föräldrapenning än fäder inom den privata sektorn.

I Riksförsäkringsverkets statistiska rapport Is-R 1994:1 Fler

pappor tar ut föräldrapenning finns ytterligare statistik på

området. Den rapporten avser barn födda 1991 och redovisar

föräldrarnas uttag av föräldrapenning under åren 1991 och 1992.

Av samtliga fäder var det endast 45 % som tagit ut

föräldrapenning. Anställda fäder tog ut föräldrapenning i större

utsträckning (48 %) än egna företagare och andra med inkomst av

enbart annat arbete (21 %). Bland anställda fäder var det

vanligare att höginkomsttagarna tog ut föräldrapenning (51 %).

Av de anställda fäderna med låg sjukpenninggrundande inkomst tog

36 % ut någon föräldraledighet. Av rapporten framgår också att

av det totala antalet ersatta dagar med föräldrapenning tog

männen ut 9,1 % år 1992 jämfört med 6,2 % år 1986.

I ytterligare en rapport, RFV redovisar 1994:1 Från moderskap

till föräldraskap, jämförs uttag av föräldrapenning för barn

födda år 1981 med barn födda år 1990. Av statistiska skäl bygger

rapporten endast på fall där föräldrarna är gifta. Rapporten

visar att andelen fäder som varit föräldralediga någon gång

under barnets första 18 månader ökat från 26,8 % år 1981 till

45,2 % år 1990. Nästan hälften (49,1 %) av fäderna (till barnen

födda 1990) i studien har inte använt sig av någon

föräldrapenning innan barnet fyllt två och ett halvt år.

Regeringens förslag

I proposition 1993/94:147 Jämställdhetspolitiken: Delad makt

-- delat ansvar föreslås att föräldrapenningdagar i samband med

barns födelse skall delas lika mellan föräldrarna i de fall

föräldrarna har gemensam vårdnad om sitt barn. En förälder som

är ensam vårdnadshavare skall ha rätt att själv uppbära

föräldrapennning för samtliga dagar. Möjlighet att överlåta

föräldrapenningdagar till den andra föräldern skall finnas kvar

utom för 30 dagar för vardera föräldern. I de fall en förälder

på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att

vårda barnet skall det dock vara möjligt att överlåta samtliga

dagar.

Skälen för regeringens förslag att införa delad rätt till

föräldrapenning är enligt propositionen flera.

Ett skäl är att det är viktigt för barnen att fäderna tar till

vara sin rätt att vara föräldralediga med sina barn. Forskning

har visat att en tidigt etablerad nära relation mellan far och

barn ger en god grund för relationen under resten av livet.

Ett annat skäl är att ökad föräldraledighet för fäder kan

medverka till förändrade attityder hos chefer och arbetsledare

så att dessa ser föräldraledighet som något naturligt att utgå

från vid planering och organisation av arbetet.

Ett tredje skäl är att kvinnors möjligheter att nå

jämställdhet med männen på arbetsmarknaden ökar i takt med att

föräldrarna delar på ansvaret för barnen och hushållsarbetet.

Enligt propositionen finns det en stor tillväxtpotential i att

bättre ta till vara kvinnors kompetens i arbetslivet och på

andra områden. Att ta till vara kvinnors resurser innebär både

en samhällsekonomisk vinst och en kvalitetshöjning i

arbetslivet.

Ett ytterligare skäl är att arbetsgivare enligt 5 §

jämställdhetslagen (1991:433) har en skyldighet att underlätta

för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena

förvärvsarbete med föräldraskap.

I propositionen erinras om att ett mål för såväl

familjepolitiken som jämställdhetspolitiken är att både kvinnor

och män skall kunna vara föräldrar och ta det praktiska ansvaret

för sina barn samtidigt som de har ett arbete för sin

försörjning.

Regeringen redovisar olika insatser som gjorts för att

stimulera fäderna till ökat uttag av föräldraledighet. Trots

kraftfulla satsningar på information och opinionsbildning under

flera år konstaterar regeringen att fäders uttag av

föräldrapenning inte ökat i nämnvärd utsträckning. Regeringen

anser mot den bakgrunden att det är dags att pröva ytterligare

åtgärder.

Motioner

I de under den allmänna motionstiden väckta motionerna Sf240

av Martin Nilsson (s), Sf267 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) och

So610 yrkande 3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs att minst 30

dagar av föräldraledigheten skall knytas till resp. förälder.

Birgitta Carlsson (c) avvisar i motion Sf215 alla inslag av

tvång vad avser uttag av föräldraledighet.

I motion A42 av My Persson och Inger René (m) som väckts med

anledning av proposition 1993/94:147 begärs att riksdagen skall

besluta att införa en "pappamånad" endast om riksdagen bifaller

förslaget i proposition 1993/94:148 om att införa ett

vårdnadsbidrag. Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson (nyd)

yrkar i motion A43 (yrkande 3) avslag på regeringens nu

förevarande förslag i proposition 1993/94:147. Motionärerna

anser att det i första hand måste vara föräldrarnas ensak och

inte statens att styra föräldrarnas val av vem som skall vara

hemma och ta hand om barnen.

Utskottets bedömning

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande framhållit att

föräldraförsäkringen på ett avgörande sätt har bidragit till en

förändring av en traditionell arbetsfördelning i hemmet och i

arbetslivet mellan kvinnor och män. Försäkringen tillsammans med

den korresponderande ledighetslagstiftningen har gjort det

möjligt för föräldrar, framför allt mödrar, att förena

förvärvsarbete och föräldraskap. Samtidigt konstaterar

arbetsmarknadsutskottet att utvecklingen under de tjugo år

försäkringen varit i kraft visar att fäder inte i den

utsträckning som från flera utgångspunkter är önskvärt har

utnyttjat möjligheten till betald ledighet för att vara hemma

med sina barn. Kraftfulla satsningar på information och

opinionsbildning under en lång följd av år har hittills inte i

nämnvärd utsträckning påverkat fäders uttag av föräldrapenning.

Arbetsmarknadsutskottet erinrar om att när förslaget om ny

jämställdhetslag lades fram (prop. 1990/91:113, AU17, rskr. 288)

ställde sig riksdagen bakom bedömningen att det ur

jämställdhetssynpunkt är av central betydelse att fler pappor

utnyttjar föräldraförsäkringen. Riksdagen uttalade vidare bl.a.

att målet borde vara att, vid utgången av år 1993, minst två

tredjedelar av papporna i någon utsträckning använder sig av

möjligheten att ta ut föräldrapenningen. Om detta mål inte kunde

uppnås borde enligt riksdagens mening ytterligare åtgärder

övervägas. Vidare erinrar arbetsmarknadsutskottet om att

utskottet i sitt betänkande 1993/94:AU17 tillstyrkt regeringens

förslag i den förevarande propositionen 1993/94:147 om ökat

anslag till bl.a. informationsinsatser i syfte att öka fäders

uttag av föräldrapenning.

Arbetsmarknadsutskottet anför att vården av barnen är båda

föräldrarnas ansvar, och utskottet menar att tiden är mogen att

pröva nya vägar för att försöka öka pappors utnyttjande av

föräldraförsäkringen. En utveckling i den riktningen skulle ha

utomordentligt stor betydelse inte minst ur

jämställdhetssynpunkt.

Socialförsäkringsutskottet delar arbetsmarknadsutskottets

uppfattning och tillstyrker regeringens förslag. Därigenom

tillgodoses också motionerna Sf240, Sf267 och So610 yrkande 3.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till

motionerna A43 yrkande 3 och Sf215.

Utskottet vill erinra om att riksdagen den 20 maj 1994

bifallit proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag, varför motion

A42 saknar aktualitet och bör avslås.

Nivå på föräldrapenningen

Nuvarande bestämmelser

Föräldrapenning utges som nämnts under 360 dagar med belopp

motsvarande 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst

delad med 365 samt under 90 dagar med belopp motsvarande

garantinivån, 60 kr per dag.

Regeringens förslag

I proposition 1993/94:147 föreslår regeringen att

ersättningsnivån på föräldrapenningen i samband med barns

födelse sänks från 90 % till 80 % med undantag för de 30 dagar

som vardera förälder är garanterad och inte kan överlåta till

den andra föräldern. Om föräldern är ensam vårdnadshavare eller

i de fall den ena föräldern har rätt att överlåta hela sin

föräldrapenning till den andra föräldern föreslås att

föräldrapenning utges på en kompensationsnivå på 90 % under två

månader. Bestämmelsen är utformad så att för de första 30

dagarna som resp. förälder uppbär föräldrapenning utges den

efter kompensationsnivån 90 % samt därefter efter

kompensationsnivån 80 %.

Motioner

Flera motioner tar upp frågan om nivån på föräldrapenningen.

Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkar i motion A44 (yrkande 7) avslag

på regeringens förslag att sänka ersättningsnivån. I motionen

anförs att det inkomstbortfall som sänkningen skulle innebära är

ett betydande avbräck i den privata ekonomin för barnfamiljerna.

Dessa tillhör dessutom de ekonomiskt mest belastade grupperna i

samhället. Ny demokrati vidhåller i motion A43 av Harriet

Colliander och Laila Strid-Jansson (yrkande 5) sitt under den

allmänna motionstiden 1993/94 framförda yrkande 7 i motion Sf271

av Ian Wachtmeister och Arne Jansson om att riksdagen skall

besluta att sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från

90 % till 80 %. I yrkande 16 i motion Sf271 begärs ett

tillkännagivande om att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen

successivt bör sänkas till 70 %. Även Anne Rhenman (-) begär i

motion Sf205 att ersättningsnivån i föräldraförsäkringen skall

sänkas för att delvis finansiera vårdnadsbidraget. Birger

Andersson och Marianne Andersson (c) föreslår i motion Sf211 att

ersättningsnivån sänks till 80 % för att frigöra medel till att

höja garantibeloppet i föräldraförsäkringen.

Utskottets bedömning

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande anfört att det kan

befaras att en sänkt ersättningsnivå för föräldrapenning kan

komma att motverka strävan att få fäder att i större

utsträckning vara hemma med sina barn. Ambitionen bör

självfallet vara att pappors uttag av föräldrapenning inte

inskränker sig till tiden med förhöjd ersättning.

Arbetsmarknadsutskottet anser att regeringen bör noga följa hur

detta och andra förslag på socialförsäkringsområdet påverkar

fäders beteende i det här avseendet. Arbetsmarknadsutskottet

tillstyrker regeringens förslag och avstyrker bifall till

motionerna A44 och A43 i berörda delar.

Även socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens

förslag men vill liksom arbetsmarknadsutskottet betona

angelägenheten av en fortsatt uppföljning av hur fäder utnyttjar

sin rätt till uttag av föräldrapenning, då särskilt den del som

fortsättningsvis föreslås utges efter kompensationsnivån 80 %.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till såväl

motion A44 yrkande 7 som motion A43 yrkande 5 i berörd del. Även

motionerna Sf205, Sf211 i denna del och Sf271 yrkandena 7 och 16

i dessa delar avstyrks i den mån de inte tillgodoses genom

utskottets ställningstagande.

Föräldrapenning under arbetsfri tid och semester

Nuvarande bestämmelser

Enligt gällande bestämmelser utges hel föräldrapenning när

föräldern inte förvärvsarbetar och halv resp. en fjärdedels

föräldrapenning när föräldern förvärvsarbetar högst hälften

respektive tre fjärdedelar av normal arbetstid. I

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:3) om

föräldrapenningförmåner anges i 2 § att föräldrapenning inte

utges för tid om en eller flera dagar som normalt är arbetsfri

för en heltidsarbetande inom yrket, om inte föräldern uppbär

föräldrapenningförmån direkt i anslutning till den arbetsfria

tiden. Enligt bestämmelserna kan sådan föräldrapenningförmån

utges antingen som hel, halv eller en fjärdedels

föräldrapenning.

Enligt 4 kap. 8 § AFL får föräldrapenning utges med belopp

som motsvarar såväl hel som halv eller en fjärdedels garantinivå

när föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Föräldrapenning kan utges även under tid då föräldern är

semesterledig. Däremot kan tillfällig föräldrapenning inte utges

under sådan tid. Om t.ex. barnet blir sjukt under förälderns

semester kan föräldern enligt 15 § semesterlagen begära att

semesterledigheten byts ut mot ledighet. Tillfällig

föräldrapenning kan då utges.

Regeringens förslag

I proposition 1993/94:220 föreslås att hel föräldrapenning

skall få utges för sådan tid som normalt är arbetsfri för

föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den

arbetsfria tiden uppbär hel föräldrapenning. Motsvarande krav

skall gälla om föräldrar önskar uppbära del av föräldrapenning

för dag som normalt är arbetsfri, dvs. för att få halv

föräldrapenning under arbetsfri dag krävs att minst halv

föräldrapenning uppbärs i anslutning till den arbetsfria tiden.

Med arbetsfri dag avses enligt propositionen dag som, oavsett om

föräldern är tjänstledig eller inte, är arbetsfri inom den

branch eller på den arbetsplats där föräldern är anställd.

En förutsättning för att denna regel skall få avsedd effekt är

enligt propositionen att de 90 dagar som alltid utbetalas på

garantinivån slopas i enlighet med vad regeringen föreslagit i

proposition 1993/94:148.

Vidare föreslås att föräldrapenningförmåner inte skall kunna

utges för dag under vilken föräldern är semesterledig.

Motion

I motion Sf44 yrkande 1 begär Arne Jansson (nyd) att riksdagen

beslutar att föräldrapenning för arbetsfri dag endast får utges

om föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria

perioden. Motionären hänvisar till att flertalet remissinstanser

avstyrkt regeringens förslag och anför att han i allt väsentligt

delar de skäl som anförts av remissinstanserna.

Utskottets bedömning

I propositionen anförs bl.a. att det finns skäl som talar för

en ytterligare skärpning av reglerna utöver vad regeringen

föreslagit. Den ändring som i så fall skulle kunna övervägas är

att föräldrapenning utges för arbetsfri tid endast om

föräldrapenning uppbärs såväl före som efter den arbetsfria

tiden. Motivet för regeringens förslag är att det trots allt

kommer att fordras att föräldern avstår från förvärvsarbete och

därmed lön under i vart fall en hel dag för att få

föräldrapenning under arbetsfri dag. Om den andra föräldern är

föräldraledig och inte har möjlighet att återgå i arbete den

dagen torde detta motverka den ifrågavarande typen av uttag.

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att det är

tillräckligt att föräldrapenning uppbärs en dag i anslutning

till arbetsfri tid för att föräldrapenning skall kunna utges

även under sådan tid. Utskottet avstyrker därför bifall till

motion Sf44 yrkande 1.

Den nya regelns konstruktion innebär emellertid att för

arbetstagare i vissa branscher eller på vissa arbetsplatser där

längre arbetsfri tid regelmässigt förekommer efter en längre

koncentrerad arbetstid, t.ex. för sjömän och vissa anställda i

vården, kan följden bli att de får mycket svårt att utnyttja sin

möjlighet att uppbära föräldrapenning. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om att föräldrapenningen är delad på 365 dagar

och alltså avsedd även för andra än arbetsdagar. Den nya

bestämmelsen har föreslagits för att hindra i första hand

fäderna att ta ut föräldrapennning under veckoslut och helger i

syfte att förstärka familjens inkomst. Utskottet ifrågasätter

därför om bestämmelsen inte behöver ha en mer preciserad

lydelse, så att den bättre överensstämmer med detta syfte.

Eftersom bestämmelsen skall träda i kraft först den 1 januari

1995 bör regeringen ytterligare överväga bestämmelsens

utformning och återkomma till riksdagen med ett nytt förslag vid

början av nästa riksmöte. Utskottet föreslår därför att det nu

framlagda förslaget till ny 4 kap. 7 a § avslås och att vad

utskottet anfört ges regeringen till känna.

2,5-årsregeln

Den sjukpenninggrundande inkomsten får inte sänkas för en

förälder som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete

för vård av barn om barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande

gäller under ett år efter mottagandet av ett adoptivbarn.

Även om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts då

barnet fyller ett år skall föräldrapenningen fram till dess

barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den

sjukpenninggrundande inkomst som gällde före sänkningen eller

den högre inkomst som löneutvecklingen inom förälderns yrke

föranleder. Om modern är gravid på nytt när barnet fyller två år

och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker inom sex månader

skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på

detta sätt. Denna regel är inte tillämplig i samband med

adoption.

I proposition 1993/94:220 föreslås att om kvinnan på nytt

blivit gravid innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder

skall -- om förälderns, dvs. även faderns, sjukpenninggrundande

inkomst sänkts då barnet uppnått ett års ålder --

föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas lägst enligt

den sjukpenninggrundande inkomsten, anpassad efter

löneutvecklingen inom yrkesområdet, som gällde före sänkningen.

Denna regel föreslås gälla även vid adoption av barn som sker

inom två år och sex månader efter det att det föregående barnet

fötts eller adopterats.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Tillfällig föräldrapenning

Nivå på tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning utges för de första 14 dagarna per

barn och kalenderår med 80 % av förälderns sjukpenninggrundande

inkomst delad med årsarbetstiden samt därefter med 90 %.

Birger Andersson och Marianne Andersson (c) anför i motion

Sf210 att av rättviseskäl och av ekonomiska orsaker bör

tillfällig föräldrapenning utges med 80 % under all tid sådan

ersättning utges. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Regeringen föreslår ingen ändring i kompensationsnivån för den

tillfälliga föräldrapenningen. I propositionen erinras om att

sänkning av ersättningsnivån till 80 % för de första 14 dagarna

i den tillfälliga föräldrapenningen fr.o.m. den 1 mars 1991

medförde ett minskat uttag av de s.k. pappadagarna i samband med

barns födelse. Inte heller utskottet anser att ersättningsnivån

i den tillfälliga föräldrapenningen bör sänkas för ytterligare

tid och avstyrker bifall till motion Sf210.

Utskottet avstyrker vidare bifall till de ovan under avsnittet

Nivå på föräldrapenning redovisade motionerna Sf205, Sf271

yrkandena 7 och 16 och A43 yrkande 5 till de delar de kan anses

syfta till att också nivån på den tillfälliga föräldrapenningen

skall sänkas till 80 %.

Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning

Enligt nu gällande bestämmelser tillkommer rätt till

tillfällig föräldrapenning förälder. Med förälder likställs

rättslig vårdnadshavare, blivande adoptivförälder och den med

vilken en förälder är eller har varit gift eller har eller har

haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.

I proposition 1993/94:220 föreslås att en förälder skall ges

möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapenning till en annan

försäkrad som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete

för vård av barn i samband med sjukdom eller smitta hos barnet

eller dess ordinarie vårdare.

Den person som i förälderns ställe avstår från förvärvsarbete

för att vårda sjukt barn skall enligt propositionen erhålla

tillfällig föräldrapenning med belopp grundat på sin egen

sjukpenninggrundande inkomst.

Vidare föreslås vissa följdändringar i lagen (1978:410) om

rätt till ledighet för vård av barn m.m. samt semesterlagen

(1977:480) innebärande att den som uppbär tillfällig

föräldrapenning skall ha rätt till ledighet från sin anställning

samt att sådan ledighet skall vara semesterlönegrundande.

I motion Sf44 yrkande 2 av Arne Jansson (nyd) begärs att

riksdagen avslår förslaget om överlåtelse av rätt till

tillfällig föräldrapenning. Motionären anför att flertalet

remissinstanser har avstyrkt förslaget, och han delar i allt

väsentligt de skäl som anförts emot förslaget.

I propositionen framhålls att det stora flertalet föräldrar i

dag saknar möjlighet att använda kommunal dagbarnvårdare. För de

föräldrar som fortfarande har möjlighet att utnyttja kommunens

barnvårdarverksamhet skulle det kunna innebära en nackdel om

införandet av en möjlighet att överlåta tillfällig

föräldrapenning till närstående skulle leda till att

verksamheten ytterligare skulle minska. Denna nackdel måste

dock, enligt propositionen, vägas mot den fördel en sådan

möjlighet skulle innebära för det stora flertalet föräldrar.

Förvärvsarbetande föräldrar med barn som ofta blir sjuka kan

enligt utskottets uppfattning ha en utsatt situation i

arbetslivet. Särskilt gäller detta ensamstående föräldrar.

Utskottet anser att regeringens förslag kan bli ett stöd för

både ensamstående och andra föräldrar. I likhet med regeringen

anser utskottet att fördelarna med förslaget överväger riskerna

för att kommunerna drar ned på den kommunala

barnvårdarverksamheten. Utskottet förutsätter att regeringen och

Riksförsäkringsverket noga följer utvecklingen av uttaget av

tillfällig föräldrapenning vid överlåtelse till annan försäkrad

både avseende de ekonomiska konsekvenserna och till vilka

personer som överlåtelsen sker. Regeringen bör därefter

återkomma till riksdagen med en redovisning och utvärdering av

reformen.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag och

avstyrker bifall till motion Sf44 yrkande 2.

Kontaktdagar

Enligt 4 kap. 10 § AFL har en förälder rätt till tillfällig

föräldrapenning under två dagar per år och barn från och med det

kalenderår under vilket barnet fyller fyra år t.o.m. det

kalenderår under vilket barnet fyller tolv år när föräldern

avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning,

besök i barnets skola eller besök i förskole- eller

fritidshemsverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet

deltar, s.k. kontaktdagar. Enligt 4 kap. 4 § AFL utges även

vanlig föräldrapenning i samband med besök i förskoleverksamhet

inom samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.

I proposition 1993/94:220 föreslås att tillfällig

föräldrapenning och föräldrapenning skall kunna utges även när

en förälder besöker sitt barn inom förskoleverksamhet eller

skolbarnsomsorg, oavsett om verksamheten bedrivs i offentlig

eller privat regi. Vidare föreslår regeringen att även besök i

den öppna förskolan och den öppna fritidshemsverksamheten för

barn mellan tio och tolv år skall omfattas av rätten till

tillfällig föräldrapenning.

Utskottet har ingen erinran emot förslaget.

Övriga motionsyrkanden om föräldraförsäkringen

Flerbarnsfödsel

Vid flerbarnsfödsel utges för närvarande föräldrapenning för

varje barn utöver det första under ytterligare 180 dagar, varav

90 på sjukpenningnivå och 90 på garantinivå.

I motion Sf227 yrkande 1 av Ingvar Svensson (kds) begärs ett

tillkännagivande om en förbättrad föräldraförsäkring vid

trilling- och fyrlingfödsel. Motionären anför att

föräldraförsäkringen bör byggas ut i dessa fall så att

inkomstrelaterade ersättningsdagar för "tredje" barnet vid

trillingfödsel borde vara lika stor som för det "första", dvs.

360 dagar med en inkomstrelaterad ersättning. Tillskottet för

"fjärde" barnet i fyrlingfödsel kan enligt motionären däremot

ske enligt nuvarande regler. Motionären anser att regeringen

skyndsamt bör utreda frågan för att finna en lämplig modell för

att lösa det faktiska problemet.

Utskottet behandlade liknande motioner i sitt av riksdagen i

denna del godkända betänkande 1991/92:SfU8. Utskottet ansåg

därvid att nuvarande regler för föräldrapenning ger ett

tillräckligt ekonomiskt stöd vid flerbarnsfödslar och avstyrkte

bifall till motionerna. Utskottet vill erinra om att

föräldrapenningen främst är avsedd att ersätta det

inkomstbortfall som uppstår i samband med ledighet från

förvärvsarbetet för vård av barn. För att tillgodose detta syfte

anser utskottet att antalet dagar med föräldrapenning vid

flerbarnsfödsel är tillräckligt. Utskottet vill även erinra om

det stöd i form av barnvårdare som avlöser föräldrarna i hemmet

som kommunerna kan ge föräldrar som får trillingar, fyrlingar

eller fler barn. Utskottet anser att det snarare är ett sådant

stöd som de berörda familjerna är i behov av än ytterligare

dagar med föräldrapenning. Utskottet avstyrker därför bifall

till motion Sf227.

Utformning och omfattning av föräldraförsäkringen

Ett par motioner berör utformningen och omfattningen av

föräldraförsäkringen. I motion Sf271 av Arne Jansson och Ian

Wachtmeister (nyd) anförs att besparingar måste göras inom

föräldraförsäkringen, och motionärerna lägger utöver vad som

behandlats ovan fram ytterligare förslag härom. I yrkande 6

begärs ett tillkännagivande om behovet av en utredning om en

grundskyddsmodell inom föräldraförsäkringen, i yrkande 8 att

riksdagen beslutar sänka taket i föräldraförsäkringen från 7,5

basbelopp till 5,5 basbelopp och i yrkande 12 ett

tillkännagivande om att tiden med föräldrapenning skall minskas

från ett år till nio månader.

I motion So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs i yrkande 2

ett tillkännagivande om att de framtida resurser som läggs på

familjepolitiken skall prioritera en utbyggd föräldraförsäkring.

Motionärerna anser att föräldraförsäkringen har varit

oöverträffad när det gäller att underlätta för kvinnor att

kombinera förvärvsarbete och barn, vilket också varit bra för

barnen samt att föräldraförsäkringen måste stärkas.

Utskottet som ovan tillstyrkt bifall till sänkt

kompensationsnivå för föräldrapenningen är inte berett att

föreslå ytterligare besparingar inom försäkringen i enlighet med

yrkandena 8 och 12 i motion Sf271. Utskottet, som avvisar en

grundskyddsmodell inom föräldraförsäkringen enligt vad som

föreslagits i motion Sf271, kan inte förorda en utredning i

detta hänseende. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion

271 yrkandena 6, 8 och 12.

Utskottet är inte heller berett att föreslå något

tillkännagivande i enlighet med vad som begärts i motion So610

yrkande 2.

Anslag till föräldraförsäkringen

Föräldraförsäkringen utgör en integrerad del av

sjukförsäkringssystemet. Det gäller såväl finansiering som

administration av försäkringen. Kostnaderna för

försäkringsförmånerna täcks till 85 % av

sjukförsäkringsavgifter och till 15 % av budgetmedel.

Regeringen har i proposition 1993/94:100 bilaga 6 till

anslaget A 3. Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret

1994/95 i avvaktan på en särskild proposition beräknat ett

oförändrat förslagsanslag på 2 759 500 000 kr. I proposition

1993/94:147 framhålls att regeringens förslag att sänka

ersättningsnivån för föräldrapenning från 90 till 80 % av den

sjukpenninggrundande inkomsten för tio av de tolv månaderna

innebär en minskning av försäkringskostnaderna med ca 1 200

miljoner kronor per år. Detta motsvarar en minskad belastning på

anslaget med ca 180 miljoner kronor per helår och för budgetåret

1994/95 med halva beloppet. På grundval av en ny prognos från

Statistiska centralbyrån över antalet födda barn samt med

beaktande av löneutvecklingen beräknas medelsbehovet enligt

proposition 1993/94:147 till ca 2 738 000 000 kr för

budgetåret 1994/95.

I motion A44 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs

att riksdagen anvisar ytterligare 150 000 000 kr till Bidrag

till föräldraförsäkringen med hänsyn till att motionärerna

motsatt sig såväl att kompensationsnivån sänks som att

garantidagarna slopas. Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd)

begär i motion Sf271 yrkande 10, till följd av förslagen ovan om

besparingar i försäkringen, att riksdagen under anslaget anvisar

785 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit i

proposition 1993/94:100, eller 1 974 500 000 kr.

Utskottet har ovan tillstyrkt bifall till sänkt

kompensationsnivå för föräldrapenningen under tio månader och

avstyrkt bifall till övriga i motion Sf271 framförda

besparingsförslag och avstyrker därmed bifall till motion Sf271

yrkande 10.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning

och avstyrker bifall till motion A44 yrkande 8.

Vårdbidrag

Vårdbidrag utges enligt 9 kap. 4 § AFL till föräldrar som

vårdar barn under 16 års ålder som behöver särskild tillsyn och

vård på grund av sjukdom eller handikapp. Även merkostnader på

grund av sjukdomen eller handikappet skall beaktas. Vårdbidraget

utges alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och

merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels förmån. Hel förmån utgör 2,5 basbelopp och partiell

förmån tillämplig andel därav. Vårdbidraget utgör, till den del

det inte avser ersättning för merkostnader, skattepliktig och

pensionsgrundande inkomst för föräldern.

I de fall föräldrarna till ett barn för vilket rätt till

vårdbidrag föreligger lever åtskilda, utbetalas vårdbidraget

enligt 9 kap. 4 b § AFL med hälften av vårdbidraget till vardera

föräldern om de båda begär det och de har gemensam vårdnad om

barnet. I de fall föräldrarna sammanbor utbetalas vårdbidraget

endast till en av dem.

I proposition 1993/94:220 föreslås att alla föräldrar som har

gemensam vårdnad om ett barn skall få rätt att dela vårdbidraget

emellan sig om båda föräldrarna begär det. Enligt propositionen

föranleder förslaget inga ökade kostnader för vårdbidrag.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Lagförslagen

Beträffande de i betänkandet behandlade ändringarna i

föräldraförsäkringen m.m. finns förslag till lagändringar såväl

i proposition 1993/94:147 som i proposition 1993/94:220.

Utskottet lägger i bilaga 2 fram ett eget lagförslag med de av

regeringen föreslagna ändringarna i lagen om allmän försäkring

anpassade till gällande SFS och till regeringens lagförslag i

proposition 1993/94:148.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delad föräldrapenning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och

motionerna 1993/94:Sf240 och 1993/94:Sf267 samt med anledning av

motion 1993/94:So610 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1993/94:Sf215, 1993/94:A42 och 1993/94:A43 yrkande 3 antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 3 §,

res. 1 (nyd)

2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och

motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf211 och

1993/94:Sf271 yrkande 7 i denna del samt med avslag på

motionerna 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del, 1993/94:A44

yrkande 7 och 1993/94:Sf271 yrkande 16 i denna del antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §,

res. 2 (nyd)

men. (v) -delvis

3. beträffande föräldrapenning under arbetsfri tid

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf44 yrkande 1

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 7 a §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 3 (nyd)

4. beträffande föräldrapenning under semester

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 17 §,

5. beträffande nivå på tillfällig föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf205 i denna del,

1993/94:Sf210, 1993/94:Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar

och 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del,

res. 4 (nyd)

6. beträffande överlåtelse av tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf44 yrkande 2 antar utskottets förslag

till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

såvitt avser 4 kap. 2 och 11 a §§,

res. 5 (nyd)

7. beträffande kontaktdagar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 4 och 10 §§,

8. beträffande flerbarnsfödsel

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf227 yrkande 1,

9. beträffande utformning och omfattning av

föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf271 yrkandena 6, 8 och

12,

res. 6 (nyd)

10. beträffande utbyggd föräldraförsäkring

att riksdagen avslår motion 1993/94:So610 yrkande 2,

men. (v) -delvis

11. beträffande anslag till Bidrag till

föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:147 samt

med avslag på motionerna 1993/94:Sf271 yrkande 10 och

1993/94:A44 yrkande 8 till Bidrag till föräldraförsäkringen

för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 2 738 000 000 kr,

men. (v) -delvis

12. beträffande vårdbidrag

att riksdagen med bifall till regeringens förslag antar

utskottets förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring såvitt avser 9 kap. 4 b §,

13. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar

dels utskottets förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring i de delar som inte berörts

under momenten 1--3, 6, 7 och 12 ovan,

dels regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till

ledighet för vård av barn, m.m. och

b) lag om ändring i semesterlagen (1977:480).

Stockholm den 24 maj 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Birgitta Dahl

I beslutet har deltagit: Birgitta Dahl (s), Margit Gennser

(m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson

(s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne

Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt

Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Ingela Mårtensson (fp), Ulf

Kristersson (m) och Ingrid Skeppstedt (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandligen av ärendet.

Reservationer

1. Delad föräldrapenning (mom. 1)

Arne Jansson(nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar

med "Socialförsäkringsutskottet delar" och slutar med "motion

A42." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförts i den avvikande

meningen i AU6y att den personliga friheten är av grundläggande

betydelse. Familj och barn måste i första hand vara föräldrarnas

ensak och inte statens. Staten skall inte styra föräldrarnas val

i fråga om vem som skall vara hemma och ta hand om barn. Det

bestämmer föräldrarna gemensamt. Utskottet anser därför att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:A43 yrkande 3 bör avslå

regeringens förslag beträffande delad föräldrapenning.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande delad föräldrapenning

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf215 och

1993/94:A43 yrkande 3 och med avslag på motionerna

1993/94:Sf240, 1993/94:Sf267, 1993/94:A42 och 1993/94:So610

yrkande 3 avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 3 §,

2. Nivå på föräldrapenning m.m. (mom. 2)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som

börjar med "Även socialförsäkringsutskottet" och slutar med

"utskottets ställningstagande." bort ha följande lydelse:

Socialförsäkringsutskottet anser att en sänkning av

ersättningsnivån till i första hand 80 % bör genomföras inom

hela föräldraförsäkringen utan undantag för 30 dagar för

respektive förälder. Därefter bör ersättningsnivån successivt

sänkas till 70 %. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker

motionerna Sf217 yrkandena 7 och 16 i dessa delar samt A43

yrkande 5 i denna del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf271

yrkandena 7 och 16 i dessa delar och 1993/94:A43 yrkande 5 i

denna del samt med anledning av regeringens förslag och

motionerna 1993/94:Sf205 i denna del, 1993/94:Sf211 och

1993/94:A44 yrkande 7 dels antar utskottets förslag till

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt

avser 4 kap. 6 § med den ändringen att femte stycket erhåller

följande lydelse: När föräldrapenning enligt andra--fjärde

styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns

sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av

5 § fjärde--sjunde styckena samt 10 a och 10 b §§. Därvid skall

dock föräldrapenning för dag beräknas efter 80 procent av den

fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och

även utges för den första dagen. dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Föräldrapenning under arbetsfri tid (mom. 3)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som

börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 1." bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att de skäl som talar för en ytterligare

skärpning av reglerna, som vissa remissinstanser framhållit, är

av sådan tyngd att riksdagen bör gå längre än vad regeringen

föreslagit. Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning med

bifall till motion Sf44 yrkande 1 besluta att föräldrapenning

för arbetsfri dag endast får utges om föräldrapenning uppbärs

såväl före som efter den arbetsfria perioden. Det får ankomma på

regeringen att snarast lägga fram ytterligare lagförslag härom.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande föräldrapenning under arbetsfri tid

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf44 yrkande 1

dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 7 a §,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Nivå på tillfällig föräldrapenning (mom. 5)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som

börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "80 %." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att nivån även på hela den tillfälliga

föräldrapenningen bör sänkas till 80 % och därefter successivt

till 70 %. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionerna

Sf271 yrkandena 7 och 16 i dessa delar och A43 yrkande 5 i denna

del och anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag

till lagändringar i frågan.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande nivå på tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sf271

yrkandena 7 och 16 i dessa delar, 1993/94:A43 yrkande 5 i denna

del, 1993/94:Sf205 i denna del och 1993/94:Sf210 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Överlåtelse av tillfällig föräldrapenning (mom. 6)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som

börjar med "Förvärvsarbetande föräldrar" och slutar med "yrkande

2." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de farhågor som vissa remissinstanser framfört

mot förslaget att utvidga rätten till tillfällig föräldrapenning

till andra än föräldrarna och anser att riksdagen med bifall

till motion Sf44 yrkande 2 bör avslå regeringens förslag.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande överlåtelse av tillfällig föräldrapenning

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf44 yrkande 2

avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 4 kap. 2 och 11 a

§§,

6. Utformning och omfattning av föräldraförsäkringen (mom. 9)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som

börjar med "Utskottet som" och slutar med "och 12." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare besparingar bör göras inom

försäkringen. Det nuvarande systemet är för dyrt och dessutom

orättvist med det orimliga förhållandet mellan den högsta och

lägsta ersättningen. En grundskyddsmodell för försäkringen måste

snarast utredas. Vidare anser utskottet att det s.k. taket i

försäkringen bör sänkas från 7,5 basbelopp till 5,5 basbelopp.

Utskottet tillstyrker därför bifall till motion Sf271 yrkandena

6 och 8.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande utformning och omfattning av

föräldraförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf271 yrkandena

6 och 8 samt med avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Utbyggd föräldraförsäkring (mom. 10)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt

Lindqvist (alla s) anför:

Föräldraförsäkringen är en viktig hörnsten i den

socialdemokratiska familjepolitiken. Barnbidragen och

barnomsorgen är två andra väsentliga beståndsdelar.

Familjepolitiken måste utformas mot bakgrund av hur kvinnors

förvärvsfrekvens förändrats och utifrån de behov dagens familjer

har av trygghet för sig och sina barn. Förvärvsarbetet utgör

grunden för barnfamiljernas ekonomi varför förvärvsarbete och

god barnomsorg är av grundläggande betydelse för barnfamiljerna.

När resurserna är knappa är det viktigt att prioritera

verksamheten och innehållet i den. Vid en förbättrad ekonomi

anser vi att en utbyggd föräldraförsäkring bör prioriteras.

I våra motioner som behandlades i betänkandet SoU34 yrkade vi

avslag på införandet av ett vårdnadsbidrag bl.a. med hänvisning

till den ökade belastningen på statsbudgeten. Vi sade också nej

till avskaffandet av de 90 garantidagarna samt till en höjning

av garantibeloppet. Ett bifall till dessa två senare krav skulle

ha inneburit ett anslag till Bidrag till föräldraförsäkringen

med ytterligare 75 000 000 kr eller totalt 2 813 000 000 kr.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot.

Berith Eriksson (v) anför:

Vänsterpartiet kan inte acceptera en sänkning av

ersättningsnivån för föräldrapenning. Förslaget i den delen

innebär ett oacceptabelt inkomstbortfall för barnfamiljer.

Dessutom är förslaget förkastligt ur jämställdhetssynpunkt

eftersom männens uttag av föräldraledighet i hög grad påverkas

av ersättningsnivån (mom.2).

Vänsterpartiet anser vidare att de framtida resurser som läggs

på familjepolitiken skall prioritera en utbyggd

föräldraförsäkring. Vi vill att föräldraförsäkringen byggs ut

till 15 månader med full ersättning, dvs. utan garantidagar, och

att tre månader i ett första steg reserveras för pappan

(mom.10).

Vänsterpartiet som motsätter sig såväl en sänkning av nivån

inom föräldraförsäkringen som slopandet av garantidagarna anser

att riksdagen i enlighet därmed bör anvisa 150 miljoner kronor

utöver vad regeringen förslagit till anslaget Bidrag till

föräldraförsäkringen (mom.11).

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 2, 10 och 11 borde ha hemställt:

2. beträffande nivå på föräldrapenning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A44 yrkande 7 och

med avslag på motionerna 1993/94:Sf205 i denna del,

1993/94:Sf211, 1993/94:Sf271 yrkande 7 och yrkande 16 i denna

del och 1993/94:A43 yrkande 5 i denna del avslår regeringens

förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring såvitt avser 4 kap. 6 §,

10. beträffande utbyggd föräldraförsäkring

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So610 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i

denna del,

11. beträffande anslag till Bidrag till

föräldraförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:A44 yrkande 8 och

med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion

1993/94:Sf271 yrkande 10 till Bidrag till

föräldraförsäkringen för budgetåret 1994/95 under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 888 000 000 kr.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt lagförslag

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän

försäkring1

dels att 4 kap. 2--4, 6, 10 och 17 §§ samt 9 kap. 4 b §

skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap.

11 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

2 §2

Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställs

med förälder

a) rättslig vårdnadshavare som inte är förälder och som har

vård om barnet,

b) den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett

barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera

det,

c) den med vilken en förälder är eller har varit gift eller

har eller har haft barn, om de varaktigt bor tillsammans.

Med förälder Vid tillämpning av 10, 10 a

likställs vid och 11 §§ likställs

tillämpningen av 10, 10 a med förälder även

och 11 §§ även a) den

som en förälder bor a) den som en förälder

tillsammans med under bor tillsammans med under

äktenskapsliknande äktenskapsliknande

förhållanden, b) den som förhållanden, b) den som

har tagit emot ett barn för har tagit emot ett barn för

stadigvarande vård och stadigvarande vård och

fostran i sitt hem. fostran i sitt hem. Vid

tillämpning av 12--18

§§ likställs med

förälder även den

till vilken rätt till

tillfällig

föräldrapenning

överlåtits enligt 11 a

§.

3 §3

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges

under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning under ytterligare 90

dagar för varje barn utöver det första.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1993:743.

3 Lydelse enligt prop. 1993/94:148, bet. 1993/94:SoU34,

rskr. 1993/94:343.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om föräldrarna gemensamt Om föräldrarna gemensamt

har vårdnaden om barnet, har vårdnaden om barnet,

har varje förälder har varje förälder

rätt att uppbära rätt att uppbära

föräldrapenning under föräldrapenning under

minst 90 dagar av den i hälften av den i första

första stycket angivna stycket angivna tiden.

tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att

själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i

första och andra styckena.

Om en förälder på

grund av sjukdom eller

handikapp varaktigt saknar

förmåga att vårda

barnet har den andra

föräldern rätt att

själv uppbära

föräldrapenningen under

hela den tid som anges i

första och andra styckena.

En förälder kan avstå En förälder kan avstå

rätt att uppbära rätt att uppbära

föräldrapenning till föräldrapenning till

förmån för den andra förmån för den andra

föräldern. Ett föräldern med undantag

avstående från rätt för föräldrapenning

att uppbära för en tid om 30 dagar

föräldrapenning görs för varje barn, eller vid

genom skriftlig anmälan flerbarnsbörd, för

till försäkringskassan. barnen gemensamt. Ett

avstående från rätt

att uppbära

föräldrapenning görs

genom skriftlig anmälan

till försäkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta

år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det

första skolåret.

4 §4

Modern har rätt till föräldrapenning tidigast från och med den

sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets

födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna

som till huvudsaklig del vårdar barnet berättigad till

föräldrapenning.

Föräldrapenning utges Föräldrapenning utges

även i samband med även i samband med

föräldrautbildning eller föräldrautbildning eller

besök i besök i

förskoleverksamhet inom förskoleverksamhet, i

samhällets barnomsorg, i vilken barnet deltar.

vilken barnet deltar. Föräldrapenning i

Föräldrapenning i samband med

samband med föräldrautbildning kan

föräldrautbildning kan utges före barnets

utges före barnets födelse.

födelse.

En förälder som inte har barnet i sin vård har rätt till

föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligger. Kravet på

särskilda skäl gäller dock inte

1. modern till och med den tjugonionde dagen efter

förlossningsdagen,

2. förälder som deltar i föräldrautbildning.

4 Senaste lydelse 1993:743.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §5

Hel föräldrapenning utgör lägst 64 kronor om dagen

(garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp

motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte

stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets

födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit

försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha

varit det om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för

resterande 180 dagar med belopp motsvarande förälderns

sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.

Vid flerbarnsbörd utges föräldrapenning enligt 3 § andra

stycket för 90 dagar med belopp motsvarande förälders

sjukpenning, beräknad enligt femte stycket.

När föräldrapenning När föräldrapenning

enligt andra--fjärde enligt andra--fjärde

styckena skall utges med styckena skall utges med

belopp motsvarande belopp motsvarande

förälderns sjukpenning, förälderns sjukpenning,

skall beräkningen ske skall beräkningen ske

enligt 3 kap. med undantag av enligt 3 kap. med undantag av

5 § fjärde--sjunde 5 § fjärde--sjunde

styckena samt 10 a och 10 b styckena samt 10 a och 10 b

§§. Därvid skall dock §§. Därvid skall dock

föräldrapenning för föräldrapenning för

dag beräknas efter 90 dag beräknas efter 90

procent av den fastställda procent av den fastställda

sjukpenninggrundande sjukpenninggrundande

inkomsten, delad med 365, och inkomsten, delad med 365,

även utges för den

första dagen. a) för föräldrar som

gemensamt har vårdnaden om

ett barn eller, vid

flerbarnsbörd, barnen,

för de första 30 dagarna

för vardera

föräldern, b) för en

förälder som ensam har

vårdnaden om ett barn

eller, vid flerbarnsbörd,

barnen, för de första 60

dagarna, eller c) om den andra

föräldern på grund av

sjukdom eller handikapp

varaktigt saknar förmåga

att vårda ett barn eller,

vid flerbarnsbörd, barnen,

för de första 60

dagarna. Föräldrapenning

för tid därutöver

skall för dag beräknas

efter 80 procent av den

fastställda

sjukpenninggrundande

inkomsten, delad med 365.

5 Lydelse enligt prop.

1993/94:148, bet.

1993/94:SoU34, rskr.

1993/94:343.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som Utan hinder av vad som

föreskrivs i föreskrivs i

andra--fjärde styckena andra--fjärde styckena

skall, om förälderns skall, om förälderns

sjukpenninggrundande inkomst sjukpenninggrundande inkomst

har sänkts enligt 3 kap. 5 har sänkts enligt 3 kap. 5

§ tredje stycket 5, § tredje stycket 5,

föräldrapenningen till föräldrapenningen till

dess barnet fyller två dess barnet fyller två

år beräknas lägst år beräknas lägst

på grundval av den på grundval av den

sjukpenninggrundande inkomst sjukpenninggrundande inkomst

som gällde innan som gällde innan

sänkningen skedde eller den sänkningen skedde eller den

högre inkomst som högre inkomst som

löneutvecklingen inom löneutvecklingen inom

yrkesområdet därefter yrkesområdet därefter

föranleder, om föranleder, om

föräldern avstår föräldern avstår

från förvärvsarbete från förvärvsarbete

för vård av barn. Är för vård av barn. Är

kvinnan gravid på nytt vid kvinnan gravid på nytt

utgången av denna tid och innan barnet uppnått ett

beräknas barnets födelse år och nio månaders

ske inom sex månader eller ålder, skall

föds barnet inom nämnda föräldrapenningen

tid, skall hennes även fortsättningsvis

föräldrapenning även beräknas på motsvarande

fortsättningsvis sätt. Detsamma gäller

beräknas på motsvarande vid adoption av barn som sker

sätt. inom två år och sex

månader efter det att det

föregående barnet

fötts eller adopterats.

10 §6

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för

vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern

behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra

förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av

föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av

bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar

utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket endast om

tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad eller om barnet

vårdas på sjukhus. För vård av ett barn som är äldre än som nyss

sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket

inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha

uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus.

6 Senaste lydelse 1993:743.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En förälder har rätt En förälder har rätt

till tillfällig till tillfällig

föräldrapenning från föräldrapenning från

och med det kalenderår och med det kalenderår

under vilket barnet fyller under vilket barnet fyller

fyra år till och med det fyra år till och med det

kalenderår under vilket kalenderår under vilket

barnet fyller tolv år barnet fyller tolv år

även när föräldern även när föräldern

avstår från avstår från

förvärvsarbete i samband förvärvsarbete i samband

med föräldrautbildning, med föräldrautbildning,

besök i barnets skola eller besök i barnets skola eller

besök i förskole- eller besök i

fritidsverksamhet inom förskoleverksamhet eller

samhällets barnomsorg i skolbarnsomsorg i vilken

vilken barnet deltar barnet deltar (kontaktdagar).

(kontaktdagar). En En förälder till barn

förälder till barn som som omfattas av 1 § lagen

omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och

(1993:387) om stöd och service till vissa

service till vissa funktionshindrade har dock

funktionshindrade har dock rätt till kontaktdagar

rätt till kontaktdagar från barnets födelse

från barnets födelse till dess att det fyller

till dess att det fyller sexton år.

sexton år.

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en

fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse

för att närvara vid förlossningen, biträda i hemmet eller vårda

barn. Motsvarande gäller i tillämpliga delar för en fader vid

adoption av barn, om barnet inte fyllt tio år. Som adoption

anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera

det.

11 a §

En förälder får

överlåta rätt till

tillfällig

föräldrapenning för

vård av ett barn till en

annan försäkrad som i

stället för

föräldern avstår

från förvärvsarbete

för vård av barnet a) i

samband med sjukdom eller

smitta hos barnet, och, b)

när det gäller barn som

avses i 10 § och 11 §

första stycket, sjukdom

eller smitta hos barnets

ordinarie vårdare.

17 §7

Föräldrapenningförmåner utges inte i den mån föräldern för

samma dag uppbär sjukpenning enligt denna lag eller lagen

(1976:380) om arbetsskadesförsäkring eller uppbär motsvarande

ersättning enligt annan författning eller på grund av

regeringens beslut i ett särskilt fall eller uppbär sjuklön

eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Utan

hinder härav utges dock föräldrapenningförmånen om den avser

annan tid än sjukpenningen eller den andra ersättningen.

7 Senaste lydelse 1991:1048.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föräldrapenningförmåner

utges inte för dag då

föräldern är

semesterledig enligt

semesterlagen (1977:480).

9 kap.

4 b §8

Om föräldrarna till ett Om båda föräldrarna

barn, för vilket rätt till ett barn, för vilket

till vårdbidrag rätt till vårdbidrag

föreligger, lever föreligger, begär att

åtskilda, utbetalas bidraget delas upp, utbetalas

hälften av vårdbidraget hälften av vårdbidraget

till dem vardera om båda till dem vardera om båda

tar del i vården om barnet tar del i vården om barnet

eller, i fall som avses i 4 a eller, i fall som avses i 4 a

§, båda vid tiden för §, båda vid tiden för

dödsfallet tog del i dödsfallet tog del i

vården. vården.

För uppdelning av För uppdelning av

vårdbidrag enligt första vårdbidrag enligt första

stycket krävs att båda stycket krävs att båda

föräldrarna begär att föräldrarna har eller

bidraget delas upp och att vid tiden för dödsfallet

föräldrarna har hade gemensam vårdnad om

gemensam vårdnad om barnet barnet.

eller, i fall som avses i 4 a

§, vid tiden för

dödsfallet hade gemensam

vårdnad.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om

föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens

ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 3

§ och 6 § femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 § femte stycket

dock endast intill utgången av år 1996.

8 Senaste lydelse 1988:131.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1993/94:AU6y

Bilaga 3

Delad makt delat ansvar -- föräldraförsäkringen

Till socialförsäkringsutskottet

Inledning

Till arbetsmarknadsutskottet har hänvisats regeringens

proposition 1993/94:147 om jämställdhetspolitiken. Propositionen

innehåller bl.a. förslag som syftar till att öka fäders uttag av

föräldraledighet. Propositionen innehåller vidare förslag om

sänkt ersättningsnivå för föräldrapenning. Frågor rörande

föräldraförsäkringen i den allmänna försäkringen hör till

socialförsäkringsutskottets beredningsområde och

arbetsmarknadsutskottet har beslutat att -- under förutsättning

av socialförsäkringsutskottets medgivande -- med eget yttrande

överlämna propositionen i motsvarande del jämte tre med

anledning av lagförslaget väckta motioner.

Utskottet överlämnar alltså propositionens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och förslaget

till anslag till föräldraförsäkringen. De nämnda delarna av

propositionen avser punkterna 2 och 5 i regeringens förslag till

riksdagsbeslut (avsnitt 1, s. 7).

Härutöver överlämnas motionerna 1993/94:A42 av My Persson och

Inger René (m), 1993/94:A43 (yrk. 3, 5) av Harriet Colliander

och Laila Strid-Jansson (nyd) samt 1993/94:A44 (yrk. 7, 8) av

Gudrun Schyman m.fl. (v).

Arbetsmarknadsutskottet vill med anledning av de aktuella

förslagen och de motioner som väckts med anledning härav anföra

följande.

Propositionen och motionerna

Sedan den 1 juli 1989 utges föräldrapenning med anledning av

barns födelse under högst 450 dagar, dvs. femton månader

sammanlagt för föräldrarna. Tolv månader ersätts med belopp

motsvarande 90 % av förälderns sjukpenninggrundande inkomst.

Resterande tre månader ersätts med garantibelopp, s.k.

garantidagar (60 kr per dag).

I regeringens förslag om vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar

(prop. 1993/94:148) föreslås att de 90 garantidagarna slopas och

ersätts av ett vårdnadsbidrag med 2 000 kr i månaden för barn i

åldern ett till tre år.

För närvarande är 90 föräldrapenningdagar förbehållna vardera

föräldern. Dessa dagar kan genom skriftlig anmälan överlåtas

till den andre föräldern. Föräldrapenningdagarna kan tas ut till

dess barnet fyllt åtta år eller den senare tidpunkt då barnet

avslutat sitt första skolår.

Mot bakgrund av att insatserna hittills bara i begränsad mån

ökat fäders uttag av föräldrapenning föreslås nu en ändring i 4

kap. 3 och 6 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslaget innebär att det fr.o.m. den 1 januari 1995 införs

dels en likadelning av rätten till föräldrapenningdagar mellan

föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet, dels att

förälderns rätt att överlåta föräldrapenningdagar begränsas på

så sätt att 30 dagar inte får överlåtas.

Ersättningsnivån för föräldrapenning föreslås sänkt till 80 %

med undantag för de första 30 dagarna för vardera föräldern. En

ensam vårdnadshavare skall ha rätt till den högre

ersättningsnivån under två månader. I fråga om föräldrapenning

för barn som är fött före ikraftträdandet av lagändringen skall

äldre bestämmelser fortfarande gälla, såvitt avser

ersättningsnivån dock endast intill utgången av år 1996.

Medelsbehovet till Bidrag till föräldraförsäkringen för

budgetåret 1994/95 beräknas till 2 738 miljoner kronor.

Socialdemokraterna (motion A40) biträder förslaget om att en

månad med 90 % ersättningsnivå reserveras för vardera föräldern.

Vänsterpartiet anser i motion A44 att förslaget om en pappa-

och en mammamånad i och för sig är lovvärt men i realiteten inte

innebär att fäder kommer att ta ut mer föräldraledighet än man

gör redan i dag. Partiet motsätter sig en sänkning av

ersättningsnivån för föräldrapenning (yrk. 7). Vänsterpartiet

vill också till Bidrag till föräldraförsäkringen anvisa 150

miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit (yrk. 8).

I motion A42 av My Persson och Inger René (m) yrkas att en

"pappamånad" införs endast i det fall riksdagen bifaller

förslaget om införande av vårdnadsbidrag.

I motion A43 av Harriet Colliander och Laila Strid-Jansson

(nyd) yrkas dels att riksdagen avslår förslaget rörande

föräldraförsäkringen (yrkande 3), dels att riksdagen beslutar

sänka ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från 90 till 80 %

(yrk. 5). Motionärerna vill således i sistnämnda hänseende gå

längre än vad regeringen föreslagit och sänka ersättningsnivån

även beträffande de första 30 föräldrapenningdagarna för vardera

föräldern.

Utskottets överväganden

Samhällets ekonomiska stöd till föräldrar i samband med barns

födelse genomgick år 1974 en genomgripande förändring när

moderskapsförsäkringen ersattes av en föräldraförsäkring

(prop. 1973:47, SfU19, rskr. 198).

Reformen hade en mycket påtaglig inriktning att, som redan den

förändrade benämningen på förmånerna antyder, göra vården av

barnen till en angelägenhet för båda föräldrarna.

Föräldrar hade ursprungligen rätt till föräldrapenning under

180 dagar. Ersättningstiden förlängdes den 1 januari 1986 till

360 dagar varav 270 dagar ersattes med belopp motsvarande

förälderns sjukpenning och 90 dagar ersattes enligt garantinivå

(48 kr/dag). Den 1 juli 1989 förlängdes ersättningstiden till

450 dagar varav 360 dagar med ersättning enligt sjukpenningnivå

och 90 dagar enligt garantinivå (60 kr/dag).

Föräldraförsäkringen har på ett avgörande sätt bidragit till

en förändring av en traditionell arbetsfördelning i hemmet och i

arbetslivet mellan kvinnor och män. Försäkringen tillsammans med

den korresponderande ledighetslagstiftningen har gjort det

möjligt för föräldrar, framför allt mödrar, att förena

förvärvsarbete och föräldraskap.

Utvecklingen under de tjugo år försäkringen varit i kraft

visar att fäder inte i den utsträckning som från flera

utgångspunkter är önskvärt har utnyttjat möjligheten till betald

ledighet för att vara hemma med sina barn.

Det har under årens lopp gjorts insatser i form av kampanjer,

attitydpåverkan och informationsinsatser för att förmå pappor

att i större utsträckning ta hand om barnen. Riksdagen har i

detta syfte under flera år anslagit medel för särskilda

informationsinsatser. Kraftfulla satsningar på information och

opinionsbildning under en lång följd av år har dock hittills

inte i nämnvärd utsträckning påverkat fäders uttag av

föräldrapenning.

När förslaget om ny jämställdhetslag lades fram (prop.

1990/91:113, AU17, rskr. 288) ställde sig riksdagen bakom

bedömningen att det ur jämställdhetssynpunkt är av central

betydelse att fler pappor utnyttjar föräldraförsäkringen.

Riksdagen uttalade vidare bl.a. att målet borde vara att, vid

utgången av år 1993, minst två tredjedelar av papporna i någon

utsträckning använder sig av möjligheten att ta ut

föräldrapenningen. Om detta mål inte kunde uppnås borde enligt

riksdagens mening ytterligare åtgärder övervägas.

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut denna dag

(1993/94:AU17) tillstyrkt regeringens förslag om ökat anslag

till bl.a. informationsinsatser i syfte att öka fäders uttag av

föräldrapenning.

Vården av barnen är båda föräldrarnas ansvar. Utskottet menar

att tiden är mogen att pröva nya vägar för att försöka öka

pappors utnyttjande av föräldraförsäkringen. En utveckling i den

riktningen skulle ha utomordentligt stor betydelse inte minst ur

jämställdhetssynpunkt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

rörande föräldraförsäkringen om en hälftendelning av

ersättningsdagarna och om en "pappa-" och en "mammamånad" med

hög ersättningsnivå. Eftersom frågan om ett vårdnadsbidrag

bereds i annat utskott har arbetsmarknadsutskottet inte funnit

anledning att göra något särskilt uttalande med anledning av

motion A42.

Det kan befaras att en sänkt ersättningsnivå för

föräldrapenning kan komma att motverka strävan att få fäder att

i större utsträckning vara hemma med sina barn. Ambitionen bör

självfallet vara att pappors uttag av föräldrapenning inte

inskränker sig till tiden med förhöjd ersättning. Regeringen bör

noga följa hur detta och andra förslag på

socialförsäkringsområdet påverkar fäders beteende i det här

avseendet. Av utskottets ställningstagande följer att förslaget

i motion A44 att anvisa 150 miljoner kronor utöver regeringens

förslag bör avvisas.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i här

berörda delar inkl. medelsanvisningen. Motionerna A43 och A44

avstyrks, i förekommande fall i berörda delar.

Stockholm den 14 april 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Elver Jonsson

I beslutet har deltagit: Elver Jonsson (fp), Anders G

Högmark (m), Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja

Exner (s), Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald

Bergström (kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Isa Halvarsson (fp),

Johnny Ahlqvist (s), Kent Olsson (m), Berit Andnor (s), Sven

Lundberg (s) och Britt Bohlin (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Laila Strid-Jansson (nyd) anser att den delen av yttrandet som

börjar med "Vården av" slutar med "berörda delar" bort ha

följande lydelse:

För utskottet är den personliga friheten av grundläggande

betydelse. Familj och barn måste i första hand vara föräldrarnas

ensak och inte statens. Staten skall inte styra föräldrarnas val

i fråga om vem som skall vara hemma och ta hand om barn. Det

bestämmer föräldrarna gemensamt. Av den anledningen bör

riksdagen enligt utskottets mening med anledning av motion A43 i

motsvarande del avslå regeringens förslag beträffande

föräldraförsäkringen om fäders uttag av föräldraledighet.

När det gäller förslaget att sänka ersättningsnivån för

föräldrapenning bör sänkningen enligt utskottets mening också

gälla beträffande de 30 första dagarna för vardera föräldern.

Riksdagen bör med avslag på motion A44 besluta i enlighet med

vad som sagts i motion A43 i motsvarande del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Hans Andersson (v) anför:

Vänsterpartiets principiella ståndpunkt är att

föräldraledigheten skall delas mellan föräldrarna i de fall

föräldrarna sammanbor eller är gifta. Inom nuvarande relativt

korta föräldraledighet är det dock svårt att statiskt dela

ledigheten mellan föräldrarna. Vi vill att föräldraförsäkringen

byggs ut till 15 månader med full ersättning (dvs. utan

garantidagar) och att tre månader i ett första steg reserveras

för pappan.

Regeringens förslag med en pappa- och en mammamånad är lovvärt

men innebär tyvärr i realiteten ett bibehållande av status quo.

Ända skillnaden är att den föräldraledighet som männen redan tar

ut i dag, kan komma att fördela sig något jämnare mellan

samhällsklasserna. Männen tar i dag ut ca 9 % av den totala

tiden vilket motsvarar drygt de 30 dagar som enligt förslaget

reserveras för pappan.

Vänsterpartiet kan inte acceptera en sänkning av

ersättningsnivån för föräldrapenning. Förslaget i den delen

innebär ett oacceptabelt inkomstbortfall för barnfamiljer.

Dessutom är förslaget förkastligt ur jämställdhetssynpunkt

eftersom männens uttag av föräldraledighet i hög grad påverkas

av ersättningsnivån. Som följd av vårt ställningstagande bör det

till föräldraförsäkringen anslås 150 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit. Riksdagen bör alltså besluta i enlighet

med motion A44 i motsvarande delar.