Bet. 1993/94:SfU16

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU16

Bostadstillägg till pensionärer

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

SfU16

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition

1993/94:173 med förslag till bostadstillägg till pensionärer

jämte fyra motioner som väckts med anledning av propositionen

och en motion som väckts under den allmänna motionstiden

1993/94.

I propositionen föreslås att det nuvarande kommunala

bostadstillägget (KBT) fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts av ett

statligt bostadstillägg.

Enligt förslaget skall bostadstillägg lämnas med 85 % av

bostadskostnaden per månad för del del av kostnaden som

överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. För pensionärer som bor i

tvåbäddsrum i särskild boendeform skall bostadstillägg inte

utges för kostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om

makar skall dock bostadstillägg beräknas på det först angivna

sättet.

Vid sidan av ett statligt bostadstillägg skall ett särskilt

bostadstillägg kunna lämnas om pensionärens inkomst, efter

avdrag för bostadskostnaden, understiger en skälig levnadsnivå.

Beträffande inkomstprövningen föreslås inga andra ändringar i

förhållande till nu gällande regler än att de s.k. fribeloppen,

750 kr för gift pensionär och 1 000 kr för annan pensionär,

avskaffas.

I propositionen föreslås vidare att bostadstillägg på mindre

belopp än 25 kr per månad inte skall betalas ut.

För att effektivisera hanteringen av bostadstilläggen föreslås

en ökning av möjligheterna till omräkning av dessa utan att den

berättigade först underrättas. Detta föreslås kunna ske vid

ändring av avtalspensioner eller annan pension grundad på

kollektivavtal. Detsamma föreslås gälla vid ändrad hyra eller

avgift för bostadsrätt under förutsättning att den berättigade

gett sitt medgivande härtill.

För att mildra effekten av de minskningar som vissa

pensionärer kommer att drabbas av vid övergången till det

föreslagna systemet föreslås att kommunerna under tiden fram

t.o.m. år 1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg.

Tillägget skall helt bekostas av kommunen.

Utskottet tillstyrker förslaget i dess helhet och avstyrker

bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats tre reservationer och en

meningsyttring.

Propositionerna

I proposition 1993/94:100 har regeringen (Socialdepartementet)

i bilaga 6 under littera B 7 föreslagit riksdagen att i avvaktan

på en särskild proposition till Bidrag till kommunala

bostadsbidrag till folkpension för budgetåret 1994/95 beräkna

ett förslagsanslag på 6 700 000 000 kr.

I proposition 1993/94:173 om bostadstillägg till pensionärer

har regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen

1. att anta de i propositionen framlagda förslagen till

lag om bostadstillägg till pensionärer,

lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av

lagen om allmän försäkring,

lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m.,

2. att till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret

1994/95 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 8

700 000 000 kronor.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:173

1993/94:Sf31 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om utformning av bostadstillägg för boende i särskilda

boendeformer.

1993/94:Sf32 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till utformningen

av regler för det statliga bostadstillägget till folkpension

enligt vad i motionen anförts om det negativa utfallet för

låginkomstpensionärerna,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett nytt förslag till

regler för ett statligt bostadsbidrag så att förändringen inte

drabbar låginkomstpensionärerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna med

en höjning av pensionstillskottet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att bibehålla bidragsgolvet på 100 kr i

månaden.

1993/94:Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen, med avslag på regeringens proposition

1993/94:173 vad avser bostadstilläggets storlek, beslutar att

bostadstillägg lämnas med 87,5 % för bostadskostnad mellan 165

kr och 4 000 kr per månad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kommunala tilläggsregler,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bostadstillägg för boende i särskilda

boendeformer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om omräkning av bostadstillägg vid höjd

pension respektive höjd hyra.

1993/94:Sf34 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, såvitt

nu är i fråga, beslutar att statligt bostadstillägg till

pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150

kr och 3 500 kr,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, som sin mening ger

regeringen till känna att det statliga bostadstillägget bör ges

en sådan utformning att negativa omfördelningseffekter

minimeras.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1993/94

1993/94:Fi206 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar att höja pensionstillskottet från

55,5 till 60 % av ett helt basbelopp från den 1 juli 1994,

9. att riksdagen, om yrkande 8 bifalls, beslutar att höja

pensionstillskottet från 60 till 65 % av ett helt basbelopp från

den 1 juli 1995.

Utskottet

Inledning

KBT utges som en tilläggsförmån till den som är mantalsskriven

i en kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension,

förtidspension, omställningspension eller särskild

efterlevandepension. KBT utges dock inte till ålderspension för

tid före den månad den försäkrade fyller 65 år.

KBT är en inkomstprövad förmån och utges enligt grunder som

den enskilda kommunen bestämmer, vilket innebär att

bostadstillägget kan variera kommunerna emellan. KBT skall dock

lägst utges med belopp som svarar mot den del av

bostadskostnaden som enligt föreskrifter som regeringen meddelar

skall täckas av bostadstillägg för att statsbidrag skall lämnas.

Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller att kommunerna får statsbidrag

med 70 % av kostnaderna för KBT mellan en nedre gräns på 150 kr

och en övre gräns på 3 500 kr. Detta sker under förutsättning

att kommunen täcker minst 85 % av den månatliga boendekostnaden

som ersätts av KBT. För boendekostnader utanför detta intervall

utges inte statsbidrag och inte heller för KBT som ersätter mer

än 90 % av bostadskostnaden. För att pensionärer inte skall

drabbas av de fr.o.m. den 1 januari 1994 sänkta

ersättningsgraderna gäller, för att få rätt till statsbidrag,

att en kommun som i oktober 1993 enligt sina grunder täckte

högst 90 % av den då statsbidragsgrundande bostadskostnaden inte

får sänka ersättningsgraden.

Inkomstprövningsreglerna, som är fastlagda i lag, innebär att

bostadstillägget minskas med 35 % av den pensionsberättigades

årsinkomst som överstiger för den som är gift 750 kr och för

annan pensionär 1 000 kr (fribeloppen). Till den del

årsinkomsten överstiger 1,5 basbelopp minskas dock

bostadstillägget med 40 % av inkomsten. Som inkomst räknas inte

folkpension eller ATP till den del pensionen föranlett minskning

av pensionstillskott, allmänt barnbidrag eller vissa andra

ersättningar. För en ålderspensionär beaktas inte heller inkomst

av anställning eller aktiv näringsverksamhet. Förmögenhet

beaktas däremot vid inkomstprövningen. Avkastningen på

förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade värdet.

Förmögenhetens avkastning skall höjas med 10 % av det belopp

varmed för den som är gift förmögenheten överstiger 60 000 kr

och för annan 75 000 kr.

Ett särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) kan utges till

pensionärer som har inkomster, som efter avdrag för skälig

bostadskostnad, understiger kommunens socialbidragsnorm eller

det högre belopp som följer av Socialstyrelsens

socialbidragsnorm. Fr.o.m. den 1 januari 1993 utges statsbidrag

med 100 % av kommunens kostnader för SKBT.

Sedan den 1 mars 1993 får kommunerna bestämma skäliga avgifter

för särskilda boendeformer för service och omvårdnad enligt 20 §

socialtjänstlagen. Statsbidrag kan utges för KBT också till

personer i dessa boendeformer under förutsättning att

boendekostnaden inte är inkomstrelaterad eller utgör del av

avgiften för t.ex. service och vård.

I KBT-utredningens betänkande Bostadsstöd till pensionärer

(SOU 1992:21) föreslogs att bostadsstödet skulle förstatligas

med ett enhetligt bostadstillägg för pensionärer över hela

landet fr.o.m. den 1 juli 1993. I proposition 1992/93:134 om

förändringar i de kommunala bostadstilläggen för år 1993

anfördes att avsikten är att förstatliga bostadsstödet först

fr.o.m. år 1995. De fr.o.m. den 1 januari 1994 genomförda

förändringarna av KBT (prop. 1993/94:5, bet. 1993/94:SfU3) har

skett i syfte att utjämna skillnaderna i bostadsstödet mellan

kommunerna i landet och därmed utgöra ett steg i riktning mot

ett helt statligt system för bostadsstöd till pensionärer.

Nytt system för bostadstillägg

Regeringen föreslår i propositionen att det nuvarande

kommunala bostadstillägget den 1 januari 1995 ersätts med ett

statligt bostadstillägg.

I propositionen anförs att eftersom folkpension och

pensionstillskott inte är tillräckliga för att täcka

levnadsomkostnader och en normal bostadshyra bör bostadsstödet

till pensionärer ses som en del av det allmänna pensionssystemet

för vilket staten har ett helhetsansvar. Det är enligt

regeringen inte acceptabelt att det allmänna pensionssystemet

ger olika utfall beroende på var i Sverige man bor, och staten

bör därför ta över ansvaret för bostadsstödet.

De föreslagna reglerna skall enligt propositionen gälla lika

för alla pensionärer, vilket bl.a. innebär att handikappade

pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än

andra pensionärer. Regeringen anser att såväl ansvar som

kostnader för handikappades boende även fortsättningsvis skall

vara en kommunal angelägenhet.

I propositionen föreslås att den övre gränsen för

bostadskostnaden för vilken ersättning utges höjs till 4 000 kr

och att ersättningsgraden skall vara 85 %. Enligt propositionen

innebär detta att många pensionärer får sänkt bostadstillägg.

För att mildra följderna av denna förändring föreslås att den

nedre gränsen för ersättning av bostadskostnaden sänks från 150

till 100 kronor i månaden. Dessa förändrade nivåer innebär

enligt vad som uppges i propositionen att pensionärer med höga

hyror kan få upp till 300 kronor mer i bostadstillägg per månad,

medan pensionärer med medelhöga hyror får sänkt bostadstillägg

med som mest 125 kronor per månad.

Regeringen anser att kommunernas avgiftssättning för boendet i

främst flerbäddsrum inte fungerar tillfredsställande för att

avgifterna på ett godtagbart sätt skall kunna utgöra underlag

för ett bostadstillägg som i sin helhet bekostas av staten. I

propositionen framhålls att ett viktigt socialpolitiskt mål är

att de pensionärer som önskar ha ett eget rum skall ha möjlighet

till det. Regeringen anser det också angeläget att incitamentet

för att bibehålla flerbäddsrum motverkas.

Regeringen framhåller i propositionen att bostadstillägg även

i fortsättningen skall kunna lämnas för boende i särskilda

boendeformer. I propositionen föreslås dock en begränsning

innebärande att bostadstillägg endast kan utges till boende i en

eller tvåbäddsrum i denna boendeform. För pensionär boende i

tvåbäddsrum föreslås att bostadstillägg inte skall lämnas för

bostadskostnad som överstiger 2 000 kr per månad. I fråga om

makar skall dock de ovan föreslagna reglerna gälla.

I propositionen föreslås vidare att ett särskilt

bostadstillägg skall kunna betalas ut utöver det nya statliga

bostadstillägget. Det särskilda bostadstillägget föreslås utgå

till den pensionär vars inkomst, efter det att en skälig

bostadskostnad är betald, understiger en skälig levnadsnivå. I

propositionen uppges att vad som skall anses utgöra en skälig

bostadskostnad respektive en skälig levnadsnivå skall preciseras

i en förordning som utfärdas av regeringen. Beloppen för en

skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå bör enligt

propositionen knyta an till de normer som fastställs av

Socialstyrelsen.

För att effektivisera adminstrationen samt för att minska

kostnaderna föreslår regeringen att bostadstillägg skall få

räknas om utan föregående underrättelse till den berättigade när

avtalspension eller motsvarande pension som följer av

kollektivavtal ändras. Detsamma föreslås kunna gälla vid

hyresändringar under förutsättning att pensionären medgett att

så får ske.

I propositionen föreslås också att de s.k. fribeloppen slopas

vid inkomstprövningen, med hänvisning till att dessa mist sitt

ursprungliga syfte att göra det möjligt att ha en sidoinkomst

som inte reducerar bostadstillägget. Enligt propositionen

innebär detta att alla pensionärer som har en inkomst

överstigande folkpension och pensionstillskott samt fribeloppen

får ett minskat bostadstillägg med 22--33 kr per månad.

Slopandet av fribeloppen innebär enligt propositionen minskade

utgifter med 160 miljoner kronor per år.

Enligt gällande bestämmelser betalas KBT ut till

pensionsberättigad oavsett beloppets storlek, och det förekommer

att pensionärer får KBT med endast en krona per månad. Sådana

utbetalningar sker samtidigt med utbetalning av pensionen och

innebär därför praktiskt taget inga extra kostnader för

administration. Enligt propositionen förorsakar dock

utbetalningen av små belopp irritation och kan därmed leda till

minskat förtroende för systemets effektivitet. I propositionen

föreslås därför att bostadstillägg på mindre belopp än 25 kr

inte skall betalas ut.

Bestämmelserna om bostadstillägg föreslås intagna i en

särskild lag, Lagen om bostadstillägg till pensionärer. Som en

följd av de föreslagna förändringarna föreslås att de nuvarande

reglerna om hustrutillägg överförs i huvudsak oförändrade till

en särskild lag. Förslaget innebär också följdändringar i en rad

andra lagar.

I övergångsreglerna föreslår regeringen att kommunerna under

åren 1995--1998 skall kunna lämna kompletterande bostadstillägg

för att mildra effekten av de minskningar som vissa pensionärer

drabbas av vid övergången till ett enhetligt system. Sådant

kompletterande bostadstillägg skall bekostas av kommunen.

I motion Sf32 yrkande 1 av Berith Eriksson m.fl. (v) hemställs

att riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av

regler för de statliga bostadstilläggen. I yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett nytt

förslag till statligt bostadsstöd. Motionärerna framhåller att

det är äldre pensionärer i äldre hus, särskilt kvinnor, som

kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Motionärerna vill

att regeringen gör en översyn av konsekvenserna för olika

grupper av pensionärer och återkommer med ett nytt förslag till

ett bidragssystem som inte drabbar låginkomstpensionärer.

Motionärerna framhåller vidare att man inom ramen för den

föreslagna översynen vill att regeringen motiverar förekomsten

av den nedre gränsen på 100 kr för ersättning av bostadskostnad.

Motionärerna menar att en bättre åtgärd är att avskaffa denna

nedre gräns och samtidigt sänka taket för ersättningen med 100

kr. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande härom.

I samband med behandlingen av proposition 1993/94:5 om

kommunala bostadstillägg för år 1994, vari bl.a. aviserades en

ändring av statsbidragsreglerna för år 1994, anförde utskottet

att ändringarna i fråga innebar ett ytterligare steg i riktning

mot ett enhetligt ersättningssystem och mot ett bostadstillägg

som i större utsträckning fungerar som ett högkostnadsskydd

(bet. 1993/94:SfU3). I propositionen föreslås nu att ett helt

statligt ersättningssystem införs fr.o.m. år 1995 och en

ytterligare utbyggnad av högkostnadsskyddet. Utskottet anser att

det föreliggande förslaget är väl avvägt och finner inte

anledning till ytterligare utredning och analys av

bostadstilläggets utformning. Utskottet avstyrker bifall till

motion Sf32 yrkandena 1, 2 och 4.

Bostadstilläggets storlek

I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) framhålls att

regeringens förslag i många fall innebär sänkta bostadstillägg

för pensionärer med låga pensioner och med bostadskostnader som

-- i vissa fall med ganska betydande belopp -- understiger 3 700

kr per månad. Pensionärer som har liten ekonomisk marginal har

enligt motionärerna svårt att klara sådana sänkningar av den

disponibla inkomsten. Motionärerna anser det som mest angeläget

att den del av bostadskostnaden minskas som pensionären själv

skall ersätta. I yrkande 1 begär motionärerna ett beslut om att

bostadsstödet skall utges efter 87,5 % av kostnaderna inom det

bidragsberättigade intervallet. Eftersom en sådan höjning av

procentsatsen medför ökade kostnader för bostadstilläggen

föreslår motionärerna att den nedre gränsen för bostadstillägg

höjs till 165 kr/månaden.

I motion Sf34 av Arne Jansson (nyd) anförs att det saknas

anledning att frångå de ersättningsregler som minst hälften av

landets kommuner tillämpar. Regeringens förslag innebär

försämringar för närmare fyra femtedelar av de berörda

pensionärerna, och motionären kan inte acceptera de orättvisa

omfördelningar som förslaget medför. I yrkande 1 begärs att

riksdagen avslår regeringens förslag till beräkning av

bostadstilläggets storlek och beslutar att det statliga

bostadstillägget till pensionärer skall utges med 90 % av

bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr per månad. I

yrkande 2 begärs att, om yrkande 1 inte bifalls, det statliga

bostadstillägget utformas så att negativa omfördelningseffekter

minimeras.

Det av regeringen föreslagna systemet innebär att

bostadstillägg lämnas med 85 % av bostadskostnaden per månad av

den del som överstiger 100 kr men inte 4 000 kr. Systemet

innebär att den som har låg hyra och låg inkomst kan få ett

sänkt bostadstillägg. I propositionen betonas att det föreslagna

systemet syftar till att dels fungera som ett högkostnadsskydd

och dels verka kostnadsdämpande. Utskottet ansluter sig till

denna bedömning och anser att beräkningen av bostadstilläggets

storlek fått en rimlig och väl avvägd utformning. Ett

genomförande av förslaget i motion Sf33 skulle enligt utskottets

uppfattning inte kompensera de sämst ställda pensionärerna annat

än i relativt ringa omfattning. Att såsom föreslås i motion Sf34

ersätta bostadskostnaden med 90 % i intervallet 150--3 500 kr

skulle innebära att systemets funktion som högkostnadsskydd

urholkades, och utskottet ifrågasätter också om förslaget inte

innebär ökade kostnader för bostadstilläggen.

Med beaktande av det anförda tillstyrker utskottet bifall till

propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionerna

Sf33 yrkande 1 och Sf34 yrkandena 1 och 2.

Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer

Socialstyrelsen fick i samband med beslutet om avgifter inom

äldre- och handikappomsorgen i uppdrag att noga följa

utvecklingen och utformningen av kommunernas avgiftssystem.

Slutrapporten, Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1994:1

De nya avgifterna för äldre- och handikappomsorg, grundar sig på

en enkätundersökning till 95 kommuner och djupintervjuer. Av

rapporten framgår bl.a. att den genomsnittliga hyran för

flerbäddsrum på sjukhem är lägre än den för enkelrum på både

ålderdomshem och på sjukhem. Kommunernas hyror för en plats i

flerbäddsrum varierar mellan drygt 600 kr och knappt 2 300 kr i

månaden. Effekten av hyressättning i kombination med KBT i

flerbäddsrum kan bli att kommunens totala hyresintäkt från ett

rum med fyra boende kan uppgå till 7 000--8 000 kr i månaden,

vilket är mer än dubbelt så mycket som intäkten från det dyraste

enbäddsrummet i det material som rapporten bygger på.

Magnus Persson (s) anför i motion Sf31 att dagens regler om

KBT ofta ger helt otillräckligt tillskott till en många gånger

låg pension. Med hittillsvarande metoder och styrmedel har man

inte, enligt motionären, lyckats höja standarden för de äldres

boende på ett acceptabelt och likvärdigt sätt kommunerna

emellan. Han begär ett tillkännagivande om att ett grundläggande

normsystem bör införas för att alla skall garanteras tillgång

till en rimlig boendestandard för boende i särskilda

boendeformer.

I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) ifrågasätts om boende

i flerbäddsrum i normalfallet skall kunna betraktas som ett eget

boende. Motionärerna föreslår att riksdagen ger regeringen i

uppdrag att återkomma med förslag angående vilka krav man bör

ställa på vad som skall betraktas som eget boende och

möjligheterna att få bostadstillägg i sådana sammanhang.

Motionärerna anser det även nödvändigt att se över det samlade

avgiftsuttaget för boende i särskilda boendeformer. I yrkande 3

begärs ett tillkännagivande härom.

Som framgått ovan anser regeringen att kommunernas

avgiftssättning för boende i flerbäddsrum inte fungerat

tillfredsställande för att avgifterna på ett godtagbart sätt

skall kunna fungera som underlag för ett bostadstillägg som i

sin helhet bekostas av staten. I propositionen framhålls att den

föreslagna konstruktionen i sig inte innehåller kostnadsdämpande

moment. Även om bostadskostnaderna fastställs på ett rimligt

sätt riskerar därför ett sådant system på sikt att bli

kostnadsdrivande. Regeringen har enligt vad som framhålls i

propositionen övervägt om normer bör införas för vilken

bostadskostnad i särskilda boendeformer som högst kan ligga till

grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan statlig

reglering är dock enligt propositionen inte önskvärd och bör om

möjligt undvikas.

Enligt utskottets uppfattning är det inte tillfredsställande

att det mellan kommunerna och inom de särskilda boendeformerna

finns så stora variationer som framgår av Socialstyrelsens

rapport när det gäller hyressättningen. Särskilt gäller detta

vid boende i flerbäddsrum. Propositionens förslag om att

begränsa rätten till bostadstillägg till att avse

bostadskostnaden i en- eller tvåbäddsrum löser inte de problem

som påtalats. För att en boendeavgift skall kunna tas ut och

ligga till grund för ett bostadstillägg borde det enligt

utskottets mening vara fråga om att boendet innebär ett moment

av självständigt förfogande över det upplåtna utrymmet på samma

sätt som förutsätts i hyreslagstiftningen. Utskottet

ifrågasätter därför om boende i tvåbäddsrum i andra fall än när

det rör sig om två makar eller andra närstående som själva valt

att dela rum kan betraktas som ett eget boende.

Utskottet är väl medvetet om att frågan om en lämplig gräns i

nämnda hänseende rymmer många aspekter. Av Socialstyrelsens

utredning framgår att en generös gränsdragning vad avser

flerbäddsrum medför styreffekter som kan gynna kommunerna

ekonomiskt och för de boende -- beroende på deras ekonomi --

vara såväl positiva som negativa. Vidare kan incitamenten för

att skapa fler enbäddsrum minska.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen

ytterligare bör, med hänvisning till vad som ovan anförts,

överväga vilka krav som bör ställas för att boende i särskilda

boendeformer skall anses vara sådant eget boende som bör

föranleda att en särskild boendeavgift kan tas ut och därmed

också berättiga till bostadstillägg. Till dess dessa

överväganden redovisats till riksdagen godtar utskottet

regeringens förslag om rätt till bostadstillägg för

bostadskostnad vid boende i en- eller tvåbäddsrum. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med

anledning av motionerna Sf31 och Sf33 yrkande 3.

Omräkning av bostadstillägg

I propositionen uppges att ca 400 000 KBT-tagare årligen får

sina pensioner omräknade när pensionsförmånerna ändras. Något

lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående

kommunicering räkna om KBT när privata avtalspensioner ändras

finns inte. De vanligaste pensionerna av detta slag är

SPP-pension, STP-pension och AGS-ersättning. Ca 150 000

KBT-tagare har någon av dessa pensioner. I propositionen

framhålls att den nuvarande hanteringen av KBT-omräkningar när

avtalspensioner ändras är omständlig och resurskrävande. Det tar

också tid innan alla omräkningar är klara vilket medför att ett

för högt KBT betalas ut under någon tid. Mot bakgrund härav

föreslås i propositionen att bostadstillägg får räknas om utan

föregående underrättelse när avtalspension eller motsvarande

pension som följer av kollektivavtal ändras. På detta sätt

skapas enligt propositionen förutsättningar för framtida

omräkningar via ADB.

I propositionen föreslås vidare som framgått ovan att

bostadstillägg skall få räknas om, när det bedöms lämpligt, utan

föregående underrättelse till den bidragsberättigade om hyra

eller avgift ändras för hyres- eller bostadsrättslägenhet. En

förutsättning härför skall vara att den bidragsberättigade

frivilligt vill delta i en sådan omräkning. För att omräkningen

skall kunna vara effektiv fordras maskinell omräkning. Detta

kräver att lokala ADB-register upprättas och att lokala

samkörningar av register görs. Sådan omräkning och

registerhållning kräver ADB-stöd vilket är tillståndspliktigt

enligt datalagen. F.n. bereds frågan om en

socialförsäkringsregisterlag inom Socialdepartementet, och en

proposition om detta planeras till våren 1994. I den nu

föreliggande propositionen framhålls vidare att en omräkning av

detta slag normalt kommer att leda till högre bostadstillägg.

Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas

ansvaret för förändringen av bostadstillägget och att systemet

inte uppfattas som tvingande. Enligt propositionen är det

således väsentligt att systemet bygger på frivillighet så att

varje pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne

skall delta eller avstå från att vara med i

omräkningsförfarandet.

Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion Sf33 att de är

positiva till att förenklingar görs när det gäller att betala ut

olika socialförsäkringsförmåner. De finner det dock

otillfredsställande att man skall tillämpa ett förfarande vid

omräkning av bostadstillägget vid ändrade avtalspensioner och

ett annat vid ändrad hyra. Motionärerna förutsätter att dessa

synpunkter beaktas i samband med utformningen av den lag om

socialförsäkringsregister som förbereds inom

Socialdepartementet. I yrkande 4 begärs ett tillkännagivande

härom.

Utskottet delar uppfattningen att en omräkning av

bostadstillägg vid förändrad hyra eller avgift inte skall göras

utan pensionärens medgivande och utskottet avstyrker bifall till

motion Sf33 yrkande 4.

Övergångsbestämmelser

I övergångsbestämmelserna till den nya lagen om bostadstillägg

föreslår regeringen att kommunerna under åren 1995--1998 skall

kunna lämna kompletterande bostadstillägg för att mildra

effekterna av den nu föreslagna reformen. I propositionen

framhålls att denna lösning bara är temporär och att det är

väsentligt att de kommunala tilläggsreglerna under

övergångstiden anpassas till de statliga reglerna. Avsikten är

enligt propositionen att anpassningen skall ske stegvis så att

alltför stora och plötsliga omställningar undviks. Regeringen

förutsätter i propositionen att en sådan anpassning sker utan

statlig reglering men framhåller att den noga kommer att följa

utvecklingen och, om det bedöms nödvändigt, senare kommer att

föreslå en anpassning av reglerna.

I motion Sf33 av Birgitta Dahl m.fl. (s) erinras om att

avsikten är att ett reformerat pensionssystem skall träda i

kraft år 2000. Motionärerna anser att reglerna om bostadsstöd

måste anpassas till nya regler i ett sådant pensionssystem och

att man bör ha en mer synkroniserad övergång till ett

bostadsstöd som är anpassat till de nya pensionsreglerna. I

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande härom.

Enligt vad som också framhålls i propositionen innebär

Pensionsberedningens förslag stora förändringar av de allmänna

pensionernas konstruktion. Enligt propositionen kräver detta

väsentliga förändringar av reglerna för inkomstprövning av

bostadstillägg för pensionärer. Nya regler härför bör emellertid

enligt propositionen inte utformas förrän riksdagen fattat

beslut om det nya pensionssystemet. Utskottet anser att frågan

om hur lång övergångstid som kommunerna skall ha på sig för att

trappa ner de bostadsförmåner som utges utöver ett statligt

bostadstillägg inte behöver vara beroende av hur reglerna i

övrigt kan komma att anpassas till ett nytt pensionssystem. Den

i propositionen föreslagna övergångstiden 4 år är enligt

utskottets uppfattning tillräcklig för en avveckling av de

kommunala förmånerna, och utskottet avstyrker bifall till motion

Sf33 yrkande 2.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet föreslår vissa ändringar i regeringens förslag till

lag om bostadstillägg till pensionärer. I 6 § andra stycket bör

ett förtydligande ske av att minsta belopp som betalas ut, 25

kr, avser belopp per månad. I 15 § föreslås att även 16 kap. 5 §

AFL skall tillämpas på bostadstillägg enligt lagen. I övrigt har

utskottet ingen erinran mot förslagen. Utskottet överlämnar

lagförslaget 2.7 Förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) till skatteutskottet, för att

förslaget som innebär en ändring av 19 § i lagen skall kunna

behandlas tillsammans med andra av regeringen framlagda förslag

till ändring i samma lagrum.

Medelsanvisning

I budgetpropositionen 1993/94:100 har, i avvaktan på den

föreliggande propositionen, föreslagits att till anslaget B 7.

Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95, skall

anslås 6 700 miljoner kronor, eller samma belopp som för

innevarande budgetår.

Enligt den förevarande propositionen har antalet KBT-tagare

under ett år ökat med ca 40 000 personer. Till en del förklaras

ökningen med att boende i särskilda boendeformer nu kan grunda

rätt till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock enligt

propositionen på att pensionärer tillkommit som inte tidigare

sökt KBT. Antalet KBT-tagare förväntas, enligt propositionen,

fortsätta att öka under år 1994. Kostnaderna för det statliga

bostadstillägget som föreslås i propositionen beräknas år 1995

uppgå till 10 300 miljoner kronor, vilket innebär 5 150

miljoner kronor för första halvåret 1995. För andra halvåret

1994 beräknas kostnaderna för statsbidragen till KBT till 3 550

miljoner kronor. Sammantaget skulle kostnaderna för budgetåret

1994/95 således uppgå till 8 700 miljoner kronor. I

propositionen föreslås att ett motsvarande belopp anvisas som

förslagsanslag för budgetåret 1994/95 under anslaget

Bostadstillägg för pensionärer.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning.

I och med att staten tar över kostnaderna för bostadstillägget

fr.o.m. den 1 januari 1995 innebär detta, enligt propositionen,

att den andel av kostnaderna -- för år 1995 beräknade till

3 090 miljoner kronor -- som inte täckts av statsbidrag och som

kommunerna slipper utge för KBT senare kommer att regleras

ekonomiskt mellan kommunerna och staten. I propositionen

framhålls vidare att bostadstillägg för närvarande betalas ut

för bostadskostnad utanför statsbidragsreglernas ramar till ett

värde av ca 500 miljoner kronor per år. När de kommunala

tilläggen successivt minskar kommer även kommunernas kostnader

att minska. Det ekonomiska utrymme som uppkommer för kommunerna

sammantaget får beaktas i kommande överläggningar.

Utskottet behandlar slutligen yrkande 3 i motion Sf32 av

Berith Eriksson m.fl. (v) och yrkandena 8 och 9 i motion Sf206

av Gudrun Schyman m.fl. (v) om att pensionstillskotten skall

höjas för att kompensera låginkomstpensionärerna för de ingrepp

som gjorts i reglerna om värdesäkring och utbetalning av

pensioner. I den senare motionen föreslås att

pensionstillskotten höjs fr.o.m. den 1 juli 1994 från 55,5 till

60 % av ett helt basbelopp och i händelse av bifall till detta

yrkande fr.o.m. den 1 juli 1995 till 65 % av ett helt basbelopp.

Utskottet kan inte tillstyrka att statens utgifter för

folkpensioner ökas i det rådande statsfinansiella läget och

avstyrker bifall till motionerna Sf32 yrkande 3 och Sf206

yrkandena 8 och 9.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1, 2 och 4,

men. (v)

2. beträffande bostadstilläggets storlek

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1993/94:Sf33 yrkande 1 och 1993/94:Sf34

yrkande 1 antar regeringens förslag till lag om bostadstillägg

till pensionärer såvitt avser 4 §,

res. 1 (nyd) - delvis

3. beträffande negativa omfördelningseffekter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf34 yrkande 2,

res. 1 (nyd) - delvis - villk.

4. beträffande särskilda boendeformer

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf31 och

1993/94:Sf33 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. beträffande omräkning av bostadstillägg

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf33 yrkande 4,

res. 2 (s)

6. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf33 yrkande 2 antar regeringens

förslag till lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser

punkt 4

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna,

res. 3 (s)

7. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om bostadstillägg till pensionärer till den del

förslaget inte berörts under momenten 2 och 6 och med de

ändringarna

dels att 6 § andra stycket erhåller följande lydelse:

Bostadstillägg betalas ut månadsvis. Beloppet avrundas till

närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv.

Bostadstillägg understigande tjugofem kronor per månad betalas

inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen sker dock

utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.,

dels att 15 § erhåller följande lydelse:

Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring

skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:

16 kap. 5 § sjätte stycket om minskning av förmån vid

retroaktiv utbetalning,

16 kap. 12 § om utbetalning till annan,

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,

18 kap. 2 § om tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 5 § om preskription av bidrag,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av

ersättning,

20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala

myndigheter, arbetsgivare m.fl.,

b) lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension,

c) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

d) lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av

lagen om allmän försäkring,

e) lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

f) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

g) lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda

bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av

skatt, m.m.,

8. beträffande anslag till Bostadstillägg till pensionärer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i

proposition 1993/94:173 till Bostadstillägg till pensionärer

för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 8 700 000 000 kr,

9. beträffande höjt pensionstillskott

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf32 yrkande 3 och

1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9.

men. (v)

Stockholm den 26 april 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Birgitta Dahl

I beslutet under momenten 1--5, 7--9 har deltagit: Gullan

Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s), Karin

Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),

Margareta Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm

(s) Gustaf von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson

(s), Bo Finnkvist (s) och Märtha Gårdestig (kds).

I beslutet under moment 6 har deltagit: Birgitta Dahl (s),

Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik (s), Karin

Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson

(s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Gustaf von Essen

(m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar Andersson

(s), Ingela Mårtensson (fp) och Ulf Kristersson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid behandlingen av momenten 1--5, 7--9 i ärendet.

Reservationer

1. Bostadstilläggets storlek och negativa

omfördelningseffekter (mom. 2 och 3)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7

börjar med "Med beaktande" och slutar med "och 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att det saknas anledning att frångå de av

flertalet kommuner tillämpade reglerna för beräkning av

bostadstilläggets storlek. Regeringens förslag leder enligt

utskottets uppfattning till omfördelningar som inte kan

accepteras. Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion

Sf34 yrkandena 1 och 2 skall besluta att bostadstillägget till

pensionärer skall utges med 90 % av bostadskostnaden mellan 150

kr och 3 500 kr per månad i likhet med vad som tillämpas i

flertalet kommuner. I dag har ca 240 av landets 286 kommuner en

ersättningsnivå för KBT på 90 % eller högre. Utskottet anser

att riksdagen i vart fall skall besluta om sådan utformning av

det statliga bostadstillägget att de påpekade negativa

omfördelningseffekterna minimeras.

dels att momenten 2 och 3 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

2. beträffande bostadstilläggets storlek

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 1

samt med anledning av regeringens förslag och motion

1993/94:Sf33 yrkande 1 antar förslaget till lag om

bostadstillägg till pensionärer såvitt avser 4 § i följande

lydelse:

Bostadstillägg lämnas med 90 procent av bostadskostnaden

per månad för den del som överstiger 150 kronor men inte 3 500

kronor.

För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform

lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger

2 000 kronor per månad. I fråga om makar tillämpas dock första

stycket.

3. beträffande negativa omfördelningseffekter

(under förutsättning av avslag på moment 2)

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf34 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Omräkning av bostadstillägg (mom. 5)

Lena Öhrsvik, Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud

Björnemalm, Bengt Lindqvist, Widar Andersson och Bo Finnkvist

(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 4." bort ha

följande lydelse:

Utskottet ställer sig positivt till att administrationen av

bostadstilläggen förenklas och att åtgärder som underlättar

ADB-hanteringen i möjligaste mån tas till vara. Utskottet

ställer sig emellertid frågan varför man skall få räkna om

bostadstilläggen utan föregående underrättelse när en

avtalspension eller motsvaranden pension som följer av

kollektivavtal ändras, medan man skall ha pensionärens

medgivande när det gäller att räkna om bostadstillägget när

hyreskostnaden ändras. Rimligen bör man förfara på samma sätt i

båda situationerna. Utskottet förutsätter att dessa synpunkter

beaktas av regeringen i samband med utformningen av den lag om

socialförsäkringsregister som förbereds inom

Socialdepartementet. Detta bör riksdagen med bifall till motion

Sf33 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande omräkning av bostadstillägg

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande

4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Övergångsbestämmelser (mom. 6)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Bengt Lindqvist och Widar

Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 2." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att övergångstiden för kommunernas rätt att

utge bostadsförmåner utöver ett statligt bostadstillägg bör

anpassas till tidpunkten för ett nytt pensionssystem. Mot

bakgrund av att pensionsarbetsgruppen föreslagit att nya regler

om en garantipension som ersätter den nuvarande folkpensionen

skall träda i kraft år 2000 anser utskottet att de kommunala

tilläggsreglerna bör gälla fram till dess, dvs. under åren

1995--1999.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf33 yrkande

2 och med anledning av regeringens förslag antar förslaget till

lag om bostadstillägg till pensionärer såvitt avser punkt 4

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i följande lydelse:

4. Under åren 1995--1999 får en kommun med egna medel lämna

kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För

sådant bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot.

Berith Eriksson (v) anför:

Vänsterpartiet ställer sig (mom. 1) positivt till att

bostadstilläggen för pensionärer tas över av staten men anser

att förslaget till utformning av bostadstilläggen inte kan

accepteras då det drabbar låginkomstpensionärerna. Förslaget

leder till att äldre pensionärer i äldre hus, och då särskilt

kvinnor, kommer att få ökade kostnader för sitt boende. Det

saknas även i förslaget en beskrivning av hur förslaget drabbar

olika inkomstgrupper.

Vidare bör en samordning med det nya pensionssystemet göras i

samband med det statliga övertagandet av KBT, och denna

samordning bör vara klar när staten övertar ansvaret för KBT

från kommunerna. Regeringen bör även enligt min uppfattning få i

uppdrag av riksdagen att lägga fram ett nytt förslag till regler

för ett statligt bostadstillägg så att inte de sämst ställda

pensionärerna drabbas. Om ett s.k. "golv" för boendekostnaderna

bibehålls när ett nytt förslag till regler redovisas bör det

motiveras varför ett sådant bör finnas.

Vänsterpartiet anser vidare (mom. 9) att det bästa sättet att

höja låginkomstpensionärernas standard är genom att höja

pensionstillskottet. Jag föreslår att pensionstillskottet höjs

från nuvarande 55,5 % av basbeloppet reducerat med 2 % till 65

% av basbeloppet utan reduktion.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1 och 9 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på regeringens förslag m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkandena 1,

2 och 4 och med avslag på proposition 1993/94:173 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna del,

9. beträffande höjt pensionstillskott

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf32 yrkande 3

och med anledning av motion 1993/94:Fi206 yrkandena 8 och 9 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts i denna

del.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga