Bet. 1993/94:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU02

Bidragsfusk m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1992/93

Utskottet

Hemställan

1993/94

SfU2

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande sex motioner om

åtgärder för att motverka bidragsfusk. Riksförsäkringsverket och

Försäkringskasseförbundet har yttrat sig över två av motionerna.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen

skyndsamt bör låta göra en kartläggning av i vilken omfattning

det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär.

Kartläggningen skall avse såväl svenska som utländska

medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man bedöma om

åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk.

Regeringen bör redovisa resultatet av kartläggningen för

riksdagen och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå

åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk.

Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att en invandrare eller

utlänning som utvisas på grund av brott inte skall ha rätt till

bidrag eller socialförsäkringsförmåner. Inte heller den som av

annan anledning inte är varaktigt bosatt i Sverige skall

frånkännas rätt till sådana förmåner.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1992/93

1992/93:Sf270 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till inrättande av ett allmänt

databaserat bidrags- och ersättningsregister i syfte att komma

åt fusket med bidrag och ersättningar från stat och kommun.

1992/93:Sf271 av Bert Karlsson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att

försäkringskassorna får större rättsliga möjligheter att utreda

bidragsfusk,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att försäkringskassorna måste få

möjlighet att häva banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts med uppgift att kartlägga och i övrigt utreda

omfattningen av invandrares och andra utlänningars bidragsfusk,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att reglerna måste ändras så att

bidrag inte får utgå till invandrare eller utlänning som inte är

varaktigt bosatt i Sverige,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att försäkringskassornas

resursanvändning i fråga om utredningar om bidragsfusk måste

kartläggas och utredas.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att stävja bidragsbedrägerierna.

1992/93:Ju820 av Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en

ickeparlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utreda

bidragsmyglet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utredningsarbetet bör präglas av

hög etik.

Motion väckt med anledning av proposition 1992/93:150

(kompletteringspropositionen)

1992/93:Fi93 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en landsomfattande kampanj mot

bidragsfusk som syftar till att höja moralen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av ett allmänt register över

utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att

begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned

de totala kostnaderna.

Motion väckt med anledning av skrivelse 1992/93:157 Invandrar-

och flyktingpolitiken

1992/93:Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari

yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att motverka bidragsfusket,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pension och andra

socialförsäkringsförmåner vid utlandsboende,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om pension och andra

socialförsäkringsförmåner efter utvisning.

Utskottet

I två motioner väckta under föregående riksmöte, Sf270 och

Sf271 av Bert Karlsson (nyd), tas upp frågor om åtgärder för att

motverka eller komma till rätta med bidragsfusk. Motionerna har

remissbehandlats.

I angivna motioner anförs att bidrag och annat ekonomiskt stöd

utges i stor omfattning till enskilda personer. Bidrags- och

ersättningsfrågorna handläggs vid olika myndigheter och systemet

inbjuder till fusk. I motion Sf271 anför motionären mot bakgrund

av bl.a. tidningsuppgifter att det är uppenbart att åtgärder

måste vidtas mot invandrares och utlänningars bidragsfusk. Han

anser att reglerna måste ändras så att försäkringskassorna får

större rättsliga möjligheter att utreda bidragsfusk (yrkande 1)

och att försäkringskassorna måste få möjlighet att häva

banksekretessen vid misstanke om bidragsfusk (yrkande 2).

Motionären begär i yrkande 3 att en utredning tillsätts med

uppgift att kartlägga och i övrigt utreda omfattningen av

invandrares och andra utlänningars bidragsfusk. Han anser vidare

att reglerna måste ändras så att bidrag inte får utgå till

invandrare eller utlänning som inte är varaktigt bosatt i

Sverige (yrkande 4). Försäkringskassornas resursanvändning i

fråga om utredningar om bidragsfusk måste kartläggas och utredas

(yrkande 5). I motion Sf270 anför motionären att ett sätt att

snabbt komma till rätta med fusket med bidrag och ersättningar

från stat och kommun är att inrätta ett allmänt databaserat

bidrags- och ersättningsregister. Registret bör skötas av en

självständig registermyndighet. Vid misstanke om fusk skall

registermyndigheten överlämna frågan för vidare handläggning

till behörig myndighet. Motionären anser att regeringen bör

lägga fram förslag om inrättande av ett sådant register.

Under föregående riksmöte har väckts ytterligare ett antal

motioner som rör bidragsfusk.

I motion Ju820 tar Ian Wachtmeister och Leif Bergdahl (nyd)

upp fall såväl med illegalt utnyttjande som med legalt men icke

avsett utnyttjande av olika system. Motionärerna anför att

nivåerna i vissa bidrags- eller försäkringssystem är så höga att

de uppmuntrar till fusk i stället för arbete. Samtidigt är

kontrollen obefintlig och attityden att man kan lura staten i

princip accepterad hos en relativt stor grupp medborgare.

Motionärerna begär i yrkande 1 att en ickeparlamentarisk

utredning tillsätts med uppgift att utreda bidragsmyglet och i

yrkande 2 att utredningsarbetet bör präglas av hög etik.

Även i motion Fi211 (yrkande 12) av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) anförs att man snarast måste utreda hur bidragsfusk kan

stävjas. Tillkännagivande om åtgärder för att motverka

bidragsfusk föreslås i motion Sf22 (yrkande 8) av Ian

Wachtmeister och Lars Moquist (nyd).

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) anför i motion Fi93 (yrkande 6)

att en landsomfattande kampanj mot bidragsfusk bör genomföras i

syfte att höja moralen. Motionärerna begär ett tillkännagivande

härom. I yrkande 7 i samma motion begär motionärerna ett

tillkännagivande om behovet av ett allmänt register över

utdelade bidrag, stöd och andra ersättningar i syfte att

begränsa fusket och förbättra samordningen och därigenom få ned

de totala kostnaderna.

Rätten till socialförsäkringsförmåner utomlands tas upp i

motion Sf22 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd). I

yrkande 9 begär motionärerna ett tillkännagivande om att

folkpension och andra socialförsäkringsförmåner inte skall

betalas ut till den som fått uppehållstillstånd eller svenskt

medborgarskap och sedermera avflyttar från Sverige. I yrkande 10

begärs särskilt att detta skall gälla för en person som gjort

sig skyldig till grov kriminalitet och som efter avtjänat straff

blivit utvisad från Sverige.

Över motionerna Sf270 och Sf271 har utskottet inhämtat

yttrande av Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.

Riksförsäkringsverket anför att utgångspunkten bör vara

att förmånsregler och förmånshantering bör utformas så att

bidragsfusk förhindras så långt detta är möjligt. Utbetalning av

en förmån och kontroll av att den har betalats ut rättmätigt bör

göras av en och samma myndighet, dvs. försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverket har beträffande yrkande 1 i motion Sf271

hänvisat till att den enskilde är skyldig att anmäla flyttning

till skattemyndighet, försäkringskassa eller ett postkontor.

Dessutom finns rapporteringsskyldighet mellan dessa

inrättningar. Vidare finns regler om återbetalningsskyldighet

för den som genom oriktiga uppgifter eller på annat sätt

förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt

belopp och som skäligen bort inse detta. Om det uppkommer

misstanke om att den försäkrade medvetet förorsakat den

felaktiga utbetalningen finns också möjligheter för

försäkringskassan att göra polisanmälan. Enligt verkets

uppfattning är några regelförändringar i detta avseende inte

erforderliga. Vad gäller banksekretessen (yrkande 2 i samma

motion) uppger Riksförsäkringsverket att banker redan i dag i

vissa fall är skyldiga att på begäran från försäkringskassan

lämna uppgifter om enskild som har betydelse för inkomstprövade

förmåner. Att införa en generell möjlighet för försäkringskassan

att få uppgifter från banker i syfte att uppdaga fusk är enligt

verkets mening orimligt. Beträffande yrkande 3 anges att

Riksförsäkringsverket inte har fått någon indikation på att

invandrare och övriga utlänningar skulle fuska mer med bidragen

än andra samhällsgrupper men det finns inte heller något belägg

för att påstå motsatsen. Verket vill därför inte motsätta sig en

utredning beträffande bidragsfusk som dock bör omfatta såväl

svenska som utländska medborgare. Beträffande yrkande 4 anger

verket att kravet på bosättning och folkbokföring i Sverige är

av avgörande betydelse för rätten till de bidrag som behandlas i

motionen. Det gäller för såväl svenska som utländska medborgare.

Verket finner därför inte något behov av regeländringar i

detta avseende. När EES-avtalet träder i kraft kommer kraven på

bosättning och folkbokföring att ändras beträffande personer som

omfattas av avtalet. Med hänvisning till vad verket anfört

beträffande yrkande 3 vill verket inte motsätta sig en

kartläggning av försäkringskassans resursutnyttjande (yrkande

5). Vad gäller inrättande av ett nytt dataregister anför

Riksförsäkringsverket att en avvägning måste ske mellan

allmänintresset och den enskildes rätt till personlig

integritet. Ett alternativ är ett överskådligare regelsystem.

Verket erinrar om att man i princip inte får använda

datauppgifter för annat ändamål än det för vilket de samlats in.

Det finns också en allmän oro för integritetskränkande

samkörning. Verket tillägger att man inom EG-rätten har en

restriktiv inställning när det gäller dataregistrering av

uppgifter. Enligt verkets mening bör ett särskilt register

därför inte inrättas, och verket avstyrker bifall till motion

Sf270.

Försäkringskasseförbundet anför att försäkringskassornas

erfarenhet är att bidragsfusk förekommer i mycket ringa

omfattning. Det är angeläget att allmänhetens förtroende för

bidragssystemen upprätthålls. Det kan därför finnas skäl för att

vidta en utredning för att verifiera eller vederlägga denna

uppfattning, förutsatt att utredningen omfattar såväl invandrare

som svenskar. Förbundet avstyrker motion Sf271 i övrigt.

Beträffande frågan om ett dataregister anför förbundet att ett

register med föreslagen utformning skulle vara synnerligen

integritetskänsligt och tillika utrednings- och

kontrollkrävande. Förbundet erinrar om att uppgifter i dag

utbyts mellan försäkringskassa och socialtjänst. Det är inte

befogat att införa ett register och en särskild

registermyndighet av det slag motionären förordar, och förbundet

avstyrker även motion Sf270.

Utskottet vill till en början påpeka att vissa av de exempel

på förfaranden som nämns i några av motionerna inte avser

olagliga förfaranden. I motion Ju820 sägs också uttryckligen att

motionärerna inte bara syftar på förfaranden som är illegala

utan även på förfaranden där man lurar systemet på sätt som i

och för sig är legala men på ett sätt som systemet inte var

avsett för. Utskottet anser att man med "fusk" eller "mygel"

endast bör syfta på situationer där någon genom att lämna

felaktiga uppgifter eller genom att underlåta att anmäla ändrade

förhållanden eller liknande uppbär en förmån i strid mot

gällande regler eller åläggs betalningsskyldighet med lägre

belopp än vad den enligt gällande bestämmelser annars skulle ha

bestämts till.

Enligt utskottets mening är det viktigt att åtgärder omgående

vidtas mot den som medvetet missbrukar ett bidrags-, avgifts-

eller socialförsäkringssystem. Detta är nödvändigt inte minst

för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för de

gemensamma bidrags- och försäkringssystemen. Om möjligt bör

systemen i sig vara konstruerade så att missbruk motverkas.

Utskottet noterar att enligt vad Försäkringskasseförbundet

uppger det inte finns anledning anta att bidragsfusk förekommer

i mer än ringa omfattning. Riksförsäkringsverket har inte heller

fått någon indikation på att invandrare och övriga utlänningar

skulle fuska med bidragen mer än andra samhällsgrupper. Båda

remissinstanserna uppger dock att motsatsen inte kan verifieras.

Utskottet anser att det vore värdefullt om regeringen skyndsamt

lät göra en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer

fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Kartläggningen

skall avse såväl svenska som utländska medborgare. Först när

kartläggningen är gjord kan man bedöma om åtgärder behövs för

att komma till rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör

redovisa resultatet av kartläggningen för riksdagen och,

beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att

komma till rätta med ett bidragsfusk. Vad sålunda anförts bör

riksdagen med anledning av motionerna Sf271 yrkande 3, Fi211

yrkande 12 och Ju820 som sin mening ge regeringen till känna.

Härigenom får motionerna Sf270, Sf271 yrkandena 1, 2 och 5, Fi93

yrkandena 6 och 7 samt Sf22 yrkande 8 anses tillgodosedda.

Vad gäller motionsyrkanden om rätt till

socialförsäkringsförmåner vid bosättning utomlands vill

utskottet erinra om att utskottet under föregående riksmöte har

behandlat en motion om att en utlänning som utvisas på grund av

att han dömts för brott inte skall få behålla någon

socialförsäkringsförmån, t.ex. ATP. Utskottet anförde i sitt

betänkande 1992/93:SfU14 att rätt till tilläggspension grundas

på inkomst av förvärvsarbete. ATP-pensionerna finansieras genom

avgifter som betalas av arbetsgivare och av försäkrade med

inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Enligt

utskottets mening skulle en indragning av den intjänade

ATP-pensionen närmast innebära en konfiskation. Utskottet

erinrade också om att folkpensionsförmån i princip inte utges

till utländska medborgare när dessa är bosatta utanför Sverige.

För den händelse att en socialförsäkringskonvention som Sverige

ingått med annat land garanterar en exporträtt av svenska

folkpensionsförmåner, skulle en indragning av förmånen innebära

ett brott mot konventionen. Mot denna bakgrund avstyrkte

utskottet bifall till då behandlad motion.

Utskottet vidhåller denna inställning. Motionerna Sf271

yrkande 4 och Sf22 yrkandena 9 och 10 bör därför avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utredning om bidragsfusk

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:Sf22 yrkande

8, 1992/93:Sf270, 1992/93:Sf271 yrkandena 1--3 och 5,

1992/93:Ju820, 1992/93:Fi93 yrkandena 6 och 7, 1992/93:Fi211

yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande rätt till socialförsäkringsförmåner vid

bosättning utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Sf22 yrkandena 9 och

10 och 1992/93:Sf271 yrkande 4.

Stockholm den 26 oktober 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik

(s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta

Israelsson (s), Arne Jansson (nyd), Liselotte Wågö (m), Widar

Andersson (s), Ingela Mårtensson (fp), Ulf Kristersson (m) och

Märtha Gårdestig (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.