Bet. 1993/94:SfU23

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU23

Administration av socialförsäkringen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

SfU23

FEMTE HUVUDTITELN

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag

till medelsanvisning för budgetåret 1994/95 m.m. för

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna

jämte motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet anser att det är av största vikt att

försäkringskassornas behov av resurser för rehabilitering

beaktas. Vid bedömningen av i vilken mån besparingsåtgärder är

möjliga under perioden 1995/96--1997/98 måste särskilt beaktas

vilka effekter en rationalisering av administrationen får på

utgifterna för i första hand sjukpenning och förtidspension.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av en motion

som sin mening ger regeringen detta till känna.

Med anledning av en motion, vari påtalas de administrativa

kostnaderna för utbetalning av små pensionsbelopp till

utlandet, föreslår utskottet ett tillkännagivande om att

regeringen bör överväga förändringar som medger en

rationellare hantering av utbetalningar av pensioner till

utlandet.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition

1993/94:100, bilaga 6 under littera F 1--2, föreslagit

riksdagen att

dels anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

19 kap. 2 §,

2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 4

kap. 6 §,

3. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring, 7 kap. 2 §,

dels till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95

anvisa ett ramanslag på 603 174 000 kr,

dels till Allmänna försäkringskassor för budgetåret

1994/95 anvisa ett ramanslag på 4 177 642 000 kr.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1993/94:Sf217 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om RFV:s möjligheter att utveckla tekniska

förutsättningar för att administrera ett nytt pensionssystem.

1993/94:Sf228 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av reglerna i lagen om allmän

försäkring.

1993/94:Sf263 av Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att rehabiliteringsarbetet bör

följas upp i enlighet med riksdagens tidigare beslut.

1993/94:Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd)

vari yrkas

31. att riksdagen till Riksförsäkringsverket för budgetåret

1994/95 anvisar 12 063 000 kr mindre än vad regeringen

föreslagit eller således 591 111 000 kr,

32. att riksdagen till Allmänna försäkringskassor för

budgetåret 1994/95 anvisar 83 552 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit eller således 4 094 090 000 kr.

Utskottet

Allmänt om socialförsäkringsadministrationen

Den allmänna försäkringen handhas av Riksförsäkringsverket,

de allmänna försäkringskassorna och de lokala organ som

regeringen bestämmer.

Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap.

AFL. Enligt 1 § skall det finnas en allmän försäkringskassa

för varje landsting och varje kommun som inte tillhör

landsting. Regeringen får dock bestämma att en

försäkringskassas verksamhetsområde får omfatta två landsting

eller ett landsting och en sådan kommun som nyss nämnts. De

allmänna försäkringskassorna är offentligrättsliga organ med

egna styrelser. Försäkringskassornas huvudsakliga uppgift är

att handlägga enskilda ärenden inom socialförsäkrings- och

bidragsområdet.

Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassorna som

innebär kontakt med de försäkrade i form av ansökningar

angående olika försäkringsförmåner, information etc. bedrivs

vid kassornas lokalkontor samt vid

filialexpeditioner/servicekontor som finns knutna till vissa

lokalkontor. Det finns 25 allmänna försäkringskassor i landet.

Varje kommun har enligt huvudregeln minst ett lokalkontor.

Totalt finns det ca 370 lokalkontor och 20 mindre

serviceenheter. Vid försäkringskassorna arbetar ca 15 500

personer, varav ca 12 600 på lokalkontoren.

Riksförsäkringsverket utövar enligt 18 kap. 2 § AFL tillsyn

över försäkringskassorna och är enligt förordningen

(1988:1204) med instruktion för Riksförsäkringsverket central

förvaltningsmyndighet för socialförsäkringen och anslutande

bidragssystem. Verket skall särskilt svara för den centrala

ledningen och för tillsynen av försäkringskassornas

verksamhet, verka för att socialförsäkrings- och

bidragssystemet tillämpas likformigt och rättvist samt följa

utvecklingen av de olika grenarna inom trygghetssystemet och

utvärdera trygghetsanordningarnas effekter för individ och

samhälle.

Finansieringen av försäkringskassornas verksamhet

Försäkringskassornas verksamhet finansieras dels med vissa

ersättningar från Allmänna pensionsfonden och

arbetsskadeförsäkringen samt ersättningar för viss

administrativ verksamhet, dels med sjukförsäkringsavgifter

och andra statsmedel.

Riksförsäkringsverket har i anslagsframställningen

föreslagit förändrade finansieringsprinciper för

försäkringskassorna. Verket anser att för de försäkringar som

finansieras med en socialavgift skall även administrationen

finansieras med avgifter. För de försäkringar som främst

finansieras via anslag på statsbudgeten bör administrationen

helt finansieras med statsbidrag. Enligt Riksförsäkringsverket

bör samtidigt den allmänna sjukförsäkringsfonden aktiveras så

att löpande avräkning av försäkringsutgifterna och

avgiftsinkomsterna mot fonden kan återinföras.

I propositionen föreslår regeringen endast den ändringen av

finansieringen att arbetsskadeförsäkringen belastas med de

faktiska administrationskostnaderna. I dag gäller att en

tjugondel av influtna arbetsskadeavgifter förs till staten som

bidrag till kostnaderna för försäkringens förvaltning.

Förslaget föranleder ändring i 7 kap. 2 § lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring och 4 kap. 6 § lagen (1981:691) om

socialavgifter. Vad gäller principerna i övrigt för

finansieringen av försäkringskassornas verksamhet anser

regeringen att arbetet med att förbättra och förtydliga dessa

bör fortsätta.

Regeringen föreslår samtidigt en ändring i 19 kap. 2 § AFL

som en anpassning till den ändrade redovisning som fr.o.m.

budgetåret 1993/94 görs av medlen till försäkringskassornas

förvaltningskostnader, nämligen att hela kostnaden redovisas

under anslaget, dock fortfarande med undantag för vissa

ersättningar. Tidigare redovisades endast 15 % av medlen till

försäkringskassornas förvaltningskostnader under anslaget och

85 % av kostnaderna som en utgift på statsbudgetens

inkomstsida. I samband med den ändrade redovisningsmetoden

angavs att någon ändrad finansiering av sjukförsäkringen inte

var avsedd.

Utskottet tillstyrker förslaget att arbetsskadeförsäkringen

belastas med de faktiska förvaltningskostnaderna. Vidare

godtar utskottet att 19 kap. 2 § AFL av redovisningstekniska

skäl ges den utformning som föreslagits. Utskottet vill dock

understryka att, i enlighet med vad som angavs i prop.

1992/93:100, någon ändrad finansiering inte är avsedd. Vid

fastställande av sjukförsäkringsavgiften bör således

fortfarande storleken av förvaltningskostnaderna beaktas.

Försäkringskassornas rehabiliteringsverksamhet

Enligt de nya regler om arbetslivsinriktad rehabilitering

som gäller fr.o.m. år 1992 skall försäkringskassan samordna

och utöva tillsyn över de insatser som behövs för

rehabiliteringsverksamheten och ansvara för att rehabilitering

kommer till stånd när arbetsgivare saknas eller inte fullgör

sina åtaganden.

Karl Hagström och Sinikka Bohlin (s) anför i motion Sf263

att Riksförsäkringsverket i den fördjupade

anslagsframställningen för budgetåren 1995/96--1997/98 skall

redovisa en resursneddragning för försäkringskassorna på 3 %

under respektive budgetår. Motionärerna påpekar att

Riksförsäkringsverket redan i anslagsframställningen för

budgetåret 1994/95 har tagit upp behovet av

kraftansträngningar för att förbättra situationen inom

rehabiliteringsverksamheten. I motionen anges att utskottet i

sitt betänkande 1992/93:SfU15 i samband med behandlingen av

frågan om höjd pensionsålder anfört bl.a. följande. "För att

rehabiliteringsarbetet skall ha framgång krävs också betydande

resurser hos försäkringskassorna i form av såväl kompetent

personal som ekonomiska tillgångar. Utskottet anser det vara

av största vikt att dessa synpunkter beaktas vid det fortsatta

arbetet med rehabilitering." Motionärerna anser att regeringen

bör ange vilka resurser som kan avdelas för att infria

utskottets uttalande, och de begär ett tillkännagivande härom.

Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning för

budgetåret 1994/95 angivit att rehabiliteringsverksamheten

inte fungerar på det effektiva sätt som avsetts. Enligt

Riksförsäkringsverket har insatserna från verkets och

försäkringskassornas sida uppenbarligen inte varit

tillräckliga. Bl.a. har många försäkringskassor inte fullt ut

fört över de personalresurser till rehabiliteringsverksamheten

som avsetts. Verket anser att det behövs ett brett upplagt

åtgärdsprogram med insatser bl.a. vad gäller

försäkringskassans sätt att arbeta. En närmare redovisning av

åtgärdsprogrammet kommer att lämnas i den fördjupade

anslagsframställningen våren 1994. Vid beredningen av denna

anslagsframställning kommer regeringen att behöva ta ställning

till om ytterligare rehabiliteringsresurser erfordras.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är av största

vikt att försäkringskassornas behov av resurser för

rehabilitering beaktas. Vid bedömningen av i vilken mån

besparingsåtgärder är möjliga under perioden 1995/96--1997/98

måste särskilt beaktas vilka effekter en rationalisering av

administrationen får på utgifterna för i första hand

sjukpenning och förtidspension. Utskottet anser att riksdagen

med anledning av motion Sf263 som sin mening bör ge regeringen

detta till känna.

ADB-stöd

I motion Sf217 av Lennart Brunander (c) anför motionären att

det nuvarande datasystemet för pensionshantering har stora

brister och att det inte kan utvecklas ytterligare för att

maskinellt hantera bl.a. nya pensionsnivåer och vissa

kombinationer av olika pensionsformer. Enligt motionären krävs

ett nytt pensionsdatasystem som även klarar den pensionsreform

som förestår. Möjligheter bör därför prövas att snarast

tillgodose de resurser som krävs för den fortsatta

utvecklingen av pensionsdatasystemet P 2000, och motionären

begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet är medvetet om att det nuvarande

pensionsdatasystemet har stora brister. Detta har visat sig

inte minst under senare tid när angelägna besparingskrav

nödvändiggjort snabba förändringar i pensionssystemet.

Särskilt stora krav kommer att ställas på datasystemet om den

pensionsreform som regeringen avser att lägga förslag om

senare under våren skall genomföras redan vid årsskiftet.

Enligt utskottets mening har Riksförsäkringsverket ett stort

ansvar vid planeringen av ADB-verksamheten. I den fördjupade

anslagsframställningen som skall lämnas senast den 1 april i

år skall även det centrala datorstödets roll belysas.

Med det anförda får motion Sf217 anses besvarad.

Utbetalning av små pensionsbelopp

I 16 kap. 4 § AFL anges att pension utges månadsvis. Är den

pensionsberättigade bosatt utomlands kan dock

Riksförsäkringsverket med hans samtycke förordna att pensionen

skall utges på annat sätt om det finns skäl till det.

Pensionsförmåner som sammanlagt understiger 1 kr per månad

betalas inte ut.

I motion Sf228 av Maud Ekendahl (m) anförs att det i ca 10 %

av fallen då pensioner betalas till utlandet handlar om belopp

från 1 kr och upp till 100 kr i månaden. Hanteringskostnaderna

för dessa småärenden, bl.a. bankavgifter och kostnaderna för

försäkringskassans egen handläggning, är inte obetydliga.

Enligt motionären bör reglerna ändras så att utbetalning inte

sker till en person bosatt utomlands, om beloppet understiger

t.ex. 100 kr i månaden eller annat lägsta belopp knutet till

basbeloppet. Motionären begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet har under 1989/90 års riksmöte (se bet.

1989/90:SfU13) behandlat en motion med förslag om att

pensioner under ett visst belopp inte skulle betalas ut och

att pensioner skulle kunna betalas ut årsvis eller engångsvis.

I betänkandet angavs att Riksrevisionsverket i en

revisionspromemoria den 5 mars 1990 rekommenderat en höjning

av den undre gränsen för månatlig utbetalning och att

möjligheten till engångsutbetalning borde utnyttjas i större

utsträckning. Utskottet ansåg att resultatet av

Riksrevisionsverkets påpekande i frågan borde avvaktas, och

motionen borde därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet konstaterar att några regelförändringar inte har

genomförts och att problemen med de små

pensionsutbetalningarna kvarstår. Enligt utskottet är det

orimligt att så små pensionsbelopp som 1 kr i månaden skall

kunna betalas ut, särskilt när det är fråga om utbetalning

till utlandet. Även om utbetalningen sker årsvis kan det bli

fråga om mycket små belopp. Utskottet noterar att det under

senare tid i olika förmånssystem införts beloppsgränser på en

högre nivå. T.ex. utges inte bostadsbidrag enligt lagen

(1993:737) om bostadsbidrag om beloppet understiger 100 kr i

månaden. Vidare föreslår regeringen i prop. 1993/94:173

Bostadstillägg till pensionärer att bostadstillägg under 25 kr

inte skall betalas ut, dock inte vad gäller särskilt

bostadstillägg.

Regeringen har för avsikt att under maj 1994 lägga fram

förslag om ett nytt ålderspensionssystem. Utskottet

förutsätter att frågan om beloppsgränser eller andra

utbetalningsregler för ålderspensioner därvid kommer att

aktualiseras. Enligt utskottets mening bör regeringen inför

utarbetandet av förslag till den närmare lagregleringen av det

nya systemet även överväga förändringar som medger en

rationellare hantering av utbetalningar av pensioner till

utlandet. Utskottet vill samtidigt erinra om att, såvitt

gäller förtidspension, en möjlighet till t.ex.

engångsutbetalning ändå innebär att försäkringskassan på

sedvanligt sätt måste pröva nedsättningen av arbetsförmågan.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion Sf228

som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet

anfört.

Medelsanvisning

I budgetpropositionen föreslås att för budgetåret 1994/95

skall till anslaget F 1. Riksförsäkringsverket anvisas ett

ramanslag på 603 174 000 kr och till anslaget F 2. Allmänna

försäkringskassor ett ramanslag på 4 177 642 000 kr. Med

tillägg för vissa inkomster kommer försäkringskassornas

planeringsram att utgöra 4 772 700 000 kr. Regeringen har i

sin anslagsberäkning tagit hänsyn till konsekvenser av olika

beslutade regelförändringar och beslut om tillkommande

uppgifter samt ett effektivitets- och produktivitetskrav på 1

%.

Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) anför i motion Sf271

att med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna måste ett

allmänt produktivitets- och effektivitetskrav på ca 2 %,

utöver andra eventuella besparingskrav, ställas på varje

myndighet där det kan komma i fråga. Motionärerna föreslår att

riksdagen till Riksförsäkringsverket anvisar 12 063 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit (yrkande 31) och till

Allmänna försäkringskassor 83 552 000 kr mindre än vad

regeringen föreslagit (yrkande 32).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till

medelsanvisning till de nämnda anslagen och avstyrker bifall

till motion Sf271 yrkandena 31 och 32.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande rehabiliteringsverksamhet

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sf263 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ADB-stöd

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf217,

3. beträffande utbetalning av små pensionsbelopp

att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Sf228 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. beträffande anslag till Riksförsäkringsverket

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 31 till

Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 603 174 000 kr,

res. (nyd) - delvis

5. beträffande anslag till Allmänna försäkringskassor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motion 1993/94:Sf271 yrkande 32 till Allmänna

försäkringskassor för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 4 177 642 000 kr,

res. (nyd) - delvis

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

3. lag om ändring i lagen (1976:380) om

arbetsskadeförsäkring.

Stockholm den 17 mars 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin

(fp), Lena Öhrsvik (s), Karin Israelsson (c), Nils-Olof

Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund

(kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von

Essen (m), Bengt Lindqvist (s) och Liselotte Wågö (m).

Reservation

Anslag till Riksförsäkringsverket m.m. (mom. 4 och 5)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6

börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "och 32."

bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de ansträngda statsfinanserna måste ett

allmänt produktivitets- och effektivitetskrav på ca 2 %,

utöver andra eventuella besparingskrav, ställas på varje

myndighet där det kan komma i fråga. Utskottet anser att detta

krav måste kunna ställas även på Riksförsäkringsverket och de

allmänna försäkringskassorna. Riksdagen bör därför för

budgetåret 1994/95 anvisa till Riksförsäkringsverket

591 111 000 kr och till Allmänna försäkringskassor

4 094 090 000 kr.

dels att momenten 4 och 5 i utskottets hemställan bort

ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till Riksförsäkringsverket

att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Sf271 yrkande 31 och med anledning av regeringens

förslag till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 591 111 000 kr,

5. beträffande anslag till Allmänna

försäkringskassor

att riksdagen med bifall till motion

1993/94:Sf271 yrkande 32 och med anledning av regeringens

förslag till Allmänna försäkringskassor för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 4 094 090 000 kr,

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga