Bet. 1993/94:SfU25

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU25

Vissa studiestödsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

SfU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:156 om

vissa förändringar i studiestödssystemet jämte motioner. Vidare

behandlar utskottet ett antal motioner om studiestödsfrågor som

väckts under den allmänna motionstiden samt en motion med samma

inriktning som väckts med anledning av

kompletteringspropositionen.

I proposition 1992/93:156 redovisar regeringen den analys och

probleminventering som genomförts på området och tar upp behovet

av en reformering av studiestödet. Utgångspunkterna för en sådan

reform redovisas, och regeringen aviserar att en utredning med

parlamentariska inslag kommer att tillsättas för det fortsatta

arbetet med att utforma förslag till förändringar.

Enligt regeringen visar det utredningsarbete som genomförts

att det finns ett behov av att förbättra incitamentet för

studier och låg skuldsättning, och regeringen föreslår att

riksdagen redan nu fattar beslut om att genomföra vissa

förändringar med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995.

Studiebidraget i studiemedlen föreslås för studerande vid

universitet och högskolor avpassat till studieresultatet i form

av avklarade poäng. I de fall bidragsdelen minskar kan i stället

lånedelen öka. I övrig utbildning med studiemedel föreslås att

studiebidraget skall lämnas för den tid som motsvarar

utbildningens totala omfattning enligt studieplan.

Vidare föreslås att studiestödet för studerande i kommunal och

statlig vuxenutbildning som inte studerar på heltid skall kunna

bestämmas i förhållande till studiernas omfattning under

terminen.

Regeringen redovisar också principerna för en tänkt förändring

av återbetalningsvillkoren den 1 juli 1995. Avsikten är att

låntagare skall kunna välja ett annuitetslån som under

återbetalningstiden löper med en avdragsgill bruttoränta. Vidare

avses den nuvarande rätten till avskrivning vid 65 års ålder

upphöra. Dessa regler skall dock inte tillämpas för den som har

lån enligt nuvarande regler.

Genom de föreslagna ändringarna skapas enligt regeringen

utrymme för en höjning av studiebidraget med ca 160 kr per

månad, och regeringen föreslår att denna höjning genomförs

fr.o.m. den 1 januari 1996.

I flera av de motioner som väckts med anledning av

propositionen instämmer motionärerna i att det finns ett behov

av förändringar och välkomnar planerna på en parlamentarisk

utredning. De anser emellertid inte att det finns skäl att redan

nu fatta beslut om ett första steg och avstyrker därför

regeringens förslag både vad gäller beslut om förändringar och

beslut om principerna för en förändring av

återbetalningsvillkoren. Många motionärer har också synpunkter

på utformningen av ett reformerat studiestöd.

Utskottet instämmer i vad motionärerna anfört om att det inte

finns skäl att nu fatta beslut om förändringar som avses träda i

kraft först den 1 juli 1995 eller senare och som riskerar att

begränsa de möjligheter att lägga fram förslag som den

parlamentariska utredningen bör ha och avstyrker därför

propositionen i dess helhet. Också när det gäller de yrkanden

som framställs i motionerna om olika förändringar av

studiestödssystemet, m.m. anser utskottet att ett

ställningstagande bör undvikas med hänsyn till utredningens

arbete och avstyrker därför även dessa.

Med anledning av en motion som tar upp de problem som de många

olika formerna av studiestöd för vuxna ger upphov till föreslår

utskottet ett tillkännagivande till regeringen att denna fråga

bör tas upp och behandlas med förtur av utredningen.

Till betänkandet har fogats 7 reservationer (m, fp, c, kds)

och ett särskilt yttrande (s).

Propositionen

Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition

1993/94:156 föreslagit riksdagen att

dels anta regeringens förslag till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa,

dels

3. godkänna det som regeringen förordar om att det skall

finnas två alternativa återbetalningssystem, dels ett

inkomstrelaterat system, dels ett annuitetslånesystem (avsnitt

7.1),

4. godkänna det som regeringen förordar om de huvudsakliga

principerna för ett annuitetslånesystem (avsnitt 7.4),

5. godkänna det som regeringen förordar om avskrivning av

studielån (avsnitt 7.5),

6. godkänna det som regeringen förordar om oförändrade

återbetalningsvillkor för den som uppburit studielån enligt

nuvarande regler (avsnitt 7.6).

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1993/94:156

1993/94:Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:156.

1993/94:Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studier vid folkhögskolor.

1993/94:Sf49 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i 4 kap. 24 a och b § studiestödslagen (1973:349) enligt

vad i motionen anförts,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om två

alternativa betalningssystem,

3. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om de

huvudsakliga principerna för ett annuitetslånesystem enligt vad

i motionen anförts,

4. att riksdagen avslår det som regeringen förordar om

avskrivning av studielån enligt vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en parlamentarisk utredning av

studiestödssystemet.

1993/94:Sf50 av Arne Jansson (nyd) vari yrkas att riksdagen

avslår proposition 1993/94:156.

1993/94:Sf51 av Fanny Rizell och Tuve Skånberg (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om vikten av att se över och ta hänsyn

till hur olika trygghetssystem samspelar med

studiestödssystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att den flexibilitet som det delvis

nya studiesystemet ger möjlighet till utnyttjas,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att en minskad individuell

skuldsättning bör vara ett av huvudmålen för en fortsatt

reformering av studiestödssystemet.

Motion väckt med anledning av proposition 1993/94:150

1993/94:Fi55 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ett samordnat studiestöd för vuxna.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993/94

1993/94:Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet av att bibehålla och

förstärka stödet till vuxenstuderande vid våra folkhögskolor.

1993/94:Sf504 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om förslag till hur man inom studiestödssystemet kan premiera

slutförda doktorandstudier.

1993/94:Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om konsekvenserna av ersättningsnivån för

studiestöden svux, svuxa och ubl.

1993/94:Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om utformning och inriktning av ett förändrat

studiestödssystem.

1993/94:Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts om gymnasieelevernas ekonomiska situation.

1993/94:Sf517 av Elisabeth Persson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att korttidsutbildade skall ha

möjlighet att skaffa sig grundskole- och gymnasiekompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nivån på bidragsdelen för Svux och

Svuxa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om regler för svux och svuxa,

4. att riksdagen hos regeringen begär att medel från

Arbetsmarknadsfonden får tas i anspråk för att täcka särskilt

vuxenstudiestöd, för den som är berättigad till kontantstöd,

enligt vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en studiestödsgaranti för vuxna.

1993/94:Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om studiestöd för vuxenstuderande.

1993/94:Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åldersgräns för rätt till studiemedel.

1993/94:Sf525 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förtida återbetalning av studielån.

1993/94:Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet att samordna vuxenstudiestödet.

1993/94:Sf527 av Tuve Skånberg och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida

studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rekryteringen till högre studier,

2. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida

studiesystem som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett bättre studiestödssystem,

3. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida

studiestödssystem som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om meritprövning,

4. att riksdagen som riktlinjer för ett framtida

studiestödssystem ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om återbetalning av studielån.

1993/94:Ub365 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om nytt studiefinansieringssystem.

1993/94:Ub635 av Gudrun Norberg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att vidta lämpliga åtgärder för att få fler elever att

fullfölja sina studier vid universitet och högskolor och ta sin

examen.

1993/94:Ub903 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av det

framtida studiemedelssystemet ur ett rekryteringsperspektiv.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att ett nytt studiemedelssystem bör

utformas så att det tar hänsyn till kvinnors förutsättningar.

Utskottet

Ett reformerat studiestöd

I propositionen tar regeringen upp behovet av mer

genomgripande förändringar inom studiefinansieringssystemet. Den

analys som genomförts under de senaste åren visar enligt

regeringen att det finns allvarliga problem. De viktigaste

gäller rättviseaspekterna, de bristande incitamenten att

hushålla med studietiden och hålla nere skuldsättningen samt

statens risk för stora avskrivningskostnader. De beräkningar som

gjorts av den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som

bereder dessa frågor, Studiestödsberedningen, tyder på att

kostnaderna för avskrivningar kommer att stiga påtagligt i

framtiden och att de kan komma att uppgå till mellan en halv och

två miljarder kronor årligen. Det är enligt regeringen önskvärt

att en bred uppslutning nu kan uppnås kring den nödvändiga

förnyelsen av systemet, och regeringen anser därför att en

utredning med parlamentarisk representation bör tillkallas. En

reformering av studiestödssystemet bör enligt regeringen ta

fasta på följande.

En långsiktigt förbättrad stimulans till utbildning. Den

huvudsakliga metoden bör vara att minska risken för hög

skuldsättning, vilket kan göras såväl med goda incitament till

effektiva studier och minskat låntagande som med en höjd

bidragsandel.

En större rättvisa. Det kan åstadkommas genom högre grad av

enhetlighet i systemet såsom att studier på samma nivå och med

samma inriktning i princip ger samma stöd. Därvid bör också

samspelet med andra trygghetssystem och stödformer beaktas.

Behovet av att stimulera fördjupningsstudier. Därvid bör bl.a.

olika inslag av premier eller avskrivningar kunna prövas.

De statsfinansiella restriktionerna. Statens kostnader för

utbildning, innefattande såväl de direkta utbildningskostnaderna

som studiestödet, bör ses som en helhet. Därav följer att

fördelningen dem emellan inte är given. Medlen för studiestöd

bör kunna utnyttjas mer effektivt och ökade

avskrivningskostnader undvikas.

I utredningsarbetet bör vidare behandlas frågor som

inkomstprövningsreglerna och det s.k. fribeloppets nivå, antalet

terminer som studiestöd skall kunna beviljas, den övre

åldersgränsen för rätt till stöd, utformningen av

prestationskraven för rätt till studiestöd m.m.

I propositionen går regeringen närmare in på utgångspunkterna

för det fortsatta reformeringsarbetet.

Enligt regeringens mening är det befogat att kritisera de

olika offentliga stöden till studier för att de är orättvisa

eller som signalsystem inkonsekventa. Mycket talar därför för

att ett nytt system bör vara enkelt. Ett sådant system ger varje

individ samma möjligheter, samtidigt som information om

systemets regler och villkor kan ges största möjliga spridning.

Ett differentierat studiestödssystem riskerar däremot alltid

att bli godtyckligt, orättvist och byråkratiskt. En utgångspunkt

bör därför enligt regeringens mening vara att

studiestödssystemet skall vara lika för alla och generellt, om

inte mycket starka skäl talar för något annat.

Svårigheterna att åstadkomma ett enkelt system blir enligt

regeringen uppenbara om man vidgar perspektivet till att omfatta

de stöd som har andra motiv än utbildningspolitiska, framför

allt de arbetsmarknadspolitiska stöden. Å ena sidan är det

viktigt att människor i allmänhet stimuleras att höja sin

kompetens genom studier. Å andra sidan får den som är arbetslös

och uppbär ersättning från arbetslöshetskassan inte bedriva

studier, vilket motiveras av att vederbörande skall stå till

arbetsmarknadens förfogande och aktivt bör sträva efter ett

återinträde på arbetsmarknaden. Vidare får en arbetslös som väl

medgivits utbildning ofta ett stöd som visserligen kan vara

sämre än ersättning från arbetslöshetskassan, men som normalt

sett är betydligt bättre än vad den vanlige studeranden får.

Även om det alltså inte är sannolikt att ett helt

invändningsfritt system kan åstadkommas bör en fortsatt

beredning av studiestödsfrågorna enligt regeringens mening

beakta samspelet mellan studiestödet och de sociala

trygghetssystemen.

Studiestödssystemet är i dag generellt i den meningen att alla

som uppfyller villkoren får samma stöd. Det finns emellertid ett

betydande undantag från denna huvudprincip: det särskilda

vuxenstudiestödet (svux). Svux är avsett för dem som har den

kortaste utbildningen och är i störst materiellt behov av

stödet. Svux ger i flertalet fall den enskilde studeranden ett

betydligt gynnsammare stöd än vad som kan utgå i form av

studiemedel. Svux ger därmed upphov till betydande

rättviseproblem. Vissa elever i en och samma utbildning kan ha

svux, medan många andra, ofta med samma bakgrund och samma

kompetensbehov, får nöja sig med studiemedel. Även om således

orättvisan i svuxkonstruktionen framstår som påtaglig är den

bakomliggande kompensatoriska avsikten ofta välmotiverad. Detta

gäller särskilt dem som inte har grundskolekompetens. En

strävan bör enligt regeringen vara att hitta en mera generell

och rättvis stödform för denna grupp.

De utbildningspolitiskt betingade studiestöden skall främja

individuella utbildningsinvesteringar i allmänhet, och mycket

talar enligt regeringen för att man också i fortsättningen bör

undvika att genom variationer i utformningen av stödet försöka

främja andra mer specifika utbildningspolitiska mål. Stödet bör

dock utöver sin mer allmänna uppgift kunna främja en effektiv

kunskapsinhämtning och stimulera till god hushållning. Härigenom

kan vinster göras både genom en minskad skuldsättning för den

enskilde och minskade kostnader för staten.

Studiestödet skall vidare kunna stimulera till mer allmänna

fördjupningsstudier. I proposition 1993/94:177 Utbildning och

forskning -- kvalitet och konkurrenskraft har regeringen lagt

fast riktlinjer för utvecklingen av den eftergymnasiala

utbildningen. Av särskild betydelse är här bl.a. att öka antalet

studerande som vill skaffa sig fördjupade kunskaper inom långa

utbildningar. Det finns således enligt regeringens uppfattning

anledning att överväga att i studiestödssystemet föra in element

som verkar i denna riktning.

Problemet med den ökande skuldbördan gäller både den enskilde

och staten. Det är enligt regeringen viktigt att den subvention

som ingår i stödsystemet nu görs så tydlig som möjligt och

strikt hålls isär från den del som utgör lån. Subventioner i

form av t.ex. avskrivning av studielån är ineffektiva och kan

dessutom i vissa fall leda till en onödigt hög skuldsättning.

Det enklaste sättet att få ner skuldsättningen är annars att

sänka totalnivån. Detta kan å andra sidan medföra svårigheter

för vissa studenter att klara uppehället. En annan möjlighet är

att med olika förändringar stimulera till effektiva och

målinriktade studier. Exempel på sådana åtgärder är att låta

studenternas prestationer påverka bidragsnivån.

I propositionen lägger regeringen också fram förslag till

åtgärder som skall beslutats nu för att i ett första steg

förändra studiestödsfinansieringen. Det utredningsarbete som

redan genomförts visar enligt regeringen på möjligheter att

redan nu genomföra betydande förbättringar av

incitamentsstrukturen. Samtidigt står det klart att problemen

med obalanserna i återbetalningssystemet accentueras för varje

år. Till dessa förslag återkommer utskottet i det följande.

I ett antal motioner lämnas synpunkter på hur ett reformerat

studiestödssystem bör vara utformat.

I motion Sf512 av Birgitta Dahl m.fl. (s) lägger motionärerna

fram förslag till ett nytt studiestödssystem. De erinrar om att

dagens system är resultatet av en lång rad beslut som

statsmakterna fattat under årens lopp. Genom den strikta

sektorsindelningen i samhället har olika lösningar valts för

olika typer av utbildning. Även inom det reguljära

utbildningsväsendet har man valt att skapa nya stöd för att möta

nya behov. Detta har enligt motionärerna lett fram till en i

stora delar ohållbar situation. De viktigaste bristerna är

enligt dem orättvisorna, den splittrade bilden, bristen på

stimulans till effektiva studier, detaljregler som kan skapa

konflikter och ett återbetalningssystem i obalans. Grunden för

det nya system som motionärerna föreslår är att det skall

möjliggöra alla slags studier samtidigt som det rymmer

möjligheter till att särskilt stimulera vissa angelägna studier

och/eller vissa i utbildningshänseende eftersatta grupper av

studerande. Sådana stimulanser i systemet kan med hänsyn till

ändrade förutsättningar eller behov med lätthet ändras över

tiden genom politiska beslut. Genom att systemet är flexibelt

blir det enligt motionärerna inte längre nödvändigt att skapa

nya studiestöd för att möta nya eller ändrade behov.

Motionärernas förslag innebär att ett schabloniserat

grundbelopp som ungefär motsvarar dagens studiemedel skall utges

till alla studerande i högskolan och till studerande mellan 20

och 25 år i grundläggande utbildning för vuxna och gymnasial

utbildning. Det grundbeloppet skall knytas till t.ex.

dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen. Studerande som är

äldre än 25 år och som går i grundläggande utbildning för vuxna

eller i gymnasial utbildning föreslås få ett tilläggsbelopp som

är så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den

faktiska dagpenningen från a-kassan. Om den studerande inte

tillhör a-kassa eller har en dagpenning understigande a-kassa

skall studiestödet vara lika med grundbeloppet. I framtiden bör

det enligt motionärerna övervägas om det totala beloppet något

bör överstiga det passiva kontantstödet för att ge en stimulans

till studier.

Motionärerna anser att bidragsdelen i de framtida studiemedlen

bör höjas till 50 % av totalbeloppet. På grund av de avsevärda

kostnader som detta skulle medföra anser de att man i en första

etapp kan överväga en höjning till 40 % av totalbeloppet. Med

hänsyn till motionärernas principiella ståndpunkt att ingen som

saknar utbildning motsvarande grundskolekompetens skall behöva

skuldsätta sig bör enligt deras mening hela grundbeloppet utges

som bidrag till 20--25-åringar och även tilläggsbeloppet utges

som bidrag till dem som är äldre. Detsamma bör gälla sådan

utbildning som anvisats i särskild ordning av

arbetsmarknadsskäl. När det gäller stödet på gymnasienivå bör

enligt motionärerna 20--25-åringar få bidrag motsvarande 40 %

av grundbeloppet. Äldre studerande bör få hela grundbeloppet i

bidrag och tilläggsbeloppet i lån om de läser basämnena svenska,

engelska, matematik och samhällskunskap men endast bidrag med 40

% av grundbeloppet och resten av detta och tilläggsbeloppet i

lån om de läser andra ämnen. På sikt bör även tilläggsbeloppet

för studerande över 25 år som läser basämnena utges som bidrag.

Motionärerna anser också att finansieringen av studier på vissa

yrkestekniska högskolelinjer och vissa lärarutbildningar på

högskolan bör kunna lösas på lämpligt sätt enligt deras modell

för att möjliggöra en fortsatt rekrytering till dessa

utbildningar.

Det av motionärerna föreslagna studiestödet skall i teknisk

mening och beräkningsmässigt vara ett timbaserat stöd. För

grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial nivå

skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av

heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för

högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och 100

% av heltidsstudier.

För att studiestödsresurserna skall användas så effektivt som

möjligt föreslår motionärerna att antalet terminer med

studiestöd skall begränsas utom vid studier på grundläggande

nivå. För studier i basämnen på gymnasial nivå bör studiestöd

under högst tre terminer normalt vara tillräckligt, med

möjlighet till studiestöd för ytterligare någon termin efter

individuell prövning. Studiestödet för denna extra termin kan

eventuellt innehålla ett visst inslag av lån för att markera

vikten av målinriktade studier samtidigt som det ger utrymme för

hänsynstagande till individers olika förutsättningar. För övriga

studier på gymnasial nivå och för studier på eftergymnasial nivå

bör studiestöd utges utan prövning i sammanlagt högst tio

terminer. Vid särskilda skäl, såsom t.ex. studier på gymnasial

nivå som är en förutsättning för eller har ett direkt samband

med fortsatta studier på eftergymnasial nivå, längre

utbildningar på eftergymnasial nivå eller kombinationer av

utbildningar och påbyggnadsutbildningar som bedöms vara

värdefulla, skall studiestöd kunna erhållas för längre tid än

enligt den generella regeln.

Motionärerna anser att det också bör finnas en meritprövning

inom systemet. Riktlinjerna för denna bör vara att den

studerande skall ha uppnått 35 poäng per läsår för att få rätt

till fortsatt studiestöd. De anser vidare att det inom systemet

bör finnas en behovsprövning av samma slag som den som i dag

gäller inom studiemedelssystemet. Därvid bör reduktionen för

inkomster över fribeloppsgränsen höjas från nuvarande 50 till 60

% och reduktionen bör alltid först drabba lånedelen.

Motionärerna räknar med att den övre gränsen för barnbidrag

kommer att höjas till 18 år eftersom praktiskt taget alla

ungdomar genomgår treårig gymnasieutbildning. Därefter bör

studiestöd för gymnasiestudier fram t.o.m. vårterminen det år då

den studerande fyller 20 år lämnas inom ramen för den av

motionärerna skisserade modellen. Motionärerna föreslår också

att den övre åldersgränsen för rätt till studiestöd skall höjas

till 50 år med möjlighet till en bedömning av behovet av

utbildning och stöd i huvudsak på arbetsmarknadspolitiska

grunder även i åldrarna 50 till 60 år.

Enligt motionärerna bör ett statsbidrag för

rekryteringsfrämjande åtgärder återinföras liksom möjligheten

att överklaga beslut om studiestöd. För det senare ändamålet bör

en särskild överklagandenämnd, skild från CSN, inrättas. I

nämnden bör sitta företrädare för de studerande,

utbildningsanordnarna och arbetslivet.

I samband med detaljutformningen av motionärernas förslag bör

också de komplexa studiestödsreglerna bli föremål för en

genomgripande översyn, varvid frågan om ansvarsfördelningen vad

avser regelverket mellan riksdag, regering och myndighet bör

analyseras.

Motionärerna anser att det nuvarande återbetalningssystemet i

princip och i sina huvuddrag är bra. De förändringar som

motionärerna föreslagit för tilldelning av studiestöd gör det

dock möjligt att skärpa återbetalningsvillkoren något. De menar

att en skärpning också är nödvändig för att uppnå en bättre

balans mellan in- och utflöde i systemen. Den årliga avgiften i

återbetalningssystemet föreslås höjd från fyra till fem procent

av den sammanräknade inkomsten vid inkomster över den s.k.

brytpunkten i skattesystemet. Vid inkomster över 300 000 kr bör

avgiften sättas till sex procent. Något behov av avskrivning av

studiemedel vid gymnasiala studier som följts av eftergymnasiala

finns enligt motionärerna inte om deras förslag till

studiestöd under sådana studier genomförs. Motionärerna anser

vidare att man bör överväga en ordning där den som erhåller

studiestöd i åldrarna 50 till 60 år skall vara

återbetalningsskyldig i 15 år.

I motionen begärs ett tillkännagivande om vad motionärerna

anfört om utformning och inriktning av ett förändrat

studiestödssystem.

I motion Sf49 yrkande 5 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ställer

sig motionärerna positiva till regeringens förslag om en

parlamentarisk utredning med uppgift att reformera studiestödet

men har invändningar när det gäller inriktningen och begär

därför ett tillkännagivande till regeringen. Utredningen bör

enligt deras mening utgå från ambitionen att studier i högre

grad än i dag skall likställas med arbete och att goda

ekonomiska villkor skall gälla under studietiden. De avvisar

tanken på att längre utbildningar skall leda till särskilda

subventioner. Däremot bör det övervägas om det ur stödsynpunkt

så problematiska uppsatsarbetet kan premieras i någon form.

Härigenom uppnås att studenterna genomför sina uppsatser

snabbare samtidigt som studenter som väljer att läsa utan

traditionell examen inte missgynnas. I utredningens uppdrag bör

enligt motionärerna ingå att ge förslag på ett stödsystem av

studielönekaraktär. Särskild uppmärksamhet bör härvid ägnas

personer utan grund- och gymnasiekompetens. Vidare bör det ingå

att föreslå förstärkningar av studenternas allmänna

socialförsäkringsskydd och att se över deras sjukförsäkring. En

förbättring av föräldraförsäkringen för studerande och personer

som just avslutat sina studier bör också övervägas. Utredningen

bör till sig knyta sakkunniga studeranderepresentanter från

såväl högskoleområdet som folkhögskolor och komvux. Den skall

vidare enligt dessa motionärer ha en jämn könsfördelning.

Även i motion Sf527 yrkandena 1--4 av Tuve Skånberg och Fanny

Rizell (kds) begärs tillkännagivanden om riktlinjer för ett

reformerat studiestödssystem. Motionärerna anser att

studiemedelssystemet inte är utformat på ett sätt som garanterar

systemets hållfasthet för framtiden. Detta gäller framför allt

räntebildningen, vilket medfört att återbetalningstiderna ökat

avsevärt med risk för stora avskrivningar av skulder i

framtiden.

Motionärerna förespråkar ett generöst beskattat bidrag med

möjlighet till kompletterande lån för att ge alla studerande

rimliga levnadsvillkor. Inom dagens ekonomiska ramar bör därför

målsättningen vara att lägga bidraget på en nivå som inte verkar

snedrekryterande. Samtidigt anser de att det inte finns utrymme

för några större höjningar av nivån på totalbeloppet utan de

grupper som kan förutses ha svårt att klara sig på dagens

tilldelningsnivå, t.ex. småbarnsföräldrar, bör i första hand

stödjas med generella åtgärder utanför studiestödssystemet.

Enligt motionärerna är det viktigt att det även i framtiden

blir möjligt för vuxenstuderande att komplettera grundskole- och

gymnasieutbildning på goda villkor, varför de förordar

differentierade bidragsnivåer i tre steg, där de som läser på

grundskolenivå får det förmånligaste stödet. Möjligheterna att

bryta ut boendedelen i stödet till ett speciellt lån eller

bidrag, utan att incitamenten minskar för att hålla nere

boendekostnaden, bör prövas. För att förbättra möjligheterna att

hålla nere skuldsättningen genom arbete bör enligt motionärerna

fribeloppet höjas och för att inte missgynna dem som väljer en

längre utbildning bör man också överväga att göra lånet

räntefritt under studietiden. Lånen bör inte heller skrivas upp

under värnpliktstiden. Meritprövningen bör enligt motionärerna

till viss del kunna anpassas till olika utbildningars karaktär.

Prövningen bör utgå från en rimlig studietakt, men tillåta att

man misslyckas en termin om man visat goda studieresultat

tidigare. Kraven på studietakt bör börja på en lägre nivå för

att öka under senare delar av utbildningen. Motionärerna anser

att rätten till lån bör frikopplas från rätten till bidrag för

att ge studenter som inte klarar kraven en chans att komma igen.

T.ex. kunde ett halvt bidrag utges med möjlighet att komplettera

med ytterligare lån. För att inte riskera en alltför hög

skuldsättning bör enligt motionärerna antalet terminer begränsas

och, om studierna tas igen med mer än full studietakt,

avskrivningar av lånet kunna göras. Motionärerna är positiva

till en utbildnings- eller examenspremie, men kostnaden för

denna får inte vara så stor att den äventyrar möjligheterna att

skapa ett i övrigt rimligt system. Den nuvarande möjligheten

till avskrivning av lån för studier på grundskole- eller

gymnasienivå vid fortsatt högre utbildning bör finnas kvar.

Vad avser återbetalningssystemet anser motionärerna att man

bör öka effekten av återbetalning efter förmåga genom att ha en

trappa, där höginkomsttagare betalar en högre andel av sin lön

än vad låginkomsttagare gör. Marginaleffekterna bör dock

studeras noga. Det bör även, anför motionärerna, vara möjligt

för den enskilde att genom en individuell annuitetsplan betala

tillbaka snabbare. För att undvika subventioner i lånesystemet

och för att betona individens ansvar för lånet bör detta inte

skrivas av vid 65 års ålder. Däremot anser motionärerna att

lånet bör skrivas av när låntagaren avlider.

Samma motionärer understryker i motion Sf51 yrkandena 1--3

ånyo vikten av att utredningen ser över och tar hänsyn till hur

olika trygghetssystem samspelar med studiestödssystemet. Den

flexibilitet som anpassningen av studiebidraget till

studieresultaten ger bör enligt motionärerna utnyttjas i den

fortsatta utvecklingen av studiestödet. Man bör enligt

motionärerna kunna tillåta större förseningar i dag och ge

studenterna möjlighet att med hjälp av en högre andel lån komma

igen efter en misslyckad termin. Motionärerna framhåller

slutligen i denna motion att ett av de viktigaste målen för en

fortsatt reformering av studiestödssystemet måste vara att

minska den individuella skuldsättningen.

Tillkännagivanden om riktlinjer för ett nytt

studiefinansieringssystem begärs likaså i motion Ub365 yrkande

16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd). Motionärerna vill ersätta

dagens olika studiefinansieringssystem med ett enda system som

skall möjliggöra för alla medborgare att skaffa sig den

utbildning de önskar och som skall vara lika för alla och

rättvist. Samma system skall gälla för alla vuxna, med vilka

motionärerna avser personer som fyllt 18 år, oavsett om

vederbörande studerar på grundskole/gymnasienivå eller på

högskolenivå. Stödet skall enligt motionärerna bestå av två

delar, en bidragsdel lika för alla och en lånedel som kan

variera efter individuella behov och önskemål, men med ett

lånetak såväl per år som per individ. Lånet, som de anser skall

löpa med mycket låg avdragsgill ränta, skall återbetalas enligt

regler som uppmuntrar till snabb återbetalning.

Avskrivningsregler skall finnas som reglerar eventuella

orimligheter som kan uppstå i återbetalningsskyldigheten.

Björn Samuelson m.fl. (v) begär i motion Ub903 yrkande 6 att

det framtida studiemedelssystemet utvärderas ur ett

rekryteringsperspektiv. Motionärerna framhåller att ett system

med låga studiemedel och högre framtida lön leder till ett ökat

föräldraberoende under studietiden, vilket direkt försämrar

rekryteringen av studieovana ungdomar. De menar att det dessutom

är troligt att studenter från lägre socialgrupper är känsligare

för den "risk" som en investering i studier (och studieskulder )

innebär. Många fler än i dag skulle enligt motionärerna undvika

att söka sig till högskolan om det fanns en risk att misslyckas

med utbildningen och stå kvar med betungande skulder.

I motion Sf515 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s)

framhålls att kostnaderna för att ha barn i gymnasiet ökat till

följd av besparingar inom studiehjälpen och avgifter inom

gymnasieskolan. Motionärerna anser att en översyn bör ske av

gymnasielevernas ekonomiska situation. Möjligheterna att stärka

barnfamiljernas ekonomiska situation bör enligt motionärerna

prövas inom ramen för det familjepolitiska stödet och

studiefinansieringen, varvid såväl bostadsbidragens som

underhållsbidragens konstruktion bör studeras.

I ytterligare motioner tar motionärerna upp frågor om stödet

till vuxna studerande.

I motion Sf509 av Leo Persson m.fl. (s) tar motionärerna upp

problemen med en riktig avvägning av stödnivån inom svux, svuxa

och ubl. Enligt motionärerna är ett bidrag på 50 % av tidigare

lön inte tillräckligt för att klara försörjningen under studier

och den tilltagande medvetenheten om skuldsättning har gjort att

många inte vågar ta lån. Resultatet är enligt motionärerna att

alltför många av rena överlevnadsskäl väljer att övervintra på

den ersättning som a-kassan ger i stället för att ta del av det

utbildningsutbud som skulle kunna förbättra utsikterna till

arbete.

I motion Sf503 av Hans Göran Franck och Thage G Peterson (s)

varnar motionärerna för försämringar av stödet för vuxna som går

i folkhögskola. I den situation som Sverige befinner sig i har

folkhögskolorna fått förnyade och utvidgade uppgifter att ordna

kurser för arbetslösa i olika åldrar. Att då försämra stödet för

de vuxenstuderande genom att, som antyds i studieberedningens

rapport Hur förändra dagens studiefinansieringssystem, avskaffa

svux och svuxa är enligt motionärerna inte rimligt. Det är ett

rättvisekrav att vuxna får ett generöst stöd som gör det möjligt

att uppnå i vart fall grundskolekompetens. I rådande läge finns

det enligt motionärerna all anledning att bibehålla och stärka

stödet till de vuxenstuderande.

I motion Sf517 yrkandena 1--5 av Elisabeth Persson m.fl. (v)

framhålls att de allra flesta vuxna har ett försörjningsansvar

som gör det omöjligt för dem att finansiera grundläggande

studier med lån. Vuxna korttidsutbildade som vill studera på

grund- och gymnasieskola måste därför enligt motionärerna ha ett

förmånligare studiestöd än ungdomar. Därvid måste även vuxnas

kostnader för boende och barn vägas in vid fastställande av

studiestödsnivåerna. På sikt anser motionärerna att det bör

införas en vuxenstudiestödsgaranti för grundutbildning

motsvarande treårigt gymnasium. Bidraget inom denna garanti bör

successivt höjas till samma nivå som arbetslöshetsersättningen.

Motionärerna framhåller också att så länge svuxa är lägre än

arbetslöshetsersättningen innebär det inga reella merkostnader

för staten att överföra arbetslöshetsersättning till

vuxenstudiestöd, utan i stället sparar staten utgifter. De

föreslår också att ersättningsnivån inom svux och svuxa nu höjs

till 75 % av arbetslöshetsersättningen och anför, i polemik med

de tankar som redovisats i studieberedningens rapport Hur

förändra dagens studiefinansieringssystem, att åldersgränsen för

vuxenstudiestöd bör vara 50 år med möjlighet till dispens och

att stöd bör kunna erhållas för två års grundskolestudier och

minst två terminers gymnasiestudier.

I motion Sf526 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begärs ett

tillkännagivande om behovet av att samordna vuxenstudiestödet.

Motionärerna menar att det ur samhällsekonomisk synpunkt är

förkastligt att en a-kasseersättning ger mer gynnsam

privatekonomi än sysselsättningsbefrämjande åtgärder som t.ex.

studier. Totalbeloppet för ett framtida vuxenstudiestöd bör

därför ligga något över jämförbar a-kasseersättning och utformas

enligt följande. Vuxenstudiestödet skall kunna beviljas sökande

som fyllt 25 år eller förvärvsarbetat i fyra år. Stödet skall

bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppets

bidragsdel skall motsvara 75 % av den faktiska

a-kasseersättningen och vara skattepliktig, medan

tilläggsbeloppet skall utgöras av en icke skattepliktig lånedel

på 35 % av a-kasseersättningen. Ett extra tilläggsbelopp skall

utgöras av en likaså icke skattepliktig lånedel som beviljas

endast när grundbelopp och tilläggsbelopp inte uppgår till

lägsta totalbelopp 5 560 kr/mån. efter skatteavdrag. För

studier i grundläggande vuxenutbildning skall enligt

motionärerna utges grundbeloppet och skattepliktigt

tilläggsbelopp och för gymnasial utbildning grundbelopp och

tilläggsbelopp i form av ett icke skattepliktigt lån. Vid

avslutad gymnasial vuxenutbildning med uppnått godkänt resultat

skall 35 % av lånedelen avskrivas och vid avslutad

eftergymnasial utbildning med godkänt resultat skall den

resterande låneskulden från gymnasieutbildningen avskrivas.

I andra motioner framställs yrkanden som tar sikte på enskilda

frågor inom studiestödssystemet.

Frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel tas

upp i motion Sf520 av Anita Jönsson och Berit Oscarsson (s).

Motionärerna, som bl.a. framhåller att det ofta är kvinnor som

söker sig till utbildning när de blivit äldre, begär ett

tillkännagivande om att regelsystemet för studiemedel bör

utformas så att det stimulerar till utbildning oberoende av

ålder. I motion Sf519 av Kristina Svensson och Anita Persson

(s) framhåller motionärerna att en vuxenutbildning av god

kvalitet är av särskilt stor betydelse för kvinnorna. När barnen

är vuxna vill många kvinnor utbilda sig eller vidareutbilda sig

för nya arbetsuppgifter. För många kvinnor dröjer det länge

innan de praktiska förutsättningarna gör det möjligt för dem att

ta itu med studier. Motionärerna anser därför att det är oroande

med förslag som går ut på att sänka åldern för studiestöd, och

de motsätter sig en sådana sänkning och vill i stället se

förslag som underlättar för kvinnor över 40 år att studera.

Karin Starrin m.fl. (c) begär i motion A815 ett tillkännagivande

om att ett nytt studiemedelssystem bör utformas så att flickor

inte avskräcks från högre utbildning. Motionärerna framhåller

att det också är viktigt att kvinnliga doktorander och

forskarstuderande ges förutsättningar att fullgöra sina studier

även om avbrott för barnafödande görs.

I två motioner, Sf504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) och Ub635

av Gudrun Norberg m.fl. (fp), tar motionärerna upp möjligheterna

till premiering av slutförda studier. I den förstnämnda motionen

begärs förslag från regeringen om hur slutförda doktorandstudier

skall kunna premieras genom t.ex. avskrivning av halva

studieskulden. I den senare motionen framhålls att ett sätt att

stimulera elever till att ta examina är att få en del av

studieskulden avskriven efter fullföljd examen. Möjligheten

skulle gälla även äldre elever som av olika anledningar inte

tagit någon examen, men som genom en avskrivning skulle

stimuleras att fullfölja studierna. Motionärerna begär ett

tillkännagivande om att regeringen skall vidta lämpliga åtgärder

för att få fler elever att fullfölja sina högskolestudier.

I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)

förordar motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den

nuvarande begränsningen av svuxa till två terminers studier på

gymnasienivå skall omvandlas till en gräns på fyra terminer.

Enligt utskottets mening visar den probleminventering som

genomförts i Centrala studiestödsnämndens långtidsbedömning, i

rapporten Målrelaterade statsstipendier och av

Studiestödsberedningen att det finns ett behov av förändringar

inom dessa system. Som regeringen framhållit och som framgår av

vad motionärerna anför finns det en mängd problem som måste

lösas. Samtidigt innebär det rådande ansträngda statsfinansiella

läget att det inte finns utrymme för lösningar som ställer ökade

krav på finansieringen av dessa system. Vidare ställer de

hotande obalanserna i återbetalningssystemet ytterligare krav på

restriktivitet. Trots denna begränsning anser utskottet att det

finns goda möjligheter att komma till rätta med de problem som

föreligger, men detta förutsätter att en grundläggande enighet

kan nås kring de problemlösningar som väljs. Utskottet välkomnar

därför regeringens planer på en utredning med parlamentariska

inslag med uppgift att fortsätta beredningen av dessa frågor.

Som framgår av motionerna finns redan i dag utvecklade förslag

till alternativa former för ett reformerat studiestödssystem.

Enligt utskottets mening utgör dessa förslag en tillgång för

utredningen och bör tillsammans med de utgångspunkter som

regeringen angivit utgöra en grund för det fortsatta arbetet.

Utskottet ser inte någon anledning att nu ta ställning för eller

emot de idéer som lagts fram och avstyrker därför motionärernas

yrkanden om att riksdagen skall ställa sig bakom de framlagda

förslagen.

Utskottet utgår ifrån att utredningen på sedvanligt sätt

kommer att analysera och redovisa effekterna av de förslag som

läggs fram och ser därför inte heller någon anledning till

tillkännagivanden om behovet av en prövning av

rekryteringseffekter eller effekterna på familjer med elever i

gymnasieskolan. Utskottet avstyrker därför även dessa

motionsyrkanden.

Sammanläggning av svux och svuxa

I motion Fi55 yrkande 1 av Birgitta Dahl m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att de många olika formerna för studiestöd

till vuxna förorsakar problem. För att förbättra samordningen

bör enligt motionärerna svux och svuxa slås samman till en

stödform. Åtgärden kan enligt motionärerna genomföras inom ramen

för nuvarande ekonomiska resurser.

Utskottet är medvetet om att de olika formerna för vuxenstöd

nu ger upphov till svåra problem. Bakgrunden är att de som söker

studiestöd i många fall väljer att ansöka om alla de stöd som

står till buds: studiemedel, svux, svuxa och ubl. Flera av dessa

stöd förutsätter i praktiken att CSN kontaktar

arbetslöshetskassor, utbildningsanordnare m.fl. en eller flera

gånger innan beslut fattas i ärendet. Med det stora antal

sökande som gäller i dag är belastningen mycket stor, och

situationen förvärras nu kraftigt av att en överväldigande

majoritet numera väljer att ansöka om mer än ett stöd. Antalet

byten av stödform har också ökat. Mångfalden stödtyper leder

också till problem för de enskilda. Det är inte ovanligt att

studerande i första hand söker studiemedel därför att detta ger

möjlighet att direkt få ut ett stort förskottsbelopp. När det

senare visar sig att sökanden har rätt till det mycket

förmånligare svux eller svuxa måste en avräkning ske av det

utbetalade beloppet. I denna situation förekommer det att

studerande med dålig ekonomisk situation väljer att avstå från

det förmånligare stödet med den högre skuldsättning som detta

för med sig.

En av de avgörande orsakerna till de problem som nu uppkommit

är de många stödtyperna, och utskottet kan därför instämma i vad

som anförs i motion Fi55 om behovet av en bättre samordning på

detta område. Enligt utskottets mening är det fråga om ett akut

problem som kräver en snabb lösning, och utskottet har därför

övervägt alternativet med en omedelbar lagändring. Med hänsyn

till att en samordning av dessa stöd skulle innebära ett

förhållandevis stort ingrepp som inte bör genomföras i form av

ett utskottsinitiativ har utskottet valt att avstå från denna

utväg.

Enligt utskottets mening bör den aviserade utredningen med

förtur behandla de problem som de många olika formerna av

vuxenstudiestöd ger upphov till för både enskilda och

myndigheter och snarast lägga fram ett förslag. Inriktningen bör

vara att ett sådant förslag skall träda i kraft den 1 januari

1995. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Med det anförda tillgodoses i allt väsentligt motion Fi55

yrkande 1.

Premier vid snabb återbetalning av studielån

Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) begär i motion Sf525 ett

tillkännagivande om att regeringen i syfte att stimulera en

snabb återbetalning av studielån bör besluta om lämpliga

premievillkor för frivillig återbetalning av studielån som

beviljats såväl före som efter den 1 januari 1989.

Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta

beslut om den typ av åtgärder som motionärerna föreslår.

Utskottet ser inte någon anledning att frångå denna ordning och

avstyrker därför motionsyrkandet.

Studiebidrag i förhållande till prestation

I propositionen lägger regeringen fram förslag som grundar sig

på den utredning som genomförts i syfte att analysera problemen

och möjligheterna till förändringar inom studiestödssystemet.

Bakgrunden till att regeringen redan nu föreslår att ett första

steg tas i reformeringen av studiestödssystemet är att

utredningsarbetet visar på att det finns möjligheter att med

olika åtgärder förbättra incitamenten till hushållning med

studiemedlen och studietid. En åtgärd som har denna effekt är

att avpassa studiebidraget till studiernas omfattning och

regeringen föreslår att en sådan förändring genomförs med verkan

fr.o.m. den 1 juli 1995.

Regeringens förslag innebär för studerande vid universitet och

högskolor att studiebidragets storlek fr.o.m. andra terminen

skall påverkas av tidigare uppnådda studieresultat i form av

avklarade poäng. Avsikten är att studiebidrag skall kunna lämnas

även för poäng som innebär en återhämtning av en tidigare

försening. Mellanskillnaden mellan studiebidraget och

studiemedlens totalbelopp kan utgöras av studielån. För

studerande i övrig studiemedelsberättigande utbildning lämnas

studiebidrag under den tid som motsvarar utbildningens totala

omfattning och längd enligt fastställd studieplan. Den som

försenas i studierna kan beviljas studielån. Regeringen anför

att det är angeläget att effekterna för utbildningar med en

annorlunda uppläggning, inverkan på rekryteringen till

utbildning samt samspelet med andra stödformer och

trygghetssystem följs noggrant. Rapporteringen bör ske i samband

med de fördjupade anslagsframställningarna.

I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) anför motionärerna

att de i motion Sf512 redovisat riktlinjer för ett sammanhållet

studiefinansieringssystem och yrkar med hänvisning till dessa

riktlinjer att propositionen i dess helhet avslås. På ett antal

punkter skulle enligt motionärerna de förslag som regeringen

lägger fram allvarligt försvåra möjligheterna till samordning

och tydlighet. Dessutom saknas ett sakligt underlag för att

fatta beslut. Mot bakgrund av att en utredning med

parlamentariska inslag kommer att tillsättas och då de förslag

som regeringen lägger fram inte skall träda i kraft förrän den 1

juli 1995 resp. den 1 januari 1996 saknas enligt dessa

motionärer skäl att nu bryta ut vissa delar ur helheten. När det

gäller förslaget om studiebidrag efter prestation finns det

enligt motionärerna inte heller någon analys av de

administrativa konsekvenserna. Förslaget ger upphov till ett

ökat antal kontakter från studiestödsmyndighetens sida både med

de studerande och med ett stort antal självständiga

utbildningsanordnare. Dubbla prövningar blir nödvändiga eftersom

man först skall uppfylla dagens meritkrav för att över huvud

taget få stöd. Det blir enligt motionärerna troligen ett

krångligt och otydligt system. Frågan är också hur det påverkar

rekryteringen av studieovana grupper och valet av de svårare

utbildningarna.

Också i motion Sf49 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

avvisar motionärerna regeringens förslag att koppla ihop

studieresultatet med rätten till studiebidrag. Enligt dessa

motionärer är det en viktig princip att studiebidraget skall

vara så neutralt som möjligt i relation till utbildningen. Det

tänkande som ligger bakom regeringens förslag är enligt

motionärerna helt främmande för en kvalitativ syn på högre

utbildning. En bestraffning av studenter som inte uppnått vissa

poängkrav gynnar inte kvaliteten på studierna utan ger signalen

att så snabbt och effektivt som möjligt ta sig igenom studierna

och hellre jaga poäng än goda kunskaper. Det är vidare en viktig

princip att man skall undvika att dela upp studenterna i lyckade

och misslyckade. Pressen att nå goda resultat är tillräckligt

stor redan i dag. Ett genomförande av förslaget skulle också

leda till en förstärkning av snedrekryteringen till studier.

Upplåningen avskräcker ungdomar från studieovana miljöer i

högre grad än andra. Även dessa motionärer anser att ett

genomförande av förslaget riskerar att ge upphov till

administrativa problem.

Slutligen yrkas också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd)

avslag på propositionen i dess helhet. Motionären framhåller att

man inom Ny demokrati presenterat förslag om förändringar i

studiestödssystemet med bl.a. ett samordnat vuxenstudiestöd. Ett

nytt system måste vara stabilt och inge förtroende. Mot bakgrund

av att en utredning kommer att tillsättas finns det inte heller

enligt denne motionär någon anledning att nu binda sig för

förändringar som sedan kan behöva omprövas.

Enligt utskottets mening är det bra att en parlamentarisk

utredning nu tillsätts för att se över studiestödet. Regeringens

förslag om att redan nu fatta beslut om ett första steg i

reformeringen av studiestödet anser utskottet sig emellertid

inte kunna tillstyrka. Som motionärerna framhåller är avsikten

att dessa förslag skall träda i kraft först den 1 juli 1995 och

det finns därför inte någon egentlig anledning att redan nu

fatta beslut i dessa frågor. Härtill kommer att regeringen

varken har redovisat något sakligt underlag för sina förslag

eller analyserat de administrativa konsekvenserna. Det enda som

sägs är att CSN skall få i uppdrag att utreda dessa. Enligt

utskottets mening bör utredningens möjligheter att fritt söka

finna lösningar på de problem som föreligger inte nu begränsas

genom olika delbeslut, och utskottet avstyrker därför

regeringens förslag om studiebidrag efter prestation.

Deltidsstudier i komvux m.m.

I propositionen föreslår regeringen vidare att studerande i

kommunal och statlig vuxenutbildning som bedriver studier på

minst halvtid skall kunna få studiemedel, särskilt

vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, i

förhållande till studiernas omfattning under terminen. Även i

denna del föreslås att ändringarna skall träda i kraft den 1

juli 1995. Bakgrunden är att nuvarande regler bygger på att

studiestöd utgår med antingen halvt eller helt belopp. Detta

fungerar bra i de flesta utbildningar. Finvuxutredningen har

emellertid konstaterat att många studerande i statlig och

kommunal vuxenutbildning, som bygger på ett kurssystem, fyller

upp med kurser som de inte behöver i syfte att komma upp i ett

poängtal som ger fullt studiestöd. När det gäller studiernas

omfattning anför regeringen att det är rimligt att utgå från de

regler om undervisningstimmar (poäng) som fastställs i

skolförfattningarna i stället för studiestödspoäng.

I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) konstaterar

motionärerna att detta förslag till en del överensstämmer med

vad de föreslagit i motion Sf512 om ett nytt

studiefinansieringssystem men att även denna fråga bör ses i ett

större sammanhang. Regeringens förslag bör därför enligt

motionärerna avslås.

Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att

förslaget avslås och hänvisar till att studiestödssystemet

kommer att utredas.

I motion Sf48 av Stina Gustavsson och Marianne Jönsson (c)

anför motionärerna -- såvitt nu är i fråga -- att den möjlighet

att få studiestödet anpassat efter studiernas faktiska

omfattning som föreslås för statlig och kommunal vuxenutbildning

också bör genomföras för folkhögskolorna.

Utskottet anser att regeringens förslag innebär ett för tidigt

ställningstagande till en fråga som bör kunna prövas av den

utredning som nu kommer att tillsättas. Utskottet avstyrker

därför regeringens förslag.

Som en följd av utskottets ställningstagande till regeringens

förslag avstyrker utskottet även yrkandet om ett

tillkännagivande beträffande deltidsstudier på folkhögskola.

Återbetalningssystemet

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen godkänner

de huvudprinciper som avses gälla vid en tänkt förändring av

återbetalningssystemet den 1 juli 1995. Obalanserna i

återbetalningssystemet accentueras för varje år, och det är

därför enligt regeringen viktigt att de förbättringar som är

aktuella genomförs så snart som möjligt. Som systemet fungerar i

dag finns risken att den övre lånegränsen för många uppfattas

som den sanktionerade nivån i fråga om levnadsomkostnader. Genom

att möjliggöra val mellan olika återbetalningsformer vinns

enligt regeringen flera fördelar. Valfriheten i sig är

betydelsefull. Olika individer har olika skuldaversion och olika

återbetalningspreferenser. En del vill inte vara skuldsatta

under längre tid och uppskattar därför en snabbare och hårdare

återbetalningsplan. Andra vill skjuta de stora betalningarna

framför sig till dess att de har blivit etablerade socialt och

på arbetsmarknaden. De nuvarande reglerna för återbetalning gör

att den enskilde har svårt att överblicka konsekvenserna av

skuldsättningen. Det finns också risk för ett onödigt högt

låneutnyttjande och därmed för stora avskrivningar i framtiden.

Det finns mot denna bakgrund anledning att erbjuda en väg där

inbetalningarna är lika stora under en bestämd

återbetalningstid: ett annuitetslånesystem. Återbetalningen av

annuitetslån bör enligt regeringen avpassas efter beloppets

storlek. För skulder under 50 000 kr bör perioden inte vara

längre än 10 år. För en skuld på 100 000 kr är 15 år rimligt. En

utgångspunkt bör vara att återbetalningsperioden bara i

undantagsfall är längre än 30 år. Annuiteter som sträcker sig

längre än till dess låntagaren fyller 70 år bör som regel inte

medges. Fram till återbetalningsperiodens början skall

räntedebiteringen följa de principer som gäller i dag. En icke

avdragsgill nettoränta läggs under denna period till

kapitalskulden. Under återbetalningsperioden löper lånet i

stället med en avdragsgill bruttoränta. Av propositionen framgår

att regeringen har för avsikt att utreda principerna för

upplåning och räntesättning av studielån. Härvid prövas bl.a. om

det finns skäl att överge principen att ränta skall baseras på

statens genomsnittliga upplåningsränta under föregående

treårsperiod.

Regeringen föreslår vidare att avskrivningen av studielån vid

65 års ålder skall upphöra. Den subvention som lämnas i form av

avskrivningar är otydlig för den enskilde, eftersom den inte är

förutsebar under studietiden, och den ger därmed inte de

rekryteringsfrämjande effekter som det finns skäl att förvänta

sig. Den kan dessutom stimulera till en onödigt hög

skuldsättning och långa studietider eftersom en del studenter

kan tänkas spekulera i att hela eller delar av studielånen

kommer att skrivas av. Problemet med en hög skuldbörda gäller

inte bara den enskilde, utan också långivaren -- staten och

skattebetalarna. Med oförändrade regler kommer högst sannolikt

statens utgifter för avskrivningar att stiga påtagligt i

framtiden. De beräkningar Studiestödsberedningen gjort tyder

på att kostnaderna kan komma att uppgå till ca en miljard kronor

årligen med nuvarande inflation och ränta. Med en realränta på

3--5 % kan årliga avskrivningar på mellan en halv och två

miljarder uppstå. Ett avskaffande av avskrivningen vid 65 års

ålder minskar denna statsfinansiella risk och ger samtidigt

tydliga incitament till den enskilde att hålla nere

skuldsättningen. Studielån skall fortfarande skrivas av vid

dödsfall och vid synnerliga skäl.

Regeringen redovisar också hur övergången till de nya

återbetalningsreglerna skall genomföras. Enligt regeringen bör

gälla att den som har lån enligt 1989 års regler för studier

före den 1 juli 1995 skall återbetala även nya lån enligt dessa

regler.

I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vänder sig

motionärerna även mot detta förslag. Enligt motionärerna måste

man vara särskilt varsam när det gäller förändringar i

återbetalningssystemen eftersom varje ändring i skärpande

riktning innebär att man skapar ett nytt system som fortlever

parallellt med det gamla under en mycket lång tid. Det är därför

enligt motionärerna otänkbart att nu fatta beslut om

förändringar. Man går då miste om möjligheten att ta ett

helhetsgrepp på systemet. Detta gäller enligt motionärerna även

förslaget att slopa avskrivningen av studieskulden vid 65 års

ålder. Motionärerna vill i stället ha åtgärder för en minskad

skuldsättning tidigare i livet. Då minskar riskerna för

avskrivning. Härtill kommer kopplingen till övervägandena kring

ett pensionssystem. Förslagen bör därför avslås i sin nuvarande

form.

Också i motion Sf49 yrkande 2 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

motsätter sig motionärerna ett godkännande av de förändringar

som regeringen förordar. Ett system där återbetalningstakten

höjs drabbar låginkomsttagare hårt. Redan den uppräkning av

skulden som genomförs i dag innebär enligt dessa motionärer en

orättvisa genom att låginkomsttagare betalar en totalt sett

större skuld än höginkomsttagare. Ett system med annuitetslån

skulle bara gynna denna senare grupp ytterligare. Då det inte

redovisas några beräkningar av hur ett sådant system skulle slå

begränsar sig motionärerna till att yrka avslag på principiella

grunder.

I motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) avstyrker motionären även

detta förslag från regeringen och hänvisar till den aviserade

utredningen.

Utskottet instämmer i de invändningar som motionärerna har

fört fram och anser att ett ställningstagande till förändringar

av denna typ kräver en mer ingående analys av effekterna när det

gäller rekryteringen till studier. Utskottet avstyrker

regeringens förslag.

Studiebidragets nivå

I propositionen föreslås att de besparingar som uppstår genom

regeländringar skall komma alla till del genom en höjning av

bidragets andel från 27,8 % till 30 % av totalbeloppet. Detta

innebär räknat på 1994 års belopp att bidraget på 1 908 kr/månad

höjs med 160 kr. Totalbeloppet är oförändrat 6 864 kr. Ändringen

föreslås träda i kraft den 1 januari 1996.

I motion Sf47 av Birgitta Dahl m.fl. (s) yrkar motionärerna

avslag på propositionen även i denna del och anför att det i och

för sig är önskvärt med en höjning av studiebidragets nivå men

att de inte nu kan tillstyrka att en sådan ändring genomförs

utan finansiering. Det finns enligt motionärerna inte heller

något behov av att nu fatta beslut om bidragets nivå fr.o.m. den

1 januari 1996 utan även denna fråga bör kunna tas upp vid ett

senare tillfälle när utredningens resultat föreligger.

Också i motion Sf50 av Arne Jansson (nyd) yrkar motionären att

regeringens förslag om en höjning av studiebidraget avslås.

Motionären hänvisar till att studiestödssystemet kommer att bli

föremål för utredning.

Utskottet har i det föregående avstyrkt de förslag till

förändringar som regeringen lagt fram och som avses finansiera

den föreslagna höjningen av studiebidraget. Utskottet avstyrker

därför även förslaget om en bidragshöjning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett reformerat studiestöd

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sf48 i denna del,

1993/94:Sf49 yrkande 5, 1993/94:Sf51 yrkandena 1--3,

1993/94:Sf503, 1993/94:Sf504, 1993/94:Sf509, 1993/94:Sf512,

1993/94:Sf515, 1993/94:Sf517 yrkandena 1--5, 1993/94:Sf519,

1993/94:Sf520, 1993/94:Sf526, 1993/94:Sf527 yrkandena 1--4,

1993/94:Ub365 yrkande 16, 1993/94:Ub635, 1993/94:Ub903 yrkande

6 och 1993/94:A815 yrkande 33,

2. beträffande en sammanläggning av svux och svuxa

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Fi55 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i

denna del,

3. beträffande premier vid snabb återbetalning av lån

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf525,

4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del

beslutar avslå det i proposition 1993/94:156 framlagda förslaget

om studiebidrag i förhållande till prestation,

res. 1 (m, fp, c, kds)

5. beträffande deltidsstudier i komvux

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i

proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande

deltidsstudier i komvux,

res. 2 (m, fp, c, kds)

6. beträffande deltidsstudier på folkhögskola

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf48 i denna del,

7. beträffande återbetalningssystemet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del, 1993/94:Sf49 yrkandena 2--4 och 1993/94:Sf50 i denna del

beslutar avslå förslaget i proposition 1993/94:156 om

godkännande av vad regeringen förordat om återbetalningssystemet

under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5 och 7.6,

res. 3 (m, fp, c, kds)

8. beträffande studiebidragets nivå

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar avslå det i

proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av

studiebidragets nivå,

res. 4 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt avslår de

vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.

res. 5, 6 och 7 (m, fp, c, kds) -- villk. 1, 2 och 4

Stockholm den 26 maj 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin

(fp), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),

Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson

(nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt

Lindqvist (s) och Rune Backlund (c).

Reservationer

1. Studiebidrag i förhållande till prestation (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "efter

prestation." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening visar den analys som genomförts att

studiestödet inte ger en tillräcklig stimulans att hushålla med

studiemedel och studietid. Beräkningar visar att avskrivningarna

i framtiden kan komma att öka till mycket stora belopp. Det

finns därför anledning att så snabbt som möjligt söka få till

stånd en bättre stimulans till studier och minskad

skuldsättning.

Det förslag om studiebidrag i förhållande till utbildningens

omfattning som läggs fram i propositionen har detta syfte och

bör enligt utskottets mening genomföras som ett första steg i en

reformering av studiestödet. Utskottet tillstyrker propositionen

i denna del.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande studiebidrag i förhållande till prestation

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del, 1993/94:Sf49 yrkande 1 och 1993/94:Sf50 i denna del

beslutar bifalla det i proposition 1993/94:156 framlagda

förslaget om studiebidrag i förhållande till prestation.

2. Deltidsstudier i komvux (mom. 5)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18

börjar med "Utskottet anser" och på s. 19 slutar med "på

folkhögskola." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att studiestödet inte

stimulerar de studerande att ta kurser som de inte behöver, och

utskottet tillstyrker därför förslaget att studiemedel för

studerande i statlig och kommunal vuxenutbildning skall kunna

avpassas till studiernas omfattning.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

5. beträffande deltidsstudier i komvux

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i

proposition 1993/94:156 framlagda förslaget beträffande

deltidsstudier i komvux.

3. Återbetalningssystemet (mom. 7)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som

börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "regeringens

förslag." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det en väsentlig nackdel med

dagens återbetalningssystem att låntagaren inte direkt kan

påverka storleken på inbetalningarna annat än genom s.k.

frivilliga inbetalningar. Det är som en följd härav svårt att

överblicka när en skuld kommer att vara slutbetald. Det finns

också många som känner en oro över att skulden stiger i början

av återbetalningsperioden trots att stora inbetalningar görs.

En annan väsentlig nackdel är att systemet kan inbjuda till

onödigt hög skuldsättning eftersom skuldens storlek inte

påverkar de årliga avgifterna. Till detta bidrar bestämmelsen om

avskrivning av skulden vid 65 års ålder.

Utskottet anser att återbetalningssystemet bör förändras på

det sätt regeringen föreslår och tillstyrker att de riktlinjer

som regeringen redovisat i denna del godkänns.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

7. beträffande återbetalningssystemet

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del, 1993/94:Sf49 yrkande 2 och 1993/94:Sf50 i denna del och med

bifall till proposition 1993/94:156 godkänner vad regeringen

förordat om återbetalningssystemet under avsnitten 7.1, 7.4, 7.5

och 7.6,

4. Studiebidragets nivå (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2.

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som

börjar med "Utskottet har" och slutar med "en bidragshöjning."

bort ha följande lydelse:

De besparingar som utskottet tillstyrkt i det föregående

(reservationerna 1 och 2) gör det möjligt att höja

studiebidragets andel till 30 % av totalbeloppet. Räknat på 1994

års basbelopp innebär detta en höjning av studiebidraget med 160

kr per månad.

Utskottet tillstyrker således även regeringens förslag om en

höjning av studiebidraget.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

8. beträffande studiebidragets nivå

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sf47 i denna

del och 1993/94:Sf50 i denna del beslutar bifalla det i

proposition 1993/94:156 framlagda förslaget om en höjning av

studiebidragets nivå.

5. Lagförslagen (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 och 4

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid

bifall till reservationerna 1, 2 och 4 bort ha följande lydelse:

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar

de vid propositionen fogade förslagen till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) och lag om ändring i lagen

(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa.

6. Lagförslagen (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 1 och avslag på

reservation 2

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid

bifall till reservation 1 och avslag på reservation 2 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt antar

följande

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973:349)

dels att 4 kap. 24 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 4

kap. 24 a och 24 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 24 §

Studiebidraget utgör 2,71 Om inte annat följer av

procent av basbeloppet för bestämmelse som avses i 24

varje hel, sammanhängande a § utgör studiebidraget

tidsperiod om 15 dagar för 2,71 procent av basbeloppet

heltidsstuderande och om 30 för varje hel,

dagar för sammanhängande tidsperiod

deltidsstuderande. Är den om 15 dagar för

studerande för denna heltidsstuderande och om 30

tidsperiod enligt 10, 13, 16, dagar för

19 och 21--23 §§ inte deltidsstuderande. Är den

berättigad till fullt studerande för denna

studiemedel skall av tidsperiod enligt 10, 13, 16,

minskningen så stor andel 19 och 21--23 §§ inte

falla på studiebidraget som berättigad till fullt

detta bidrag utgör av fullt studiemedel skall av

studiemedel. minskningen så stor andel

falla på studiebidraget som

bidraget utgör av fullt

studiemedel.

Utgående studiemedel Utgående studiemedel

utgör i första hand utgör i första hand

studiebidrag. Återstoden studiebidrag. Återstoden

utgör studielån. utgör studielån. Av 24 a

och 24 b §§ följer

dock att studiemedel kan

lämnas i form av enbart

studielån.

4 kap. 24 a §

I fråga om studerande vid

utbildningar som omfattas av

det poängsystem som

gäller för statliga

universitet och högskolor

får regeringen eller den

myndighet som regeringen

bestämmer föreskriva att

det studiebidrag som annars

skulle lämnas enligt 24

§ skall minskas eller

ökas i förhållande

till tidigare studieresultat.

4 kap. 24 b §

I fråga om studerande vid

andra utbildningar än

sådana som avses i 24 a

§ får regeringen eller

den myndighet som regeringen

bestämmer föreskriva att

studiemedel i form av

studiebidrag får lämnas

endast för den tid som

enligt fastställd

studieplan motsvarar

utbildningens totala

omfattning och längd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

7. Lagförslagen (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 och avslag på

reservation 1

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Rune Backlund (c) anser att moment 9 i utskottets hemställan vid

bifall till reservation 2 och avslag på reservation 1 bort ha

följande lydelse:

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt

dels antar följande

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs

dels att 4 kap. 24 § och 7 kap. 7 § skall ha följande

lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 4

kap. 14 §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 14 §

Till en studerande i kommunal

och statlig vuxenutbildning

som bedriver studier på mer

än halvtid men mindre än

heltid får storleken av

utgående studiemedel

bestämmas i

förhållande till

studiernas omfattning.

Föreskrifter om

tillämpningen av första

stycket meddelas av regeringen

eller den myndighet som

regeringen bestämmer.

4 kap. 24 §

Studiebidraget utgör 2,71 Studiebidraget utgör 2,71

procent av basbeloppet för procent av basbeloppet för

varje hel, sammanhängande varje hel, sammanhängande

tidsperiod om 15 dagar för tidsperiod om 15 dagar för

heltidsstuderande och om 30 heltidsstuderande och om 30

dagar för dagar för

deltidsstuderande. Är den deltidsstuderande. Är den

studerande för denna studerande för denna

tidsperiod enligt 10, 13, 16, tidsperiod enligt 10, 13, 14,

19 och 21--23 §§ inte 16, 19 och 21--23 §§

berättigad till fullt inte berättigad till fullt

studiemedel skall av studiemedel skall av

minskningen så stor andel minskningen så stor andel

falla på studiebidraget som falla på studiebidraget som

detta bidrag utgör av fullt bidraget utgör av fullt

studiemedel. studiemedel.

Utgående studiemedel utgör i första hand studiebidrag.

Återstoden utgör studielån.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 7 §

Till en studerande som är Till en studerande som är

medlem i arbetslöshetskassa medlem i arbetslöshetskassa

och som uppfyller villkoren och som uppfyller villkoren

för ersättning från för ersättning från

kassan vid arbetslöshet kassan vid arbetslöshet

eller har uppburit eller har uppburit

ersättning från någon ersättning från någon

arbetslöshetskassa under arbetslöshetskassa under

den längsta tid som den längsta tid som

ersättning kan betalas ut, ersättning kan betalas ut,

utgår vuxenstudiestöd lämnas vuxenstudiestöd

enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b

§§. §§.

Till annan studerande utgår Till annan studerande

särskilt vuxenstudiestöd lämnas särskilt

enligt bestämmelserna i 8, vuxenstudiestöd enligt

8 a och 8 b §§. bestämmelserna i 8, 8 a och

8 b §§.

Till en studerande i kommunal

och statlig vuxenutbildning

som bedriver studier på mer

än halvtid men mindre än

heltid får storleken av det

vuxenstudiestöd, som annars

skulle lämnas enligt

föreskrifterna i första

och andra stycket,

bestämmas i

förhållande till

studiernas omfattning.

Föreskrifter om

tillämpningen av tredje

stycket meddelas av regeringen

eller myndighet som regeringen

bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag

om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa.

Särskilt yttrande

Ett reformerat studiestöd (mom. 1)

Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt

Lindqvist (alla s) anför:

Nya studier visar att Sverige i en internationell jämförelse

har en låg andel ungdomar som går vidare till

högskolestudier och att andelen av arbetskraften som har en

högskoleutbildning är låg. Utbildningen har en helt avgörande

betydelse för landets framtida konkurrenskraft och ekonomiska

tillväxt och därmed för våra möjligheter att värna om välfärden.

I motion Sf512 har Birgitta Dahl m.fl. (s) lagt fram

riktlinjer för ett studiestöd för framtidens kunskaps- och

kompetensbehov. Det nya systemet möjliggör alla slags studier

samtidigt som det rymmer möjligheter till att särskilt stimulera

vissa angelägna studier och/eller vissa i utbildningshänseende

eftersatta grupper av studerande.

I det nya systemet skall alla studerande i högskola och

studerande mellan 20 och 25 år i grundläggande utbildning för

vuxna och gymnasial utbildning ha rätt till ett grundbelopp som

motsvarar studiemedlens nivå (i dag 6 700 kr per månad) och är

knutet till löneutvecklingen. De som går i grundläggande

utbildning för vuxna eller i gymnasial utbildning och är äldre

än 25 år skall dessutom ha rätt till ett tilläggsbelopp som är

så stort att det tillsammans med grundbeloppet motsvarar den

faktiska dagpenningen från a-kassan. Den övre åldersgränsen för

rätt till studiestöd skall höjas till 50 år med möjlighet till

en bedömning av behovet av utbildning och stöd i huvudsak på

arbetsmarknadspolitiska grunder även i åldrarna 50 till 60 år.

Bidraget skall vara 40 % av totalbeloppet, men det bör vara

ett mål att höja bidragsdelen till 50 %. När det gäller

studerande över 20 år i grundskoleutbildning och utbildning som

anvisats av arbetsmarknadsskäl bör hela stödet utgå som bidrag

eftersom alla måste ges en reell möjlighet att förvärva

grundskolekompetens. De som är äldre än 25 år och läser

basämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på

gymnasienivå bör få hela grundbeloppet i bidrag. På sikt bör

även denna grupp få tilläggsbeloppet som bidrag.

I det nya systemet bör statsbidrag utgå för

rekryteringsfrämjande åtgärder. Det bör finnas möjlighet att

överklaga beslut om studiestöd till en särskild

överklagandenämnd med företrädare för de studerande,

utbildningsanordnarna och arbetslivet.

Det nya systemet innebär att bidragsandelen höjs och kommer

härigenom att leda till kraftigt minskade lånebehov. Härtill

kommer det ökade demokratiska inflytandet över besluten. I det

nya systemet kan återbetalningsvillkoren därför skärpas något

för att uppnå en bättre balans mellan in- och utflöde i

systemen. Den årliga avgiften i återbetalningssystemet bör i så

fall höjas från 4 till 5 % av den sammanräknade inkomsten vid

inkomster över den s.k. brytpunkten i skattesystemet. Vid

inkomster över 300 000 kr bör avgiften sättas till 6 %. Man bör

också överväga en ordning där den som erhåller studiestöd i

åldrarna 50 till 60 år skall vara återbetalningsskyldig i 15 år.

För grundläggande studier och studier i basämnen på gymnasial

nivå skall stödet kunna utgå med mellan 10 och 100 % av

heltidsomfattning. För övriga studier på gymnasial nivå och för

högskolestudier skall stödet kunna utges med mellan 50 och

100 % av heltidsstudier. För att studiestödsresurserna skall

användas så effektivt som möjligt skall antalet terminer med

studiestöd vara begränsat och en viss meritprövning finnas.

Det studiestöd som i dag utges till gymnasiestuderande fram

t.o.m. den vårtermin då den studerande fyller 20 år bör ingå i

det nya stödsystemet.

Genom att det nya studiestödet utgör ett sammanhållet och

genomarbetat regelsystem görs betydande samordningsvinster i

förhållande till dagens studiefinansieringssystem.

Vi anser att ett reformerat studiefinansieringssystem bör ha

den inriktning som redovisas i motion Sf512 och står således

bakom motionärernas förslag.

Med hänsyn till att frågan om ett reformerat studiestödssystem

skall behandlas av en utredning med parlamentariska inslag och

då utredningen enligt utskottets skrivning skall beakta såväl de

utgångspunkter som regeringen redovisat som det förslag som

lagts fram i motion Sf512 ser vi inte något skäl att nu begära

ett ställningstagande från riksdagens sida och har därför inte

något yrkande i denna del.

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga