Bet. 1993/94:SfU28

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU28

Förnyad behandling av vissa tandvårdsfrågor

Innehåll

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

SfU28

Ärendet

I betänkande 1993/94:SfU18 behandlade

socialförsäkringsutskottet proposition 1993/94:221

Ersättningssystemet för vuxentandvård. Vid kammarbehandlingen av

betänkandet den 9 juni 1994 beslutade riksdagen att återförvisa

ärendet till utskottet.

Utskottet

Utskottet har tagit upp det återförvisade ärendet till ny

behandling.

Hemställan

Med åberopande av innehållet i betänkande 1993/94:SfU18

hemställer utskottet

att riksdagen beslutar i enlighet med

utskottets hemställan i samma betänkande.

Utskottet hemställer vidare att ärendet företas till avgörande

efter endast en bordläggning.

Stockholm den 9 juni 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik (s),

Karin Israelsson (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m),

Margareta Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson

(nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf von Essen (m), Bengt

Lindqvist (s) och Liselotte Wågö (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c),

Hans Dau (m), Pontus Wiklund (kds), Gustaf von Essen (m) och

Liselotte Wågö (m) anser

dels att de delar av utskottets yttrande i betänkande

1993/94:SfU18 som på s. 11 börjar med "Propositionen innehåller"

och slutar med "begärt sådana.", på s. 12 börjar med "Utskottet

anser " och på s. 14 slutar med "och 9." samt på s. 15 börjar

med "Vad gäller" och på s. 16 slutar med "yrkande 7." bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar Lagrådets synpunkter på behovet av klara

regler inom ramen för premietandvårdssystemet och kan i likhet

med Lagrådet förutse att det kan uppkomma delade meningar mellan

vårdgivaren och patienten om de ömsesidiga förpliktelserna

enligt det avtal de träffat. Utskottet anser att regeringen i

det fortsatta lagstiftningsarbetet med premietandvårdssystemet

måste bedriva detta arbete med särskild inriktning på att

klargöra de civilrättsliga konsekvenserna av ett avtal om

premietandvård och stärka patienternas rättsställning och

därefter återkomma till riksdagen med ett nytt förslag om en

lagreglerad premietandvård. Utskottet anser vidare att det är

lämpligt att de föreslagna ändringarna i tandvårdslagen

behandlas i samband med det kommande förslaget. Utskottet vill i

detta sammanhang också uppmärksamma regeringen på vad Lagrådet

anfört om behovet av en komplettering av 4 § tandvårdslagen.

Utskottet vill vidare framhålla att det är väsentligt att

försäkringsstödet i premietandvården för yngre grupper inte

kommer att överstiga motsvarande försäkringsstöd i åtgärdstaxan.

När det gäller nivån i ersättning från premietandvården bör

dessutom de delar av åtgärdstaxan som avser

premietandvårdspatienter frånräknas vid bedömningen av vilka

belopp som finns tillgängliga för försäkringsstöd inom

premietandvården. Systemet bör således utformas så att de

påtalade negativa effekterna motverkas.

Det anförda innebär att utskottet bifaller förslagen om fri

etablering för tandläkare och tandhygienister. Utskottet har i

enlighet med Lagrådets förslag arbetat om vissa lagrum i

regeringens förslag till lagändringar i lagen om allmän

försäkring och lägger fram ett eget förslag till ny lydelse av

de aktuella lagrummen i AFL. Vad utskottet anfört om ett nytt

förslag till riksdagen om lagreglerad premietandvård bör ges

regeringen till känna.

Utskottet anser att det ur valfrihetssynpunkt är mycket

värdefullt med fri etablering och vill vidare framhålla att

enligt förslaget i propositionen skall en vårdgivare som avser

att påbörja verksamhet i enskild tandvård med ersättning från

sjukförsäkringen anmäla sin avsikt om detta till

försäkringskassan senast tre månader innan verksamheten

påbörjas. Denna regel kan enligt utskottets uppfattning vara

negativ för enskilda vårdgivare. Samma regler bör enligt

utskottets uppfattning gälla för såväl enskilda som offentliga

vårdgivare, varför regeringen bör föreslå kompletteringar i AFL

i detta avseende.

Utskottet vill vidare framhålla att det endast är de

specialisttandläkare som var verksamma i enskild tandvård vid

utgången av år 1972 som ersätts enligt den särskilda

specialisttaxan som innebär 30 % högre arvoden än enligt den

vanliga tandvårdstaxan. I propositionen framhålls att det

nuvarande ersättningssystemet för specialisttandvården skall

behållas tills vidare i avvaktan på att en översyn företas av

den framtida organisationen och finansieringen av

specialisttandvården. Utskottet anser dock att de

specialisttandläkare som är verksamma i enskild regi bör kunna

få tillämpa den särskilda specialisttaxan samtidigt som

tandvårdsreformen genomförs.

Vidare bör utredas vilka regler som gäller för olika

verksamhetsformer inom folktandvården, t.ex. personalkooperativ.

I den mån motion Sf46 yrkande 4 inte kan anses tillgodosedd med

det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet.

Utskottet anser det väsentligt att konkurrensen inom

tandvården ökar. Detta bör ske bl.a. genom att folktandvårdens

monopol vad gäller barn- och ungdomstandvården upphör. Utskottet

har tidigare vid flera tillfällen förutsatt att denna fråga

skall få sin lösning. Utskottet har därvid förutsatt att man

inom regeringskansliet, utan något uttalande från riksdagens

sida, skulle överväga förändringar för villkoren inom barn- och

ungdomstandvården. Härefter har landstingen genom en ändring i

tandvårdslagen fått en lagstadgad möjlighet att sluta avtal med

annan om att utföra landstingets uppgifter. Få landsting har

dock begagnat sig av den möjligheten. En ökad konkurrens inom

barn- och ungdomstandvården innebär enligt utskottets

uppfattning, förutom valfrihet, också en betydligt ökad

effektivitet inom den kommunala sektorn. Denna uppfattning har

också framförts av Konkurrensverket, som anser att marknaderna

för barn- och ungdomstandvården bör öppnas för konkurrens genom

införande av t.ex. tandvårdspeng eller anbudskonkurrens.

Utskottet anser att det är av stor vikt att denna fråga nu får

sin lösning så att landstingets monopol inom detta vårdområde

upphör. Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen

med förslag till de förändringar som är nödvändiga för att

monopoliseringen av barn- och ungdomstandvården avskaffas. Vad

utskottet med anledning av motion Sf46 yrkande 10 sålunda anfört

bör ges regeringen till känna.

Vad gäller övriga konkurrensfrågor vill utskottet särskilt

uppmärksamma frågan om den offentliga tandvårdens fördelar i

förhållande till den privata när det gäller den

redovisningstekniska delen samt vissa fördelar för landstingen

beträffande mervärdesskatt. I nuvarande system har den

offentliga vården vissa fördelar på den privata tandvårdens

bekostnad. Bl.a. gäller detta den redovisningstekniska delen

samt vissa frågor beträffande mervärdesskatt. För att närma sig

konkurrensneutrala villkor bör, enligt utskottets uppfattning,

folktandvårdens olika grenar avskiljas redovisningsmässigt och

organisatoriskt. En sådan särredovisning skulle kunna uppnås

genom inrättande av resultatenheter med egen

kostnadsredovisning. Därvid bör enligt utskottets uppfattning

särredovisning tillämpas för olika verksamhetsgrenar. Den nu

skisserade lösningen förordas också av Konkurrensverket. Förutom

konkurrensneutralitet skulle den fördelen uppnås att landstingen

inte skulle kunna anklagas för att underprissätta sina tjänster

med skattemedel. Utskottet förutsätter att man inom

regeringskansliet överväger de förändringar som är nödvändiga

för att särskilja landstingets folktandvård såväl

redovisningsmässigt som organisatoriskt. Vad utskottet sålunda

anfört med anledning av motion Sf46 yrkande 6 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande övriga konkurrensfrågor anförde utskottet i SfU10

bl.a. att dessa utgör ett stort problem vid genomförandet av det

nya ersättningssystemet och att utskottets farhågor därvidlag

delades av bl.a. Konkurrensverket. Utskottet förutsatte att man

inom regeringskansliet noga skulle beakta de synpunkter som

framförts och snarast överväga vilka insatser som erfordras för

att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan privat och offentlig

tandvård. Utskottet ansåg detta vara en förutsättning för att

det nya ersättningssystemet skulle bli en framgång. Utskottet

förutsätter att man inom regeringskansliet även fortsättningsvis

beaktar de framförda synpunkterna och snarast överväger vilka

insatser som erfordras för att uppnå konkurrensneutralitet

mellan privat och offentlig tandvård. Med det anförda avstyrker

utskottet bifall till motion Sf46 yrkandena 3, 5, 7, 9 och 11.

dels att utskottet bort hemställa att riksdagen med

bifall till motion 1993/94:Sf46 yrkandena 4, 6, 8 och 10 och med

anledning av proposition 1993/94:221 samt med avslag på

motionerna 1993/94:Sf45 och 1993/94:Sf46 yrkandena 1--3, 5, 7, 9

och 11

dels antar

1. reservanternas i bilaga 2 till betänkande 1993/94:SfU18

framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

2. regeringens i proposition 1993/94:221 framlagda förslag

till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

dels avslår regeringens i proposition 1993/94:221

framlagda förslag till lag om ändring i tandvårdslagen

(1985:125),

dels till Stimulans- och informationsinsatser m.m. inom

tandvårdsområdet för budgetåret 1994/95 under femte

huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om vissa konkurrensfrågor och om ett nytt

förslag till riksdagen om premietandvård och barn- och

ungdomstandvård.

Särskilda yttranden

1. Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik, Nils-Olof

Gustafsson, Margareta Israelsson, Maud Björnemalm och Bengt

Lindqvist (alla s) har avgivit särskilt yttrande i enlighet med

det särskilda yttrandet i betänkande 1993/94:SfU18.

2. Arne Jansson (nyd) anför:

Jag finner regeringspartiernas begäran om återremiss och

förnyad behandling av detta ärende vara ett märkligt agerande.

Oavsett vilket beslut som kan komma att fattas kan riksdag och

utskott inte friskriva sig från den oerhört skarpa och

avrättande kritik som riktats mot förslagen av

Konkurrensverket

Finansinspektionen

Lagrådet

Datainspektionen

vårdgivare

vårdtagare

Med en stark skrivning uppdrog utskottet åt regeringen att

föranstalta om Lagrådets granskning av propositionen. Denna

uppmaning nonchalerades av regeringen på ett anmärkningsvärt

sätt. När så utskottet på eget initiativ lät inhämta Lagrådets

yttrande "avrättades" propositionen av Lagrådet med följande

yttrande. "Mot den föreslagna lagregleringen kan följaktligen

riktas allvarlig kritik för oklarheter och brister. Lagrådet är

inte heller övertygat om att regleringen är så utformad att den

kan antas tillgodose sina angivna syften. Lagrådet kan därför

inte tillstyrka att förslagen -- även om de ändras i enlighet

med de anmärkningar som redovisas i det följande -- utan

ytterligare ändringar och kompletteringar läggs till grund för

lagstiftning".

Allt talar dessutom för att det är de vårdtagare med den

sämsta tandstatusen -- övervägande äldre personer -- som

orättvist kommer att drabbas av det föreslagna

premietandvårdssystemet.

Jag vill dessutom ange att regeringens handläggning av ärendet

har anmälts till konstitutionsutskottet.

Ett försök av regeringspartierna att friskriva sig från

kritiken genom att ändra uppfattning efter återremiss av

ärendet kan jag inte biträda.