Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994

1993-11-09 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:SfU3, Kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU03

Kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

1993/94

SfU3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1993/94:5 om

kommunala bostadstillägg till folkpension år 1994 jämte en

motion (v) väckt i anslutning till propositionen.

Regeringen föreslår att lagen (1991:162) om särskilt kommunalt

bostadstillägg förlängs till att gälla även under år 1994.

Vidare föreslås en ändring i lagen så att den lägsta inkomst som

påförs en pensionär anpassas till nuvarande pensionsnivåer och

till att pensionen beräknas efter 98 % av basbeloppet.

I propositionen aviseras även en ändring av

statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg till

folkpension för år 1994. En kommun bör enligt regeringen få

statsbidrag med 70 % av sina kostnader för KBT mellan en nedre

bostadskostnadsgräns på 150 kr och en övre gräns på 3 500 kr

per månad. Som förutsättning skall gälla att minst 85 % av

bostadskostnaden ersätts med KBT. Statsbidrag lämnas inte för

kostnader som täcker mer än 90 % av bostadskostnaden inom detta

intervall.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.

Propositionen

I proposition 1993/94:5 om kommunala bostadstillägg till

folkpension år 1994 har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit riksdagen att anta det i propositionen framlagda

förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen

(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till

folkpension, dels ändring i samma lag.

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motion

1993/94:Sf1 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om utformningen

av regler för kommunalt bostadstillägg till folkpension enligt

vad i motionen anförts om att låginkomstpensionärerna drabbas,

2. att riksdagen hos regeringen begär en förnyad översyn av

förslaget till ändrade regler för statsbidragen till de

kommunala bostadsbidragen så att förändringen inte drabbar

låginkomstpensionärerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att bibehålla bidragsgolvet på 150 kr

i månaden.

Utskottet

Gällande ordning för kommunalt bostadstillägg till folkpension

Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som

lämnas till den som uppbär folkpension i form av ålderspension,

förtidspension, omställningspension eller särskild

efterlevandepension. KBT utbetalas enligt de grunder som

kommunen bestämmer. Tilläggen varierar därför storleksmässigt

kommunerna emellan. Det krävs även att KBT lämnas med lägst det

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

belopp som fyller kriterierna för statsbidrag. Inkomstprövningen

sker enligt regler som finns fastställda i lagen (1962:392) om

hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Enligt dessa regler skall förmånen minskas med 35 % av den del

av den försäkrades årsinkomst som upp till 1,5 basbelopp

överstiger 1 000 kr för en ensamstående pensionär resp. 1 500

kr för ett pensionärspar. För årsinkomst som överstiger 1,5

basbelopp reduceras bostadstillägget med 40 % av årsinkomsten.

Som inkomst räknas inte folkpension eller ATP till den del

pensionen föranlett minskning av pensionstillskottet, allmänt

barnbidrag eller vissa andra ersättningar. För en

ålderspensionär beaktas inte heller inkomst av anställning eller

intäkt av aktiv näringsverksamhet. Däremot beaktas förmögenhet

vid inkomstprövningen. Avkastningen på förmögenheten beräknas

till 5 % av det beräknade värdet. Till förmögenhetens avkastning

skall läggas 10 % av det belopp varmed förmögenheten överstiger

för den som är gift 60 000 kr och för den som är ogift 75 000

kr. Vid inkomstprövningen tas inte hänsyn till förmögenhet eller

avkastning av förmögenhet i form av privatbostadsfastighet eller

privatbostad.

Kommunerna erhåller statsbidrag för KBT-kostnader enligt

förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt

bostadstillägg till folkpension. Fr.o.m. den 1 mars 1993 utges

statsbidrag med 70 % av kostnaderna för KBT under förutsättning

att kommunen täcker minst 85 % av den del av kostnaden för

bostaden som överstiger 150 men ej 3 000 kr per månad.

Statsbidrag utges inte för sådana delar av KBT som täcker mer än

95 % av bostadskostnaden.

I KBT-utredningens betänkande Bostadsstöd till pensionärer

(SOU 1992:21) som lades fram våren 1992 föreslogs grundläggande

förändringar av regelsystemet. Utredningen föreslog att

bostadsstödet skulle förstatligas med ett enhetligt

bostadstillägg för pensionärer över hela landet fr.o.m. den 1

juli 1993. I proposition 1992/93:134 om förändringar i de

kommunala bostadstilläggen för år 1993 m.m. anfördes emellertid

att avsikten är att ett förstatligande av bostadsstödet till

pensionärer skall ske först fr.o.m. år 1995.

Pensionärer som efter avdrag för skälig bostadskostnad har en

inkomst som understiger kommunens socialbidragsnorm eller det

högre belopp som följer av Socialstyrelsens vägledande norm har

rätt till särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT). Fr.o.m. den

1 januari 1993 utges statsbidrag med 100 % av kommunens

kostnader för SKBT.

Propositionen

I propositionen aviseras ytterligare förändringar av KBT i

syfte att åstadkomma en utjämning av skillnaderna i

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

bostadsstödet mellan kommunerna i landet. En kommun bör få

statsbidrag med 70 % av sina kostnader för KBT mellan en nedre

bostadskostnadsgräns på 150 kr och en övre gräns på 3 500 kr

per månad. Som förutsättning bör gälla att minst 85 % av

bostadskostnaden ersätts med KBT. Statsbidrag bör inte betalas

ut för bostadskostnad utanför detta intervall och inte heller

för KBT som täcker mer än 90 % av bostadskostnaden. För att

pensionärer inte skall få minskat KBT till följd av att

ersättningsgraden sänks till en lägre ersättningsgrad än 90 %

bör en kommun som i dag ersätter mer än 90 % av

bostadskostnaderna inom intervallet få sänka ersättningsgraden

till lägst 90 %. En kommun som i dag ersätter mindre än 90 % av

bostadskostnaden får däremot inte sänka ersättningsgraden alls.

Med den nya konstruktionen av KBT-reglerna beräknas det totala

anslaget för statsbidrag till KBT bli oförändrat.

Fr.o.m. den 1 mars 1993 får kommunerna bestämma skäliga

avgifter för särskilda boendeformer för service och omvårdnad

enligt 20 § socialtjänstlagen. Statsbidrag kan utges för KBT

också till personer i dessa boendeformer under förutsättning att

boendekostnaderna inte är inkomstrelaterade eller utgör en del

av avgiften för t.ex. service och vård.

I propositionen erinras om att Socialstyrelsen har fått i

uppdrag av regeringen att noga följa utvecklingen och

utformningen av kommunernas avgiftssystem inom äldre- och

handikappomsorgen och bl.a. redovisa hur bostadskostnader i

särskilda boendeformer fastställs och nivån på dem i

förhållande till bostadsstorlek och standard. En lägesrapport

-- Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1993:5, Kommunernas

avgiftssystem inom äldre- och handikappomsorgen -- har lämnats i

juni 1993, och en slutrapport skall lämnas i december 1993. I

propositionen anges att om rapporten skulle utvisa att nuvarande

form för fastställande av dessa bostadskostnader fungerar

kostnadsdrivande kan det bli nödvändigt att införa särskilda

regler med syfte att begränsa statens KBT-kostnader för de

särskilda boendeformerna.

Beträffande det särskilda kommunala bostadstillägget (SKBT)

anför föredragande statsrådet i propositionen att han avser att

senare föreslå regeringen att återkomma till riksdagen med ett

samlat förslag till ett nytt system för bostadstillägg till

pensionärer som skall träda i kraft den 1 januari 1995. I

avvaktan på det nya systemet föreslås att lagen (1991:162) om

särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension förlängs till

utgången av år 1994. Vidare föreslås en justering i lagens 2 §

tredje stycket. Den minsta inkomst som skall användas vid

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

beräkning av SKBT anpassas till att pensionstillskottet har

höjts till 0,555 basbelopp och att pensionen skall beräknas

utifrån 98 % av basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1993.

Förslagen medför att den fastställda SKBT-grundande inkomsten

blir något lägre för flertalet SKBT-tagare och att SKBT höjs i

motsvarande grad.

Motionen

I motion Sf1 av Berith Eriksson m.fl.(v) anförs att

pensionärer med låg hyra och låg pension kommer att drabbas av

den aviserade förändringen. Motionärerna anser därför att

regeringen bör göra en översyn av konsekvenserna för olika

grupper av pensionärer så att förändringarna inte drabbar

låginkomstpensionärerna. Motionärerna begär också ett

tillkännagivande om att den nedre gränsen på 150 kr i det

statsbidragsberättigade intervallet bibehålls.

Utskottet

Som framgår ovan är avsikten att ett förstatligande av

bostadsstöden skall ske den 1 januari 1995. Redan under

föregående riksmöte vidtogs förändringar för att reducera

skillnaderna mellan kommunernas ersättningsnivåer inför ett

förstatligande. De förändringar i statsbidragssystemet som

regeringen aviserar i den föreliggande propositionen innebär

ytterligare ett steg mot ett enhetligt ersättningssystem och mot

ett bostadstillägg som i större utsträckning fungerar som ett

högkostnadsskydd. Utskottet anser att detta är en lämplig

avvägning och konstaterar samtidigt att kostnaderna kan hållas

inom ett oförändrat anslag. Utskottet kan därför inte ställa sig

bakom kravet i motion Sf1 om att regeringen ytterligare skall

analysera möjligheterna att utforma statsbidragsreglerna så att

man undviker att försämra stödet för pensionärer med låg hyra.

Vad gäller den nedre gränsen för statsbidrag avses denna vara

oförändrad för år 1994, och frågan om vilka intervaller som

skall gälla i ett framtida förstatligat bostadsbidragssystem får

prövas i samband med att riksdagen tar ställning till ett sådant

system. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till

motionen.

Utskottet delar uppfattningen att det är viktigt att noga

följa upp erfarenheterna av hur KBT-systemet utnyttjas för

boendekostnader i de nya särskilda boendeformerna för service

och omvårdnad så att rätten till KBT vid sådant boende inte blir

kostnadsdrivande. Utskottet förutsätter att regeringen, om så

skulle visa sig vara fallet, vidtar de åtgärder som behövs för

att begränsa kostnaderna.

Utskottet tillstyrker att lagen (1991:162) om särskilt

kommunalt bostadstillägg till folkpension förlängs till att

gälla även under år 1994 med de i propositionen föreslagna

ändringarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till KBT för år 1994

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf1,

2. beträffande särskilt kommunalt bostadstillägg

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget

till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om

särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels ändring

i samma lag.

Stockholm den 9 november 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin

(fp), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus

Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf

von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson (s), Rune

Backlund (c) och Ulf Kristersson (m).

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga