Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Vissa pensionsfrågor m.m.

1993-11-16 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:SfU8, Vissa pensionsfrågor m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU08

Vissa pensionsfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionerna

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga

1993/94

SfU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1993/94:37 med förslag om

ändrad beräkning av basbeloppet inom den allmänna försäkringen

till följd av den svenska kronans depreciering under tiden den

19 november--den 18 december 1992, höjd folkpension till gift

pensionär vars make har partiellt förtida uttag av ålderspension

och förslag om ny beräkning av särskilt pensionstillägg till

folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn i

vissa fall av förtida uttag av ålderspension. Dessutom behandlas

ett förslag i proposition 1993/94:59 om vissa

sjukförsäkringsfrågor. Förslaget innebär att den undre gränsen

för uttag av den allmänna sjukförsäkringsavgiften skall anpassas

till den ändrade gränsen för deklarationsskyldigheten.

Vidare behandlas två motioner som väckts med anledning av

proposition 1993/94:37.

Utskottet biträder förslagen i propositionerna och avstyrker

bifall till motionerna.

Propositionerna

I proposition 1993/94:37 om vissa pensionsfrågor har

regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta

de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt

pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt

eller handikappat barn.

I proposition 1993/94:59 om vissa sjukförsäkringsfrågor har

regeringen (Socialdepartementet) föreslagit riksdagen, såvitt nu

är i fråga, att anta förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift.

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Övriga förslag i proposition 1993/94:59 kommer att behandlas i

betänkande SfU9.

Motionerna

1993/94:Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

till lagändring i fråga om beräkningen av basbeloppet vilken

utgår från förändringen av såväl bruttonationalinkomsten som

inflationen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av

indexeringssystemen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen omedelbart beslutar sådan ändring i 1 kap.

6 § lagen om allmän försäkring att basbelopp fastställs av

regeringen för varje kvartal med början första kvartalet 1994,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 1

kap. 6 § lagen om allmän försäkring med hänsyn till att

ändringen kan komma att drabba fattigpensionärerna.

1993/94:Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) vari yrkas att

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kompensera låginkomstpensionärerna vid

reduceringen av basbeloppet.

Utskottet

Basbeloppet

Folk- och tilläggspensionsförmånerna är liksom en del andra

sociala förmåner värdesäkrade genom basbeloppet. Bestämmelserna

om basbeloppet finns i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän

försäkring. Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år

och utgör 29 700 kr multiplicerat med det tal (jämförelsetal)

som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober

året före det som basbeloppet avser och prisläget i oktober

1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer

av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta

skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i

den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av

den statliga inkomstskatten som genomförts åren 1990 och 1991.

Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. För år 1993

är basbeloppet 34 400 kr.

Enligt beslut vid föregående riksmöte (prop. 1992/93:116,

SfU9, rskr. 157) skall basbeloppet minskas med 2 % vid

beräkning av allmänna pensionsförmåner utom vad gäller de

särskilda folkpensionsförmånerna handikappersättning, vårdbidrag

och särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård

av sjukt eller handikappat barn.

I proposition 1993/94:37 föreslås att vid beräkningen av

basbeloppet för år 1994 skall bortses från de direkta effekter

på konsumentprisindex som följer av höjda priser på importerade

och importkonkurrerande varor till följd av den svenska kronans

depreciering under tiden den 19 november--den 18 december 1992.

Regeringen motiverar förslaget med att den initiala

deprecieringen av kronan som skedde mot ecu när Sverige övergav

den fasta växelkursen den 19 november utgjorde en korrigering av

ett för högt kostnadsläge i Sverige. För att inte det höga

kostnadsläget ånyo skall uppstå bör vare sig löntagare eller

personer som uppbär basbeloppsanknutna förmåner kompenseras för

de priseffekter som beror på deprecieringen av kronan. Något

realekonomiskt utrymme för en sådan kompensation föreligger inte

enligt propositionen.

I motion Sf9 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas avslag på

regeringens förslag med hänsyn till att ändringen kan komma att

drabba "fattigpensionärerna". I motionen framhålls att det måste

vara en viktig uppgift att ompröva ett system där omfördelningen

av samhällets krympande resurser sker enligt föråldrade

modeller. BNP-tillväxten har, anför motionärerna, varit negativ

under en längre tid. Samtidigt får de vars inkomster är baserade

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

på basbeloppet en större andel av den totala kakan. En åtgärd

som bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och

det automatiska inflationshöjandet vore att se till att

basbeloppet inte enbart avspeglar prisutvecklingen utan även den

reella standardutvecklingen i samhället. Detta görs enligt

motionärerna genom att eventuella förändringar i basbeloppet

sker med hänsyn till såväl förändringar i BNP som inflationen.

Motionärerna begär ett skyndsamt förslag till förändring av

beräkningen av basbeloppet i enlighet med det anförda. De begär

också en skyndsam översyn av hela indexeringssystemet som styr

statens utgiftshöjningar och ett omedelbart beslut om att

basbeloppet skall beräknas för varje kvartal så att de förordade

ändringarna i beräkningssättet kan få snabbt genomslag.

Utifrån det syfte som motionärerna angivit för avslag på

propositionen, nämligen att den av regeringen föreslagna

ändringen i basbeloppsberäkningen kan komma att drabba

pensionärer med de lägsta pensionerna, kan utskottet inte se att

detta syfte kan förenas med motionärernas egna förslag om

skyndsamma förändringar av basbeloppet. Dessa syftar helt

uppenbart till att ytterligare minska de basbeloppsanknutna

förmånerna, främst då pensionerna, och hindra vad motionärerna

ser som en orättvis förskjutning av välfärden.

Utskottet vill erinra om att frågan om den framtida

värdesäkringen av pensionsförmånerna för närvarande prövas av

den parlamentariskt sammansatta pensionsarbetsgruppen.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och

avstyrker bifall till motion Sf9.

I motion Sf10 av Berith Eriksson m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att en konsekvensanalys av

följderna av en ändrad basbeloppsberäkning skall göras och att

regeringen skall lägga fram förslag till insatser för de sämst

ställda pensionärerna. Motionärerna erinrar om att partiet

tidigare föreslagit en höjning av pensionstillskottet från 55

till 100 % av basbeloppet, vilket i nuvarande pensionssystem

skulle ge den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En

lägre procenttalshöjning kan också, framhåller motionärerna,

vara mer motiverad än särskilda hyresbidrag till denna grupp

pensionärer.

Även frågan om hur hög grundnivå som skall finnas inom

pensionssystemet övervägs inom pensionsarbetsgruppen. Utskottet

anser därför att motion Sf10 inte bör föranleda någon åtgärd.

Folkpensionens storlek för gift pensionär då maken uppbär

pension

Fr.o.m. den 1 januari 1992 kan halv förtidspension uppbäras

samtidigt med halvt förtida uttag av ålderspension. Den 1 juni

1992 infördes vidare möjlighet att göra förtida resp. uppskjutet

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

uttag av en fjärdedels ålderspension och den 1 juli 1993 även av

tre fjärdedels ålderspension, också detta i kombination med

partiell förtidspension. Folkpensionen för den som är gift utgör

78,5 % av basbeloppet om maken har ålderspension eller hel

förtidspension. Har maken tre fjärdedels, halv eller en

fjärdedels förtidspension är folkpensionen respektive 82,9,

87,25 och 91,6 % av basbeloppet.

I propositionen föreslås en anpassning av nivåerna för den som

är gift och vars make uppbär partiell ålderspension i form av

förtida uttag, antingen enbart eller i kombination med

förtidspension, till de nivåer som gäller för gift pensionär

vars make uppbär enbart förtidspension.

Utskottet biträder förslaget.

Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård

av sjukt eller handikappat barn

Vid förtida uttag av ålderspension minskas även

tilläggsförmånerna till pensionen livsvarigt. Detta gäller också

tilläggsförmånen särskilt pensionstillägg oavsett om det förtida

uttaget av ålderspension skett före den 1 januari 1991 då

tillägget infördes.

I propositionen föreslås att minskning av särskilt

pensionstillägg endast skall göras i den mån föräldern tagit ut

förmånen före den månad under vilken föräldern fyller 65 år.

Ändringen skall tillämpas på pensionstillägg som avser tid efter

ikraftträdandet.

Utskottet biträder förslaget.

Allmän sjukförsäkringsavgift

Från och med den 1 januari 1993 tas en allmän

sjukförsäkringsavgift om 0,95 % ut på förvärvsinkomster upp till

7,5 basbelopp (prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:SfU9, rskr.

1992/93:157). Avgiften tas inte ut om förvärvsinkomsterna

understiger 32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet,

vilket är samma gräns som gäller för deklarationsskyldighet för

förvärvsinkomster.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FiU1

och 1992/93:SkU18, rskr. 1992/93:158) har gränsen för

deklarationsskyldighet sänkts till 25 % av basbeloppet fr.o.m.

år 1994. Med anledning härav föreslår regeringen i proposition

1993/94:59 en motsvarande sänkning av gränsen för uttag av den

allmänna sjukförsäkringsavgiften fr.o.m. den 1 januari 1994.

Utskottet biträder förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande basbeloppet

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sf9 antar det i

proposition 1993/94:37 framlagda förslaget till lag om ändring i

lagen (1962:381) om allmän försäkring såvitt avser 1 kap. 6 §,

res. (nyd)

2. beträffande höjt pensionstillskott m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sf10,

men. (v)

3. beträffande folkpensionens storlek

att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

(1962:381) om allmän försäkring i vad det inte berörts under

moment 1 ovan,

4. beträffande särskilt pensionstillägg

att riksdagen antar det i proposition 1993/94:37 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt

pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt

eller handikappat barn,

5. beträffande allmän sjukförsäkringsavgift

att riksdagen antar det i proposition 1993/94:59 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1745) om allmän

sjukförsäkringsavgift.

Stockholm den 16 november 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Nils-Olof

Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta Israelsson (s), Pontus

Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf

von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Widar

Andersson (s) och Rune Backlund (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Basbeloppet (mom. 1)

Arne Jansson (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Utifrån det" och slutar med "motion Sf9" bort ha

följande lydelse:

När basbeloppet infördes år 1962 var syftet att värdet på den

allmänna försäkringen inte skulle urholkas. Vid denna tid hade

samhället låg inflation och hög tillväxt. Nu har

BNP-förändringen i Sverige varit negativ under en längre tid.

Samtidigt får de vars inkomster är baserade på basbeloppet en

större andel av den totala kakan, vilket orsakar en orättvis

förskjutning av välfärden. Utskottet anser att en åtgärd som

bekämpar både den okontrollerade inkomstförskjutningen och det

automatiska inflationshöjandet vore att se till att basbeloppet

inte enbart återspeglar prisutvecklingen utan även den reella

standardutvecklingen i samhället. Detta kan bli fallet genom att

eventuella förändringar i basbeloppet görs med hänsyn såväl till

förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen.

Samhället är vidare fullt med avtal som indexeras upp år efter

år. En stor del av statens utgiftshöjningar styrs direkt av

indexeringar. Detta system verkar mot samhällets intresse av

prisstabilitet. Hela systemet med indexeringar måste därför

snabbt ses över.

Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen

skyndsamt lägger fram ett förslag till lagändring som innebär

att förändringar i basbeloppet beräknas utifrån såväl

förändringar i bruttonationalinkomsten som inflationen.

Med hänsyn till att de föreslagna förändringarna av

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

basbeloppsberäkningen måste kunna få ett snabbt genomslag är det

inte lämpligt att binda hela basbeloppet för år 1994. Det

förefaller rimligt att i avvaktan på nya regler bestämma

basbeloppet för ett kvartal i sänder.

Då den av regeringen föreslagna ändringen kan drabba de sämst

ställda grupperna i samhället, främst fattigpensionärerna, och

utskottet anser att dessa inte i nämnvärd omfattning får drabbas

bör regeringen även av det skälet återkomma med ett nytt förslag

till förändring av basbeloppsberäkningen. Propositionens förslag

bör därför avslås.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande basbeloppet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf9,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

dels antar 1 kap. 6 § i det i proposition 1993/94:37

framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring med den ändringen att andra stycket erhåller

följande lydelse:

Basbeloppet faställs av regeringen för varje kvartal och utgör

för första kvartalet 1994 29 700 kronor multiplicerat med det

tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna

prisläget i oktober 1993 och prisläget i oktober 1989. Därvid

skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar

av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av

räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån

åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den

statliga inkomstskatten som genomfördes åren 1990 och 1991.

Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Regeringens förslag om reducering av basbeloppet på grund av

deprecieringen av den svenska kronan under tiden den 19

november--den 18 december 1992 får negativa effekter på

pensionärernas ekonomi. Vid tidigare förändringar i

basbeloppsberäkningen har det varit de pensionärer som haft

enbart folkpension eller folkpension och låg ATP som drabbats.

Förhoppningarna om att allt fler pensionärer skulle göras

oberoende av socialt ekonomiskt bistånd kan grusas av

manipulationen med basbeloppet. Jag anser därför att det behövs

en konsekvensanalys och förslag till insatser för de sämst

ställda pensionärerna.

Vänsterpartiet har tidigare föreslagit en höjning av

pensionstillskotten från 55 till 100 % av basbeloppet, och jag

anser att en sådan höjning i nuvarande pensionssystem skulle ge

den bästa effekten för låginkomstpensionärerna. En lägre

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

procenttalshöjning skulle också enligt min mening vara mer

motiverad än att ge särskilda hyresbidrag till denna grupp.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

moment 2 borde ha hemställt:

2. beträffande höjt pensionstillskott m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sf10 som

sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om

att kompensera låginkomstpensionärerna vid reduceringen av

basbeloppet.

I proposition 1993/94:37 framlagt lagförslag

Bilaga

I proposition 1993/94:59 framlagt lagförslag

Bilaga