Bet. 1993/94:SfU9

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1993/94:SFU09

Vissa sjukförsäkringsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motion

Utskottet

Hemställan

Bilaga 1

1993/94

SfU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet delar av proposition

1993/94:59 samt en motion (s) väckt med anledning av

propositionen.

I propositionen föreslås förenklade regler för fastställande

av sjukpenninggrundande inkomst (SGI), som innebär att SGI i

regel endast skall fastställas i samband med ett

ersättningsärende. Vidare föreslås bl.a. att sjukpenningen skall

beräknas på en SGI i vilken värdet av skattepliktiga

anställningsförmåner inte medräknas i de fall förmånerna

kvarstår under sjukdom.

Utskottet biträder förslaget om förenklade regler vid

fastställande av SGI. Utskottet anser också att vissa andra

skattepliktiga förmåner än lön, nämligen bil, bostad och helt

fri kost, som utges under sjukdom skall påverka sjukpenningens

storlek. Utskottet föreslår emellertid att man använder de

regler om minskning av sjukpenningen som redan finns inom

sjukpenningförsäkringen för att hindra för hög kompensation för

inkomstbortfallet vid sjukdom.

Utskottet anser att det förslag som utskottet lägger fram i

allt väsentligt tillgodoser motionen.

Inför utskottets behandling av ärendet har utskottet inhämtat

ytterligare upplysningar från Socialdepartementet och

Riksförsäkringsverket.

Propositionen

I proposition 1993/94:59 Vissa sjukförsäkringsfrågor har

regeringen (Socialdepartementet) såvitt nu är i fråga föreslagit

riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och

ledighet för närståendevård.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Ett förslag i propositionen till lag om ändring i lagen

(1992:1745) om allmän sjukförsäkringsavgift har behandlats i

utskottets betänkande 1993/94:SfU8.

Motion

1993/94:Sf11 av Birgitta Dahl m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:59 vad avser

dels fastställande av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för en

försäkrad med inkomst av förvärvsarbete i såväl pengar som andra

löneförmåner, dels möjligheten att få SGI prövad utan att ett

ersättningsärende föreligger,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av förbättrad statistik på

SGI-området.

Utskottet

Inledning

Bakgrund

Lagen (1991:1047) om sjuklön som trädde i kraft den 1 januari

1992 och de förändringar som under 90-talet genomförts rörande

inkomstbeskattningen har aktualiserat ett behov av förändring av

reglerna rörande beräkning och fastställande av

sjukpenninggrundande inkomst.

Riksförsäkringsverket har till följd av bl.a. de nya reglerna

om sjuklön till regeringen överlämnat en rapport Översyn av

reglerna om sjukpenninggrundande inkomst, RFV Anser 1992:4. I

rapporten, som har remissbehandlats, föreslår verket en ny

modell för SGI som innebär att kvalifikationsvillkoren skall

avse rätten till sjukpenning och där SGI skall utgöra en

beräkningsmodell för att bestämma sjukpenningens storlek.

Skattepliktiga förmåner bör enligt rapporten inte inräknas i

detta nya system för SGI. I rapporten föreslås också att

förhandsregistrering av SGI slopas och att SGI bör fastställas i

samband med varje ersättningsperiod. I rapporten betonas att

även i ett nytt SGI-system behövs vissa skyddsregler för olika

grupper av försäkrade.

Som ett led i uppgörelsen mellan regeringen och

Socialdemokraterna i september 1992 ingick att sjuk- och

arbetsskadeförsäkringarna skulle lyftas ur statsbudgeten.

Regeringen har därefter den 15 april 1994 resp. den 7 oktober

1994 beslutat om direktiv och tilläggsdirektiv (dir. 1993:44 och

dir. 1993:119) för en parlamentarisk beredning med uppdrag att

lämna förslag till en ny ordning för lagfästa

försäkringsersättningar vid sjukdom och arbetsskada.

Beredningen skall enligt direktiven arbeta med tre alternativa

förslag till lösningar. Ett alternativ skall vara en överföring

av försäkringarna till arbetsmarknadens parter för att därmed

skapa förutsättningar för att kostnaderna för sjuk- och

arbetsskadeförsäkringarna beaktas inom ramen för lönebildningen.

Ett annat alternativ är en utveckling av den nuvarande allmänna

försäkringen, så att försäkringarna vad gäller finansieringen

ges en fristående ställning i förhållande till statsbudgeten och

med inriktning på att förstärka försäkringsmässigheten i

systemet. Det tredje alternativet är ett system där sjuk- och

arbetsskadeförsäkringarna tecknas som obligatoriska försäkringar

hos konkurrerande försäkringsbolag.

Gällande bestämmelser

I 3 kap. lagen om allmän försäkring (AFL) regleras bl.a. en

försäkrads rätt till sjukpenning samt hur den inkomst som

grundar rätt till ersättning skall beräknas. Enligt lagen

(1991:1047) om sjuklön har en arbetstagare rätt att under de

första fjorton dagarna av ett sjukdomsfall (sjuklöneperioden)

behålla viss andel av den lön och av de andra

anställningsförmåner som han går miste om till följd av

sjukdomen.

En försäkrad skall fr.o.m. den månad han fyller 16 år skrivas

in i försäkringskassan om han är bosatt i riket. För rätt till

sjukpenning krävs att en inskriven försäkrad har en SGI som

uppgår till minst 6 000 kr. Sjukpenningförsäkringen skall

omprövas under vissa förutsättningar, bl.a. när

försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades

inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har

undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller

sjukpenningens storlek. Ändringen av sjukpenningförsäkringen

skall ske från och med den dag försäkringskassan fått kännedom

om de ändrade omständigheterna. I samband med att sjukpenning

utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för samma dag

som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock

ändringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning.

En försäkrads SGI är enligt 3 kap. 2 § AFL den årliga inkomst

i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad

kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen

såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av

anställning) eller på annan grund (inkomst av annat

förvärvsarbete). Om inkomsten helt eller delvis utgörs av

skattepliktiga förmåner skall dessa tas upp till ett värde som

bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 § första--fjärde

och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Med inkomst av

anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 §

uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt. Vid

beräkning av SGI bortses från sådan inkomst av anställning och

annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv gånger

basbeloppet.

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan

med minst en fjärdedel. Saknar den försäkrade arbetsförmåga

utges hel sjukpenning. I annat fall utges tre fjärdedels, halv

eller en fjärdedels sjukpenning, beroende på graden av

nedsättning av arbetsförmågan.

Hel sjukpenning utgör viss andel av den fastställda SGI:n,

delad med 365 (kalenderdagberäknad sjukpenning). Fr.o.m. den 1

april 1993 har införts en karensdag och ersättningen utges med

65 % av SGI:n för de två därpå följande dagarna, 80 % av SGI:n

t.o.m. den 365:e dagen och med 70 % av SGI:n för tid därefter.

Sjukpenningen skall enligt regler som gäller fr.o.m. år 1991

minskas om arbetsgivaren samtidigt utger lön eller den

försäkrade erhåller ersättning från AGS-försäkring. Minskning

skall ske med det belopp som ger ett tillägg till sjukpenningen

med mer än 10 % av lönen i arbete fram till den 90:e

ersättningsdagen och med hela löne- och ersättningsbeloppet för

tid därefter som sjukpenning utges. Lönedelar över 7,5 basbelopp

får endast kompenseras med lön eller ersättning under sjukdom

upp till ett belopp av 75 resp. 90 % fram till den 90:e dagen i

ett sjukfall och därefter med 80 resp. 70 % utan att

sjukpenningen minskas. Andra skattepliktiga förmåner som utges

under sjukdom minskar inte sjukpenningen.

Enligt 3 kap. 6 § AFL är en försäkrad skyldig att så snart det

kan ske och senast inom två veckor till den allmänna

försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina

inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra

omständigheter som påverkar rätten till sjukpenning eller

sjukpenningens storlek.

I 3 kap. 5 § tredje stycket AFL finns regler om SGI-skyddad

tid. Reglerna har tillkommit för att försäkrade skall kunna

behålla ett försäkringsskydd under tid då förvärvsarbete inte

utförs. Dessa regler innebär att SGI:n inte får sänkas för bl.a.

studerande som beviljats viss form av studiestöd eller genomgår

arbetsmarknadsutbildning som beslutats av

arbetsmarknadsmyndighet. I praxis gäller motsvarande när en

arbetslös försäkrad står till arbetsmarknadens förfogande. SGI:n

får inte heller sänkas för en gravid kvinna som slutar att

förvärvsarbeta eller minskar sin arbetstid tidigast sex månader

före barnets faktiska eller beräknade födelse. Vidare gäller att

under den tid en förälder är helt eller delvis ledig för vård av

barn får förälderns SGI inte sänkas. Detta gäller längst till

dess barnet fyller ett år. Om SGI:n sänks när barnet fyllt ett

år har föräldern ändå rätt till föräldrapenning beräknad lägst

efter den tidigare SGI:n eller den högre inkomst som

löneutvecklingen inom förälderns yrkesområde medför, till dess

barnet fyller två år. Om kvinnan vid utgången av denna tid är

gravid på nytt och nedkomsten beräknas ske eller faktiskt sker

inom sex månader skall hennes föräldrapenning även

fortsättningsvis beräknas på samma sätt.

Enligt 3 kap. 2 b § AFL fastställs årsarbetstid av

försäkringskassan för försäkrad som har en sjukpenninggrundande

inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning.

Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan

antas komma att tills vidare arbeta i ifrågavarande

förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande

normal arbetstid. Årsarbetstid fastställs antingen i timmar

eller dagar.

Enligt sjömanslagen (1973:282) utgår lön till en sjöman ombord

även om han är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller skada.

Rätt till lön föreligger även under begränsad tid dels efter det

sjömannen lämnat sin befattning ombord, dels under väntetid.

Arbetsgivaren å sin sida har rätt att uppbära sjömannen

tillkommande sjukpenning. I förordningen (1982:842) om vissa

sjukersättningar för sjömän anges att om en arbetsgivare haft

kostnader enligt sjömanslagen för en anställd till följd av

sjukdom eller skada, skall försäkringskassan lämna ersättning

till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 § AFL. Ersättning skall

därvid beräknas på grundval av sjömannens SGI.

Propositionen

Skyldighet att anmäla inkomständringar

Som framgått av det tidigare anförda skall försäkringskassan

för de försäkrade som har en viss minsta inkomst fastställa en

SGI. Denna SGI skall också under vissa förhållanden omprövas,

och de försäkrade är även skyldiga att till försäkringskassan

anmäla sådana omständigheter som kan påverka SGI:n.

I propositionen uppges att i samband med införandet av sänkta

kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars

1991 gav riksdagen regeringen till känna att möjligheten att

slopa förhandsregistrering av SGI och på så sätt frigöra

resurser hos försäkringskassorna närmare skulle övervägas (bet.

1990/91:SfU9, rskr. 1990/91:104).

Vidare framhålls i propositionen att införandet av

sjuklönelagen har inneburit att försäkringskassan betalar ut

sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare eftersom

flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin

arbetsgivare. Enligt vad som uppges i propositionen avslutas ca

80 % av samtliga sjukfall före sjuklöneperiodens utgång.

Mot bakgrund härav föreslår regeringen att skyldigheten att

anmäla ändrade inkomstförhållanden och andra omständigheter som

kan ha betydelse för SGI:n skall vara kopplad till ett

ersättningsärende.

Att helt slopa en förhandsregistrering skulle enligt vad som

anförs i propositionen stöta på vissa problem eftersom vissa

grupper av försäkrade har ett befogat intresse av ett beslut om

SGI trots att ett ersättningsärende inte aktualiserats. Exempel

på sådana grupper är de som omfattas av SGI-skyddad tid,

egenföretagare samt de som tecknar avtal om frivillig

försäkring. I propositionen föreslås därför att möjligheten att

få sin SGI prövad utan samband med ett ersättningsärende skall

kvarstå.

Skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden bör enligt

propositionen kunna fullgöras genom att den försäkrade lämnar

uppgift om ändrad inkomst och andra omständigheter på den

blankett som sänds ut av försäkringskassan i samband med att en

sjukanmälan görs.

De föreslagna förändringarna bör enligt propositionen även

gälla för havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig

föräldrapenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning och

närståendepenning. I propositionen uppges också att regeringen,

om förslagen i nämnt avseende antas av riksdagen, har för avsikt

att ändra de förordningar som avser ersättning till värnpliktiga

och civilförsvarspliktiga så att dessa inte berörs av den

ändrade sjukpenningberäkningen.

De nu föreslagna ändringarna innebär att en SGI som inte

motsvarar de verkliga inkomstförhållandena kan vara fastställd.

Beträffande föräldrapenning skulle ersättning till en förälder

under de första 180 dagarna efter barnets födelse enligt

nuvarande regler komma att utges med ett belopp som inte

motsvarar de faktiska inkomstförhållandena. Denna ersättning

utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning om föräldern

under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den

beräknade tidpunkten härför varit försäkrad för en sjukpenning

över garantinivån. I propositionen föreslås därför att en

försäkrad skall få föräldrapenning med belopp motsvarande

sjukpenningen endast om han, om försäkringskassan känt till

samtliga förhållanden, skulle ha varit försäkrad för en

sjukpenning över garantinivån under den nyss nämnda

tidsperioden. De i propositionen föreslagna reglerna får även

konsekvenser för dem som har ett SGI-skydd trots att de inte

förvärvsarbetar och för dem som beviljas förtidspension. Därför

föreslås i propositionen att bestämmelserna i AFL i dessa

avseenden ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid

avgörande tidpunkter är de som avgör vilken SGI som skall kunna

fastställas resp. vilken förtidspension som skall utges.

Skattepliktiga anställningsförmåner

I propositionen framhålls att nuvarande regelsystem innebär

att den vars SGI helt eller delvis utgörs av andra

skattepliktiga förmåner än lön får en högre kompensation än den

avsedda i de fall förmånerna bibehålls under sjukdomstiden.

Vidare erinras om att i förarbetena (prop. 1990/91:181) till

sjuklönelagen uttalats att en löne- eller anställningsförmån som

inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmånen av fri bil

eller fri bostad, inte skall räknas in i beräkningsunderlaget

för sjuklön. I förarbetena anges också att ersättning som avser

att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han

utför sitt arbete inte heller bör räknas in i underlaget. Det

sagda innebär enligt propositionen en utformning av reglerna som

innebär ett bättre samband mellan inkomstbortfall och

sjukersättning än vad som gäller rörande sjukpenning enligt AFL.

I propositionen uppges att det inte är rimligt att generellt

begränsa försäkringsskyddet till sådant inkomstbortfall som

avser kontant lön utan såväl förmåner som kostnadsersättningar

bör påverka SGI:n och därmed sjukpenningen. I propositionen

föreslås emellertid en ny bestämmelser om att under en period

med sjukersättning skall vid beräkning av sjukpenningens storlek

bortses från sådana skattepliktiga förmåner som kvarstår under

ersättningsperioden. Om den skattepliktiga förmånen inte längre

kvarstår skall dock sjukpenningen liksom enligt nu gällande

regler beräknas på grundval av en SGI som omfattar värdet av

förmånen. Med ett sådant system uppnås enligt vad som framhålls

i propositionen en bättre överensstämmelse mellan

ersättningsreglerna i sjuklönelagen och AFL. Även sambandet

mellan avgifter och förmåner upprätthålls eftersom rätt till

sjukersättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen

faktiskt bortfaller.

För att de försäkrade skall kunna erhålla en sjukpenning i

enlighet med de föreslagna reglerna föreslås i propositionen att

de i sin försäkran för sjukpenning får intyga om de har

skattepliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet.

De föreslagna reglerna om beräkning av sjukpenning bör enligt

propositionen även gälla för rehabiliteringspenning,

havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig

föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Av

administrativa skäl bör enligt vad som framhålls i propositionen

förmåner enligt värnpliktsförordningen (1976:1008) och

förordningen (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga

inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning av

sjukpenning.

Årsarbetstid

I propositionen föreslås att årsarbetstid beräknas endast i

samband med ett ersättningsärende i den mån detta behövs för att

beräkna ersättningens storlek. Enligt vad som anförs i

propositionen innebär förslaget i huvudsak att årsarbetstid

kommer att behöva beräknas i samband med tillfällig

föräldrapenning och närståendepenning samt vid

ersättningsperioder under vilka den försäkrade genomgår

utbildning eller värnpliktstjänstgöring och därvid har rätt att

erhålla tim/dagberäknad ersättning.

Sjukersättning till sjömän

I propositionen framhålls att beräkningen av ersättningen till

sjömännens arbetsgivare redan i dag medför vissa

handläggningsproblem och att problemen kommer att öka om

förslagen om beräkning av sjukpenning på skattepliktiga förmåner

antas av riksdagen. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen

att den ersättning som försäkringskassan skall utge till

arbetsgivaren bör utgöra en viss procentuell andel av den

anställdes lön och vissa andra kostnader arbetsgivaren haft för

den anställde under sjukdomstiden.

Ikraftträdandebestämmelser samt kostnader

De föreslagna bestämmelserna beträffande sjukersättning till

sjömän föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. I

propositionen framhålls att övriga föreslagna ändringar i AFL

och lagen om ersättning och ledighet för närståendevård kräver

förändringar av bl.a. de nuvarande ADB-rutinerna varför dessa

ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.

I propositionen framhålls att förslaget om att skattepliktiga

förmåner under vissa omständigheter inte skall ingå i SGI

innebär viss reducering av försäkringsutgifterna. Det har

dock inte varit möjligt att beräkna omfattningen av besparingen.

I administrativt hänseende innebär förslaget viss

kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid

beräknas i propositionen innebära administrativa besparingar

motsvarande ca nio miljoner kronor.

Motion

En motion har väckts med anledning av propositionen.

Birgitta Dahl m.fl. (s) framhåller i motion 1993/94:Sf11 att

bestämmelserna i AFL om att SGI:n är den årliga inkomst i form

av pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad

kan antas komma att få tills vidare för eget arbete medför en

del inte önskvärda resultat. Att skattepliktiga förmåner i form

av fri bil etc. medräknas i underlaget för SGI innebär i de fall

förmånen kvarstår under ett sjukfall att den försäkrade blir

överkompenserad. Det förslag som läggs fram i propositionen får

enligt motionärerna till resultat att försäkringskassorna måste

fastställa två olika SGI för försäkrade som utöver kontant lön

även har skattepliktiga förmåner. Motionärerna menar att ett

sådant system ur administrativ synpunkt blir svårhanterligt. I

motionen föreslås därför ett system där de skattepliktiga

förmåner som kvarstår under ett sjukfall inte räknas in i SGI:n.

Om den skattepliktiga förmånen upphör i samband med eller under

sjukdomsfallet bör det ankomma på försäkrade att själv upplysa

kassan om detta förhållande varvid en högre sjukpenning beräknad

med hänsyn till förmånerna skall kunna utges. I yrkande 1

(delvis) hemställs om avslag på propositionen vad avser

fastställande av SGI för försäkrad som har inkomst av

förvärvsarbete i form av såväl pengar som andra löneförmåner.

Motionärerna anför vidare att SGI endast skall behöva

fastställas i samband med ett ersättningsärende och att

möjligheten för en försäkrad att få SGI fastställd i andra

sammanhang inte är nödvändig. De situationer som i propositionen

anförs som exempel där en försäkrad kan ha intresse av att veta

sin SGI kan lösas på annat sätt. Motionärerna uppger att man i

dag kan vända sig till försäkringskassan och få besked om hur

stor pension man skall få från den allmänna

tilläggspensioneringen (ATP) vid en viss given tidpunkt. Ett

sådant besked lämnas utan att ett formellt beslut fattas och

registreras inte. På samma sätt skulle man enligt motionärerna

kunna förfara med uppgifter om en försäkrads tillhörighet till

sjukpenningförsäkringen. Detta skulle enligt motionärerna

tillfredsställa de krav på information om försäkringsskyddet som

en enskild kan ha och som i propositionen anges som anledning

till varför förhandsprövning av SGI bör finnas kvar.

Motionärernas förslag uppfyller också det önskemål om att slopa

förhandsregistrering av SGI som riksdagen gav uttryck för i

samband med beslutet om sänkta kompensationsnivåer inom

sjukpenningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 (bet. 1990/91:SfU9,

rskr. 1990/91:104). I yrkande 1 (delvis) hemställs om avslag på

propositionen i denna del.

I yrkande 2 begär motionärerna ett tillkännagivande om en

förbättrad statistik inom SGI-området. I motionen framhålls att

det i propositionen anges att det är svårt att beräkna

effekterna av de föreslagna förändringarna i regelsystemet.

Detta förhållande beror enligt motionärerna på att det inte

finns uppgifter om hur SGI:n är sammansatt, dvs. vad som är

kontantförmåner och vilken omfattning och sammansättning de

skattepliktiga förmånerna har.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås att registreringen av SGI förenklas

så att den försäkrades SGI i regel fastställs först när kravet

på sjukpenning e.d. aktualiseras. Den som så önskar skall dock

kunna få sin SGI fastställd även när ett ersättningsärende inte

är aktuellt. Vidare skall enligt propositionen den SGI som

fastställs även fortsättningsvis omfatta såväl lön som andra

skattepliktiga förmåner. Förslagen avviker så till vida från

Riksförsäkringsverkets inledningsvis nämnda förslag enligt

vilket SGI endast skall fastställas i samband med ett

ersättningsärende och skattepliktiga förmåner aldrig skall ingå

i underlaget för SGI. Även motionärerna anser att SGI endast

skall fastställas i samband med ett ersättningsärende. Däremot

anser de att den försäkrade därvid skall få sin SGI fastställd

på ett underlag som omfattar såväl lön som sådana förmåner som

han inte har kvar under sjukdom.

Utskottet kan inte finna att förslaget om att en försäkrad som

så önskar skall kunna få sin SGI faställd även om ett

ersättningsärende inte är aktuellt skulle innebära något större

administrativt merarbete än ett besked som enbart innebär en

upplysning om sjukpenningens storlek vid en given tidpunkt. Även

att sådant besked kräver att försäkringskassan får uppgifter om

aktuell inkomst från den försäkrade. Utskottet förutser också

att antalet framställningar om SGI-fastställande utan samband

med ett ersättningsärende kommer att vara relativt få och

begränsade till sådana fall där den försäkrade har ett

berättigat behov av att få sin SGI fastställd.

Inom sjukpenningförsäkringen råder ett samband mellan

underlaget för de socialavgifter som tas ut för en försäkrad och

de förmåner som den försäkrade får genom

sjukpenningförsäkringen. Detta samband och det samtidiga

sambandet med skattepliktiga förvärvsinkomster har ytterligare

befästs vid riksdagens beslut år 1990 om en reformerad

inkomstbeskattning. Sjukpenningförmånerna är dock begränsade

till inkomster mellan 6 000 kr och 7,5 basbelopp. Underlaget för

både socialavgifterna och sjukpenningförmånerna utgörs av såväl

löneförmåner som andra skattepliktiga förmåner, även om

förmåner, vars värde kan fastställas först i efterhand i samband

med beskattningen, kan vara svåra att beräkna vid fastställande

av SGI.

Utskottet anser mot bakgrund av det komplicerade regelsystem

som sjukpenningförsäkringen utgör att rent materiella

förändringar inte nu bör göras i beräkningen av SGI i syfte att

uppnå administrativa förenklingar. Utskottet finner detta

viktigt inte minst med hänsyn till det SGI-efterskydd som finns

i vissa situationer. Sambandet mellan avgifter och förmåner bör

därför behållas vid SGI-beräkningen. Däremot utesluter inte

utskottet att frågan om att behålla detta samband kan komma i

ett annat läge bl.a. till följd av Sjuk- och

arbetsskadeberedningens arbete.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag om

fastställande av SGI.

För att hindra en för hög kompensation vid sjukdom på grund av

att SGI beräknas på såväl lön som andra skattepliktiga förmåner

föreslås i propositionen att en ny bestämmelse införs, 3 kap. 12

b §. Enligt denna skall sjukpenningens storlek beräknas på

grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar

sådana skattepliktiga förmåner i annan form än pengar som

kvarstår under sjukdom.

RFV har framhållit att detta förslag medför att

försäkringskassan måste fastställa två olika SGI i ett stort

antal ersättningsärenden. Den administrativa förenkling och

besparing som propositionen syftar till skulle därmed helt gå

förlorad. Verket förutser vid sidan om det rent administrativa

merarbetet dessutom i nuläget datamässiga svårigheter med de

dubbla beräkningsmetoderna.

Utskottet har förståelse för att det ur rättvisesynpunkt inte

är tillfredsställande att den som får behålla sina

skattepliktiga förmåner också får en sjukpenning som beräknas på

ett underlag där dessa förmåner ingår. Samtidigt vill utskottet

erinra om att utskottet tidigare behandlat denna fråga och då

framhållit den omfattande administration som skulle bli följden

av att man vid beräkningen av sjukpenningen skulle ta hänsyn

till i vilken mån den försäkrade har kvar sina skattepliktiga

förmåner under en sjukdomstid. Problemen med ett sådant system

har dessutom ökat med skattereformen som innebar att underlaget

för förmåner i och avgifter till försäkringen breddades.

Utskottet vill emellertid inte motsätta sig att förmåner i

form av bil, bostad och helt fri kost som den försäkrade har

kvar under sjukdom skall beaktas vid utbetalningen av

sjukpenningen. Dessa förmåner kvarstår ofta under en

sjukdomsperiod. De har i regel också ett högt värde och är genom

att de kan schablonberäknas vid beskattningen enkla att värdera.

Utskottet anser emellertid det rimligt att även förmåner av

dessa slag som hänför sig till inkomstdelar över 7,5 basbelopp

skall påverka sjukpenningen. Utskottet föreslår att de regler,

som finns sedan år 1991 i 3 kap. 4 och 16 §§ AFL för att hindra

att vissa försäkrade kompenseras för inkomstbortfall vid sjukdom

genom att lön och AGS-ersättningar utges vid sidan av

sjukpenningen, kommer till användning även när det gäller för

hög kompensation i form av ovan nämnda förmåner från

arbetsgivaren under sjukdom. Med den av utskottet föreslagna

metoden för att förhindra för hög kompensation vid sjukdom

minskar också de av RFV påtalade problemen och de administrativa

kostnaderna avsevärt. Behovet av en förbättrad statistik över

vilka skattepliktiga förmåner som ingår i SGI blir inte heller

lika stort, och utskottet förutsätter att denna fråga

uppmärksammas i det fortsatta utredningsarbetet på sjuk- och

arbetsskadeförsäkringens område.

Utskottets förslag föranleder ändringar i regeringens förslag

till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring samt

ändringar i nuvarande 3 kap. 4 och 16 §§ AFL.

Med det anförda får syftet med motion Sf11 i allt väsentligt

anses tillgodosett.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag vad

gäller beräkning av årsarbetstid och ändrade bestämmelser om

beräkning av ersättning till sjömäns arbetsgivare. I det senare

hänseendet föreslår utskottet att ändringarna träder i kraft den

1 mars 1994.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och

motion 1993/94:Sf11 antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med

dels den ändringen att ingressen skall ha följande

lydelse: Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 b, 4, 5, 5 a, 6,

12, 12 a, 16 och 16 a §§, 4 kap. 6 och 18 §§ samt 13 kap. 2 §

lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

dels den ändringen i 4 kap. 18 § att i första

stycket första meningen "6 och 12 b §§" ersätts av "6 §",

dels den ändringen att 3 kap. 12 b § och 22 kap. 12

§ utgår,

dels det tillägget att 3 kap. 4 och 16 §§ skall

erhålla ändrad lydelse i enlighet med utskottets förslag i

bilaga 2,

dels den ändringen att övergångsbestämmelserna

erhåller följande lydelse: Denna lag träder i kraft såvitt avser

3 kap. 16 a § den 1 mars 1994 och i övrigt den 1 juli 1994.

Äldre bestämmelser i 3 kap. 4 och 16 §§ tillämpas i fråga om

ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

2. lag om ändring i lagen (1988:1465) om

ersättning och ledighet för närståendevård.

Stockholm den 15 december 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Margit

Gennser (m), Börje Nilsson (s), Sigge Godin (fp), Lena Öhrsvik

(s), Nils-Olof Gustafsson (s), Margareta Israelsson (s), Pontus

Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud Björnemalm (s), Gustaf

von Essen (m), Bengt Lindqvist (s), Widar Andersson (s) och

Ingrid Skeppstedt (c).

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till ny lydelse av 3 kap. 4

och 16 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring

Bilaga 2

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 kap.

4 §1

För dagar i en sjukperiod gäller, om inte annat följer av

10--10 b §§

1. att sjukpenning inte utges för den första dagen,

2. att hel sjukpenning för de två följande dagarna utgör för

dag 65 procent av den fastställda sjukpenninggrundande

inkomsten, delad med 365,

3. att hel sjukpenning för tid därefter till och med den

trehundrasextiofemte dagen utgör för dag 80 procent av den

fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och

4. att hel sjukpenning för tid därefter utgör för dag 70

procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

Om den försäkrade av Om den försäkrade av

arbetsgivaren erhåller arbetsgivaren erhåller

lön under sjukdom för skattepliktiga förmåner

samma tid som sjukpenningen i form av lön, bil, bostad

avser, skall sjukpenning som eller helt fri kost under

utges till och med den sjukdom för samma tid som

nittionde dagen i sjukperioden sjukpenningen avser, skall

minskas med det belopp som sjukpenning som utges till och

lönen under sjukdom med den nittionde dagen i

överstiger 10 procent av sjukperioden minskas med det

vad den försäkrade belopp som förmånerna

skulle ha fått i lön om under sjukdom överstiger 10

han varit i arbete och procent av vad den

sjukpenning som utges för försäkrade skulle ha

tid därefter minskas med fått i motsvarande

hela lönen under sjukdom. förmåner om han varit i

Till den del lönen under arbete och sjukpenning som

sjukdom utges i utges för tid därefter

förhållande till lön minskas med förmånerna

i arbete som för år under sjukdom. Till den del

räknat överstiger den förmånerna under sjukdom

högsta sjukpenninggrundande utges i förhållande till

inkomst som kan beräknas förmåner i arbete som

enligt 2 § skall minskning för år räknat

dock endast ske med belopp som överstiger den högsta

överstiger 75 procent av sjukpenninggrundande inkomst

lönen i arbete när som kan beräknas enligt 2

sjukpenning utges med den § skall minskning dock

procentandel som anges i endast ske med belopp som

första stycket 2, 90 överstiger 75 procent av

procent av lönen i arbete förmånerna i arbete

när sjukpenning utges när sjukpenning utges med

från och med den fjärde den procentandel som anges i

till och med den nittionde första stycket 2, 90

dagen med den procentandel som procent av förmånerna i

anges i första stycket 3, arbete när sjukpenning

80 procent av lönen i utges från och med den

arbete när sjukpenning fjärde till och med den

utges från och med den nittionde dagen med den

nittioförsta till och med procentandel som anges i

den trehundrasextiofemte dagen första stycket 3, 80

med den procentandel som procent av förmånerna i

arbete när sjukpenning

utges 1 Senaste lydelse

1992:1702.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

anges i första stycket 3 från och med den

och 70 procent av lönen i nittioförsta till och med

arbete för tid därefter den trehundrasextiofemte dagen

när sjukpenning utges med med den procentandel som anges

den procentandel som anges i i första stycket 3 och 70

första stycket 4. procent av förmånerna i

arbete för tid därefter

när sjukpenning utges med

den procentandel som anges i

första stycket 4.

Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket skall

ersättning som utges på grund av förmån av fri

gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställs i

kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer anses

som lön under sjukdom från arbetsgivare.

Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av

bestämmelserna i första stycket 1 eller 10 a § första stycket 1

för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges

sjukpenning för dag som avses i första stycket 1 med 65 procent

av den sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365.

Det belopp varmed minskning Det belopp varmed minskning

skall göras avrundas till skall göras avrundas till

närmast lägre hela närmast lägre hela

krontal. Avräkning skall i krontal. Avräkning skall i

första hand göras vid första hand göras vid

utbetalning av sjukpenning som utbetalning av sjukpenning som

avser samma tid som den lön avser samma tid som de

under sjukdom som föranlett förmåner under sjukdom

minskningen men får som föranlett minskningen

också göras vid men får också göras

närmast följande vid närmast följande

utbetalning av sjukpenning. utbetalning av sjukpenning.

16 §2

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt

statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan

regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från

bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får

arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära

arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den

utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har

utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att

uppbära dennes sjukpenning, är bindande för försäkringskassan om

den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har

slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som

huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare

som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i

fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men

sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela

föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av

sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant

avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om

sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad

anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten

och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje

stycket.

2 Senaste lydelse 1992:1702.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid

erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får

förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från

försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning, i den mån

den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

Sjukpenning som betalas ut Sjukpenning som betalas ut

enligt denna paragraf till en enligt denna paragraf till en

arbetsgivare skall minskas med arbetsgivare skall minskas med

lön under sjukdom som skattepliktiga förmåner

arbetsgivaren utger till i form av lön, bil, bostad

arbetstagaren för samma tid och helt fri kost under

som sjukpenningen avser, dock sjukdom som arbetsgivaren

endast med den del av lönen utger till arbetstagaren

under sjukdom som för samma tid som

överstiger lönen i sjukpenningen avser, dock

arbetet med 75 procent när endast med den del av

sjukpenning utges med den förmånerna under sjukdom

procentandel som anges i 4 som överstiger motsvarande

§ första stycket 2, med förmåner i arbetet med

90 procent när sjukpenning 75 procent när sjukpenning

utges från och med den utges med den procentandel som

fjärde till och med den anges i 4 § första

nittionde dagen i sjukperioden stycket 2, med 90 procent

med den procentandel som anges när sjukpenning utges

i 4 § första stycket 3, från och med den fjärde

med 80 procent när till och med den nittionde

sjukpenning utges från och dagen i sjukperioden med den

med den nittioförsta till procentandel som anges i 4

och med den § första stycket 3, med

trehundrasextiofemte dagen i 80 procent när sjukpenning

sjukperioden med den utges från och med den

procentandel som anges i 4 nittioförsta till och med

§ första stycket 3 och den trehundrasextiofemte dagen

med 70 procent för tid i sjukperioden med den

därefter när sjukpenning procentandel som anges i 4

utges med den procentandel som § första stycket 3 och

anges i 4 § första med 70 procent för tid

stycket 4. Härvid har därefter när sjukpenning

bestämmelserna i 4 § utges med den procentandel som

tredje och femte styckena anges i 4 § första

motsvarande tillämpning. stycket 4. Härvid har

bestämmelserna i 4 §

tredje och femte styckena

motsvarande tillämpning.