Bet. 1993/94:SkU10

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU10

Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

SkU10

Sammanfattning

I proposition 1993/94:90 föreslår regeringen att grundavdraget

vid den statliga beskattningen slopas i enlighet med ett

riksdagsbeslut våren 1993 och att vissa detaljer i

beskattningen av inkomst av tjänst ändras, bl.a. i fråga om

reseförmåner. Vidare skall utländsk pension kunna jämställas

med folkpension.

I motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet yrkas

att skatteuttaget höjs på annat sätt. I dessa och andra

motioner yrkas också andra ändringar i skattereglerna.

Utskottet avstyrker propositionen i vad avser beskattningen av

reseförmåner och tillstyrker regeringens förslag i övrigt.

Reservationer, särskilda yttranden eller meningsyttringar har

avgivits av företrädarna från samtliga partier.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:90 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

5. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från

arbetsplatsen vid 1995 års taxering,

6. lag om beräkning av beskattningsbar förvärvsinkomst vid

taxering till statlig inkomstskatt och statlig inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid 1995 och 1996 års taxeringar,

7. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

STÅENDE TEXT se prop. s. 1--3

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 7--37 (Redan satt) NY SIDA

Motionerna

1993/94:Sk19 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att grundavdraget från den 1 januari

1994 skall vara 0,32 basbelopp,

2. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten

fr.o.m. den 1 januari 1994 höjs till 25 % på inkomster över

brytpunkten.

1993/94:Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag när det gäller

reseförmåner för anställda inom rese- eller trafikbranschen

och föreslår att nuvarande regler görs permanenta,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de förmånsvärden som i dag gäller

inom rese- och trafikbranschen för olika typer av

personalfrikort bör höjas,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om beskattning

av bilförmåner i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen avslår förslaget att tillfälligt slopa

grundavdraget till den statliga inkomstskatten och i stället

beslutar att den statliga inkomstskatten fr.o.m. den 1 januari

1994 skall höjas till 25 % på inkomster över brytpunkten,

5. att riksdagen beslutar att inkomsterna från den föreslagna

inkomstskattehöjningen skall användas för att finansiera

kostnaderna för arbetslösheten och att skattehöjningen gäller

till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är

i balans.

1993/94:Sk21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatteskärpningar med miljöprofil vad

gäller förmånsvärdet för tjänstebilar,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om

slopat grundavdrag till statlig inkomstskatt hos regeringen

begär förslag till slopat grundavdrag i enlighet med vad i

motionen anförts.

1993/94:Sk22 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om måltidsförmåner.

1993/94:Sk23 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om justering av bilförmånsvärdet för taxiägare.

1993/94:Sk24 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om ytterligare utredning av

beskattningen av reseförmåner för SJ-anställda.

1993/94:Sk25 av Kjell Eldensjö (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattningen av bilförmån.

1993/94:Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

beträffande förhöjt normalbelopp för ökade levnadsomkostnader

för vissa yrkesgrupper vid tjänsteresa i utlandet i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i

skattelagstiftningen att reseförmånerna inom rese- och

trafikbranschen jämställs med sådan sedvanlig rabatt som är

skattefri,

3. att riksdagen i anslutning till yrkande 2 beslutar att även

inkludera övriga resor, t.ex. s.k. stand by-resor, i

begreppet sedvanlig rabatt som är skattefri,

4. att riksdagen alternativt beslutar återinföra regeln i

anvisningarna till 32 § punkt 8 KL som gällde före

skatteomläggningen 1991,

5. att riksdagen vid avslag på yrkandena 2--4 även avslår

regeringens förslag om reseförmåner,

6. att riksdagen hos regeringen begär snabb åtgärd som klargör

att sedvanliga personalrabatter får utbetalas i efterhand utan

att skattskyldighet uppkommer,

7. att riksdagen beslutar att inkomstbeskattningen av

lunchsubventioner upphör redan från den 1 januari 1994 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen i vart fall befriar måltidsförmånerna från

sociala avgifter redan från den 1 januari 1994,

9. att riksdagen avslår förslaget att slopa det s.k.

fribeloppet på 20 000 kr för extrautrustning,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan

lagändring att värdet av viss säkerhetshöjande utrustning som

t.ex. ABS-bromsar och krockkudde alltid undantas från

förmånsbeskattning,

11. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skattelagstiftningen att värdet av en bilförmån helt undantas

från förmånsbeskattning om bilen genom sin konstruktion eller

utrustning framstår som ett rent arbetsredskap i enlighet med

vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar om sådan ändring av

skattelagstiftningen att värdet av en bilförmån helt undantas

från förmånsbeskattning om bilen använts i tjänsten i mycket

hög omfattning i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om värdering av bilförmån inom bl.a. taxi,

14. att riksdagen beslutar att med ringa användning får avses

en körsträcka om högst 300 mil.

1993/94:A23 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen beslutar att den i annat sammanhang

föreslagna inkomstskattehöjningen används för att finansiera

kostnaderna för arbetslösheten och att skattehöjningen gäller

till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är

i balans.

1993/94:A26 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

6. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten

fr.o.m. den 1 januari 1994 höjs till 25 % på inkomster över

brytpunkten.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:FiU6y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Grundavdrag, skatteskala

Enligt beslut av riksdagen i våras om uttaget av statlig

inkomstskatt (1992/93:FiU30) skall grundavdraget vid den

statliga taxeringen slopas vid 1995 och 1996 års taxeringar. I

propositionen lägger regeringen fram förslag till de

lagändringar som behövs enligt dessa riktlinjer.

Motionerna Sk19 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 2 och

Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkande 4 innebär att den

statliga inkomstskatten i stället höjs från 20 till 25 % över

brytpunkten. Den förstnämnda motionen (yrkande 1) innebär

samtidigt att grundavdraget, som till följd av krisuppgörelsen

hösten 1992 mellan regeringspartierna och Socialdemokraterna

sänks till 25 % av basbeloppet fr.o.m. inkomståret 1994,

återställs till 32 % av basbeloppet. Den föreslagna

skattehöjningen skall enligt yrkande 5 i den sistnämnda

motionen användas för att finansiera kostnaderna för

arbetslösheten och gälla tills arbetsmarknadsfondens inkomster

och utgifter är i balans. -- Motsvarande yrkanden om

skattesatsen framställs också i motionerna A23 (yrkande 4) och

A26 (yrkande 6) av Ingvar Carlsson m.fl. (s).

Yrkande 2 i motion Sk21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) innebär

avslag på propositionen och att grundavdraget i stället skall

trappas av vid inkomster över 150 000 kr så att det

bortfaller helt vid brytpunkten, både vid den statliga och den

kommunala taxeringen. Det har framkommit att motionärerna

också vidhåller sina krav från i våras om en skärpning av

marginalskatterna till 55--60 % för inkomster över 200 000

kr.

Finansutskottet vidhåller i sitt yttrande tidigare

ställningstaganden i dessa frågor och tillstyrker alltså

propositionen och avstyrker motionerna.

Skatteutskottet vill i likhet med finansutskottet understryka

att de motiv som varit vägledande för vårens beslut

fortfarande gäller. Propositionen innebär att detta beslut

fullföljs och att alla som har inkomster på drygt 200 000 kr

kommer att få en skatteskärpning på upp till 1 760 kr. En

sådan justering av grundavdraget är motiverad för att

underlätta en bred förankring av krispolitiken, och

utformningen innebär att de skadliga marginaleffekterna i

skattesystemet inte på nytt ökar. Som finansutskottet anför är

det viktigt att slå vakt om grundprincipen i

marginalskattereformen att marginalskatterna skall begränsas

till högst 50 %. Utskottet kan inte ställa sig bakom sådana

kraftiga skatteskärpningar som föreslås i motionerna. Detta

innebär samtidigt att det saknas utrymme för att frångå

krisöverenskommelsen att begränsa det fasta grundavdraget till

25 % av basbeloppet.

Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och

avstyrker motionerna A23 yrkande 4, A26 yrkande 6, Sk19

yrkandena 1 och 2, Sk20 yrkandena 4 och 5 och Sk21.

Resor mellan bostad och arbetsplats

I propositionen föreslås att schablonavdrag för bilkostnader

till och från arbetet skall medges med 13 kr per mil även vid

1995 års taxering. Vidare föreslås att väg-, bro- och

färjeavgifter fr.o.m. 1995 års taxering under vissa

förutsättningar skall få dras av vid sidan av schablonen.

Utskottet instämmer i förslaget. Eftersom färjeavgifter m.m. i

begränsad omfattning har tagits ut även under år 1993 anser

utskottet att reglerna bör kunna tillämpas redan vid 1994 års

taxering. Utskottet tillstyrker propositionen med detta

tillägg.

Utlandstraktamenten

Schablonbeloppen för avdrag för ökade levnadskostnader

utomlands är högre än vad som gäller vid resor inom landet,

och skillnaderna i avdragsbeloppen är större än vad som

motsvaras av kostnadsskillnaderna här i landet och utomlands.

I propositionen föreslås att avdragen vid utlandsresor

begränsas och att reglerna utformas så att de skilda

förhållandena beaktas. Schablonbeloppen skall bestämmas med

utgångspunkt i den normala ökningen av levnadskostnaderna och

skall reduceras efter tjänstgöring mer än tre månader på samma

ort. Samtidigt regleras vissa detaljer efter mönster av

Riksskatteverkets rekommendationer i ämnet. Övergångsvis

föreslås att 70 % av schablonbeloppen enligt nuvarande regler

skall få dras av vid 1995 års taxering.

I motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) yrkas att

normalbeloppen för vissa yrkesgrupper som av säkerhetsskäl

måste äta på vissa av arbetsgivaren bestämda restauranger

skall räknas upp till 120--125 % av normalbeloppet (yrkande

1).

Skattereformen innebär att avdragsreglerna vid resor här i

landet har begränsats. Avdragsreglerna vid

utlandsförrättningar har stått kvar oförändrade i avvaktan på

det utredningsarbete som nu redovisas i propositionen.

Propositionen ansluter nära till utredningen, och utskottet

instämmer i princip i regeringens förslag.

När det gäller motionsyrkandet vill utskottet framhålla att

man kommer att ha möjlighet att yrka avdrag för de faktiska

merkostnaderna och att man vid utlandsförrättningar har

möjlighet att bedöma denna fråga särskilt för varje

förrättning för sig. Därtill kommer att man i praktiken kan

lösa de frågor som tas upp i motionen också på annat lämpligt

sätt. Utskottet avstyrker därför sådana speciella regler som

föreslås i motionen.

Utskottet är medvetet om att vissa detaljer i reglerna fordrar

en utförlig registrering och redovisning av arbetsgivarna. Det

är emellertid inte möjligt att på nuvarande stadium se över

detaljutformningen i syfte att uppnå förenklingar. Utskottet

utgår från att regeringen noga följer de kommande

erfarenheterna och vid behov föreslår de ändringar som kan

vara motiverade.

Reseförmåner

Skattereformen innebär att reseförmåner m.m. skall beskattas

till sitt marknadsvärde om förmånerna avser annat än

"sedvanliga rabatter". Detta innebär i princip att varje resa

blir föremål för förmånsbeskattning, vilket inte utesluter

schablonbeskattning. Till följd av praktiska problem har

emellertid Riksskatteverket för åren 1991--1993 medgivit att

beskattningen av personal inom SJ och SAS sker enligt

provisoriska schabloner som innebär att den som utnyttjar en

reseförmån beskattas för ett belopp som tas upp med hänsyn

till genomsnittsvärdet för personalen.

Enligt gällande principer skall reglerna tillämpas fr.o.m.

1994 även på detta område, så att värderingen skall utgå från

den skattskyldiges faktiska resande och marknadspriset, utan

några generella schabloner. Enligt regeringens förslag bör

dock en resa om året för anställd undantas från beskattning i

avvaktan på en översyn av beskattningen av

personalvårdsförmåner. När det gäller flygresor föreslås att

värderingen av varje enskild resa skall grunda sig på

speciella schablonregler som utgår från det genomsnittliga

lägsta priset för bokningsbara resor inom sex olika zoner. Om

flygresan är förenad med stand by-villkor skall värdet enligt

denna schablon reduceras med 50 %.

I motion Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas avslag på

propositionen och att Riksskatteverkets schabloner permanentas

(yrkande 1). Motionärerna vill också ha ett tillkännagivande

om att förmånsvärdena för personalfrikort bör höjas (yrkande

2). I motion Sk24 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell (kds)

begär motionärerna ett tillkännagivande om att reseförmånerna

för SJ-anställda bör övervägas ytterligare. Vidare yrkas i

motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) att

riksdagen avslår propositionen (yrkande 5) och att

reseförmåner för anställda inom trafikbranschen jämställs med

skattefria "sedvanliga rabatter" (yrkande 2). Enligt denna

motion skall reseförmåner även i andra fall skattebefrias

(yrkande 4) och anställda inom SJ och SAS behandlas lika

(yrkande 3).

Regeringen avser att tillkalla en särskild utredare som på

nytt skall se över beskattningen av personalvårdsförmåner m.m.

Av vad som anförs i propositionen framgår att översynen kommer

att omfatta även den här aktuella frågan. Avsikten är att

översynen skall bedrivas skyndsamt och slutföras under första

halvåret 1994.

Enligt gällande principer är fria eller subventionerade resor

i princip en förmån som bör beskattas i likhet med andra

förmåner i tjänsten. Den kritik som har riktats mot

propositionen visar emellertid att det är förenat med

administrativa problem att genomföra en beskattning som

grundar sig på en värdering av varje enskild resa. Det har

inte heller riktats sådana anmärkningar mot rabattsystemet

inom SJ och SAS att det från allmän synpunkt finns skäl att

motverka dessa rabatter genom alltför rigorösa och ohanterliga

regler. Tvärtom fyller rabattsystemet viktiga

personalpolitiska och sociala funktioner.

Mot denna bakgrund framstår förslaget i motion Sk20 yrkande 1

som en lämplig lösning. Utskottet tillstyrker avslagsyrkandena

i motionerna. En ny lagstiftning bör utformas i enlighet med

nuvarande provisorium. Hur detta kan lösas tekniskt bör i

första hand prövas av regeringen. Utskottet utgår från att

nuvarande regler kan tillämpas på samma sätt som hittills i

avvaktan på ett nytt förslag från regeringen. Det anförda

innefattar bifall till motionerna Sk20 yrkande 1 och Sk26

yrkande 5.

Personalvårdsförmån

Genom 1990 års skattereform skärptes förutsättningarna för att

förmåner i tjänsten skall kunna hänföras till skattefri

personalvård. Med personalvårdsförmån avses förmåner som inte

är direkt vederlag för utfört arbete utan avser enklare

åtgärder av mindre värde och syftar till att skapa trivsel i

arbetet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja inom

verksamheten. Hit räknas inte förmåner som kan bytas mot

kontant ersättning eller som inte riktar sig till hela

personalen eller förmåner utanför arbetsplatsen. Som exempel

på vad som kan vara skattefritt nämns i lagtexten bl.a.

förfriskningar m.m., sedvanliga rabatter vid inköp av varor

och tjänster som ingår i arbetsgivarens ordinarie utbud och

möjligheter till motion eller annan friskvård.

I propositionen anförs att gränsen mellan vad som är

skattepliktigt och inte skattepliktigt kan vara svår att dra i

många fall och att regeringen därför inom kort skall tillkalla

en särskild utredare som på nytt skall se över reglerna. I

avvaktan därpå föreslås att lagtexten justeras. Förslaget

innebär att "sedvanliga rabatter" bryts ut ur begreppet

personalvårdsförmåner och regleras särskilt i överensstämmelse

med nuvarande principer.

I motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) yrkas

(yrkande 6) att riksdagen begär snabba åtgärder från

regeringen som klargör att personalrabatter som utbetalas i

efterhand inte skall särbehandlas.

Den fråga som tas upp i motionen är om en rabatt måste utgå

direkt vid inköpet för att kunna bli skattefri eller om den

också kan erhållas genom återbäring i efterhand. Denna fråga

har behandlats utförligt i det avslutade utredningsarbetet och

i propositionen. Vad utredningen och regeringen uttalat i

denna fråga torde innebära att syftet med motionen är

tillgodosett, även om frågan inte lämpat sig för en omedelbar

reglering i lagtexten.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avstyrker

således motionsyrkandet i den mån det inte är tillgodosett.

Lunchförmåner

I motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) yrkas att

beskattningen av lunchsubventioner skall upphöra fr.o.m. 1994

eller att sådana subventioner i vart fall undantas från

socialavgifter (yrkandena 7 och 8). I motion Sk22 av Stina

Gustavsson och Rosa Östh (c) yrkas ett tillkännagivande om att

regeringen bör överväga ett slopande av socialavgifterna på

förmånerna.

Lantbrukets utredningsinstitut har fått i uppdrag att

undersöka hur lunchätandet, branschen och de anställda

påverkas av de nya regler på detta område som genomförts i

samband med 1990 års skattereform. En preliminär delrapport

har avlämnats i höst, och utredningens slutresultat kommer att

redovisas inom kort.

Vid sin senaste behandling av frågan avstyrkte utskottet

motioner på detta område med hänvisning till den undersökning

som nu pågår (1992/93:SkU20). I de aktuella motionerna har

inte anförts något nytt som bör föranleda att slutresultatet

av undersökningen bör föregripas. Utskottet utgår från att

regeringen slutför beredningen av detta ärende skyndsamt. Med

det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk22 och Sk26

yrkandena 7 och 8.

Bilförmån

Propositionen innebär att detaljerna i beskattningen av

bilförmåner ändras. I propositionen anförs att en del problem

kvarstår olösta. Dessa frågor skall skyndsamt beredas vidare,

bl.a. miljöaspekterna på schablonen 1 500 mil privatkörning.

De förslag som nu läggs fram innebär att förmånsvärdet i

fortsättningen skall beräknas på nybilspriset för den aktuella

årsmodellen, ej som nu på priset för den senaste årsmodellen.

Värdet av all extrautrustning skall medräknas, och fribeloppet

på 20 000 kr avskaffas alltså. Beräkningarna av det

grundläggande värdet detaljjusteras även i övrigt.

Enligt propositionen utvidgas jämkningsreglerna när bilen kan

anses som ett arbetsredskap. När körningen i tjänsten är

omfattande eller när bilen huvudsakligen används i tjänsten

skall förmånsvärdet sättas ned. I propositionen förordas en

nedsättning till 70 % om körningen i tjänsten uppgår till

minst 3 000 mil och till 50 % om den uppgår till minst

4 000 mil. Samtidigt bör man enligt propositionen behålla den

av Riksskatteverket rekommenderade möjligheten att under vissa

förutsättningar jämka förmånsvärdet för t.ex. taxibilar ned

till ett halvt basbelopp. Om bilen använts privat i endast

ringa omfattning, dvs. endast vid ett fåtal tillfällen och

högst 100 mil, skall förmånen inte beskattas. Avsikten är

också att reglerna skall tillämpas på samma sätt för

egenföretagare som för anställda.

Flertalet av motionerna innebär att motionärerna av miljöskäl

och rättviseskäl vill ha en förmånsbeskattning som blir mer

beroende av den privata körsträckan. Yrkanden i denna riktning

framställs i motionerna Sk20, yrkande 3, av Lars Hedfors m.fl.

(s), Sk23 av Birger Andersson (c) och Sk25 av Kjell Eldensjö

(kds). Yrkande 1 i motion Sk21 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

innebär att man bör införa en skärpt beskattning med

miljöprofil. Motion Sk23 går även ut på att förmånsvärderingen

bör utgå från inköpsvärdet för en normalbil och att värdet bör

begränsas ytterligare för den som har mycket långa

körsträckor. I denna motion uttalas bl.a. att bilar som gått i

taxitrafik mer än 8 000 mil per år inte bör ge upphov till

förmånsvärden. -- I motion Sk26 av Peter Kling och Bo G

Jenevall (nyd) framställs mer långtgående yrkanden (9--14).

Här yrkas avslag på propositionen i vad avser extrautrustning

och -- bl.a. -- att säkerhetshöjande utrustning bör undantas

vid värderingen, att bilar som genom sin konstruktion framstår

som ett rent arbetsredskap i mycket hög omfattning skall

undantas liksom också bilar som använts privat mindre än 300

mil.

Enligt utskottets uppfattning innebär propositionen väsentliga

förbättringar. Utskottet instämmer i och för sig i

motionärernas önskemål att värderingen bör ske med hänsyn till

den privata körsträckans längd och beklagar alltså att det

inte hittills har gått att lösa denna fråga på ett praktiskt

hanterbart sätt. Samtidigt vill utskottet konstatera att de

jämkningsregler som regeringen nu förordar ligger i linje med

dessa önskemål och att frågorna skyndsamt kommer att beredas

vidare i syfte att få fram ytterligare förbättringar fr.o.m.

den 1 januari 1995. I det sammanhanget bör man beakta vad som

anförs i de aktuella motionerna, t.ex. i motion Sk25 om att

sänka värdena för den som själv står för rörliga kostnader.

Med anledning av vad som anförs i motionerna vill utskottet

också framhålla att de möjligheter som redan nu finns att

jämka förmånsvärdet för bilar som är inredda eller avpassade

för annat än persontransport förtydligas enligt det förslag

som regeringen lägger fram. Vidare ger enligt utskottets

mening de nya reglerna ökade jämkningsmöjligheter så att

förmånen av att kunna använda exempelvis en stor,

specialutrustad taxi i allmänhet kan begränsas till värdet för

en normalbil. Regeln om skattefrihet vid ringa användning

privat torde också leda till att en taxiägare i allmänhet inte

bör beskattas för något förmånsvärde för en bil som gått i

taxitrafik mer än 8 000 mil per år, om han dessutom har en

annan bil för privatbruk. Dessutom bör vid körning över 6 000

mil förmånsvärdet jämkas till ett halvt basbelopp oavsett om

det finns anställd personal i företaget eller inte.

Vad utskottet här har anfört bör ges regeringen till känna.

Det anförda innefattar bifall till motion Sk23 och till

propositionen. Utskottet avstyrker övriga motionsyrkanden i

den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

Övriga frågor

Övriga detaljer i propositionen har inte föranlett några

motioner och utskottet kan i stort sett godta förslagen i

dessa delar.

När det gäller utländsk pension föreslår utskottet dock en

justering av lagtexten. Avsikten är att utländsk pension i

vissa fall skall behandlas som folkpension och kunna föranleda

särskilt grundavdrag. Pensionen bör i så fall betraktas som

svensk pension, och detta bör givetvis gälla generellt, t.ex.

i fråga om makar och vid tillämpningen av

avtrappningsreglerna. I propositionen föreslås inte

uttryckliga regler om vad som skall gälla beträffande alla

sådana detaljer, men utskottet utgår från att reglerna om

folkpension så gott det går får motsvarande tillämpning. Den

valfrihet för den skattskyldige som föreslås i propositionen

passar dock inte in helt i systemet, och utskottet förutsätter

i stället att Riksskatteverket utformar

deklarationsblanketterna på lämpligt sätt. -- Förslagen bör

ses som tillfälliga lösningar i avvaktan på att frågorna

bereds vidare. I avvaktan därpå är utskottet inte berett att

gå in på de andra frågor om utländsk pension som berörs i

propositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundavdrag, skatteskala

a) att riksdagen godtar proposition 1993/94:90 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:A26 yrkande 6, 1993/94:Sk19

yrkandena 1 och 2, 1993/94:Sk20 yrkande 4 och 1993/94:Sk21

yrkande 2,

b) att riksdagen avslår motionerna 1993/94:A23 yrkande 4 och

1993/94:Sk20 yrkande 5,

res. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

2. beträffande resor mellan bostad och arbetsplats

att riksdagen godtar proposition 1993/94:90 i denna del med

det tillägget att avdrag för broavgifter m.m. medges redan vid

1994 års taxering,

3. beträffande utlandstraktamenten

att riksdagen godtar proposition 1993/94:90 i denna del och

avslår motion 1993/94:Sk26 yrkande 1,

res. 2 (nyd)

4. beträffande reseförmåner

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk20

yrkande 1 och motion 1993/94:Sk26 yrkande 5 avslår

proposition 1993/94:90 i motsvarande delar och avslår

motionerna 1993/94:Sk20 yrkande 2, 1993/94:Sk24 och

1993/94:Sk26 yrkandena 2--4,

res. 3 (m, fp, c, kds)

5. beträffande personalvårdsförmåner

att riksdagen godtar proposition 1993/94:90 i denna del och

avslår motion 1993/94:Sk26 yrkande 6 i den mån yrkandet inte

är tillgodosett genom regeringens förslag,

6. beträffande lunchförmåner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk22 och

1993/94:Sk26 yrkandena 7 och 8,

res. 4 (nyd)

men. (v)

7. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk23 och

proposition 1993/94:90 i denna del som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört om beskattningen av

bilförmåner samt avslår motionerna 1993/94:Sk20 yrkande 3,

1993/94:Sk21 yrkande 1, 1993/94:Sk25 och 1993/94:Sk26

yrkandena 9--14 i den mån de inte är tillgodosedda,

res. 5 (s)

res. 6 (nyd)

men. (v)

8. beträffande övriga frågor

att riksdagen godtar vad utskottet anfört i dessa delar,

9. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de vid proposition 1993/94:90 fogade förslagen

till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de

ändringarna att 19 § utgår ur förslaget, att sista meningen i

den föreslagna lydelsen av 32 § 3 f mom. utgår och att punkt

1 av anvisningarna till 48 § och punkt 1 av

övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 48 §

1. Vid tillämpningen av 48 1. Vid tillämpningen av 48

§ 4 mom. och denna § 4 mom. och denna

anvisningspunkt iakttas anvisningspunkt iakttas

följande. Som folkpension följande. Som folkpension

räknas inte barnpension räknas inte barnpension

eller vårdbidrag. eller vårdbidrag.

Folkpension skall anses Folkpension skall anses

utgöra en inte obetydlig utgöra en inte obetydlig

del av den skattskyldiges del av den skattskyldiges

inkomst, om den uppgått inkomst, om den uppgått

till minst 6 000 kronor eller till minst 6 000 kronor eller

minst en femtedel av den minst en femtedel av den

sammanräknade inkomsten. sammanräknade inkomsten.

Som folkpension behandlas Som folkpension behandlas

även tilläggspension i även tilläggspension i

den mån den enligt lagen den mån den enligt lagen

(1969:205) om (1969:205) om

pensionstillskott föranlett pensionstillskott föranlett

avräkning av avräkning av

pensionstillskott. Som pensionstillskott. Ålders-,

folkpension skall vidare på förtids- eller

den skattskyldiges begäran efterlevandepension, som

behandlas utländsk betalas ut enligt utländsk

ålders-, förtids- eller lagstiftning om social

efterlevandepension som trygghet och utgår enligt

betalas ut enligt utländsk grunder som är

lagstiftning om social jämförbara med vad som

trygghet och utgår enligt gäller för folkpension,

grunder jämförbara med skall behandlas som

de för folkpension samt folkpension om skattskyldighet

för vilka skattskyldighet för utbetalningen

föreligger i Sverige. Har föreligger i Sverige. Har

folkpension enligt folkpension enligt

bestämmelserna i 17 kap. 2 bestämmelserna i 17 kap. 2

§ lagen (1962:381) om § lagen (1962:381) om

allmän försäkring allmän försäkring

samordnats med samordnats med

yrkesskadelivränta eller yrkesskadelivränta eller

annan i nämnda lagrum annan i nämnda lagrum

angiven livränta skall vid angiven livränta skall vid

tillämpning av första, tillämpning av första,

andra respektive tredje andra respektive tredje

stycket första meningen b stycket första meningen b

det särskilda grundavdraget det särskilda grundavdraget

beräknas med ledning av den beräknas med ledning av den

folkpension som skulle ha folkpension som skulle ha

utgått om sådan utgått om sådan

samordning inte skett. samordning inte skett.

För gift -- -- -- -- -- -- -- saknar folkpension.

Det särskilda grundavdraget får -- -- -- den skattskyldige.

Det särskilda grundavdraget Det särskilda grundavdraget

reduceras med 65 procent av reduceras med 65 procent av

den del av uppburen pension den del av uppburen pension

som överstiger det för som överstiger det för

den skattskyldige enligt andra den skattskyldige enligt andra

stycket gällande stycket gällande

avdragsbeloppet. Som pension avdragsbeloppet. Pension som

anses även utländsk utgår på grund av annan

pension som enligt första pensionsförsäkring än

stycket behandlas som tjänstepensionsförsäkring

folkpension samt utländsk eller från

pension som betalas ut enligt pensionssparkonto reducerar

utländsk lagstiftning om dock inte det särskilda

social trygghet och utgår grundavdraget.

enligt grunder

jämförbara med de för

tilläggspension samt för

vilken skattskyldighet

föreligger i Sverige.

Pension som utgår på

grund av annan

pensionsförsäkring än

tjänstepensionsförsäkring

eller från

pensionssparkonto reducerar

dock inte det särskilda

grundavdraget.

För den -- -- -- -- -- -- -- hade tillämpats.

Övergångsbestämmelserna

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och

tillämpas första tillämpas första

gången vid 1995 års gången vid 1995 års

taxering. Den nya lydelsen av taxering. De nya reglerna om

punkt 3 av anvisningarna till avdrag för väg-, bro-

54 § skall dock och färjeavgifter i punkt 4

tillämpas första av anvisningarna till 33 §

gången vid 1994 års och den nya lydelsen av punkt

taxering. 3 av anvisningarna till 54

§ skall dock tillämpas

första gången vid 1994

års taxering.

2. lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272)

med den ändringen att orden

"Vid värdering av

förmån av fri eller

delvis fri resa -- -- -- med

50 procent." i den

föreslagna lydelsen av 8

§ utgår,

3. lag om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter med den

ändringen att sista

meningen i den föreslagna

lydelsen av 3 kap. 7 §

första stycket utgår,

4. lag om ändring i lagen

(1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från

arbetsgivare med den

ändringen att orden "eller

om värde av

reseförmån som

bestäms enligt 8 §

tredje stycket

uppbördslagen avviker med

mer än 10 procent från

det värde som följer av

42 § andra stycket

kommunalskattelagen" utgår

ur den föreslagna lydelsen

av 5 § andra stycket,

5. lag om avdrag för

kostnader för bilresor till

och från arbetsplatsen vid

1995 års taxering,

6. lag om beräkning av

beskattningsbar

förvärvsinkomst vid

taxering till statlig

inkomstskatt och statlig

inkomstskatt på

förvärvsinkomster vid

1995 och 1996 års

taxeringar,

7. lag om ändring i lagen

(1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst

enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen

(1958:295) om sjömansskatt.

res. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

Stockholm den 8 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan

Fransson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno

Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Kaj Larsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Grundavdrag, skatteskala (mom. 1 och mom. 9 i motsvarande

del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) har

dels anfört följande:

Som anförs i den avvikande meningen i finansutskottets

yttrande är det väsentligt att i nuvarande konjunkturläge

avväga inkomstbeskattningen så att den privata konsumtionen så

långt som möjligt stimuleras, inom ramen för en ansvarsfull

finanspolitik. Samtidigt måste beskattningen ha en tydlig

fördelningspolitisk profil.

De åtgärder som den borgerliga regeringen genomfört och

fortsätter att genomföra på skatteområdet ger miljardbelopp

efter miljardbelopp i årliga skattelättnader till kapitalägare

och företag, och de skatteskärpningar som aktualiseras av de

borgerliga partierna drabbar i första hand hushåll med små och

medelstora inkomster. Detta sker samtidigt som kraven på

besparingar i fråga om offentliga utgifter drabbar redan

utsatta grupper. Kraven från vårt håll om en mer rättvis

fördelning avvisas bl.a. med hänvisning till att

"marginalskattereformen" kräver att man slår vakt om en

marginalskatt på högst 50 %.

Vi reagerar mot denna missvisande beskrivning av 1990 års

skattereform. Denna reform utgjorde en genomgripande

omläggning med stora ändringar i syfte bl.a. att neutralisera

de skattelättnader för höginkomsttagare som en sänkt

marginalskatt innebar. Målsättningen var att skapa en bättre

grund för socialpolitiska åtgärder av olika slag

(1989/90:SkU30 s. 57).

De åtgärder som de borgerliga partierna sedan genomdrivit

innebär allvarliga brott mot dessa grundläggande principer.

Samtidigt med skattesänkningar för redan gynnade grupper har

marginalskatterna och den totala skatten höjts för små och

medelstora inkomster. Skatten höjs väsentligt i känsliga

inkomstskikt och i viss utsträckning även över den s.k.

brytpunkten (ca 200 000 i årsinkomst). Men för inkomster över

7,5 basbelopp motsätter sig regeringspartierna

skattehöjningar.

Den ekonomiska situationen i Sverige innebär bl.a. att statens

och kommunernas finanser har försämrats dramatiskt och att

angelägna uppgifter på olika välfärdsområden har trängts ut.

Redan utsatta grupper har drabbats, och klyftorna i samhället

har vidgats. Den höga arbetslösheten har lett till en ökad

utslagning och stora problem som hotar att bli bestående.

Dessa problem och de lösningar som krävs innebär svåra

uppoffringar för flertalet hushåll. För att en politik med

denna inriktning skall lyckas är det nödvändigt att den har en

bred förankring i samhället och att bördorna får bäras även av

dem som har arbete och goda inkomster.

Som anförs i den avvikande meningen av Göran Persson m.fl. (s)

bör en försämring av grundavdraget inte genomföras, eftersom

en sådan åtgärd är direkt åtstramande i ett läge när

efterfrågan behöver stimuleras och skulle drabba hushåll med

små och medelstora inkomster. Propositionen bör alltså avslås

liksom också Vänsterpartiets förslag till avtrappning av

grundavdraget. För att finansiera kostnaderna för

arbetslösheten bör man i stället höja den statliga

inkomstskatten till 25 % över brytpunkten i enlighet med

yrkande 2 i motion Sk19 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och

yrkande 4 i motion Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s). Samtidigt

bör man kompensera låginkomsttagarna genom att återställa

grundavdraget fr.o.m. 1994 till nivån 0,32 % av basbeloppet.

Vi instämmer således också i yrkande 1 i den förstnämnda

motionen.

Höjningen av skatteuttaget bör -- som anförs i motionerna Sk20

yrkande 5 och A23 yrkande 4 -- användas för att finansiera

kostnaderna för arbetslösheten och gälla till dess att

Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans. Vad

som här har anförts bör riksdagen med anledning av dessa

motioner som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 1 och moment 9 i motsvarande del hemställt

1. beträffande skatteskala, grundavdrag

9. beträffande lagförslagen i motsvarande del

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:A26

yrkande 6, 1993/94:Sk19 yrkandena 1 och 2 och 1993/94:Sk20

yrkande 4 och till avslagsyrkandet i motion 1993/94:Sk21

yrkande 2 samt med avslag på motion 1993/94:Sk21 yrkande 2 i

övrigt avslår regeringens förslag till lag om beräkning av

beskattningsbar förvärvsinkomst vid taxering till statlig

inkomstskatt och statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid

1995 och 1996 års taxeringar (lagförslag 6) samt antar

följande

9. Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1992:1484) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom upphävs lagen (1992:1484) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370).

10. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att orden "samt 20 procent" i 10 § lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt skall bytas ut mot "samt 25

procent".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas

första gången vid 1995 års taxering.

b) att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A23

yrkande 4 och 1993/94:Sk20 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om att höjningen

av den statliga inkomstskatten skall användas för att

finansiera kostnaderna för arbetslösheten och gälla till dess

att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i balans.

2. Utlandstraktamenten (mom. 3)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall

(nyd) bör normalbeloppen för vissa yrkesgrupper som av

säkerhetsskäl måste äta på vissa av arbetsgivaren bestämda

restauranger räknas upp till 120--125 % av normalbeloppet.

Regeringen är medveten om att tjänsteförrättningen i utlandet

på grund av särskilda skäl regelmässigt är förenad med

generellt sett högre kostnader än vad normalbeloppen är

avsedda att täcka. Men i propositionen anförs att man bör

vänta och se om vissa yrkesgrupper generellt kommer att yrka

och få avdrag med högre belopp. Det kan t.ex. gälla

flygpersonal på vissa orter.

Vi delar inte uppfattningen att man bör avvakta med en

uppräkning. Frågan om ett förhöjt normalbelopp och

avgränsningen av de grupper som kommer i fråga bör utredas,

och regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande utlandstraktamenten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk26 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har

anförts om uppräkning av schablonbeloppen i vissa fall och

godtar proposition 1993/94:90 i övrigt.

3. Reseförmåner (mom. 4)

Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson

(fp), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf

(kds) och Carl Fredrik Graf (m) har ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande under rubriken

Reseförmåner som börjar med "Enligt gällande principer är

fria" och slutar med "Sk26 yrkande 5." bort ha följande

lydelse:

Enligt gällande principer är fria eller subventionerade resor

i princip en förmån som bör beskattas i likhet med andra

förmåner i tjänsten. Den kritik som har riktats mot

propositionen visar emellertid att det är förenat med

administrativa problem att genomföra en beskattning som

grundar sig på en värdering av varje enskild resa.

Med hänsyn härtill bör beskattningen av dessa förmåner

förenklas och i görligaste mån bli föremål för s.k.

schablonbeskattning. Den aviserade utredningen om

personalvårdsförmåner bör få i uppdrag att i sin helhet

behandla även beskattningsfrågan avseende reseförmåner.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer till

riksdagen med ett nytt förslag i enlighet med vad utskottet

anfört. I avvaktan härpå förutsätter utskottet att nuvarande

regler kan tillämpas på samma sätt som hittills även vid 1995

års taxering. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet i berörda

delar propositionen och motionerna i den mån de inte

tillgodoses av vad utskottet anfört. Vad som här har anförts

bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under moment 4 bort hemställa

4. beträffande reseförmåner

att riksdagen med bifall till avslagsyrkandena i motionerna

1993/94:Sk20 yrkande 1 och 1993/94:Sk26 yrkande 5, med

anledning av motion 1993/94:Sk24 och med avslag på

proposition 1993/94:90 i denna del och på motionerna

1993/94:Sk20 yrkande 1 i övrigt och yrkande 2 och

1993/94:Sk26 yrkandena 2--4 som sin mening ger regeringen

till känna vad som här har anförts om beskattningen av

reseförmåner.

4. Lunchförmåner (mom. 6)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Ny demokrati har tidigare yrkat att beskattningen av

lunchförmåner skall slopas. I motion Sk26 av Peter Kling och

Bo G Jenevall (nyd) vidhåller motionärerna detta krav. Som

anförs i motionen har de negativa konsekvenserna av

beskattningen blivit allt tydligare, vilket bl.a. visas av en

undersökning som har gjorts på uppdrag av Finansdepartementet.

Omkring 850 000 personer har helt förlorat sina

måltidsförmåner. Andra har fått försämrade förmåner. Man äter

i stället medhavd mat, och gemenskapen och trivseln i arbetet

har blivit sämre. Reglerna har dessutom försvårat problemen

inom restaurangbranschen. Arbetslösheten i branschen har

stigit till 25 % och var tionde krog har gått i konkurs.

Man ser klart och tydligt att beskattningen av lunchförmåner

medför stora problem utan att några fördelar uppnås.

Skatteutfallet har hamnat långt under beräknade 1,2 miljarder

kronor, och nettointäkten har blivit blygsamma 155 miljoner

kronor. Ingenstans i Europa har man så orimliga regler.

Beskattningen av lunchförmåner bör upphöra snarast, redan från

den 1 januari 1994. I realiteten torde det finnas ett brett

stöd i riksdagen för denna uppfattning, och det kan inte anses

rimligt att skjuta på ställningstagandet.

Jag tillstyrker alltså motion Sk26 i denna del och motion Sk22

av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) som går i samma

riktning.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande lunchförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk26 yrkandena

7 och 8 och med anledning av motion 1993/94:Sk22 begär

förslag från regeringen om slopande av beskattningen av

lunchförmåner med verkan fr.o.m. den 1 januari 1994.

5. Bilförmån (mom. 7)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) har

dels anfört följande:

Vi anser fortfarande -- i likhet med motionärerna i motion

Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s) -- att värdet av bilförmåner

bör göras mer beroende av den privata körsträckan. Detta är

viktigt från såväl miljöpolitisk som fördelningspolitisk

synpunkt. Nuvarande stela regler har sedan länge väckt

berättigad kritik, och denna kritik kvarstår i allt väsentligt

med det förslag som regeringen nu lägger fram.

Utredningens förslag, som fordrade utredning om faktiska

körsträckor och körjournaler, skulle ha vållat administrativa

svårigheter och kontrollproblem och bör inte genomföras.

Enligt vår uppfattning är det viktigt att man så snart som

möjligt hittar andra och enklare lösningar. Frågan bör

lämpligen snabbutredas genom en parlamentarisk kommitté. Vi

tillstyrker alltså motionärernas yrkande om en sådan

utredning.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande bilförmån

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sk21 yrkande

1, 1993/94:Sk23, 1993/94:Sk25 och 1993/94:Sk26 yrkandena

9--14 bifaller proposition 1993/94:90 i denna del och med

bifall till motion 1993/94:Sk20 yrkande 3 hos regeringen

begär utredning om beskattning av bilförmåner i enlighet med

vad som här har anförts.

6. Bilförmån (mom. 7)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

De förslag som regeringen lägger fram om beskattningen av

bilförmåner innehåller marginella förbättringar men också

skatteskärpningar som inte kan anses motiverade.

Som anförs i motion Sk26 av Peter Kling och Bo G Jenevall

(nyd) bör man behålla skattefriheten för extrautrustning.

Vidare krävs i motionen att säkerhetshöjande utrustning inte

skall höja förmånsvärdet. Att undanta luftkuddar och

ABS-bromsar kan bidra till enorma samhällsvinster genom att

personskadorna minskar. Att på detta sätt "subventionera"

säkerhetsutrustning betalar sig självt många gånger om och

begränsar de personliga katastrofer som uppkommer i trafiken.

Detta är enligt min mening en mycket angelägen åtgärd, och man

kan t.ex. jämföra med den subventionering som man har haft i

fråga om avgasrening.

Vidare bör specialinredda bilar och skåpbilar av olika slag

kunna ses som rena arbetsredskap som man utan vidare bör kunna

undanta från förmånsbeskattning. Även i andra fall där det kan

antas att bilen används privat endast i begränsad omfattning

bör man kunna ha regler som inte drabbar enskilda personer

alltför hårt. Om en bil har använts i en förvärvsverksamhet

mer än 8 000 mil om året bör man kunna slippa

förmånsbeskattning, och detsamma gäller om privatkörningen

begränsar sig till högst 300 mil.

Enligt min mening bör regeringen skyndsamt utarbeta ett nytt

förslag i enlighet med vad som här har anförts. Det anförda

innefattar avslag på de skatteskärpningar som föreslås i

motionerna Sk20 (s) och Sk21 (v) och att övriga

motionsyrkanden är tillgodosedda.

dels vid moment 7 hemställt

7. beträffande bilförmån

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sk20 yrkande

3 och motion 1993/94:Sk21 yrkande 1 och med anledning av

motionerna 1993/94:Sk23, 1993/94:Sk25 och 1993/94:Sk26

yrkandena 9--14 antar proposition 1993/94:90 i denna del som

ett provisorium och begär nytt förslag från regeringen om

beskattning av bilförmån i enlighet med vad som här har

anförts.

Särskilda yttranden

1. Reseförmåner (mom. 4)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anför:

Regeringens förslag om beskattningen av reseförmåner för

anställda inom rese- och trafikbranschen skulle ha blivit

mycket krångliga för både arbetsgivare och arbetstagare. För

arbetsgivarna skulle förslaget dessutom bli dyrt att

administrera. För skattemyndigheterna leder det till ökade

kontrollproblem. I stället bör man överväga om inte de

förmånsvärden som i dag gäller för t.ex. personalfrikort hos

SJ och ITA-kort inom flygbranschen skall höjas något.

2. Reseförmåner (mom. 4)

Peter Kling (nyd) anför:

Reglerna om beskattning av reseförmåner för personal inom

resebranschen är ett exempel på en jantelag som orsakar

byråkrati, krångel och irritationer och som skulle förvärras

orimligt med regeringens förslag. Som anförs i motion Sk26 av

Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) bör denna beskattning

slopas omgående. Jag har inte fått gehör för detta yrkande i

utskottet och har därför vid utskottsbehandlingen anslutit mig

till andrahandsyrkandet om avslag på propositionen. Vid den

slutliga behandlingen i riksdagen kommer Ny demokrati att

fullfölja yrkande 2 i motion Sk26 om att helt undanta dessa

förmåner från beskattning. Detta kan uppnås genom att helt

enkelt stryka orden "av en valfri resa tur och retur" i sista

meningen i den av regeringen föreslagna ändringen av 32 §

3 e mom. kommunalskattelagen.

Jag hoppas på en bred anslutning till detta yrkande så att vi

får regler som stämmer bättre med vad som tillämpas i vår

omvärld.

3. Lunchförmåner (mom. 6)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anför:

Bred enighet har rått om att effekterna av beskattningen av

lunchförmåner bör undersökas och att beskattningsfrågan bör

anstå i avvaktan på resultatet av undersökningen. De rapporter

som hittills har redovisats är preliminära och slutresultatet

kommer att redovisas inom kort.

Motionerna Sk22 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och Sk26

av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) har inte något direkt

samband med de andra frågor som behandlas i detta betänkande,

och behandlingen av motionerna borde mot denna bakgrund ha

skjutits upp till ett senare tillfälle.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Grundavdrag, skatteskala (mom. 1 och mom. 9 i motsvarande del)

Propositionen innebär att regeringen fullföljer

riksdagsbeslutet från i våras om att slopa grundavdraget vid

taxeringen till statlig inkomstskatt.

Vänsterpartiet har alltsedan skattereformen drivit kravet att

grundavdraget skall reduceras. Vi har föreslagit detta för att

öka statens skatteinkomster och därmed minska

budgetunderskottet. Vänsterpartiet har dessutom drivit krav på

ett minskat grundavdrag för att öka skatteuttaget på högre

inkomster och därmed motverka de sneda fördelningspolitiska

effekter som följde på skattereformen.

Riksdagens beslut att slopa grundavdraget vid taxering till

statlig inkomstskatt var ett steg i rätt riktning. Vi noterar

att beslutet innebär att Vänsterpartiet delvis fått gehör för

sin uppfattning.

Vänsterpartiets förslag är dock mer långtgående än

riksdagsmajoritetens. Vi anser att grundavdraget skall slopas

helt -- både statligt och kommunalt -- över den s.k.

brytpunkten, dvs. att något grundavdrag över huvud taget inte

skall utgå om inkomsten överstiger ca 200 000 kr. För

inkomster över 156 000 kr innebär detta att grundavdraget

minskas successivt så att marginalskatten stiger från ca 33 %

till ca 40 %, beräknat med utgångspunkt i ett grundavdrag på

0,25 % av basbeloppet.

Genom denna metod att helt slopa grundavdraget för högre

inkomster ökar även basen för kommunalskatten. Detta ger

kommunsektorn ökat ekonomiskt utrymme, och det ger möjlighet

att bromsa de friställningar som sker i kommunsektorn. Totalt

skulle Vänsterpartiets förslag till slopat grundavdrag för

inkomster över brytpunkten ge ökade skatteinkomster på ca 4

miljarder kronor.

Vidare anser Vänsterpartiet att den statliga skatten skall

höjas från 20 till 25 % för inkomster över brytpunkten och

till 30 % för inkomster över 250 000 kr -- en

inkomstförstärkning på ca 3,5 miljarder.

Tillsammans skulle dessa åtgärder stärka den offentliga

ekonomin med ca 7,5 miljarder. I nuvarande ekonomiska läge med

en mycket svag inhemsk efterfrågan bör dock skattehöjningarna

kombineras med andra åtgärder. Åtgärder som gynnar

låginkomsttagare och som ökar den effektiva efterfrågan.

Vänsterpartiet har därför bl.a. föreslagit vissa sänkningar av

mervärdesskatten samt ökade ekonomiska ramar för

kommunsektorn.

Även Socialdemokraterna har motionerat om en höjning av den

statliga skatten från 20 till 25 %. Tidigare föreslog

Socialdemokraterna en tidsbegränsad höjning under 2 år.

Vänsterpartiet noterar att Socialdemokraterna i motion Sk19 nu

föreslår att höjningen skall ligga kvar tills dess att

Arbetsmarknadsfondens utgifter och inkomster är i balans.

Detta gör att förslagen från Socialdemokraterna och

Vänsterpartiet i princip sammanfaller vad gäller höjningen av

den statliga skatten från 20 till 25 %.

Som framgår av vad Johan Lönnroth (v) anfört i det yttrande

som finansutskottet har avgivit i det aktuella ärendet står vi

kvar vid våra förslag från i våras. Det innebär att vi vid

mom. 1 och mom. 9 i motsvarande del hemställer följande:

1. beträffande skatteskala, grundavdrag

9. beträffande lagförslagen i motsvarande del

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:90 i denna

del och de aktuella motionerna i dessa delar dels antar

lagförslaget i propositionen och i reservation 1 i vad avser

skatteskalan,

dels begär skyndsamt förslag från regeringen om ändringar

i skatteuttaget i enlighet med vad som här har anförts.

Lunchförmåner (mom. 6)

Vi ansluter oss till motion Sk22 om ett slopande av

socialavgifterna på lunchförmåner och hemställer vid mom. 6

6. beträffande lunchförmåner

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk22 och med

anledning av motion 1993/94:Sk26 yrkandena 7 och 8 som sin

mening ger regeringen till känna att frågan om slopande av

socialavgifterna på lunchförmåner bör övervägas av regeringen.

Bilförmån (mom. 7)

Vi yrkar i första hand bifall till kravet i motion Sk21

yrkande 1 om skatteskärpningar med miljöprofil vad gäller

förmånsvärdet för tjänstebilar. I andra hand ansluter vi oss

till Socialdemokraternas reservation. Vid mom. 7 hemställer vi

alltså i första hand

7. beträffande bilförmån

att riksdagen godtar de i propositionen föreslagna ändringarna

i lagstiftningen om bilförmåner, avslår motionerna

1993/94:Sk23, 1993/94:Sk25 och 1993/94:Sk26 yrkandena

9--14 samt med bifall till motion 1993/94:Sk21 yrkande 1 och

med anledning av motion 1993/94:Sk20 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna att en parlamentarisk

beredning bör tillsättas beträffande bilförmåner i syfte att

genomföra en skärpt beskattning med miljöprofil.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU6y

Bilaga

Översyn av tjänsteinkomstbeskattningen, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1993/94:90 Översyn av

tjänsteinkomstbeskattningen, m.m. jämte motioner i vad avser

finansutskottets beredningsområde.

Utskottet

Utskottets yttrande begränsar sig till frågor om skatteuttaget

och behandlar dels propositionens förslag om ett tillfälligt

slopat statligt grundavdrag och motionsyrkanden med anledning

därav, dels motionsvis framförda förslag om ändringar i den

statliga inkomstskatteskalan.

Propositionen

I propositionen föreslås att fysiska personers rätt till

grundavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt i princip

slopas vid 1995 och 1996 års taxeringar. Den som vid taxering

till statlig inkomstskatt är berättigad till särskilt

kommunalt grundavdrag skall dock medges statligt grundavdrag,

men med ett lägre belopp än vad som medges till kommunal

inkomstskatt.

Det fasta skattebeloppet på 100 kr som nu tas ut på

beskattningsbar förvärvsinkomst slopas vid 1995 och 1996 års

taxeringar för inkomster som inte överstiger det nuvarande

statliga grundavdraget.

Motionerna

I motion Sk19 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och i motion

Sk20 av Lars Hedfors m.fl. (s) avvisas regeringens förslag

att under åren 1994 och 1995 slopa grundavdraget till den

statliga inkomstskatten för personer över brytpunkten. Enligt

motionärerna bör grundavdraget från den 1 januari 1994

behållas, dvs. det bör vara 0,32 basbelopp i stället för 0,25

basbelopp.

Socialdemokraterna vill i stället att den statliga

inkomstskatten på inkomster över brytpunkten skall höjas med 5

procentenheter. Denna inkomstförstärkning skall enligt det

socialdemokratiska alternativet föras till

Arbetsmarknadsfonden och således användas för att finansiera

kostnaderna för arbetslösheten.

Det bör noteras att de här aktuella skatteförslagen från

Socialdemokraterna även tas upp i motion Fi10 som väckts

med anledning av proposition 1993/94:25 om inriktningen av den

ekonomiska politiken.

I motion Sk21 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att

Vänsterpartiet sedan skattereformens genomförande drivit

frågan om ett helt slopat grundavdrag för högre inkomster,

således för både statlig och kommunal inkomstskatt.

Regeringens förslag tillgodoser inte partiets krav, men det är

ett begränsat och tillfälligt steg i rätt riktning.

Vänsterpartiets förslag innebär att grundavdraget trappas ned

från inkomster på ca 156 000 kr, så att det är helt slopat

för de inkomstskikt som skall betala statsskatt.

Frågan om förändringar i inkomstskatteskalan behandlas av

Vänsterpartiet i motion Fi8, väckt med anledning av

proposition 1993/94:25 om inriktningen av den ekonomiska

politiken. Partiet hänvisar där till sina förslag från våren

1993 om en s.k. solidaritetsskatt.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet noterar inledningsvis att det aktuella

förslaget är en lagteknisk uppföljning av de av riksdagen

våren 1993 på förslag av utskottet godkända förändringarna av

grundavdraget (bet. 1992/93:FiU30, rskr. 447).

Utskottet vill understryka att de motiv som var vägledande för

riksdagens ställningstagande fortfarande i hög grad är

giltiga. Utskottet anförde i sitt betänkande att justeringar

av grundavdraget borde genomföras för att underlätta en bred

förankring av krispolitiken. Samtidigt underströks att detta

emellertid inte skulle ske på ett sådant sätt att de skadliga

marginaleffekterna i skattesystemet på nytt skulle öka (s.

127).

Finansutskottet ställer sig följaktligen bakom propositionens

förslag till förändringar i grundavdraget. Utskottet avvisar

samtidigt de förslag till förändringar av inkomstskatteskalan

som förs fram från såväl Socialdemokraterna som

Vänsterpartiet. Enligt utskottet är det viktigt att slå vakt

om grundprincipen i marginalskattereformen att

marginalskatterna skall begränsas till högst 50 %.

Med det anförda förordar finansutskottet att skatteutskottet

tillstyrker regeringens förslag beträffande grundavdraget och

avstyrker motionerna Sk19 (s) yrkandena 1 och 2, Sk20 (s)

yrkandena 4 och 5 samt Sk21 (v) yrkande 2.

Stockholm den 1 december 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran

Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars

Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s),

Tom Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall

(kds), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson

(s), Kjell Ericsson (c) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken Finansutskottets bedömning börjar med

"Finansutskottet noterar" och slutar med "yrkande 2" bort ha

följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening är det väsentligt att i

nuvarande konjunkturläge avväga inkomstbeskattningen så att,

inom ramen för en ansvarsfull finanspolitik, den privata

konsumtionen så lång som möjligt stimuleras. Samtidigt måste

beskattningen ha en tydlig fördelningspolitisk profil.

Med hänvisning därtill avvisar utskottet försämringar av

grundavdraget som är direkt åtstramande, inte minst för

hushåll med små och medelstora inkomster, i ett läge när

efterfrågan behöver stimuleras. Enligt utskottet bör i stället

den statliga inkomstskatten på inkomster över brytpunkten

höjas med 5 procentenheter. Denna förändring i den statliga

skatteskalan är att föredra ur fördelningspolitisk synvinkel

och innebär en budgetförstärkning på 2 miljarder kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

I enlighet med vad som anförs i motion Sk21 anser

Vänsterpartiet att regeringens förslag till slopat grundavdrag

bör avslås och att regeringen bör återkomma med ett nytt

förslag i enlighet med principer som anges i motionen. När

det gäller inkomstskatteskalorna kvarstår vi vid vårt förslag

från i våras om höjd skatt för dem som tjänar mer än 200 000

kronor om året.