Bet. 1993/94:SkU11

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU11

Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

SkU11

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om ett

nytt system för uppskov med beskattningen vid byte av villa

eller bostadsrätt samt nya regler för reavinstbeskattningen.

Vidare avstyrks samtliga motioner. Reservationer med yrkande om

avslag på regeringens förslag samt ett tillkännagivande har

avgivits av Socialdemokraterna medan Ny demokrati reserverat sig

till förmån för en fortsatt användning av 9-procentsregeln i

vissa fall samt ett uttalande om ett slopande av

reavinstbeskattningen på bostäder. Vänsterpartiets ledamot har i

en meningsyttring stött Socialdemokraternas reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:45 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

5. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

6. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter.

STÅENDE TEXT se prop. s. 3-4 (fram till sista stycket).

Lagförslagen har följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 7-33. NY SIDA

Regeringens skrivelse

Regeringen (Finansdepartementet) har den 7 september 1993 i en

skivelse till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2 kap.

10 § regeringsformen om förslaget att de nya reglerna, med

undantag för förlustkvoteringsreglerna, skall tillämpas fr.o.m.

den 8 september.

Motionerna

1993/94:Sk2 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att införa en möjlighet till

uppskov med reavinstskatten på bostäder och propositionens

övriga förslag till ändrade regler för beskattning av reavinster

vid försäljning av villor och bostadsrätter,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppgift

att göra en översyn av nuvarande reavinstbeskattning av bostäder

i enlighet med vad som föreslås ovan.

1993/94:Sk3 av Eva Zetterberg och Lars Werner (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:45,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilda

uppskovs- och lättnadsregler för reavinstbeskattning enligt vad

i motionen anförts,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur ett

eventuellt införande av uppskovsregler för reavinstbeskattningen

skall kunna införas utan negativa budgeteffekter.

1993/94:Sk4 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ,

t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för

privatbostadsfastigheter med långa innehav,

2. att riksdagen beslutar att övergångsvis, som alternativ,

t.o.m. den 31 december 1999 bibehålla 9-procentsregeln för

bostadsrätter med långa innehav,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

till lagstiftning om fullständigt slopande av flyttskatten.

Yttrande

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:BoU1y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Införande av ett nytt uppskovssystem m.m.

I propositionen föreslås ett införande av ett nytt system för

uppskov med beskattningen vid bostadsbyten samt nya

reavinstbeskattningsregler. Det nya systemet innebär att den

som säljer en villa eller en bostadsrätt, som hör till kategorin

privatbostad och som är den skattskyldiges permanentbostad, och

förvärvar en annan minst lika dyr villa eller bostadsrätt och

bosätter sig där skall kunna få uppskov med beskattningen av

reavinsten av försäljningen. Är den nya bostaden billigare

erhålls uppskov med en mindre, proportionellt beräknad del av

vinsten.

I samband med införandet av det nya uppskovssystemet slopas de

s.k. takreglerna, dvs. 9- och 18-procentsreglerna. I

fortsättningen skall i stället den skattepliktiga vinsten utgöra

50 % av den enligt konventionella metoder beräknade vinsten. Vid

förluster skall på motsvarande sätt 50 % av förlusten få dras

av.

Nya bestämmelser föreslås även för näringsfastigheter och

motsvarande bostadsrätter. Vidare föreslås nya regler för

beräkning av ingångsvärden för vissa äldre fastigheter och

bostadsrätter.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari

1994 och tillämpas på försäljningar fr.o.m. den 8 september

1993, dvs. dagen efter att regeringen skickade en skrivelse

härom till riksdagen. På begäran av den skattskyldige får dock

takreglerna tillämpas på försäljningar fram t.o.m. den 30 juni

1994. Förlustkvoteringsreglerna föreslås bli tillämpliga på

försäljningar först den 1 juli 1994 eller senare.

Ikraftträdandebestämmelserna kompletteras med olika

föreskrifter av följd- och övergångskaraktär. Bl.a. föreslås att

vissa äldre bestämmelser i fråga om fastighetsförsäljningar

under tiden den 1 januari 1991--den 31 december 1999 skall

finnas kvar. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att

omkostnadsbeloppet -- med visst undantag -- får beräknas som om

fastigheten sålts den 31 december 1990, dvs. enligt äldre

regler. Vidare framgår av den nya lagstiftningen att ett

uppskov, som medgetts enligt tidigare, numera upphävda

bestämmelser om uppskov med beskattningen av realisationsvinst,

i och med att takreglerna inte längre får tillämpas alltid skall

tas fram till beskattning vid en försäljning av det nya huset

eftersom vinstberäkningen fr.o.m. den dagen alltid skall ske

enligt den konventionella metoden.

Skattebortfallet på kort sikt -- eller den första

helårseffekten -- har uppskattats till 960 miljoner kronor,

vartill kommer ytterligare några hundra miljoner kronor i

skattebortfall på grund av bl.a. tidigarelagda försäljningar.

Det långsiktiga skattebortfallet som är relevant i och med

utgången av år 1999 då de äldre reavinstreglerna definitivt inte

längre får tillämpas kan enligt propositionen beräknas till

1 420 miljoner kronor.

I motion Sk2 (yrkande 1) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) och

Sk3 (yrkande 1) av Eva Zetterberg och Lars Werner (båda v) yrkas

avslag på propositionen. Motionärernas kritik av förslaget går

bl.a. ut på att det inte ger någon permanent lösning på

problemet med inlåsningseffekter för villaägarna och

bostadsrättsinnehavarna, att det medför skattemässiga

snedvridningar på bostadsmarknaden samt att det

nya systemet är komplicerat och svåröverskådligt och svårt att

administrera för såväl skattemyndigheter som enskilda. En annan

kritisk invändning som motionärerna gör är att den föreslagna

skatteomläggningen är ofinansierad. I motion Sk2 framhåller

motionärerna också att dagens regler fungerat alltför kort tid

för att man i nuvarande konjunkturläge med arbetslöshet och

fallande bostadspriser skall kunna dra några slutsatser om den

nuvarande beskattningens bostadspolitiska effekter. Vidare

framhåller motionärerna att någon kartläggning av dessa effekter

inte redovisas i propositionen.

I motion Sk4 (yrkandena 1 och 2) av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd) yrkas att 9-procentsregeln bibehålls som alternativ vid

avyttringar av privatbostadsfastigheter och bostadsrätter med

långa innehav t.o.m. den 31 december 1999. Motionärerna finner

detta rimligt med hänsyn till att regeringsförslaget enligt

deras mening kan innebära en försämring för den ifrågavarande

kategorin av fastighetsägare eller bostadsrättsinnehavare.

Utskottet ansluter sig för sin del -- liksom bostadsutskottet

vars yttrande är fogat som bilaga till betänkandet -- till

regeringens uppfattning att den nuvarande

realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det

gäller försäljningar av villor och bostadsrätter, hindrar en

önskvärd rörlighet på bostadsmarknaden och leder till ett

ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Den

av regeringen föreslagna lösningen i form av ett uppskovssystem

är enligt utskottets uppfattning ändamålsenlig och innefattar,

som Lagrådet anfört, en väl genomarbetad lösning av en

komplicerad beskattningsfråga. Vad gäller förslagets tekniska

utformning vill utskottet även i övrigt hänvisa till Lagrådets

positiva omdöme. Beträffande den ofrånkomliga men begränsade

budgetförsvagning som regeringens förslag innebär på kort sikt

bör man enligt utskottets uppfattning ta hänsyn till att den på

längre sikt torde komma att motverkas av den ökade rörlighet på

arbetsmarknaden som de nya reglerna bör bidra till. En sådan

utveckling kan enligt utskottets uppfattning leda till ett

minskat behov av arbetsmarknadspolitiska insatser från statens

sida.

Vad gäller nyd-kravet om att alternativt få använda

9-procentsregeln fram till år 2000 delar utskottet regeringens

bedömning att det inte är lämpligt att kombinera det nya

uppskovssystemet med de s.k. takreglerna. Nivån på den

skattepliktiga vinsten i det nya reavinstsystemet -- 50 % av

vinsten beräknad enligt konventionella metoder -- är enligt

utskottets uppfattning väl avvägd. Till bilden hör även att den

tidigare nämnda övergångsregeln i fråga om

fastighetsförsäljningar under tiden den 1 januari 1991--den 31

december 1999 ofta är den mest förmånliga regeln vid långa

fastighetsinnehav. Genom dessa bägge alternativ har man enligt

utskottets uppfattning tillgodosett alla rimliga anspråk på

skälig beskattning även hos sådana fastighetsägare och

bostadsrättsinnehavare vars bostad på grund av långvarigt

innehav stigit mycket i värde. Den ytterligare försvagning av

budgeten som ett bifall till motionsyrkandet skulle innebära

framstår därigenom som ej acceptabel. Det bör också framhållas

att de som redan initierat en bostadsöverlåtelse på basis av

gällande skatteregler får rimliga möjligheter att avsluta

affären utan att förutsättningarna ändras genom att takreglerna

får användas ända fram till halvårsskiftet juni--juli 1994. Det

förhållandet att tre olika beskattningsmetoder kommer att löpa

parallellt med varandra fram till halvårsskiftet 1994 innebär

självfallet praktiska och administrativa besvärligheter.

Tillämpningen av takreglerna bör därför enligt utskottets

uppfattning inte utsträckas i tiden längre än nödvändigt.

Vid genomgången av lagförslagen har utskottet gjort vissa

iakttagelser av detaljkaraktär. I en del fall bör detta

föranleda några smärre justeringar av de föreslagna

författningsändringarna.

I propositionen föreslås en ändring i 33 § 3 mom.

kommunalskattelagen (KL). Förslaget har i denna del brutits ut

eftersom förslag har lagts fram i proposition 1993/94:50 om att

momentet skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 1994

(bet. 1993/94:SkU15).

I propositionen föreslås ingen ändring i anvisningarna till 22

§ KL. I punkt 6 av dessa anvisningar finns emellertid en

felaktig hänvisning. Utskottet föreslår att denna felaktighet

rättas till i samband med de nu aktuella

författningsändringarna.

I punkt två av de föreslagna övergångsbestämmelserna till

ändringarna i KL har en datumangivelse kommit att bli oriktig.

En rättelse bör vidtas.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i 2 § 1 mom.

och 3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Även

dessa författningsrum är föremål för ändringsförslag i andra

propositioner och har därför brutits ut. 2 § 1 mom. tas upp i

anslutning till behandlingen av proposition 1993/94:50 (bet.

1993/94:SkU15) och 3 § 1 och 2 mom. i samband med proposition

1993/94:85 (bet. 1993/94:SkU16). Överflyttningarna föranleder

även en viss anpassning av ikraftträdandebestämmelserna.

I 25 § 8 mom. första stycket SIL föreskrivs en minskning av

omkostnadsbeloppet i vissa fall när uppskov har medgivits enligt

lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av

realisationsvinst. Bestämmelsen bör omfatta även uppskov enligt

den äldre uppskovslagen från 1968.

Med de anförda justeringarna tillstyrker utskottet

propositionen och avstyrker alla nu behandlade yrkanden om

avslag på eller ändring i de däri framlagda förslagen. Utskottet

avstyrker således motionerna Sk2, Sk3 och Sk4 i berörda delar.

Utredning om reavinstbeskattningen

I motion Sk2 (yrkande 2) av Lars Hedfors m.fl. (alla s) begärs

en översyn av reavinstbeskattningen i vissa situationer.

Motionärerna tänker närmast på försäljningar med små vinster,

bostadsbyte inom samma flerfamiljsfastighet eller

bostadsrättsförening och äldre människor som vill slippa gå i

trappor o.dyl. Även i motion Sk3 (yrkande 2) av Eva Zetterberg

och Lars Werner (båda v) begärs förslag om särskilda uppskovs-

och lättnadsregler vid bostadsbyte av medicinska skäl eller

handikapp- eller åldersskäl. I den sistnämnda motionen (yrkande

3) begärs också förslag om finansiering av ett uppskovssystem

utan negativa budgeteffekter. Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar

i motion Sk4 (yrkande 3) ett fullständigt slopande av

"flyttskatten", även för andelslägenheter.

Utskottets ställningstagande till regeringens förslag om

uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. innebär att ett

uppskovssystem som omfattar endast en begränsad kategori

bostadsinnehavare, som har särskilt ömmande skäl att byta

bostad, inte kan anses aktuellt. Inte heller finns det enligt

utskottets mening anledning att utreda finansieringen av ett

annorlunda utformat uppskovssystem. Vad gäller tanken att helt

slopa reavinstbeskattningen av bostäder delar utskottet

regeringens uppfattning att en sådan ordning av rättviseskäl och

av statsfinansiella skäl inte är lämplig. Frågan om beskattning

av andelslägenheter skall tas upp av utredningen om beskattning

av fastigheter (dir. 1992:111). Utskottet förutsätter att frågan

om reavinstbeskattningen tas upp i det sammanhanget och anser

därför att resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas

innan ställning tas till denna reavinstbeskattningsfråga. Med

det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade

motionsyrkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:45 och med

avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1, 1993/94:Sk3 yrkande

1 och 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2 antar de i proposition

1993/94:45 framlagda förslagen till

1. lag om uppskovsavdrag vid byte av bostad,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de

ändringarna att 33 § 3 mom. utgår ur förslaget, att i punkt 6

första stycket tredje meningen av anvisningarna till 22 § ordet

"fjärde" byts ut mot ordet "tredje" och att i punkt 2 av

ikraftträdandebestämmelserna uttrycket "30 juni" byts ut mot

uttrycket "1 januari",

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

med de ändringarna att 2 § 1 mom. och 3 § 1 och 2 mom. utgår ur

förslaget och att 25 § 8 mom. och punkt 1 av

ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

25 §

8 mom. Avyttras en fastighet 8 mom. Avyttras en fastighet

som har förvärvats som som har förvärvats som

ersättning för en annan ersättning för en annan

fastighet och har uppskov fastighet och har uppskov

medgetts enligt lagen medgetts enligt lagen

(1978:970) om uppskov med (1968:276) om uppskov i vissa

beskattning av fall med beskattning av

realisationsvinst, skall realisationsvinst eller lagen

omkostnadsbeloppet minskas i (1978:970) om uppskov med

motsvarande mån. beskattning av

realisationsvinst, skall

omkostnadsbeloppet minskas i

motsvarande mån.

Av lagen -- -- -- -- -- -- -- där anges.

Ikraftträdandebestämmelserna

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och

tillämpas -- med undantag tillämpas -- med undantag

för bestämmelserna om för bestämmelserna om

avdrag för förluster i 2 avdrag för förluster i

§ 1 § mom. sista 25 § 11 mom. och 26 § 10

stycket, 25 § 11 mom. och mom. -- på avyttringar som

26 § 10 mom. -- på skett den 8 september 1993 och

avyttringar som skett den 8 senare. Reglerna om avdrag

september 1993 och senare. för förluster i

Reglerna om avdrag för nämnda lagrum tillämpas

förluster i nämnda på avyttringar som sker den

lagrum tillämpas på 1 juli 1994 och senare.

avyttringar som sker den 1

juli 1994 och senare. 4. lag om ändring i

skatteregisterlagen

(1980:343),

5. lag om ändring i lagen

(1987:813) om homosexuella

sambor med de ändringarna

att lagens rubrik ändras

till "lag om ändring i

lagen (1993:000) om ändring

i lagen (1993:935) om

ändring i lagen (1987:813)

om homosexuella sambor", att

den gällande lydelsen skall

omfatta även de

ändringar som gjorts enligt

riksdagsbeslut den 1 december

1993 (rskr. 1993:45, prop.

1993/94:21, bet. 1993/94:KU12)

samt att den föreslagna

punkten 14 skall betecknas

punkt 17,

6. lag om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter.

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2,

1993/94:Sk3 yrkandena 2 och 3 och 1993/94:Sk4 yrkande 3,

res. 3 (s)

res. 4 (nyd)

3. beträffande regeringens skrivelse 1993/94:2

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:2 till

handlingarna.

Stockholm den 2 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Ivar

Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno

Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis erinra om att de nuvarande

principerna för beskattningen av realisationsvinster på villor

och bostadsrätter infördes i samband med skattereformen som

överenskoms under enighet mellan Socialdemokraterna och

Folkpartiet i syfte att få till stånd en rimlig avvägning mellan

å ena sidan kravet på en likformig kapitalbeskattning och å

andra sidan behovet av att undvika allvarliga inlåsningseffekter

på bostadsmarknaden. Enligt utskottets uppfattning har reglerna

fungerat alltför kort tid för att man i nuvarande konjunkturläge

med arbetslöshet och fallande bostadspriser skall kunna dra

några slutsatser om den nuvarande beskattningens

bostadspolitiska effekter, och någon kartläggning av några

sådana effekter redovisas heller inte i propositionen. I likhet

med s-ledamöterna i bostadsutskottet anser utskottet

följaktligen att det inte har framkommit tillräckliga skäl att

nu frångå de gällande principerna.

Det finns också flera allvarliga brister och nackdelar med

regeringens förslag. Som s-ledamöterna i bostadsutskottet

framhållit löser förslaget bara delvis problemet med det

nuvarande systemets inlåsningseffekter. Uppskovet innebär ju

inte en definitiv skattelättnad för den skattskyldige utan

endast att skattebetalningen skjuts på en obestämd framtid. Det

nya systemet kan också uppfattas som orättvist av t.ex. den som

i brist på arbete är nödsakad att flytta från orten och som inte

kan finansiera en ny villabostad eller bostadsrätt genom att

sälja en gammal. Härtill kommer att systemet snedvrider

bostadsmarknaden genom att det uppmuntrar till en efterfrågan av

allt dyrare ersättningsbostäder, som genom uppskovssystemet får

en skattefavör och vars priser av samma anledning trissas upp

ytterligare. Nackdelen med en sådan utveckling är bl.a. att den

kan leda till ökade klyftor mellan å ena sidan villaägare och

bostadsrättsinnehavare, vars bostäder kontinuerligt stiger i

värde, och å andra sidan andra lägenhetsinnehavare. Vidare kan

det nya uppskovssystemet -- som s-ledamöterna i bostadsutskottet

också framhållit -- ge upphov till regionalpolitiska effekter av

negativt slag genom att bostadspriserna oftast är högre i

storstäderna och på de större orterna. Andra omständigheter som

talar mot införandet av det nya uppskovssystemet är att det

komplicerar skattesystemet och försvårar skattekontrollen.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker avslagsyrkandena

i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) och avstyrker propositionen.

Vidare avstyrker utskottet motion Sk4 i nu aktuella delar.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1

och 1993/94:Sk3 yrkande 1 avslår proposition 1993/94:45 och

motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2,

2. Införande av ett nytt uppskovssystem m.m. (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

32 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 33 med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Som anförts av nyd-ledamoten i bostadsutskottet innebär det av

regeringen föreslagna uppskovssystemet tillsammans med övriga

ändringar i reavinstbeskattningen ett steg i rätt riktning som

bör bidra till att ta bort en del av hindren mot en mer rörlig

bostadsmarknad och en effektivare användning av

bostadsbeståndet. Borttagandet av 9-procentsregeln kan

emellertid för somliga innebära skatteskärpningar som inte varit

kända i förväg. Den kategori som främst kan drabbas härav är

enligt utskottets bedömning landets pensionärer vilka i många

fall sedan lång tid tillbaka äger en villa eller en

bostadsrättslägenhet. Med hänsyn härtill förordar utskottet en

längre avvecklingstid av 9-procentsregeln än som föreslås i

propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av

propositionen och med bifall till nyd-motionen Sk4 beslutar att

9-procentsregeln skall på den skattskyldiges begäran få

tillämpas vid avyttringar som företas senast under år 1999 om

bostaden ägts eller innehafts i minst tio år. Motionerna Sk2 och

Sk3 i berörda delar avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande införande av ett nytt uppskovssystem m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1

och 2, med anledning av proposition 1993/94:45 och med avslag på

motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 1 och 1993/94:Sk3 yrkande 1 antar

de i proposition 1993/94:45 framlagda lagförslagen med den

ändringen i fråga om förslaget till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt att i

ikraftträdandebestämmelserna införs en ny punkt, punkt 3, av

följande lydelse:

"3. Utöver vad som stadgas i punkt 2 får vid avyttring under

tiden den 1 juli 1994--den 31 december 1999 av sådan

privatbostadsfastighet eller bostadsrätt som ägts respektive

innehafts av den skattskyldige de senaste tio åren före

avyttringen och som skall anses ha avsett den skattskyldiges

permanentbostad under samma tid, i stället för vad som stadgas i

punkt 1, bestämmelserna i 25 § 9 mom. första stycket respektive

26 § 7 mom. första stycket i deras lydelse intill den 1 januari

1994 tillämpas om den skattskyldige yrkar det."

3. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med

"behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna Sk2 (s) och Sk3 (v) kan det finnas

situationer där den nuvarande beskattningen -- trots att den i

stort får anses fungera väl -- leder till vissa oacceptabla

effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller detta vid

försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i allt

väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen. Inte

sällan är det fråga om försäljningar inom en och samma

fastighet. Det kan givetvis också gälla dem som byter bostad av

medicinska skäl eller av handikapp- eller åldersskäl.

Regeringen bör enligt utskottets uppfattning skyndsamt utreda

möjligheterna att införa regler som löser problemen i de

beskrivna situationerna. Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna, och därmed tillstyrker

utskottet motionerna Sk2 och Sk3 i berörda delar.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredning om reavinstbeskattningen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2

och 1993/94:Sk3 yrkande 2, med anledning av motion 1993/94:Sk3

yrkande 3 och med avslag på motion 1993/94:Sk4 yrkandena 1 och 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

angående reavinstbeskattningen i vissa situationer,

4. Utredning om reavinstbeskattningen m.m. (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med

"behandlade motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som förts fram av

nyd-ledamoten i bostadsutskottet i en avvikande mening till

bostadsutskottets yttrande, nämligen att det nu föreslagna

uppskovssystemet inte är tillräckligt för att rätta till

skevheterna och ta bort hindren mot en bättre fungerande

bostadsmarknad där valet av bostad inte bestäms av

beskattningseffekterna utan de boendes önskningar och behov. För

att nå dithän förutsätts att reavinstbeskattningen av bostäder

snarast tas bort. Detta gäller givetvis även

reavinstbeskattningen av andelslägenheter som av någon

obegriplig anledning inte omfattas av regeringens förslag.

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning göra ett

tillkännagivande i enlighet med vad nu anförts. Det innebär att

utskottet tillstyrker motion Sk4 i nu aktuell del.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande utredning om reavinstbeskattning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk4 yrkande 3 och

med avslag på motionerna 1993/94:Sk2 yrkande 2 och 1993/94:Sk3

yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående ett avskaffande av

reavinstbeskattningen för bostäder.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag ansluter mig till reservationerna 1 och 3 (båda s).

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU1y

Bilaga

Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 19 oktober 1993 beslutat att bereda

bostadsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition

1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m. jämte motioner.

Bostadsutskottet överväger förslaget främst ur bostadspolitisk

synvinkel.

Propositionen

I proposition 1993/94:45 Uppskovsregler vid bostadsbyten m.m.

läggs fram ett förslag till ett nytt uppskovssystem vid

bostadsbyten som i korthet innebär följande. Den som säljer sin

permanentbostad i form av en villa eller en bostadsrätt

(ursprungsbostad) kan skjuta upp beskattningen av reavinsten om

han förvärvar en minst lika dyr bostad (ersättningsbostad)

senast året efter försäljningen och bosätter sig där. Är den nya

bostaden billigare skjuts beskattningen av en viss del av

vinsten upp medan återstoden beskattas. Den obeskattade vinsten

från ursprungsbostaden beskattas vid försäljningen av

ersättningsbostaden. Skattetekniskt byggs uppskovsreglerna upp

kring ett särskilt avdrag -- uppskovsavdrag -- som medges vid

den taxering då vinsten från den avyttrade bostaden redovisas.

Förslaget om ett nytt uppskovssystem gör det enligt

propositionen nödvändigt att i vissa hänseenden ändra reglerna

för reavinstbeskattningen -- detta därför att det nya

uppskovssystemet bygger på att vinstberäkningen sker enligt en

konventionell metod. De föreslagna ändringarna innebär bl.a. att

de s.k. takreglerna (9- och 18-procentsreglerna) för

privatbostadsfastigheter och motsvarande bostadsrätter tas bort.

Regeringens förslag innebär att 50 % av den konventionellt

beräknade vinsten skall utgöra den skattepliktiga vinsten. På

motsvarande sätt föreslås att vid förlust 50 % av förlusten

skall få dras av. De tidigare övergångsreglerna -- som innebär

att äldre regler får användas vid beräkning av

omkostnadsbeloppet -- föreslås bibehållna för

privatbostadsfastigheter. Övergångsregeln för bostadsrätter

föreslås däremot slopad.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari

1994 och tillämpas på avyttringar fr.o.m. den 8 september 1993.

Regeringen har den 7 september 1993 i en skrivelse (skr.

1993/94:2) till riksdagen överlämnat ett meddelande enligt 2

kap. 10 § regeringsformen med en begäran att de nya reglerna

skall tillämpas fr.o.m. den 8 september 1993. I fråga om regler

för förlustavdrag föreslås dock att dessa skall vara tillämpliga

på avyttringar som sker fr.o.m. den 1 juli 1994.

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1993/94:Sk2 (s), 1993/94:Sk3 (v) samt 1993/94:Sk4 (nyd).

Dagens regler har enligt motion Sk2 (s) fungerat en alltför

kort period för att det skall vara möjligt att dra några säkra

slutsatser om beskattningens olika bostadspolitiska effekter.

Enligt motionärerna ger dock nuvarande beskattning i allmänhet

ett resultat som förenar kravet på en likformig

kapitalbeskattning med behovet av att undvika allvarliga

inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. Med hänvisning härtill

föreslås att regeringens förslag skall avslås -- yrkande 1. Det

kan enligt motionärernas mening emellertid finnas situationer

där beskattningen leder till vissa oacceptabla effekter för

enskilda hushåll. I första hand anges detta gälla vid

försäljningar av bostäder som kännetecknas av små vinster som i

allt väsentligt utgör en ersättning för inflationen. För att

undvika en oskälig beskattning i sådana situationer föreslås

därför att en översyn av realisationsvinstbeskattningen för

bostäder skall göras -- yrkande 2.

Även i motion Sk3 (v) yrkande 1 hemställs om avslag på

regeringens förslag. Enligt motionärernas mening bör förslaget

avvisas främst av statsfinansiella skäl. Riksdagen bör därför

begära att regeringen lägger fram ett förslag om hur ett

eventuellt införande av uppskov med reavinstbeskattningen skall

kunna ske utan negativa budgeteffekter -- yrkande 3. Med

befintliga regelsystem och under rådande förhållanden på

fastighetsmarknaden finns det dock fall där enskilda kan drabbas

av ett omotiverat stort skatteuttag. Enligt motionsförslaget bör

därför möjlighet till uppskov införas inom nuvarande system

t.ex. för den som byter bostad av medicinska skäl eller på grund

av ålder eller handikapp -- yrkande 2.

Med hänvisning till att regeringens förslag faktiskt kan

innebära en försämring för långa fastighetsinnehav förordas i Ny

demokratis partimotion Sk4 att den 9-procentiga takregeln

övergångsvis skall bibehållas för såväl privatbostadsfastigheter

som bostadsrätter -- yrkandena 1 och 2. Enligt förslaget skall

den aktuella regeln få tillämpas som en alternativ regel t.o.m.

utgången av år 1999. I motionens yrkande 3 hemställs dessutom

att regeringen skyndsamt skall lägga fram ett förslag om att

helt slopa den s.k. flyttskatten.

Utskottet

I propositionen anförs att de nuvarande reglerna för

realisationsvinstbeskattningen utgör en hämmande faktor när det

gäller försäljningar av villor och bostadsrätter.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Det finns även enligt

utskottets mening anledning att tro att många välmotiverade

bostadsbyten inte genomförs på grund av skattereglernas

utformning. Reglerna hindrar därmed en önskvärd rörlighet på

bostadsmarknaden -- något som i sin tur leder till ett

ineffektivt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Det

finns mot bakgrund härav anledning att ge skattereglerna vid

försäljningen av bostäder en mera ändamålsenlig utformning i

enlighet med förslaget i propositionen. Enligt utskottets mening

bör sålunda ett uppskovssystem för villor och bostadsrätter

införas i enlighet med regeringens förslag. Regeringens förslag

tillstyrks i sin helhet. Motionerna Sk2 (s) yrkande 1, Sk3 (v)

yrkandena 1 och 3 samt Ny demokratis partimotion Sk4 yrkandena 1

och 2 om avslag på regeringens förslag m.m. avstyrks.

Utskottet är, med hänvisning till de ovan förordade

uppskovsreglerna, inte berett att nu ställa sig bakom förslaget

i Ny demokratis partimotion Sk4 yrkande 3 om ett fullständigt

slopande av realisationsvinstbeskattningen på bostäder.

Motionen avstyrks.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i

motionerna Sk2 (s) yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2 om en

utredning avseende särskilda uppskovsregler i vissa fall

inom ramen för dagens system får anses sakna aktualitet.

Motionsyrkandena avstyrks.

Stockholm den 18 november 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson

(s), Erling Bager (fp), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m),

Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin (s),

Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s), Lars Stjernkvist

(s) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Uppskovssystem m.m.

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Sören Lekberg, Rune Evensson,

Britta Sundin, Marianne Carlström och Lars Stjernkvist (alla s)

anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken

Utskottet börjar med "I propositionen" och slutar med

"Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

De regler som i dag gäller för realisationsvinstbeskattningen

av bostäder infördes i samband med skattereformen. Reglerna har

därför endast varit i kraft under en relativt kort tid. Som

framhålls i motion Sk2 (s) innebär det att det är svårt att dra

några säkra slutsatser om beskattningens bostadspolitiska

effekter. Inte minst gäller detta med avseende på de obalanser

som rått på bostadsmarknaden under senare år. Det finns enligt

utskottets mening sålunda inte nu underlag för annan bedömning

än att nuvarande beskattning i allmänhet ger ett resultat som

förenar kravet på en likformig kapitalbeskattning med behovet av

att undvika allvarliga inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

Regeringens förslag avvisas redan på denna grund.

Förutom de ovan resta invändningarna mot att införa ett

uppskovssystem uppvisar regeringsförslaget sådana principiella

brister att det inte heller av detta skäl bör införas. Ett

uppskovssystem innebär sålunda inte någon definitiv

skattelättnad utan endast att skattebetalningen skjuts på en

obestämbar framtid. Någon permanent lösning av problemen med

eventuella inlåsningseffekter uppnås därmed inte. Kritik kan

enligt utskottets mening dessutom riktas mot att det föreslagna

uppskovssystemet förutsätter att ersättningsbostaden är lika dyr

eller dyrare än den avyttrade bostaden. Detta leder bl.a. till

att bostadsefterfrågan styrs mot dyrare bostäder -- något som i

sin tur också kan ge regionalpolitiska effekter genom att

bostadspriserna oftast är högre i våra storstäder och på de

större orterna. Införandet av ett uppskovssystem ger dessutom

ett mera komplicerat skattesystem där bl.a. skattekontrollen

försvåras,

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet

regeringens förslag i sin helhet i enlighet med förslagen i

motionerna Sk2 (s) yrkande 1 samt Sk3 (v) yrkande 1. Övriga nu

aktuella motionyrkanden avstyrks.

De hittillsvarande erfarenheterna av dagens

realisationsvinstbeskattning av bostäder ger inte underlag för

någon annan bedömning än att beskattningen i stort måste anses

fungera väl med avseende på bl.a. skatteuttag och påverkan på

bostadsmarknaden. Som framhålls i motion Sk2 (s) kan det dock

finnas situationer där beskattningen leder till vissa

oacceptabla effekter för enskilda hushåll. I första hand gäller

detta vid försäljningar av bostäder där vinsten är liten och i

allt väsentligt kan anses utgöra en ersättning för inflationen.

Inte sällan är det fråga om försäljningar som syftar till ett

bostadsbyte inom samma fastighet. Det kan t.ex. gälla äldre

människor som flyttar till en bostad i markplanet för att slippa

gå i trappor.

För att undvika en oskälig beskattning i de ovan relaterade

situationerna bör en översyn av realisationsvinstbeskattningen

för bostäder göras i enlighet med förslagen i motionerna Sk2 (s)

yrkande 2 och Sk3 (v) yrkande 2. Utskottets ställningstagande i

denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2. Uppskovssystem m.m.

Dan Eriksson i Stockholm (nyd) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "I

propositionen" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha

följande lydelse:

Vi har i dag en bostadsmarknad som är i uppenbar obalans. En

starkt bidragande orsak till detta är

realisationsvinstbeskattning av bostäder. Denna beskattning

hämmar på ett avgörande sätt rörligheten på bostadsmarknaden. De

av regeringen nu föreslagna uppskovsreglerna tillsammans med

övriga ändringar i reavinstbeskattningen har också till syfte

att ta bort detta hinder och därmed effektivisera användningen

av vårt bostadsbestånd. Införandet av ett uppskovssystem innebär

därför ett steg i rätt riktning. Det förordade uppskovssystemet

bör därför kunna accepteras under en övergångstid. Däremot finns

det enligt bostadsutskottets mening anledning att närmare

överväga utformningen av de övergångsbestämmelser som bör gälla

vid avyttring av villor och bostadsrätter i anslutning till att

de nya reglerna införs.

Regeringens förslag innebär bl.a. att den s.k.

9-procentsregeln skall få tillämpas t.o.m. den 30 juni 1994. Som

skäl för att takregeln övergångsvis skall kunna tillämpas anförs

i propositionen att de förordade ändringarna i

realisationsvinstbeskattningen i vissa fall kan komma att

innebära skatteskärpningar som inte varit kända i förväg. Det är

även enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav rimligt

att övergångsbestämmelserna ges en sådan utformning att effekter

av denna typ motverkas. Det finns däremot inte anledning att

begränsa tidsperioden för tillämpningen av 9-procentsregeln på

det snäva sätt som regeringen föreslår. Enligt utskottets mening

bör denna regel i stället få tillämpas, om den skattskyldige så

begär, vid avyttringar som företas senast under år 1999.

Vad utskottet nu med bifall till Ny demokratis partimotion Sk4

yrkandena 1 och 2 samt med anledning av regeringens förslag

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

Sett i ett längre perspektiv är det nu förordade

uppskovssystemet dock inte tillräckligt. En väl fungerande

bostadsmarknad där det är de boendes behov som styr valet av

bostad förutsätter nya, helt neutrala skatteregler.

Reavinstbeskattningen av bostäder bör därför snarast tas bort

helt i enlighet med förslaget i Ny demokratis partimotion Sk4

yrkande 3. Även i denna del bör utskottets ställningstagande ges

regeringen till känna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till den avvikande meningen (s).