Bet. 1993/94:SkU15

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU15

Ändringar i företagsbeskattningen

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1993/94:50 i viss del

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

SkU15

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker med vissa detaljändringar de i

proposition 1993/94:50 framlagda förslagen om fortsatt

reformering av företagsbeskattningen. Utskottet föreslår en

uppmjukning av den spärr mot tillfälliga utdelningsökningar från

fåmansföretag som regeringen föreslagit att gälla vid 1995 års

taxering i avvaktan på att reglerna om fåmansföretag kan

kompletteras. Syftet med att hålla tillbaka utdelningar bör

enligt utskottet kunna uppnås med en mindre långtgående

begränsning.

Med anledning av en motion (nyd) föreslår utskottet ett

tillkännagivande till regeringen angående ett system med

nuvärdesavskrivning. Utskottet avstyrker en motion (s) med

förslag om direktavskrivningar på maskininvesteringar under

1994.

Vid betänkandet fogas tio reservationer (s, nyd), ett särskilt

yttrande (nyd) och en meningsyttring (v).

Proposition 1993/94:50 i viss del

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:50 -- såvitt nu är i fråga -- att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen till

1. lag om räntefördelning vid beskattning,

2. lag om expansionsmedel,

3. lag om periodiseringsfonder,

4. lag om avdrag för underskott av näringsverksamhet,

5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv,

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

8. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

10. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt

på ackumulerad inkomst,

11. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

12. lag om ändring i lagen (1992:1661) om ändring i

uppbördslagen (1953:272),

13. lag om ändring i lagen (1993:000) om ändring i lagen

(1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

14. lag om ändring i skogskontolagen (1954:142),

15. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

16. lag om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter

till Stiftelsen Svenska Filminstitutet, m.m.,

17. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

18. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC

Aktiebolag,

19. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

20. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

21. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

22. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

23. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

26. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen (1993:943) om ändring i lagen

(1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

28. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

29. lag om ändring i lagen (1993:944) om ändring i

taxeringslagen (1990:324),

30. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

31. lag om ändring i lagen (1993:945) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

32. lag om ändring i lagen (1990:654) om

skatteutjämningsreserv,

33. lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av

obeskattade reserver,

34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på

vissa förvärvsinkomster,

35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen

(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

36. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i lagen

(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av statlig

inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och 1995 års

taxeringar,

40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda regler för

beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall,

41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till

banker och andra kreditinstitut,

42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om skattefrihet för

utdelning på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik

aktiebolag (SILA),

44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om skattelättnader

för allemanssparande.

Proposition 1993/94:45 i viss del

I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten

m.m. (bet. 1993/94:SkU11) föreslås en ändring i 2 § 1 mom. sista

stycket lagen om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.3 i

proposition 1993/94:45). Ytterligare ändringsförslag rörande det

nämnda lagrummet finns i proposition 1993/94:50 (lagförslag

2.8). Den författningstekniska behandlingen bör samordnas i

förevarande betänkande.

Proposition 1993/94:80 i viss del

I proposition 1993/94:80 om en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring föreslås ändringar som omfattar 1 § och

och 27 § 2 mom. uppbördslagen, 1 kap. 1 § taxeringslagen, 1 §

skattebrottslagen (lagförslag 2.4, 2.5, 2.7 och 2.9 i

proposition 1993/94:80). Det gäller dels införande av nya

hänvisningar i lagstiftningen till den nya lagstiftning som

föreslås i propositionen, dels en uppbördsfråga beträffande

avgifter enligt den nya lagstiftningen.

Ändringsförslag rörande nyss nämnda lagrum föreligger

samtidigt i proposition 1993/94:50 (lagförslag 2.13, 2.11, 2.29

respektive 2.20). Arbetsmarknadsutskottet överlämnar i bet.

1993/94:AU6 den författningstekniska regleringen i de angivna

lagrummen i proposition 1993/94:80 till skatteutskottet för att

samordning skall kunna ske.

Proposition 1993/94:91 i viss del

Lagförslag 2.1 i proposition 1993/94:91 om vissa

fastighetsskattefrågor, m.m. innehåller ett förslag till ändring

i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen. En ändring i samma paragraf

föreslås i lagförslag 2.6 i proposition 1993/94:50. Den

författningstekniska regleringen av det nämnda lagrummet

samordnas i förevarande betänkande. Proposition 1993/94:91

behandlas i övrigt i betänkande 1993/94:SkU17.

Lagförslagen

Lagförslag 1 i proposition 1993/94:85 om vissa frågor rörande

livförsäkring innehåller förslag om ändring i punkt 6 av

anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen. I den nämnda

paragrafen föreslås ändring även i lagförslag 2.7 i proposition

1993/94:50. För samordning av den författningstekniska

regleringen behandlas det sist nämnda lagförslaget i

skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16 med anledning av

proposition 1993/94:85.

Samma förfarande har tillämpats beträffande hela förslaget

till lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition

1993/94:50). Förslag till ändringar i samma lag finns i

proposition 1993/94:85 (lagförslag 2). Också i lagförslag 2.3 i

proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m.

finns förslag till ändringar i lagen om statlig inkomstskatt som

måste samordnas med behandlingen av propositionerna 1993/94:50

och 1993/94:85. Den författningstekniska regleringen har även i

dessa delar samordnats i skatteutskottets betänkande

1993/94:SkU16. I sist nämnda betänkande samordnas även

behandling av lagförslag 4 i proposition 1993/94:80 och

lagförslag 2.35 i proposition 1993/94:50 såvitt avser 2 § lagen

om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Den ändring i 68 § 6 mom. uppbördslagen som föreslås i

lagförslag 2.12 i proposition 1993/94:50 hör till det avsnitt av

propositionen som remitterats till lagutskottet. Skatteutskottet

har överlämnat behandlingen av det nämnda lagrummet till

lagutskottet.

Med de ändringar som följer av vad utskottet anfört om

samordning av vissa av lagförslagen i propositionerna

1993/94:45, 1993/94:50, 1993/94:80, 1993/94:85 och 1993/94:91

samt att viss del av proposition 1993/94:50 behandlas i

lagutskottet får de vid proposition 1993/94:50 intagna

lagförslagen efter rättelser av vissa felskrivningar följande

lydelse.

Motionerna

1993/94:Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och

övrigt näringsliv under 1994 skattemässigt får utnyttja ett

värdeminskningsavdrag som motsvarar 70 % av

anskaffningskostnaden under samma år för inköp av maskiner och

inventarier,

2. att riksdagen beslutar att skatten på reavinster på aktier

och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994,

3. att riksdagen beslutar att skattesatsen på avkastning av

kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder skall vara 30 %

fr.o.m. den 1 januari 1994,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om likformighet i beskattningen av arbete och

kapital.

1993/94:Sk6 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i förslaget till likformig behandling

vid avsättning av SURV som innebär likformig avskattning av

survavsättningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Sk7 av Erling Bager och Christer Lindblom (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att återinföra möjligheten till reella

fondavsättningar (fiskekonto) för yrkesfisket.

1993/94:Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:50,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en ny företagsskatteutredning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bolagsskatten och en avveckling av

SURV-systemet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om periodiseringsfonder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om dubbelbeskattningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om direktavskrivningar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småföretagande och en enklare bolagsform,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nyföretagande och en begränsad

kvittningsrätt.

1993/94:Sk9 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för

skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med bifogat

förslag.

1993/94:Sk10 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att en lag om återföring av säkerhetsreserv för

skadeförsäkringsföretag skall fastställas i enlighet med

motionens förslag.

1993/94:Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att de ömsesidiga försäkringsbolagen inte

skall missgynnas av skatteomläggningen.

1993/94:Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om betydelsen av att det skapas en likformig

beskattning av olika inkomster,

2. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 införa

periodiseringsfonder som medger avdragsrätt i taxeringen,

3. att riksdagen avslår förslaget att fr.o.m. 1994 sänka

bolagsskatten till 28 %,

4. att riksdagen beslutar att fr.o.m. 1995 införa

periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en statsfinansiellt neutral omläggning av

bolagsskatten,

6. att riksdagen avslår förslaget att slopa skatten på

aktieutdelningar,

7. att riksdagen avslår förslaget att sänka reavinstskatten på

aktier till 12,5 %,

8. att riksdagen avslår de förslag till ändringar av olika

skatteregler som följer av förslaget att slopa utdelningsskatten

och halvera reavinstskatten på aktier,

9. att riksdagen avslår förslaget till kvittningsrätt för

förluster i aktiv näringsverksamhet mot tjänsteinkomster under

de första fem åren av verksamheten,

10. att riksdagen avslår förslaget att införa månatlig

skatteuppbörd för egenföretagare med F-skattesedel,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vikten av uppföljning av förslaget till

regler för egenföretagare,

12. att riksdagen avslår förslaget att hälften av gjorda

avsättningar till Surven kan upplösas utan skattekonsekvenser

och i stället beslutar att hela Surv-avsättningen skall

återföras till beskattning inom fem år i enlighet med regler som

föreslås i lagen om återföring av skatteutjämningsreserv,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om finansieringen av förslaget till

skatteomläggningen,

14. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning

tillsätts om det s.k. Annell-avdraget i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1993/94:Sk13 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

till ändring i lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel

innebärande att underlaget för avkastningsskatt sätts ned

ytterligare, förslagsvis till högst 35--40 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att avkastningsskatten måste avskaffas på

sikt,

3. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

till lagstiftning om direktavskrivning.

1993/94:Sk14 av Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) vari yrkas

1. att i 1 § lagen om räntefördelning vid beskattning ordet

"sker" ändras till "öppnas en möjlighet till",

2. att riksdagen vidtar de övriga ändringar som kan erfordras

för att ge ovan nämnda kategorier småföretagare en möjlighet att

efter egen önskan fördela beräknade räntor på "eget kapital"

mellan näringsverksamhet och kapital.

1993/94:Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avdragsrätten för ekonomiska föreningar,

ränta på förlagsinsatser och begränsningen i föreningslagen om

högsta tillåtna ränta.

1993/94:Sk16 av Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts angående skogskonton,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om nivån på låneräntan.

Yttrande från annat utskott, m.m.

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:FiU4y) fogas som bilaga till detta betänkande.

I samband med beredningen av propositionen har utskottet

hållit en offentlig utfrågning. Vid denna medverkade

skatteministern, Riksskatteverket, Länsskattemyndigheten i

Stockholms län, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges

Industriförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO),

Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers

centralorganisation (SACO), Företagarnas riksorganisation (FR),

Lantbrukarnas riksförbund (LRF), professor Jan Södersten och

fil.dr Erik Norrman.

Under utskottets beredning av ärendet har ett stort antal

skrivelser kommit in från organisationer, företag och enskilda

personer.

Utskottet

Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

I propositionen föreslås att utdelning på aktier i svenska

aktiebolag skall undantas från beskattning hos aktieägaren och

att endast hälften av en reavinst vid försäljning av svenska

aktier skall beskattas. Skattelättnaderna skall gälla för

utdelningar och försäljningar fr.o.m. den 1 januari 1994. Från

samma tidpunkt avskaffas den möjlighet till utdelningsavdrag som

f.n. finns genom Annell-avdraget. Kupongskatten på utdelningar

till utlandet omfattas inte av lättnaden. Uttaget av kupongskatt

bestäms även i fortsättningen av innehållet i Sveriges

dubbelbeskattningsavtal med andra länder.

Visst utredningsarbete kvarstår när det gäller den slutliga

utformningen av reglerna om beskattningen av reavinster. I

betänkandet SOU 1993:29 har Företagsskatteutredningen redovisat

-- utan att något förslag har lagts fram -- en metod för årliga

justeringar av en akties ingångsvärde med hänsyn till den

kvarhållna inkomst i bolaget som belöper på aktien, den s.k.

JIK-metoden (Justering av Ingångsvärdet med Kvarhållen inkomst).

Företagsskatteutredningen utreder nu dessa frågor vidare. Enligt

propositionen är det regeringens avsikt att återkomma till

riksdagen med en skrivelse i sådan tid att JIK-metoden kan gälla

för onoterade företag från ingången av år 1994, om den av

utredningen presenterade lösningen framstår som lämplig.

Företagsskatteutredningen fortsätter också att utreda vissa

frågor med internationell anknytning, bl.a. åtgärder för att

undvika ej avsedda skattefördelar för utdelningar på utländska

portföljinvesteringar. Även i dessa frågor skall enligt

propositionen regeringen återkomma senare i höst med en

skrivelse om komplettering av reglerna med giltighet fr.o.m. den

1 januari 1994.

De lättnader som föreslås i fråga om beskattningen av

utdelningar och reavinster har i propositionen så långt möjligt

begränsats till aktier och andra rena delägarrätter utan inslag

av fordringsrätt. Förutom aktier i svenska aktiebolag omfattas

teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i

svenska ekonomiska föreningar, vissa vinstandelsbevis samt

optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller ett

svenskt aktieindex.

Förslagen om lättnader i dubbelbeskattningen föranleder vissa

förändringar i beskattningen av investmentbolag och

värdepappersfonder. Ändringarna syftar till att anpassa reglerna

för dessa s.k. mellanhänder till förslagen om en ny

ägarbeskattning. Vidare föreslås följdändringar bl.a. i fråga om

utskiftning från aktiebolag och särskilda regler för att

motverka att fastighetsvinster omvandlas till lägre beskattade

aktievinster. En annan följdändring som föreslås är att

skattelättnaden för sparande i allemansfond slopas fr.o.m. år

1994. Enligt propositionen skall de särskilda spar- och

placeringsreglerna för allemansfonder ses över skyndsamt.

Enligt propositionen skall konsekvenserna av den olika

beskattningen av utdelningar och reavinster följas upp.

Motverkande åtgärder får enligt propositionen vidtas om det

uppkommer olägenheter.

Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 av Ingvar Carlsson

m.fl. utgör regeringens förslag ett avsteg från den vid

skattereformen fastlagda principen om skattemässig balans mellan

arbete och kapital. Motionärerna anser att regelsystemet

kompliceras och att möjligheterna till skatteplanering kommer

att öka. De anser vidare att förslaget medför negativa

fördelningspolitiska effekter och att det inte kommer att leda

till några positiva investeringseffekter. I motionen yrkas att

riksdagen skall avslå förslaget om slopad skatt på

aktieutdelningar och sänkt reavinstskatt på aktier (yrkande 6

och 7). Enligt yrkande 2 i motion Sk5 av Ingvar Carlsson m.fl.

vill Socialdemokraterna i stället höja beskattningen av

reavinster på aktier och andra finansiella instrument som

beskattas enligt aktievinstreglerna till 30 % fr.o.m. den 1

januari 1994. Enligt yrkande 3 i samma motion skall också

skattesatsen på avkastning av kapitalförsäkringar och på

värdepappersfonder höjas till 30 % fr.o.m. den 1 januari 1994.

De båda socialdemokratiska motionerna innehåller även yrkanden

som gäller uttalanden från riksdagens sida om inriktningen av

det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. Enligt yrkande

14 i motion Sk12 skall frågor rörande en fortsatt användning av

Annell-avdraget utredas. I yrkande 1 i samma motion och även i

yrkande 4 i Sk5 förordas ett riksdagsuttalande om att

skattesystemet måste utformas så att det skapas en likformig

beskattning av arbete och kapital. Motion Sk12 yrkande 8 i denna

del innehåller också yrkande om avslag på propositionen i vad

den avser följdändringarna till förslaget att slopa

utdelningsskatten och halvera reavinstskatten på aktier.

Också i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs att

propositionen skall avslås (yrkande 1 i denna del). Motionärerna

hävdar bl.a. att ett slopande av dubbelbeskattningen nu inte ger

ett incitament till ökade investeringar utan att det i stället

ökar intresset för att dela ut vinstmedel. Enligt motionen bör

den nya företagsskatteutredning som Vänsterpartiet förordar i

motionen redovisa förslag till hur dubbelbeskattningen av

bolagens inkomster på sikt kan mildras eller slopas (yrkande 5).

I motionen anförs att övervägande skäl i så fall talar för en

lättnad på bolagssidan.

Riksdagen har sedan hösten 1991 genomfört viktiga ändringar

som syftar till att minska skatternas skadliga effekter på

produktion och nyföretagande. En av de första åtgärder som

vidtogs efter regeringsskiftet i oktober 1991 var att avskaffa

förmögenhetsskatten på arbetande kapital i företag. Samtidigt

gjordes flera andra ändringar med inriktning på de mindre

företagen (prop. 1991/92:60, SkU10). Det påbörjades också en

förutsättningslös översyn av företagsbeskattningen mot bakgrund

av bl.a. den internationella utvecklingen. Resultatet av den

utredning som skett och remissutfallet har visat att det nu

finns starka skäl för att fortsätta reformarbetet med mera

genomgripande ändringar.

Genom den skattereform som beslutades år 1990 slogs fast

vikten av att så långt möjligt åstadkomma neutralitet vid

beskattningen av olika inkomster. Detta har hittills inte

uppnåtts när det gäller den skattemässiga behandlingen av eget

och lånat kapital som finansieringskälla för investeringar i

bolagssektorn. Skattereglerna gör att riskvilligt sparande

missgynnas i jämförelse med sparande i bank eller i

obligationer. Detta förhållande måste rättas till.

I motionerna finns önskemål om ytterligare utredningsarbete.

Motionärerna vill pröva bl.a. om lättnader i stället skall

åstadkommas på bolagsnivån. Redan det utredningsarbete som ägt

rum visar dock att problemen med en sådan lösning är betydande

med hänsyn till utformningen av lättnadssystemen i många andra

länder.

Önskemål om ytterligare utredningsarbete måste också ställas

emot det faktum att det nu brådskar med åtgärder som kan bidra

till att öka tillgången på riskvilligt sparande i företag. De

små och medelstora företagen har i dag stora svårigheter att

skaffa riskkapital.

De kapitalbehov som måste täckas de närmaste åren är mycket

stora. Enligt uppgifter från Industriförbundet vid den

utfrågning utskottet hållit i samband med behandlingen av detta

ärende krävs en kapitalanskaffning motsvarande ca 600 miljarder

kronor för industrins investeringar. En betydande del av dessa

investeringar måste ske med nytt riskvilligt kapital.

Finansutskottet har i yttrandet till skatteutskottet uttalat

att de strukturella förändringar som regeringen vill få till

stånd är helt nödvändiga för att återskapa en tillfredsställande

tillväxtkraft i svensk ekonomi. Finansutskottet har därmed

anslutit sig till den allmänna inriktningen av de åtgärder som

regeringen föreslagit i propositionen.

Skatteutskottet anser sammanfattningsvis att regeringens

förslag rörande lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

bör genomföras i enlighet med propositionen. Detta innebär att

utskottet avstyrker motionsyrkandena i vad mån de gäller avslag

på propositionen och önskemål om ytterligare utredningsarbete,

dvs. Sk12 yrkande 6, 7 och 14 och Sk8 yrkande 1 i denna del och

5. Detsamma gäller Socialdemokraternas förslag om en återgång

till en skärpt beskattning av reavinster på aktier i motion Sk5

yrkandena 2 och 3.

Utskottet avstyrker även motion Sk5 yrkande 4 och Sk12 yrkande

1. Bakom förslaget i motionerna om att riksdagen skall uttala

sig för likformighet i beskattningen finns bl.a. farhågor om att

förslagen i propositionen ökar utrymmet för skatteplanering.

Enligt utskottets mening är det angeläget att skattesystemet

utformas så att det motverkar försök att t.ex. transformera

skattepliktiga inkomster till inkomster med lägre beskattning

eller till icke skattepliktiga inkomster. Regeringen har i

propositionen gjort bedömningen att det föreslagna systemet är

motståndskraftigt mot vissa vanligt förekommande former av

skatteplanering. Samtidigt kommer en översyn att ske på övriga

områden som är särskilt betydelsefulla i detta sammanhang. De

redan vidtagna och planerade åtgärderna är enligt propositionen

tillräckligt långtgående för att göra systemet acceptabelt också

ur den nu diskuterade synvinkeln. I propositionen framhålls

också att utvecklingen bör följas med stor uppmärksamhet och

motverkande åtgärder övervägas om olägenheter skulle uppkomma.

Utskottet delar regeringens bedömning och vill betona de i

propositionen gjorda uttalandena och utgår från att eventuella

problem i detta avseende snabbt kan åtgärdas.

När det gäller detaljutformningen av förslagen förordar

utskottet vissa redaktionella justeringar i de föreslagna

reglerna om fondandelsägares beskattning. I sammanhanget vill

utskottet framhålla att i bestämmelserna om skatteplikt för

utdelning på fondandelar med regler om avräkning mot fondens

inkomster skall med fondens reavinst avses den skattemässiga

nettoinkomst av reavinster och reaförluster av visst slag som

fonden skulle ha redovisat om skatteplikt hade förelegat. Det

bör i sammanhanget även framhållas att när de föreslagna

reglerna om utdelning på fondandelar beskrivs i propositionen

(s. 338) anges att sådan utdelning beskattas med en faktisk

skattesats på högst 25 %. Utskottet vill erinra om att detta

avser förhållandena fr.o.m. år 1995. År 1994 är motsvarande

högsta skattesats 30 %. Det bör också understrykas att när de

aktuella bestämmelserna om inskränkt skatteplikt tillämpas på

optioner och terminer skall samtliga undantag från

bestämmelserna beaktas. Skatteplikten är således inte reducerad

för vinst på en option eller termin som avser andel i räntefond.

Fåmansföretag

I avvaktan på ett fortsatt utredningsarbete föreslås i

propositionen att den del av en reavinst som efter en

försäljning av aktie i ett fåmansföretag skall tas upp som

inkomst av tjänst skall höjas från 50 % till 70 %. Resterande

del skall beskattas som inkomst av kapital varvid hälften av

denna del av reavinsten tas upp som intäkt. Förslaget innebär

också att möjligheten för fåmansföretag att använda den fr.o.m.

1992 års taxering införda generösare värderingsregeln begränsas

vid 1995 års taxering. I propositionen har regeringen aviserat

en översyn av fåmansföretagsreglerna. Enligt propositionen avser

regeringen att återkomma med förslag till riksdagen under våren

1994.

De yrkanden om avslag som finns i motionerna Sk8 yrkande 1 i

denna del och Sk12 yrkande 8 i denna del avser även förslaget

rörande fåmansföretagen.

De särskilda reglerna för beskattning av delägare i

fåmansföretag har formen av spärregler som har till syfte att

förhindra att en delägare som är verksam i ett sådant företag

kan ta ut arbetsinkomster som utdelning eller reavinst. En

naturlig utgångspunkt för en sådan spärr borde egentligen vara

att fastställa vad som kan anses utgöra normal lön. I de fall

utdelning från bolaget skulle tas ut med högre belopp skulle

detta omfattas av de allmänna regler som gäller för behandling

av utdelning. Vad som utgör normal lön är emellertid beroende av

ett antal olika faktorer. Det har därför visat sig vara svårt

att utforma en schablon som utgår från vad som är normal lön.

Gällande regler utgår i stället från att man schablonmässigt

bestämmer vad som kan anses utgöra normal avkastning på det egna

kapitalet. Utdelning som överstiger en sådan schablonmässig

beräkning beskattas som intäkt av tjänst. Det kapitalbeskattade

utrymmet beräknas på grundval av anskaffningsvärdet för aktierna

(huvudregeln). I fråga om äldre innehav finns det möjlighet att

räkna upp värdet på aktierna med beaktande av den allmänna

prisutvecklingen fram till år 1990.

En annan möjlighet som infördes efter regeringsskiftet 1991 är

som nämnts att bestämma anskaffningsvärdet med utgångspunkt i

förmögenhetsvärdet av aktierna vid utgången av år 1990.

Bestämmelsen har i vissa fall tillämpats så att värden

motsvarande marknadsvärdena kunnat användas. I sådana fall har

utrymmet för kapitalbeskattning blivit betydligt större än vad

som varit avsett med utgångspunkt i hittills gällande principer.

Bl.a. mot den bakgrunden har regeringen i syfte att motverka

oönskad skatteplanering vid övergången till de nu föreslagna

reglerna förordat att den alternativa värderingsmetoden inte

skall få användas vid 1995 års taxering vid

utdelningsbeskattningen. Förslaget innefattar också en

inskränkning vid beräkning av reavinst om aktierna avyttras till

närstående.

Regeringen har i propositionen aviserat en översyn av

fåmansföretagsreglerna. Skatteministern har i ett uttalande

anfört att ambitionen är att de ändringar som kommer att

föreslås i samband med denna översyn -- som syftar till

lindringar och förenklingar -- skall kunna träda i kraft redan

för inkomståret 1994. Om inte det kan uppnås bör enligt

skatteministern andra lindrande åtgärder vidtas.

Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning i fråga om

behov av särskilda åtgärder mot tillfälliga utdelningsökningar

vid övergången till ett nytt system. Vidare anser utskottet att

det med hänsyn till de nackdelar som finns med den alternativa

värderingsregeln för äldre innehav i dess nuvarande skick är

angeläget att bestämmelsen kan ändras innan det nya systemet

skall tillämpas fullt ut. Det bör prövas om inte en alternativ

värderingsregel kan knytas till det egna kapitalet i företaget.

Ett förslag till ändrad alternativ värderingsregel bör tas fram

i anslutning till den nämnda översynen av

fåmansföretagsreglerna. Denna översyn syftar, som tidigare

anförts, till en lindring av dagens spärregler. Ett möjligt

alternativ kan därvid vara att också ta hänsyn till lönesumman

vid bestämmande av utrymmet för utdelningsbeskattning.

Syftet med att hålla tillbaka tillfälliga utdelningsökningar

bör emellertid enligt utskottets uppfattning kunna uppnås med en

mindre långtgående begränsning av utdelningsutrymmet än vad som

föreslås i propositionen. En begränsning bör avse 1995 års

taxering. Det får i annat sammanhang övervägas om

övergångsperioden bör vara längre.

Utskottet anser att de nuvarande reglerna i princip bör få

tillämpas. En begränsning bör utformas så att utdelning som inte

hänförs till tjänst i stället för att vara skattefri hos

mottagaren tas upp som intäkt av kapital efter 30 % skattesats.

Någon begränsning bör inte alls förekomma i de fall

utdelningsutrymmet beräknas enligt huvudregeln. All sådan

utdelning bör vara skattefri hos mottagaren. I den mån den

alternativa värderingsregeln ger ett större utdelningsutrymme

bör en femtedel av det överskjutande beloppet få öka det utrymme

som enbart beskattas i bolaget.

I fråga om sparat utrymme för utdelning bör vid 1995 års

taxering den del som enbart beskattas i bolaget begränsas till

en femtedel av beloppet. Även beträffande sparat utrymme bör

begränsningen endast vara tillfällig.

Regeringen föreslår att den alternativa värderingsregeln inte

skall få utnyttjas vid beräkning av reavinsten när försäljning

har skett till närstående. Utskottet anser att denna begränsning

bör kvarstå vid 1995 års taxering. En konsekvent lösning bör

innebära att värdet inte heller får användas vid likvidation av

ett fåmansföretag.

Utskottet föreslår att propositionens förslag ändras i

enlighet med vad som nu förordats. Ändringarna avser 3 § 12

mom. lagen om statlig inkomstskatt och övergångsbestämmelserna

med anledning av ändringarna i 3 § 1 mom. samma lag. Av

samordningsskäl sker den författningstekniska regleringen av de

nämnda övergångsbestämmelserna i bet. 1993/94:SkU16

Vissa frågor om ekonomiska föreningar

Eftersom insatsutdelning och utdelning på förlagsinsatser

skall vara skattefri hos medlemmen föreslås i propositionen att

avdragsrätten i ekonomiska föreningar för sådan utdelning skall

slopas. Pristillägg och rabatter omfattas ej och avdragsrätten

kvarstår för dessa.

Några frågor som gäller beskattningen av ekonomiska föreningar

har tagits upp i motion Sk15 av Roland Sundgren m.fl. (s).

Enligt motionen bör ytterligare överväganden ske beträffande

insatsränta, ränta på förlagsinsatser och föreningslagens

utdelningstak om diskonto plus 3 procentenheter. Förslaget

innebär enligt motionärerna en relativ nackdel för ekonomiska

föreningar eftersom gällande regler medför att ekonomiska

föreningar beskattas lindrigare än aktiebolag.

Utskottet anser att det finns skäl att behålla nuvarande

regler för avdragsrätt resp. skatteplikt för utdelning på äldre

förlagsinsatser i ekonomisk förening. Den fördyring av

föreningens kostnader för den tidigare kapitalanskaffningen som

annars skulle kunna uppkomma i vissa fall undviks därigenom. De

föreslagna övergångsbestämmelserna till ändringarna i

kommunalskattelagen och till ändringarna i lagen om statlig

inkomstskatt bör utformas i enlighet med vad utskottet nu

anfört.

En annan justering som bör göras har samband med den

inskränkning i skattefriheten för utdelning som föreslås i andra

stycket b i punkt 2 a av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen och som innebär att utdelning är

skattepliktig i den mån det utdelande företaget har rätt till

avdrag för utdelning enligt 2 § 8 mom. första stycket lagen om

statlig inkomstskatt. Det är fråga om avdrag för kooperativ

utdelning som lämnats i form av rabatt eller pristillägg. Av

principiella skäl bör motsvarande begränsning införas i fråga om

det undantag från skatteplikt för utdelning från ekonomisk

förening som föreslås i 3 § 1 mom. lagen om statlig

inkomstskatt.

Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar om det kan

finnas anledning till ytterligare överväganden som gäller

beskattningen av de ekonomiska föreningarna mot bakgrund av

bl.a. de aspekter på denna beskattning som tagits upp i

motionen. Utskottet anser dock att det inte finns anledning att

besluta ett tillkännagivande i dessa frågor i enlighet med vad

som yrkats i motion Sk15. Utskottet avstyrker följaktligen

motionen i den mån den inte kan anses vara tillgodosedd genom

vad utskottet nu anfört.

Avkastningsskatt på pensionssparande

Som en anpassning till förslagen om en ny aktiebeskattning

föreslås i propositionen en sänkning av avkastningsskatten på

pensionssparandet. Anpassningen skall enligt förslaget göras

genom ändrade värderingsregler. Svenska aktier skall tas upp

till 80 % av det noterade värdet om de är hänförliga till

pensionssparkonto eller pensionsförsäkring eller innehas av

pensionsstiftelser. Om aktierna är hänförliga till

kapitalförsäkring skall de enligt förslaget tas upp till 65 %

av det noterade värdet.

I motion Sk12 yrkande 8 i denna del av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) och i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman

m.fl. (v) yrkas avslag på den i propositionen föreslagna

ändringen i avkastningsskatten.

Enligt motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall

(nyd) bör regeringen skyndsamt lägga fram ett förslag om

nedsättning av underlaget för avkastningsskatt till förslagsvis

35--40 %. Motionärerna vill enligt yrkande 2 i samma motion att

riksdagen skall uttala sig för att på sikt avskaffa

avkastningsskatten.

Utskottet anser att värderingsreglerna för närvarande inte bör

utformas på annat sätt än vad som föreslagits i propositionen,

men instämmer även i vad som anförts i propositionen om att

utvecklingen på pensionssparområdet med hänsyn bl.a. till de nya

beskattningsnivåerna bör följas upp noga. Skulle utvecklingen

visa sig bli negativ för sparandet får det övervägas om en

ytterligare nedsättning av beskattningsunderlaget bör göras.

Utskottet anser att det i detta sammanhang inte finns anledning

att ta upp andra frågor som gäller avkastningsskatten än den

följdändring som föreslås i propositionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna

Sk8 yrkande 1 i denna del, Sk12 yrkande 8 i denna del och Sk13

yrkandena 1 och 2.

Bolagsskattesats, periodiseringsfond, skatteutjämningsreserv

I propositionen föreslås att bolagsskattesatsen sänks från

30 % till 28 % i kombination med att skatteutjämningsreserven

avskaffas och att en ny allmän reserveringsmöjlighet införs,

s.k. periodiseringsfond. Vid avvägningen av bolagsskattesatsen

har tagits hänsyn till de samlade förslagen i propositionen.

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond skall enligt

förslaget medges med högst 25 % av årets inkomst av

näringsverksamhet före skatt. En fondavsättning skall återföras

till beskattning senast femte beskattningsåret efter det då

avsättningen gjordes. Möjlighet att utnyttja periodiseringsfond

finns för juridiska personer, enskilda näringsidkare och

delägare i handelsbolag. När fysiska personer gör avsättning

skall underlaget för avsättningen vara inkomsten efter

räntefördelning, dvs. i underlaget skall inte ingå sådant som

hänförs till kapitalinkomst. Avdraget i handelsbolagsfallen

skall göras hos delägarna och inte i handelsbolaget.

Beträffande skatteutjämningsreserven föreslås att avsättning

får ske sista gången vid 1994 års taxering. Avdrag för gjorda

avsättningar till skatteutjämningsreserv skall till hälften

återföras till beskattning, vilket får ske under en femårsperiod

med början vid 1995 års taxering. Resterande del av reserverna

får upplösas utan beskattning. För att motverka skatteplanering

skall beräkningen grundas på avsättningar vid 1993 års taxering.

Den del av underlaget för skatteutjämningsreserven som vid 1994

års taxering överstiger avdraget vid 1993 års taxering skall

enligt förslaget i sin helhet tas upp till beskattning vid 1995

års taxering.

I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas avslag på

förslaget att sänka bolagsskatten (yrkande 3) och att införa

periodiseringsfonder (yrkande 2). Motionärerna vill i stället ha

oförändrad bolagsskatt under 1994 och införa

periodiseringsfonder utan avdragsrätt fr.o.m. 1995 års taxering

(yrkande 4). Enligt motionen bör riksdagen begära att regeringen

återkommer med ett nytt förslag till en statsfinansiellt neutral

omläggning av bolagsskatten (yrkande 5). I Sk12 finns också ett

förslag om att gjorda avsättningar till skatteutjämningsreserv

helt och hållet skall återföras till beskattning inom en

femårsperiod (yrkande 12).

I motion Sk5 yrkande 1 av Ingvar Carlsson m.fl. föreslår

Socialdemokraterna -- som ett alternativ till regeringens

förslag om företagsbeskattning -- att företag inom industrin och

övrigt näringsliv under 1994 skall få skattemässigt utnyttja ett

värdeminskningsavdrag om 70 % under samma år för inköp av

maskiner och inventarier. Enligt motionsmotiveringen anser

motionärerna att deras förslag om upplösning av

skatteutjämningsreserverna skall bidra till finansieringen av en

sådan möjlighet till direktavskrivning som de förordar.

Ett yrkande om förmånligare regler för avskrivningar finns

även i motion Sk13 yrkande 1 av Peter Kling och Bo G Jenevall

(nyd). Regeringen bör enligt den sistnämnda motionen skyndsamt

lägga fram ett förslag till lagstiftning om direktavskrivning.

I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkas avslag på propositionen i nu berörda delar. Enligt

motionen bör en ny företagsskatteutredning tillsättas (yrkande

2). Motionärerna anser att företagsbeskattningen skall skärpas

genom att systemet med skatteutjämningsreserv avvecklas och att

alla medel i SURV-systemet återförs till beskattning (yrkande

3). De motsätter sig förslaget om att införa

periodiseringsfonder (yrkande 4) och förordar att regeringen

snabbutreder om en möjlighet till direktavskrivningar för

investeringar bör övervägas, åtminstone i fråga om företag som

arbetar mot hemmamarknaden (yrkande 6).

Beträffande detaljutformningen av förslaget om återföring av

skatteutjämningsreserv yrkas i motion Sk6 av Olle Schmidt (fp)

att företag som inte har gjort avsättning till

skatteutjämningsreserv vid 1993 års taxering skall ha möjlighet

att få beräkna en fiktiv avsättning och därigenom få del av de

förmånliga avskattningsreglerna. En finansiering av förslaget

kan enligt motionen ske genom att en större andel av gjorda

avsättningar tas upp till beskattning än enligt regeringens

förslag.

Med anledning av propositionen har Erling Bager och Christer

Lindblom (fp) yrkat i motion Sk7 att ett fiskekonto för

yrkesfisket bör införas.

Förslaget att avskaffa systemet med skatteutjämningsreserv har

vunnit allmän uppslutning. Reglerna för systemet är komplicerade

och besvärliga att tillämpa, särskilt för koncerner och

handelsbolag. Utskottet tillstyrker förslaget att slopa systemet

med skatteutjämningsreserv. När det gäller avvecklingen av

SURV-systemet delar utskottet regeringens bedömning att endast

hälften av de gjorda avsättningarna bör återföras till

beskattning. Vidare tillstyrker utskottet att

periodiseringsfonder införs och att bolagsskattesatsen

bestäms till 28 %.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker

motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och 2--4, Sk12 yrkandena

2--5 och 12.

När det gäller den fråga som tagits upp i motion Sk6 har under

utskottsbehandlingen gjorts ansträngningar att finna en

alltigenom tillfredsställande lösning. Utskottet har emellertid

inte kunnat finna ett tillräckligt bra alternativ till det

förslag som finns i propositionen. Utskottet måste därför

avstyrka motion Sk6.

Beträffande motion Sk7 har utskottet tidigare (bet.

1992/93:SkU21) uttalat förståelse för de speciella problem som

gäller för yrkesfiskare. Detta bör uppmärksammas i ett lämpligt

sammanhang. De allmänna förbättringar i företagsbeskattningen

som föreslås i propositionen kan utnyttjas även i

näringsverksamhet som drivs av en yrkesfiskare. Utskottet anser

därför att en speciell reserveringsform för en speciell grupp

inte bör införas och avstyrker motion Sk7.

De förslag om att införa någon form av direktavskrivningar som

tagits upp i motionerna har fått en utförlig behandling i

finansutskottets yttrande i detta ärende.

Finansutskottet har framhållit bl.a. att en direktavskrivning

ger ett likviditetstillskott till företagen i anslutning till

investeringen och att man därför kan förvänta sig att företag

kommer att tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att

göra direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i

hög grad avhängigt av de villkor som knyts till

avskrivningsmöjligheten.

Finansutskottet har betonat att rätten att göra

direktavskrivningar inte kan avgränsas till de tidigarelagda

investeringarna utan måste omfatta hela investeringsstocken. Man

kan nämligen naturligt nog inte särskilja tidigarelagda

investeringar från redan planerade. Enligt en beräkning som

finansutskottet presenterat leder en partiell direktavskrivning

enligt socialdemokraternas modell till att statens inkomster i

form av bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9

miljarder kronor under första året för de redan planerade

investeringarna. Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka

under de efterföljande åren när företagens skatteunderlag

breddas på grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i

motsvarande mån mindre.

För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar

måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9

miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit

till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja

nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som

därigenom uppkommer är enligt finansutskottet svårbedömt.

Osäkerhet om det väntade utbytet av satsningen talar enligt

finansutskottet för att andra vägar bör sökas för att stimulera

tillväxten och få i gång sysselsättningen. Osäkerheten förstärks

av att maskininvesteringar generellt sett har ett mycket stort

importinnehåll, och att den föreslagna satsningen därigenom bara

delvis skulle få effekt i Sverige. Därtill kommer att det i

första hand är de vinstrika exportföretagen som kan dra fördel

av förslaget, vilket ytterligare skulle förstärka den nuvarande

tudelningen mellan å ena sidan utlandsinriktade företag som

redan arbetar under gynnsamma betingelser och å andra sidan

företag som arbetar mot en kärv hemmamarknad. Den enligt

finansutskottet avgörande invändningen mot förslaget, om än den

mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att

budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar

kraftigt. Detta kommer enligt finansutskottet att leda till

högre räntor vilket i sin tur kommer att verka dämpande på

efterfrågan och på investeringsaktiviteten.

Finansutskottet har mot den angivna bakgrunden ansett att

sysselsättningen bör främjas på annat sätt och har erinrat om

vad regeringen har föreslagit i proposition 1993/94:66 om ett

generellt anställningsstöd som skall stimulera till nya

reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av

arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett

anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar

att få effekt på sysselsättningen. Finansutskottet avstyrker de

aktuella motionsyrkandena.

Det förslag till s.k. direktavskrivning som Socialdemokraterna

har lagt fram har i motionen framställts som ett alternativ till

de av regeringen föreslagna ändringarna på

företagsskatteområdet. En sådan kortsiktig åtgärd kan enligt

skatteutskottets mening dock inte ersätta de långsiktigt

syftande förbättringar som regeringen föreslagit. Däremot

innefattar det förslag som finns i motionen från Ny demokrati

även åtgärder i ett längre tidsperspektiv. Ett liknande inslag i

skattesystemet, s.k. nuvärdesavskrivning, har diskuterats under

skattereformsarbetet. Förslaget har mött en hel del kritik under

remissbehandlingen. I propositionen anförs att med hänsyn till

de gynnsamma likviditetseffekter för företagen som

nuvärdesavskrivning skulle medföra är det angeläget att -- trots

de invändningar som riktats mot förslaget -- frågan bereds

ytterligare.

Utskottet anser att det är angeläget att frågan om att införa

nuvärdesavskrivning bereds ytterligare. Enligt utskottets mening

bör regeringen så snart som möjligt presentera resultatet av det

pågående beredningsarbetet för riksdagen. Utskottet vill

emellertid framhålla att ett införande av ett sådant system

förutsätter att detta kan finansieras fullt ut. Utskottet

föreslår att riksdagen med anledning av motion Sk13 yrkande 3

beslutar ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd.

Utskottet avstyrker därmed det i motion Sk5 yrkande 1 väckta

förslaget om en begränsad förhöjd avskrivningsnivå på

maskininvesteringar under 1994.

Under beredningen av ärendet har uppmärksammats frågor som bör

få sin lösning genom vissa detaljbetonade ändringar i

föreliggande förslag.

I den föreslagna 6 § till lagen om periodiseringsfonder finns

regler för hur dessa fonder skall behandlas i skattehänseende

när en fysisk person överför sin näringsverksamhet eller driften

av denna till ett aktiebolag eller när näringsverksamhet i ett

handelsbolag överförs till ett aktiebolag. Om möjlighet

föreligger att föra över tillgångar till skattemässiga

restvärden till aktiebolaget utan att uttagsbeskattning kommer i

fråga får aktiebolaget överta periodiseringsfond på samma

villkor som gällde för den fysiska personen. Den övertagna

periodiseringsfonden behandlas på samma sätt som om

avsättningen redan från början gjorts av aktiebolaget. Samma sak

gäller när verksamhet i ett handelsbolag överförs till ett

aktiebolag. Det kan också förekomma att en fysisk person, som

driver verksamhet i handelsbolag, tilldelas realtillgångar i

samband med skifte och upplösning av handelsbolaget. I sådana

fall bör enligt utskottets mening delägarens periodiseringsfond

i bolaget behandlas som om avsättningen gjorts i delägarens

enskilda näringsverksamhet. Utskottet förordar därför att den

nämnda paragrafen justeras i enlighet med det anförda.

Enligt 7 § i samma lagförslag skall vid fusion enligt 2 § 4

mom. första stycket och vissa andra särskilt angivna

sammanslagningar det överlåtande och det övertagande företaget

anses som ett företag. Utskottet förordar ett tillägg av

innebörd att detsamma skall gälla även vid utländskt

bankföretags och försäkringsaktiebolags övertagande av vissa

bankaktiebolags resp. livförsäkringsföretags försäkringsbestånd

enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning av vissa

omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid

sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses

i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen.

Utskottet vill även ta upp en fråga om ett par ändringar i den

föreslagna lagen om återföring av skatteutjämningsreserv. De

särskilda reglerna för återföring av SURV-avdraget innebär att

endast halva avdraget behöver återföras till beskattning och att

återföringen får ske med lika delar under en femårsperiod. I

syfte att motverka att avsättningen till skatteutjämningsreserv

i företagen upplöses i snabbare takt än med en femtedel per år

har en bestämmelse införts i 10 §.

Bestämmelsen innebär att vid sidan av återföringen av

SURV-avdraget ett belopp motsvarande hälften av en för snabbt

upplöst SURV-avsättning tas upp som skattepliktig intäkt.

Skattepliktig intäkt skall tas upp om storleken av

SURV-avsättningen enligt företagets räkenskaper understiger den

del av avdraget som återstår att återföra till beskattning

multiplicerad med två. Knytningen till räkenskaperna medför att

bestämmelsen inte gäller för dem som p.g.a. att skyldighet att

upprätta årsbokslut inte föreligger inte gjort avsättningen i

räkenskaperna.

Enligt utskottets mening bör bestämmelsen i enlighet med

syftet med förslaget justeras så att en frivillig omedelbar

återföring av avdraget inte kan leda till att hela

SURV-avsättningen kan lösas upp utan att beskattning

aktualiseras enligt 10 §. Det bör endast vara möjligt att

upplösa SURV-avsättningen med en femtedel per år plus ett belopp

som svarar mot det avdragsbelopp som återförts till beskattning

utöver vad som krävs enligt 1 §. Vad som nu sagts innebär att

om exempelvis hela avdragsbeloppet enligt 1 § återförs till

beskattning vid 1995 års taxering kan SURV-avsättningen som

svarar mot avdraget minskas så att det i bokslut till ledning

för 1995 års taxering uppgår till lägst 40 % av ursprungligt

belopp utan att beskattning sker enligt 10 §. Utskottet

föreslår att 10 § utformas i enlighet med det anförda.

Enligt 13 § samma lagförslag anses vid fusion enligt 2 § 4

mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och vissa

andra särskilt angivna sammanslagningar det överlåtande och det

övertagande företaget som ett företag. Detsamma bör enligt

utskottets mening gälla även vid utländskt bankföretags

övertagande av vissa bankaktiebolag enligt lagen om

inkomstskatteregler med anledning av vissa omstruktureringar

inom den finansiella sektorn, m.m. samt vid sådan ombildning av

ekonomisk förening till aktiebolag som avses i punkt 1 a av

anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (tidigare 3 § 8

mom. tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt).

Den närmare utformningen av de ändringar utskottet föreslår i

de nyss nämnda paragraferna framgår av hemställan nedan.

Skadeförsäkringsföretag

De särskilda reglerna för skadeförsäkringsföretag vid

beräkning av kapitalunderlag för skatteutjämningsreserv förlängs

att gälla även vid 1994 års taxering.

Avslagsyrkandet i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) avser

även förslaget rörande skadeförsäkringsföretag. I ytterligare

tre motioner hemställs att skadeförsäkringsföretag skall ges

möjlighet att skattefritt få överföra 70 % av

säkerhetsreserven vid 1990 års bokslut till det egna kapitalet.

Det är motionerna Sk9 av Hugo Hegeland (m), Sk10 av Karin

Starrin (c) och Sk11 av Roland Sundgren m.fl. (s).

Frågor om skadeförsäkringsföretagens reserveringsmöjligheter

och avskattningen av deras obeskattade reserver har föranlett

särskilda överväganden i flera omgångar under

skattereformsarbetet. Särskilda regler gäller för 1992 och 1993

års taxeringar. Dessa regler innebär att någon avskattning av

obeskattade reserver i ömsesidiga skadeförsäkringsföretag

inte skall ske vid dessa taxeringar.

Det har tidigare framhållits bl.a. att skattereglerna

missgynnar de ömsesidiga bolagen i förhållande till

skadeförsäkringsverksamhet som sker i aktiebolag. Enligt

propositionen försvinner med de ändringar som nu föreslås --

bl.a. slopad skatteutjämningsreserv och slopat Annell-avdrag --

i allt väsentligt de skattemässiga incitamenten för ombildning

till aktiebolag. En ombildning kommer visserligen även i

fortsättningen att kunna öka utrymmet för avsättning till

skatteutjämningsreserv. Å andra sidan föranleder en ombildning

beskattning för återbäring till de försäkringstagare som är

näringsidkare. Dessutom innebär aktieägarnas utdelningskrav i

praktiken en begränsning i utnyttjandet av den vidgade

reserveringsmöjligheten.

Utskottet godtar förslaget i propositionen att förlänga

gällande undantagsregler även till att omfatta 1994 års

taxering. Skulle det uppkomma ett behov av några ytterligare

åtgärder förutsätter utskottet att regeringen återkommer med

förslag till riksdagen.

Beskattning av enskilda näringsidkare och handelsbolag

I propositionen föreslås att all enskild näringsverksamhet som

bedrivs här i landet av en skattskyldig skall utgöra en och

samma förvärvskälla. Överskott och underskott från olika

verksamheter kommer härigenom att automatiskt kvittas mot

varandra i såväl skatte- som avgiftshänseende. Indelningen i

aktiv och passiv näringsverksamhet skall enligt förslaget

behållas därför att den har betydelse i

socialförsäkringshänseende. Indelningen kommer dock att avse

hela näringsverksamheten. Detta medför att den pensionsgrundande

inkomsten kommer att påverkas av passiva delverksamheter. Genom

de regler om räntefördelning som föreslås i propositionen kommer

avkastningen på passiva verksamheter att endast i begränsad

omfattning öka den pensionsgrundande inkomsten och därmed

underlaget för egenavgifterna.

Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet skall enligt

propositionen medges avdrag för en schablonmässigt beräknad

avkastning på ett underlag som i princip utgörs av det egna

kapitalet i verksamheten. Ett belopp motsvarande avdraget tas

upp som intäkt av kapital (positiv räntefördelning). Genom den

positiva räntefördelningen uppnås att inkomsten delas upp i en

del som avser avkastning på eget kapital och en del som avser

arbetsersättning.

De skillnader som råder mellan beskattningen av

näringsverksamhet och kapital i det nya systemet medför enligt

propositionen att reglerna måste utformas så att en enskild

näringsidkare inte i näringsverksamheten kan dra av räntor för

privata lån. I propositionen föreslås att en beräknad ränta på

ett kapitalunderskott skall tas upp som inkomst av

näringsverksamhet och i stället dras av i inkomstslaget kapital

(negativ räntefördelning).

Utrymmet för hur stor del som skall hänföras till en

kapitaldel skall enligt förslaget såväl vid positiv som vid

negativ räntefördelning vara ett belopp motsvarande

statslåneräntan vid utgången av november året före

beskattningsåret plus en procentenhet. För beräkning av

räntefördelning skall gälla ett gränsbelopp om 50 000 kronor.

Om den skattskyldige har ett negativt eget kapital när de nya

reglerna börjar tillämpas skall kapitalet då anses vara noll

kronor och kapitalet följande år ökas med det negativa beloppet.

I propositionen föreslås också att enskilda näringsidkare

skall kunna behålla vinstmedel (expansionsmedel) i

näringsverksamheten som beskattas efter samma skattesats som för

aktiebolagen, 28 % enligt förslaget. Expansionsmedlen skall

kunna återinvesteras i verksamheten utan att detta medför

ytterligare beskattning. De medel som fonderas som

expansionsmedel skall inte vara förmånsgrundande i

socialförsäkringshänseende och inte medföra egenavgifter

eller särskild löneskatt. Det är först vid en minskning av

expansionsmedlen som förmånerna och avgifterna påverkas.

Inkomster i handelsbolag skall enligt propositionen även i

fortsättningen beskattas hos delägarna. All näringsverksamhet

inom ett handelsbolag skall hänföras till en och samma

förvärvskälla för en delägare. Reglerna om positiv och negativ

räntefördelning föreslås omfatta sådan delägare i handelsbolag

som är fysisk person eller svenskt dödsbo. Expansionsmedel knyts

enligt förslaget till delägare i bolaget som är fysisk person,

och inte till bolaget.

En kommanditdelägares avdragsrätt för underskott i bolaget

skall begränsas till vad delägaren satt in eller åtagit sig att

sätta in i bolaget. För delägare i handelsbolag som i

förhållande till övriga delägare i bolaget förbehållit sig ett

begränsat ansvar för bolagets förbindelser skall avdragsrätten

begränsas till högst det belopp delägaren ansvarar för.

Överskjutande underskott får sparas och dras av mot framtida

överskott i bolaget. Inga särskilda regler föreslås för passiva

kommanditdelägare.

Enligt motion Sk12 yrkande 11 av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

skall regeringen följa upp de nya skattereglerna och vid behov

lämna förslag om förändringar som är nödvändiga för att

korrigera olika skevheter i beskattningen. Motionärerna anser

att uppföljningen skall avse bl.a. förslagens effekter på

kapitalanvändningen och räntefördelningsreglerna.

I motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs om avslag på propositionen i denna del. Enligt yrkande

7 i samma motion bör en ny utredning tillsättas för att se över

småföretagens beskattning och även utreda frågan om en enklare

bolagsform för småföretag.

I två motioner har också tagits upp vissa detaljer i förslagen

rörande enskild näringsverksamhet.

Rune Thorén och Tage Påhlsson (c) yrkar i Sk14 att vissa

justeringar bör göras i de föreslagna räntefördelningsreglerna

för att undvika att det i vissa fall kan uppkomma underskott år

efter år resp. överbeskattning. Enligt motion Sk16 yrkande 1 av

Karin Starrin (c) finns det anledning till ytterligare

överväganden angående räntefördelning och skogskonton. Enligt

yrkande 2 i Karins Starrins motion bör dessutom nivån på

låneräntan för beräkning av räntefördelning vara

statslåneräntan plus 3 procentenheter.

Vid tidpunkten för skattereformen var det inte möjligt att

göra en genomgripande omläggning också av beskattningen av

fysiska personers näringsverksamhet. Utredningsarbetet har

fortsatt i hithörande frågor och resultatet av arbetet ligger nu

till grund för de förslag som läggs fram i propositionen.

Riksdagen har -- i avvaktan på att nya regler skall träda i

kraft -- under hösten 1992 och i februari 1993 beslutat om vissa

tillfälliga lättnader i skatteuttaget för egenföretagare (prop.

1992/93:131, SkU15 och prop. 1992/93:100 bil. 8, SkU19).

Dagens regler innebär stora skillnader i den skattemässiga

behandlingen av en näringsverksamhet beroende på om den drivs

som aktiebolag eller av en enskild person. Utskottet anser att

de förslag som finns i propositionen rörande enskild

näringsverksamhet i allt väsentligt löser detta grundläggande

problem.

Ett bekymmer är att reglerna i vissa stycken blivit mycket

komplicerade. Framför allt är reglerna om räntefördelning och

expansionsmedel svårtillgängliga. Komplexiteten i de föreslagna

reglerna har föranlett Lagrådet att ställa frågan om man inte

bör förenkla genom att slå av på ambitionen att för de enskilda

näringsidkarna och handelsbolagen uppnå helt neutrala regler i

förhållande till aktiebolagsreglerna. Regeringen har enligt

propositionen inte varit beredd att minska ambitionen att så

långt möjligt åstadkomma neutralitet mellan beskattningen av

eget kapital i företaget och kapitalplaceringar utanför

företaget. Det framhålls i propositionen också som viktigt att

enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall kunna

expandera med lågbeskattade medel på samma sätt som gäller för

aktiebolag. De samhällspolitiska mål som uppställs -- bl.a. att

ge bättre förutsättningar för nya arbetstillfällen -- måste

enligt propositionen prioriteras högre än de i sig viktiga

förenklingsaspekterna.

Vid den utfrågning som utskottet hållit i anslutning till

behandlingen av propositionen tillfrågades bl.a. företrädarna

för Företagens Riksorganisation och Lantbrukarnas Riksförbund

(LRF) om vad de anser om reglerna. Organisationerna framhöll som

det viktigaste att snabbt få nya regler enligt de principer som

propositionen grundar sig på. Även om detaljer i förslaget så

småningom bör kunna förbättras anser man att fördelarna med

reformen är så stora att det inte är svårt att få förståelse för

de nya reglerna. Arbetet med informationen kring nyheterna har

redan påbörjats på grundval av tidigare framlagda

utredningsförslag.

Utskottet delar bedömningen i propositionen att det är viktigt

att de nya reglerna för enskild näringsverksamhet och

handelsbolag av samhällsekonomiska skäl genomförs utan

ytterligare dröjsmål. Det är självfallet angeläget att

Riksskatteverket och skatteförvaltningen i övrigt genomför den

information och andra åtgärder som behövs för att underlätta

tillämpningen av de nya reglerna. Som framgått vid den

utfrågning utskottet hållit kommer också berörda organisationer

att i hög grad underlätta den omställning som skall ske.

Utskottet ställer sig alltså bakom de förslag till reformerad

beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag som

regeringen föreslagit.

Beträffande motion Sk14 är det enligt motionärerna oklart hur

reglerna om räntefördelning skall tillämpas i vissa fall.

Motionärerna har ett exempel där fördelningsbeloppet uppgår till

16 000 kr och inkomsten av näringsverksamheten uppgår till

3 000 kr. Motionärerna anser att reglerna inte klart anger om

det i ett sådant fall är 16 000 kr eller 3 000 kr som skall

tas upp som inkomst av kapital.

Det framgår av 4 § i den föreslagna räntefördelningslagen att

avdrag skall medges för ett positivt fördelningsbelopp vid

beräkning av inkomst av näringsverksamhet och att samma belopp

skall redovisas som intäkt vid beräkning av inkomst av kapital.

Av detta och 5 § följer att det belopp som skall tas upp som

inkomst av kapital i motionärernas exempel skall vara 3 000

kronor. Utskottet anser att det inte finns behov av något

ytterligare förtydligande. Motionen bör emellertid kunna anses

vara tillgodosedd med vad utskottet nu anfört varför den

avstyrks.

När det gäller den fråga om nivån på jämförelseräntan vid

räntefördelning som tagits upp i motion Sk16 vill utskottet

hänvisa till vad som anförts i propositionen om att det i

rådande statsfinansiella läge har bedömts inte vara möjligt att

sätta räntesatsen högre än statslåneräntan plus en

procentenhet. I propositionen diskuteras härvid som alternativ

att låta jämförelseräntan uppgå till statslåneräntan plus 5

procentenheter. Utskottet gör inte någon annan bedömning och

avstyrker därför förslaget om en högre jämförelseränta i motion

Sk16 yrkande 2. Utskottet anser det i nuläget inte heller vara

möjligt att tillstyrka en sådan förändring i de föreslagna

reglerna och avstyrker därmed även yrkande 1 i samma motion.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda

propositionen i denna del och avstyrker därmed motion Sk8

yrkande 1 i denna del och yrkande 7 i samma motion om nya

utredningsinsatser samt motionerna Sk14 och Sk16. Emellertid

anser utskottet att ett förtydligande bör göras i 8 § i den

föreslagna expansionsmedelslagen.

I den nämnda paragrafen anges hur stort avdraget för

expansionsmedel maximalt får vara, takbeloppet, för den som

bedriver verksamhet i form av handelsbolag. För en delägare i

handelsbolag där andelen inte utgör omsättningstillgång får inte

expansionsmedel tas upp med så stort belopp att det justerade

ingångsvärdet är negativt. Restriktionen gäller inte bara vid en

ökning av expansionsmedel utan även vid oförändrade eller

minskade expansionsmedel.

Takbeloppet är således beroende av delägarens justerade

ingångsvärde på andelen. Bestämmelser om beräkning av det

justerade ingångsvärdet finns i 28 § lagen om statlig

inkomstskatt. I propositionen har som en konsekvens av den nya

expansionsmedelslagen föreslagits ett nytt åttonde stycke till

paragrafen. I stycket anges bl.a. att ingångsvärdet skall ökas

med 28 % av en ökning av expansionsmedel och minskas med 28 %

av en minskning. Takbeloppsregeln i 8 § expansionsmedelslagen

skall förstås så att den ökning av det justerade ingångsvärdet

som blir följden av att expansionsmedlen ökas inte samtidigt

skall höja takbeloppet. För att detta klart skall framgå av

lagtexten föreslår utskottet att en ny mening läggs till 8 §

expansionsmedelslagen i enlighet med vad som framgår av

utskottets hemställan.

Beträffande yrkandet om uppföljning av de nya reglerna i den

socialdemokratiska motionen anser utskottet att det är naturligt

att regeringen följer utvecklingen och tar de initiativ som kan

behövas om reglerna i något avseende bör förbättras. Enligt

utskottets uppfattning är det inte påkallat med något

tillkännagivande till regeringen i denna fråga. Utskottet

avstyrker följaktligen också motion Sk12 yrkande 11.

Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot inkomst

av tjänst

I propositionen föreslås att underskott av aktiv

näringsverksamhet skall -- med vissa begränsningar -- få kvittas

mot tjänsteinkomster under de fem första verksamhetsåren.

Kvittning skall inte medges den som tidigare bedrivit likartad

verksamhet.

När verksamhet övertas från någon närstående får den som

övertar verksamheten inte någon ny kvittningsrätt. Enligt

propositionen är det önskvärt att nystart av verksamhet skall

kunna anses föreligga när verksamhet förs över i samband med

generationsskiften. Regeringen avser att återkomma till

riksdagen med ett förslag som skall kunna gälla fr.o.m. 1995 års

taxering.

Kvittningsmöjligheten har i propositionen utformats som ett

allmänt avdrag. Kvittning skall därmed kunna ske mot såväl

tjänsteinkomst som inkomst av näringsverksamhet i en annan

förvärvskälla. De nya reglerna är förmånligare för de

skattskyldiga än de gällande reglerna för litterär, konstnärlig

eller därmed jämförlig verksamhet. Bl.a. med hänsyn härtill

skall de föreslagna nya reglerna gälla även för skattskyldiga

som bedriver sådan verksamhet under de fem första

verksamhetsåren. För senare beskattningsår bör enligt

propositionen de nuvarande reglerna alltjämt gälla. En

förutsättning -- som hänger samman med förslaget att avskaffa

indelningen i förvärvskällor -- bör enligt propositionen vara

att näringsverksamheten uteslutande eller så gott som

uteslutande avser litterära, konstnärliga eller därmed

jämförliga verksamheter.

I motion Sk12 av Ingvar Carlsson m.fl.(s) hänvisas till vissa

negativa erfarenheter av kvittning mellan förvärvskällor i

tidigare skattesystem. Sådana kvittningsmöjligheter utnyttjas

erfarenhetsmässigt för skatteplanering. Motionärerna framhåller

även att en kvittningsrätt komplicerar skattesystemet och medför

kontrollproblem. I motionen yrkas om avslag på propositionen i

denna del (yrkande 9).

Även i motion Sk8 yrkande 1 i denna del av Gudrun Schyman

m.fl. (v) yrkas om avslag på propositionen i denna del. Enligt

motionens yrkande 8 bör emellertid någon form av begränsad

kvittningsrätt utredas.

Regeringens förslag om att införa en kvittningsmöjlighet skall

underlätta nyföretagande och ge positiva effekter på företagande

och risktagande hos enskilda näringsidkare. Enligt utskottets

mening är det viktigt att skattereglerna är utformade så att de

underlättar för personer som vill försöka bygga upp nya företag.

I den ekonomiska situation som Sverige f.n. befinner sig i är

det också särskilt angeläget att reglerna nu görs om för att

underlätta att nya verksamheter kan komma i gång.

Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i denna del

och avstyrker därmed motionerna Sk8 yrkandena 1 i denna del och

8 och Sk12 yrkande 9.

Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer

I fråga om beskattningen av fysiska personers

näringsverksamhet föreslås också i propositionen att

beskattningen av uppskovsbeloppet enligt lagen (1990:655) om

återföring av obeskattade reserver skall skjutas upp till 1995

års taxering. Förslaget innebär att hela uppskovsbeloppet i

normalfallet kommer att intäktsföras vid 1995 års taxering.

Utskottet tillstyrker detta förslag och avstyrker därmed

motion Sk8 yrkande 1 i denna del. Beträffande 8 § förslaget

till ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade

reserver finns en hänvisning till 3 § 8 mom. lagen om statlig

inkomstskatt, som innehåller en bestämmelse om att utskiftade

aktier utgör lager hos mottagaren. Denna bestämmelse föreslås i

propositionen bli flyttad till kommunalskattelagen. I 8 § skall

därför hänvisning i stället göras till punkt 1 a av

anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. Utskottet förordar

den justering i återföringslagen som framgår av hemställan.

Spärregler för förlustutjämning

Nuvarande spärregler för förlustutjämning framåt i tiden

föreslås bli ersatta av regler som syftar till att systemet för

förlustutjämning skall vara neutralt med avseende på

ägarförändringar. En koncernbidragsspärr skall hindra att

gamla underskott kvittas mot koncernbidrag från de nya

ägarbolagen. En beloppsmässig begränsningsregel skall införas

enligt vilken ett förlustbolags gamla underskott faller bort

till den del det överstiger dubbla köpeskillingen för aktierna i

bolaget. Denna spärregel förses med en dispensmöjlighet.

De nyss redovisade förslagen har inte föranlett något särskilt

motionsyrkande. Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 omfattar

dock även dessa förslag. Utskottet har emellertid uppmärksammat

att spärreglerna inte fått en alltigenom ändamålsenlig

utformning. Utskottet vill därför aktualisera vissa justeringar.

Beträffande spärreglerna finns i 7 § andra stycket i den

föreslagna lagen om avdrag för underskott en regel om att

kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet skall

minskas med kapitaltillskott som erhållits under en tidsperiod

som omfattar den del av det beskattningsår då ägarförändringen

skedde som föregick ägarförändringen och de två följande

beskattningsåren. Det sagda gäller också kapitaltillskott som

tillfallit annat företag som såväl före som efter

ägarförändringen ingick i samma koncern som förlustföretaget. Om

AB A övertar AB B, som i sin tur äger förlustbolaget AB C, skall

således kostnaden för förvärvet av AB B minskas med

kapitaltillskott som gjorts i AB B och AB C. Kapitaltillskott

som AB B gjort i AB C bör dock inte rimligen omfattas av denna

regel eftersom sådana kapitaltillskott motsvaras av en

kapitalavtappning i AB B.

Utskottet föreslår därför att bestämmelsen ändras så att

reduceringsregeln inte omfattar kapitaltillskott som erhållits

från företag som såväl före som efter ägarförändringen ingick i

samma koncern som förlustföretaget.

Enligt 12 § första stycket i samma lagförslag anses vid

fusion enligt 2 § 4 mom. första stycket lagen om statlig

inkomstskatt och vissa andra särskilt angivna sammanslagningar

det överlåtande och det övertagande företaget som ett och samma

företag. Det övertagande företaget har samma rätt till

underskottsavdrag som det överlåtande företaget skulle ha haft

om fusionen inte ägt rum. Detsamma bör enligt utskottets mening

gälla även vid utländskt bankföretags övertagande av vissa

bankaktiebolag enligt lagen om inkomstskatteregler med anledning

av vissa omstruktureringar inom den finansiella sektorn, m.m.

samt vid sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag

som avses i punkt 1 a av anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen. Enligt andra stycket gäller en tidsmässig

begränsning i rätten till avdrag för gammalt underskott. Det

övertagande företaget har rätt till avdrag för gammalt

underskott först vid taxeringen för det sjätte beskattningsåret

efter det beskattningsår då fusionen, ombildningen eller

övertagandet skedde. Bestämmelsen i andra stycket utgör ett

komplement till koncernbidragsspärren. Den synes dock ha getts

en för vid omfattning. Begränsningen bör inte omfatta alla de

fall då överlåtande och övertagande företag ingick i samma

koncern före fusionen. Ingick företagen i samma koncern före

fusionen bör en begränsning endast gälla om

koncernbidragsspärren var tillämplig före fusionen. Var så

fallet bör begränsningen räknas från ägarförändringen. Avdrag

för gammalt underskott bör således medges först vid den taxering

då koncernbidragsspärren skulle ha släppt om fusionen inte ägt

rum.

Enligt utskottets mening bör lagrummet justeras i enlighet med

det anförda på så sätt att ett nytt tredje stycke infogas mellan

andra och tredje styckena i regeringens förslag.

Övergångsbestämmelserna innebär bl.a. att beloppsspärren skall

tillämpas i fråga om ägarförändringar som skett fr.o.m. den 1

januari 1994. I 7 § andra stycket finns en kompletterande regel

om att kostnaden för att erhålla det bestämmande inflytandet

skall minskas med vissa kapitaltillskott som erhållits under det

beskattningsår då ägarförändringen skedde och de två närmast

föregående beskattningsåren. Bestämmelsen syftar till att

motverka ett kringgående av beloppsspärren genom

kapitaltillskott i nära anslutning till en ägarförändring. I

fråga om kapitaltillskott som skett innan regeringens

proposition offentliggjordes finns inte samma motiv för en regel

mot sådana kringgåenden. Vid tillämpning av beloppsspärren bör

man därför endast minska anskaffningskostnaden med

kapitaltillskott som skett efter den 8 november 1993. Utskottet

föreslår ett tillägg till övergångsbestämmelserna av denna

innebörd.

I övrigt tillstyrker utskottet de i propositionen föreslagna

spärreglerna och avslår motion Sk8 yrkande 1 i denna del.

Finansiering, m.m.

Propositionen innehåller på s. 298--308 en utförlig

redovisning av kostnaderna för skatteomläggningen. Sammantaget

beräknas reformförslagen medföra ett varaktigt inkomstbortfall

för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder

kronor. Av detta har enligt propositionen ett utrymme redan

reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget

motsvarande 1,7 miljarder kronor.

Som en del av finansieringen föreslås i propositionen att

folkpensionsavgiften höjs från och med den 1 januari 1994 med

0,2 procentenheter. Motsvarande höjning föreslås i fråga om de

särskilda löneskatterna.

Som ytterligare finansiering har i propositionen räknats med

de ändringar i avdraget för ökade levnadsomkostnader vid utrikes

tjänsteresor som beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med

400--500 miljoner kronor. (Se prop. 1993/94:90.)

Socialdemokraterna motsätter sig i motion Sk12 av Ingvar

Carlsson m.fl. inte en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 %

eller att beskattningen av utlandstraktamenten skärps. Däremot

anser motionärerna att regeringen saknar finansiering för mer än

hälften eller ca 1,7 miljarder kronor av kostnaden för

skatteomläggningen. Detta är enligt motionen en brist i

finansieringen. I motionens yrkande 13 förordas att riksdagen

gör ett uttalande till regeringen om att den skall redovisa ett

fullständigt beslutsunderlag som omfattar såväl förslagets

statsfinansiella kostnader som förslag till hur dessa kostnader

skall finansieras.

Även Vänsterpartiet riktar i sin motion Sk8 kritik mot

regeringens förslag till finansiering. Enligt motionen kan

Vänsterpartiet i dagens budgetsituation inte tillstyrka

skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare.

Finansutskottet har framhållit att det av propositionen

framgår dels att de föreslagna åtgärderna ger ett varaktigt

inkomstbortfall för den konsoliderade offentliga sektorn på 3,3

miljarder kronor, dels att 1,6 miljarder kronor av detta

bortfall skall finansieras varaktigt genom en höjning av

folkpensionsavgiften och genom att utlandstraktamenten görs

skattepliktiga. För resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor,

sägs utrymme redan ha reserverats inom ramen för innevarande års

statsbudget. Regeringen har alltså i den nu gällande

statsbudgeten beaktat effekten av detta varaktiga

inkomstbortfall på 1,7 miljarder kronor.

Ett inkomstbortfall av detta slag leder enligt finansutskottet

normalt till att budgetunderskottet ökar med ett lika stort

belopp. I detta fall ger dock propositionen inte upphov till

någon sådan effekt under budgetåret 1993/94. Det beror på att

regeringen också föreslår att uppbörden av företagens F-skatt

skall läggas om och i fortsättningen ske månadsvis, och att en

sådan förändring ökar statsbudgetens inkomster med ett

engångsbelopp av betydande omfattning. Värdet av den engångsvisa

förstärkningen motsvarar en månads uppbörd och har beräknats

till 3,4 miljarder kronor. Detta tillskott uppkommer i allt

väsentligt under 1993/94.

Sammantaget leder således propositionens förslag till att

statens finanser stärks under innevarande budgetår.

Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år

kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd

inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som

motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga.

Skatteutskottet instämmer i vad finansutskottet har anfört och

avstyrker följaktligen förslaget om ett tillkännagivande

angående finansieringen i motion Sk12 yrkande 13.

I anslutning till frågan om finansieringen har finansutskottet

tagit upp det i propositionen framlagda förslaget att debiterad

preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall betalas med lika

stora belopp varje uppbördsmånad under uppbördsåret. Enligt

propositionen bör av rättvise- och likformighetsskäl reglerna

för inbetalning av preliminär A-skatt och debiterad preliminär

skatt så långt möjligt stämma överens.

Frågan om uppbörden av F-skatten är enligt finansutskottets

yttrande nära förknippad med finansieringen av förslagen i

propositionen. Åtgärden som motiveras av administrativa skäl

väntas ge en årlig räntevinst för det allmänna på 0,2 miljarder

kronor. För de skattskyldiga medför den föreslagna ordningen en

ränteförlust av motsvarande storlek. Som tidigare nämnts ger den

månatliga uppbörden dessutom en budgetmässig engångseffekt som

för budgetåret 1993/94 kan uppskattas till 3,4 miljarder kronor.

Enligt Socialdemokraternas motion Sk12 yrkande 10 är det i

nuvarande konjunkturläge oacceptabelt att genomföra denna typ av

förändring i uppbördssystemet. Även om effekten är tillfällig

medför den enligt motionen en oacceptabelt hård belastning för

företagens lönsamhet och likviditet.

Avslagsyrkandet i motion Sk8 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) omfattar även detta förslag.

Finansutskottet anser att förslaget i propositionen bör

genomföras. Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas

hantering av uppbörden av den preliminära F-skatten och

särskilda A-skatten skulle enligt finansutskottet underlättas om

dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle och på samma

sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter, dvs. med en

och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få ett mer

enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas visserligen

en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt

tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.

Skatteutskottet instämmer även i denna del i vad

finansutskottet anfört. Utskottet vill tillägga att det genom de

förslag i övrigt som lagts fram i fråga om företagsbeskattningen

finns ett utrymme för den ändring i uppbördssystemet som

föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker följaktligen

propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk8 yrkande 1

i denna del och Sk12 yrkande 10. Utskottet tillstyrker även den

höjning av folkpensionsavgiften och den särskilda löneskatten

som föreslagits i propositionen.

Övriga frågor

I propositionen finns vissa ytterligare förslag som gäller

eller har anknytning till beskattning av företag. Dessa frågor

har inte berörts särskilt i motionerna. Avslagsyrkandet i Sk8

yrkande 1 omfattar dock även dessa delar i propositionen.

Ett förslag innebär att aktier, andelar eller andra

finansiella instrument som givits ut av ett svenskt aktiebolag

eller en svensk ekonomisk förening skall anses avyttrade redan

när ett företag försatts i konkurs. Syftet med förslaget är att

motverka konstlad handel med konkursaktier under pågående

konkursutredningar.

Ett ytterligare förslag är att definitionen av utländskt bolag

ändras. Vidare föreslås ett avskaffande av den s.k.

Luxemburgregeln. Den s.k. handelsbolagsbeskattningen av äldre

dödsbon avskaffas.

Propositionen innebär även att företrädaransvaret enligt 48

a § lagen om mervärdeskatt utvidgas till att också omfatta

belopp som på grund av lämnade uppgifter från företrädaren

felaktigt tillgodoförts den skattskyldige.

Vidare finns förslag om bl.a. avdragsrätt för förskottsränta

som betalats under beskattningsåret till den del den belöper på

tid längst t.o.m. den 31 januari året efter beskattningsåret.

Tidigare regler om räntekompensation föreslås bli återinförda.

I fråga om räntekompensation vill utskottet som ett

förtydligande anmärka att räntekompensationsbelopp inte är

föremål för preliminär skatt. Utskottet har i övrigt inte funnit

anledning till någon kommentar till förslagen i propositionen.

Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen i övriga delar

och avstyrker motion Sk8 yrkande 1 i denna del.

Beträffande vissa av lagförslagen i propositionen förordar

utskottet, som framgått i det föregående, ändringar i några

hänseenden. Härutöver vill utskottet förorda ytterligare vissa

justeringar.

En justering i förslaget till 3 § 2 mom. tredje stycket lagen

om statlig inkomstskatt bör ske så att det inte skall ske någon

förändring av de regler som nu gäller när förvärvskälla upphör

eller för delägare i s.k. andelshus.

Enligt vad utskottet erfarit tydde vid beslutet om

propositionen allt på att protokollet om ändring i

dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Irland skulle träda

i kraft under 1993. Det har numera framkommit att avtalet kan

träda i kraft tidigast i början av 1994. Det kan inte uteslutas

att ikraftträdandet kan komma att uppskjutas ytterligare. Med

gällande dubbelbeskattningsavtal med Irland, utan den ändring

som överenskommits i protokollet, hade det varit uteslutet att

ta med Irland i den föreslagna förteckningen i 16 § 2 mom.

tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt. Av dessa skäl bör

möjligheten till direktbeskattning på delägarbasis gälla även

avseende innehav i juridiska personer hemmahörande i Irland för

tiden fram till dess att protokollet träder i kraft. Utskottet

förordar därför en ändring i punkt 11 av övergångsbestämmelserna

till lagen om statlig inkomstskatt.

I proposition 1993/94:80 föreslås ett nytt tredje stycke i

27 § 2 mom. uppbördslagen i vilket föreslås bestämmelser om

gottskrivning av preliminär A-skatt som omfattar allmän

sjukförsäkringsavgift och allmän avgift för finansiering av

kontantförmåner vid arbetslöshet. För att hänsyn skall kunna tas

även till sådana fall där slutligt utgår ett mindre belopp än

det preliminärt inbetalda eller om avgift över huvud taget inte

skall utgå bör stycket kompletteras med en prioriteringsregel.

Därutöver förordar utskottet vissa justeringar av närmast

redaktionell natur.

I enlighet med vad utskottet anfört inledningsvis sker

behandlingen av den författningstekniska regleringen beträffande

förslaget till ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (lagförslag 2.9 i proposition

1993/94:50) av samordningsskäl i ett annat ärende. Detta innebär

att utskottets förslag till ändringar och justeringar i fråga om

3 § 1 och 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt med

övergångsbestämmelser har tagits in under hemställan i

skatteutskottets betänkande 1993/94:SkU16. I övrigt framgår

föreslagna förändringar i hemställan nedan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4, 1993/94:Sk8

yrkandena 1 i denna del och 5, 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8

i denna del och 14.

res. 1 (s) - delvis

men. (v) - delvis

2. beträffande ekonomiska föreningar

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,

1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och motion 1993/94:Sk15,

3. beträffande fåmansföretag

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna

del beslutar föreskrifter som ger fåmansföretag möjlighet att

använda alternativregeln även vid 1995 års taxering med de

begränsningar som utskottet förslagit samt avslår motionerna

1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i

denna del,

res. 2 (s) - delvis

4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,

1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del och 1993/94:Sk13 yrkandena 1

och 2,

res. 3 (s) - delvis

res. 4 (nyd)

5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk6, 1993/94:Sk7, 1993/94:Sk8

yrkandena 1 i denna del och 2--4 och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5

och 12,

res. 5 (s) - delvis

men. (v) - delvis

6. beträffande direktavskrivningar, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk13 yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om

nuvärdeavskrivning och avslår motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1

och 1993/94:Sk8 yrkande 6,

res. 6 (s)

men. (v)

7. beträffande skadeförsäkringsföretag

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk9, 1993/94:Sk10 och 1993/94:Sk11,

8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 7,

1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16,

men. (v) - delvis

9. beträffande uppföljning av nya regler

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk12 yrkande 11,

res. 7 (s)

10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot

tjänst

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkandena 1 i denna del och 8 och

1993/94:Sk12 yrkande 9,

res. 8 (s) - delvis

men. (v) - delvis

11. beträffande spärregler för förlustutjämning

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:50 i denna

del beslutar om de kompletteringar av spärreglerna som utskottet

föreslagit,

12. beträffande tillkännagivande angående finansieringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk12 yrkande 13,

res. 9 (s)

men. (v)

13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,

men. (v) - delvis

14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt

m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och

1993/94:Sk12 yrkande 10,

res. 10 (s) - delvis

15. beträffande övriga frågor

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:50 i denna del och

avslår motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del,

16. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:50 i

denna del, 1993/94:45 i denna del, 1993/94:80 i denna del och

1993/94:91 i denna del antar de på s. 7--140 i detta betänkande

återgivna förslagen till

1. lag om räntefördelning vid beskattning,

2. lag om expansionsmedel med den ändringen beträffande

8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

I fråga om I fråga om

näringsverksamhet som näringsverksamhet som

bedrivs av handelsbolag får bedrivs av handelsbolag får

expansionsmedel inte tas upp expansionsmedel inte tas upp

till den del delägarens till den del delägarens

justerade ingångsvärde justerade ingångsvärde

enligt 28 § lagen enligt 28 § lagen

(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig

inkomstskatt för andelen i inkomstskatt för andelen i

bolaget är negativt. bolaget är negativt.

Utgör andel i handelsbolag Därvid skall hänsyn inte

omsättningstillgång tas till den ökning av det

gäller vad som sagts nu i justerade ingångsvärdet

stället andelens som följer av en ökning

skattemässiga värde. av expansionsmedel på grund

av 28 § åttonde stycket

första meningen nämnda

lag. Utgör andel i

handelsbolag

omsättningstillgång

gäller vad som sagts nu i

stället andelens

skattemässiga värde.

Vid tillämpning -- -- -- -- räntefördelning vid beskattning.

3. lag om periodiseringsfonder med de ändringarna

beträffande

6 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

6 §

Överför en fysisk person Överför en fysisk person

sin näringsverksamhet eller sin näringsverksamhet eller

driften av denna till ett driften av denna till ett

aktiebolag eller aktiebolag eller

överförs överförs

näringsverksamheten i ett näringsverksamheten i ett

handelsbolag till ett handelsbolag till ett

aktiebolag och föranleder aktiebolag och föranleder

inte överföringen inte överföringen

uttagsbeskattning enligt punkt uttagsbeskattning enligt punkt

1 fjärde stycket av 1 fjärde stycket av

anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)

anses den fysiska personen anses den fysiska personen

eller bolagsmannen och eller bolagsmannen och

aktiebolaget som en aktiebolaget som en

skattskyldig. skattskyldig. Om en fysisk

person som är delägare i

ett handelsbolag har

tilldelats realtillgångar i

samband med skifte vid

upplösning av bolaget och

skiftet inte föranleder

uttagsbeskattning skall

delägarens

periodiseringsfond för

handelsbolaget i stället

anses hänförlig till

hans enskilda

näringsverksamhet.

7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 §

7 § Vid fusion som avses i 7 § Vid fusion som avses i

2 § 4 mom. första 2 § 4 mom. första

stycket lagen (1947:576) om stycket lagen (1947:76) om

statlig inkomstskatt och vid statlig inkomstskatt och vid

ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap.

sparbankslagen (1987:619) sparbankslagen (1987:619)

eller 11 kap. 8 a § eller 11 kap. 8 a §

föreningsbankslagen föreningsbankslagen

(1987:620) och vid (1987:620) och vid

övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.

8 a § 8 a §

föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid

överlåtande och övertagande som avses i 5

övertagande företag som eller 6 § lagen (1992:702)

ett företag. om inkomstskatteregler med

anledning av vissa

omstruktureringar inom den

finansiella sektorn, m.m.

anses överlåtande och

övertagande företag som

ett företag. Har en

ekonomisk förening skiftat

ut aktier enligt punkt 1 a av

anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen

(1928:370), skall

föreningen och det

aktiebolag vars aktier

skiftats ut anses som ett

företag.

4. lag om avdrag för

underskott av

näringsverksamhet med de

ändringarna beträffande

3 § att lagrummet

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 §

Med företag avses -- -- -- -- meningarna är delägare.

Med gammalt underskott avses Med gammalt underskott avses

underskott som kvarstår underskott som kvarstår

från beskattningsåret från beskattningsåret

närmast före det närmast före det

beskattningsår då ett beskattningsår då ett

förlustföretag omfattats förlustföretag omfattats

av en sådan av en sådan

ägarförändring som ägarförändring som

anges i 4 eller 5 § eller anges i 4 eller 5 § eller

utgjort överlåtande utgjort överlåtande

eller övertagande eller övertagande

företag i sådan fusion företag i sådan fusion,

som anges i 12 § första ombildning eller

stycket. övertagande som anges i 12

§ första stycket.

7 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 §

Har ett förlustföretag -- -- -- -- över förlustföretaget.

Kostnaden minskas med Kostnaden minskas med

kapitaltillskott som kapitaltillskott som

förlustföretaget förlustföretaget --

erhållit under en period eller annat företag som

omfattande den del av det såväl före som efter

beskattningsår då ägarförändringen

ägarförändringen ingick i samma koncern som

skedde som föregick förlustföretaget --

ägarförändringen och erhållit under en period

de två närmast omfattande den del av det

föregående beskattningsår då

beskattningsåren. Vad som ägarförändringen

sagts nu gäller även skedde som föregick

kapitaltillskott som ägarförändringen och

tillfallit annat företag de två närmast

som såväl före som föregående

efter beskattningsåren. Vad som

ägarförändringen sagts nu gäller inte

ingick i samma koncern som kapitaltillskott som

förlustföretaget. erhållits från annat

företag som såväl

före som efter

ägarförändringen

ingick i samma koncern som

förlustföretaget.

I fall som anges -- -- -- -- övertagande företaget.

12 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

12 §

I fråga om sådan fusion I fråga om sådan fusion

som anges i 2 § 4 mom. som anges i 2 § 4 mom.

första stycket lagen första stycket lagen

(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig

inkomstskatt, ombildning inkomstskatt, ombildning

enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen

(1987:619) eller enligt 11 (1987:619) eller enligt 11

kap. föreningsbankslagen kap. föreningsbankslagen

(1987:620) och vid (1987:620) och vid

övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.

8 a § 8 a §

föreningsbankslagen skall föreningsbankslagen och vid

vid tillämpning av denna övertagande som avses i 5

lag det överlåtande och § lagen (1992:702) om

det övertagande inkomstskatteregler med

företaget anses som ett och anledning av vissa

samma företag. omstruktureringar inom den

finansiella sektorn, m.m.

skall vid tillämpning av

denna lag det

överlåtande och det

övertagande företaget

anses som ett och samma

företag.

Har

Regeringens förslag Utskottets förslag

en ekonomisk förening

skiftat ut aktier enligt punkt

1 a av anvisningarna till 22

§ kommunalskattelagen

(1928:370), skall

föreningen och det

aktiebolag vars aktier

skiftats ut anses som ett och

samma företag.

Det övertagande Det övertagande

företaget har dock rätt företaget har dock rätt

till avdrag för gammalt till avdrag för gammalt

underskott först vid underskott först vid

taxeringen för det taxeringen för det

sjätte beskattningsåret sjätte beskattningsåret

efter det beskattningsår efter det beskattningsår

då fusionen skedde. då fusionen, ombildningen

eller övertagandet skedde.

Om det överlåtande och

övertagande företaget

ingick i samma koncern före

fusionen, ombildningen eller

övertagandet gäller inte

andra stycket. Förelåg i

sådant fall begränsning

enligt 8 § avseende

koncernbidrag mellan

företagen har dock det

övertagande företaget

rätt till avdrag för

gammalt underskott först

vid den taxering då

begränsningen skulle ha

upphört om fusionen inte

ägt rum.

I fråga -- -- -- -- statlig inkomstskatt.

övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och

tillämpas första tillämpas första

gången vid 1995 års gången vid 1995 års

taxering om annat inte taxering om annat inte

följer av andra eller följer av andra--fjärde

tredje stycket. styckena.

Äldre föreskrifter tillämpas fortfarande i fråga om

ägarförändringar, fusioner, ombildningar och övertaganden som

skett före lagens ikraftträdande och för skattskyldiga som

försatts i konkurs före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 7 §

andra stycket tillämpas

endast i fråga om

kapitaltillskott som skett

efter den 8 november 1993.

Bestämmelserna om ackord i 11 § tillämpas första gången vid

1994 års taxering om den skattskyldige eller, i fråga om

handelsbolag, detta erhållit ackord efter den 8 november 1993.

5. lag om återföring av skatteutjämningsreserv med de

ändringarna beträffande

10 § att lagrummet erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 §

Uppgår avsättningen till Uppgår avsättningen till

skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv

enligt räkenskaperna för enligt räkenskaperna för

det beskattningsår som det beskattningsår som

taxeringen avser till ett taxeringen avser till ett

lägre belopp än det lägre belopp än det

avdrag som ännu ej avdrag som ännu ej

återförts till behövt återföras till

beskattning enligt 1 § beskattning enligt 1 §

multiplicerat med två, tas multiplicerat med två, tas

ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot

hälften av skillnaden hälften av skillnaden

mellan de jämförda mellan de jämförda

beloppen upp som skattepliktig beloppen upp som skattepliktig

intäkt. intäkt. Vid

jämförelsen får

beloppet avseende

avsättningen till

skatteutjämningsreserv

ökas med belopp som

återförts till

beskattning utöver vad som

behövt återföras

enligt 1 §.

13 § att lagrummet

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

13 §

Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §

4 mom. första stycket lagen 4 mom. första stycket lagen

(1947:576) om statlig (1947:576) om statlig

inkomstskatt, vid ombildning inkomstskatt, vid ombildning

enligt 8 kap. sparbankslagen enligt 8 kap. sparbankslagen

(1987:619) eller 11 kap. (1987:619) eller 11 kap.

föreningsbankslagen föreningsbankslagen

(1987:620) och vid (1987:620) och vid

övertagande enligt 10 kap. övertagande enligt 10 kap.

8 a § 8 a §

föreningsbankslagen anses föreningsbankslagen och vid

överlåtande och övertagande som avses i 5

övertagande företag som § lagen (1992:702) om

ett företag. inkomstskatteregler med

anledning av vissa

omstruktureringar inom den

finansiella sektorn, m.m.

anses överlåtande och

övertagande företag som

ett företag. Har en

ekonomisk förening skiftat

ut aktier på sätt anges

i punkt 1 a av anvisningarna

till 22 §

kommunalskattelagen

(1928:370), skall

föreningen och det

aktiebolag vars aktier

skiftats ut anses som ett

företag.

6. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

med de ändringarna

beträffande

punkt 2 a av anvisningarna

till 22 § att lagrummet

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

punkt 2 a av anvisningarna till 22 §

2 a. Från skatteplikt -- -- -- -- innehas av handelsbolag.

Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första

stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av

realisationsvinsten på realisationsvinsten på

andelar i svensk andelar i svensk

värdepappersfond skall värdepappersfond skall

undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt

gäller endast om gäller endast om innehavet

fondförmögenheten inte av följande tillgångar

annat än tillfälligtvis inte annat än

understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit

summan av 90 procent av

fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka

skatteplikten är skatteplikten är

begränsad enligt begränsad enligt

bestämmelserna i denna bestämmelserna i denna

anvisningspunkt och anvisningspunkt och

b. andelar i utländsk b. utländska finansiella

juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som

utländska finansiella avses i första stycket 1

instrument motsvarande dem som och 2 samt optioner och

avses i första stycket 1, 2 terminer som uteslutande avser

och 5. sådana instrument.

Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar

som avses i tredje stycket a som avses i tredje stycket a

och b inte annat än och b inte annat än

tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit

60 procent av 60 procent av

fondförmögenheten, fondförmögenheten,

undantas 30 procent av undantas 30 procent av

realisationsvinsten på realisationsvinsten på

andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i första Bestämmelsen i första

stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning

från svensk från svensk

värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas

från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller

för för

-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som

svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning

som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts, bestämts,

-- hälften av den del av -- hälften av den del av

utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot

fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts på bestämts på

tillgångar för vilka tillgångar för vilka

hälften av vinsten är hälften av vinsten är

undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt

enligt denna anvisningspunkt enligt denna anvisningspunkt

samt och på tillgångar som

avses i tredje stycket b samt

Regeringens förslag Utskottets förslag

-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av

utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot

fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts på bestämts på

tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30

procent av vinsten är procent av vinsten är

undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt

enligt denna anvisningspunkt. enligt denna anvisningspunkt.

Vid bedömningen -- -- -- -- avses i 3 och 4.

övergångsbestämmelserna att dessa tillförs två nya

stycken av följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag -- -- -- -- efter ikraftträdandet.

I fråga om

beskattningsår som

påbörjats före

ikraftträdandet gäller

äldre föreskrifter

avseende utdelning respektive

vinst och förlust vid

avyttring av aktier eller

andra finansiella instrument

om skattskyldighet eller

rätt till avdrag för

förlust uppkommit före

ikraftträdandet. De nya

föreskrifterna om

skatteplikt i punkt 2 a av

anvisningarna till 22 §

tillämpas inte i fråga

om utdelning på

förlagsinsatser i ekonomisk

förening som betalats in

till föreningen före

ikraftträdandet.

8. lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig

inkomstskatt med de

ändringarna beträffande

2 § 10 mom. att lagrummet erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 § 10 mom.

10 mom. Vid inkomstberäkningen -- -- -- -- egendom som

avses i 1,

3. att hänsyn inte tas till 3. att hänsyn inte tas till

vinst eller förlust vid vinst eller förlust vid

avyttring av andelar i avyttring av utländska

utländsk juridisk person finansiella instrument

eller andra utländska motsvarande dem som avses i 3

finansiella instrument § 1 mom. tredje stycket 1

motsvarande dem som avses i 3 och 2 samt optioner och

§ 1 mom. tredje stycket 1, terminer som uteslutande avser

2 och 5. sådana instrument.

Har företaget -- -- -- -- enligt lagen om avdrag för

underskott i näringsverksamhet.

3 § 12 mom. att lagrummet erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 12 mom.

12 mom. Överstiger utdelning -- -- -- -- närmast föregått

beskattningsåret har varit verksamma i företaget i betydande

omfattning.

Vad som i detta moment sägs Vad som i detta moment sägs

om aktier i ett om aktier i ett

fåmansföretag gäller fåmansföretag gäller

också andelar i ett också andelar i ett

sådant företag. Med sådant företag. Med

aktier och andelar aktier och andelar

likställs andra sådana likställs andra sådana

av företaget utgivna av företaget utgivna

finansiella instrument som finansiella instrument som

avses i 27 § 1 mom. Vid avses i 27 § 1 mom. Vid

tillämpningen av tillämpningen av

bestämmelserna i bestämmelserna i

första--tredje styckena första--tredje styckena

på sistnämnda på sistnämnda

finansiella instrument skall finansiella instrument skall

dock tillägget till dock tillägget till

statslåneräntan statslåneräntan

begränsas till en begränsas till en

procentenhet och värdering procentenhet och värdering

enligt fjärde stycket 1 enligt fjärde stycket 1

eller uppräkning enligt eller uppräkning enligt

fjärde stycket 2 inte fjärde stycket 2 inte

medges. Vid tillämpning av medges. Vid tillämpning av

bestämmelserna i första bestämmelserna i tredje

och andra styckena på stycket på aktier eller

aktier eller andelar skall vid andelar skall vid 1995 års

1995 års taxering taxering värdering enligt

värdering enligt fjärde fjärde stycket 1 inte

stycket 1 inte medges. medges om avyttring skett till

Detsamma gäller vid närstående eller om

tillämpningen av företaget har upplösts

bestämmelserna i tredje genom likvidation.

stycket, om avyttring skett

till närstående.

24 § 4 mom. att lagrummet

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

24 § 4 mom.

4 mom. Skattskyldighet för -- -- -- -- ansågs ha skett.

Skatteplikt föreligger inte Skatteplikt föreligger inte

för realisationsvinst som för realisationsvinst som

uppkommit vid nedsättning uppkommit vid nedsättning

av aktiekapitalet eller av aktiekapitalet eller

reservfonden i svenskt reservfonden i svenskt

aktiebolag eller vid aktiebolag eller vid

likvidation av ett sådant likvidation av ett sådant

aktiebolag eller en svensk aktiebolag eller en svensk

ekonomisk förening. Detta ekonomisk förening. Detta

gäller under gäller under

förutsättning att det förutsättning att

inte i fråga om företag bestämmelserna i 3 § 12

som avses i 3 § 12 mom. mom. tredje stycket inte är

nionde stycket. Undantag tillämpliga. Undantag

från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller

inte när aktie eller andel inte när aktie eller andel

utgör tillgång i utgör tillgång i

näringsverksamhet som näringsverksamhet som

bedrivs av fysisk person eller bedrivs av fysisk person eller

dödsbo eller av ett dödsbo eller av ett

handelsbolag. Har förlust handelsbolag. Har förlust

uppkommit vid likvidation av uppkommit vid likvidation av

ett svenskt aktiebolag eller ett svenskt aktiebolag eller

en svensk ekonomisk en svensk ekonomisk

förening medges avdrag förening medges avdrag

för realisationsförlust. för realisationsförlust.

övergångsbestämmelserna

att dessa erhåller

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och

tillämpas första tillämpas första

gången vid 1995 års gången vid 1995 års

taxering om inte annat taxering om inte annat

följer av punkterna 2--11. följer av punkterna 2--14.

2. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. fjärde stycket gäller

fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före

ikraftträdandet.

3. Äldre föreskrifter i 2 § 1 mom. femte stycket gäller

fortfarande i fråga om beskattningsår som påbörjats före

ikraftträdandet. Vid tillämpning av de nya föreskrifterna

beaktas inte underskott som dragits av vid beskattningsår som

påbörjats före den 1 januari 1989.

4. Med undantag för

bestämmelsen om avdrag

för förluster

tillämpas 2 § 1 mom.

sista stycket på

avyttringar som skett den 8

september 1993 och senare.

Regeln om avdrag för

förluster i nämnda

paragraf tillämpas på

avyttringar som sker den 1

juli 1994 och senare.

5. Avyttras fastighet eller

bostadsrätt under tiden den

8 september 1993--den 30 juni

1994 skall, i stället

för vad som stadgas i punkt

4, bestämmelserna i deras

lydelse intill den 1 januari

1994 tillämpas om den

skattskyldige yrkar det.

Regeringhens förslag Utskottets förslag

4. Äldre föreskrifter i 6. Äldre föreskrifter i

2 § 8 mom. tillämpas 2 § 8 mom. tillämpas

fortfarande på utdelning fortfarande på utdelning

som förfallit till som förfallit till

betalning före betalning före

ikraftträdandet. ikraftträdandet. De

äldre föreskrifterna i

momentet om avdrag för

ekonomisk förening för

utdelning gäller

fortfarande i fråga om

utdelning på

förlagsinsatser som

betalats in till föreningen

före ikraftträdandet.

5. För företag med 7. För företag med

beskattningsår som har beskattningsår som har

påbörjats före den 1 påbörjats före den 1

januari 1994 tillämpas januari 1994 tillämpas

äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2

§ 10 mom. första stycket § 10 mom. första stycket

2 och fjärde stycket för 2 och fjärde stycket för

den del av beskattningsåret den del av beskattningsåret

som avser tiden före som avser tiden före

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

6. I enlighet med punkt 3 av 8. Punkterna 3 och 4 av

övergångsbestämmelserna övergångsbestämmelserna

till lagen (1991:1833) om till lagen (1991:1833) om

ändring i lagen (1947:576) ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt skall om statlig inkomstskatt skall

för taxeringsåret 1995 alltjämt gälla. I

de nya föreskrifterna i 3 enlighet med punkt 3 av

§ 1 mom. om skatteplikt nämnda

för vinst respektive övergångsbestämmelse

avdragsrätt för skall för taxeringsåret

förlust på svenska 1995 de nya föreskrifterna

aktier e.d. tillämpas på i 3 § 1 mom. om skatteplikt

fem sjättedelar av vinsten för vinst respektive

respektive förlusten. avdragsrätt för

förlust på svenska

aktier e.d. tillämpas på

fem sjättedelar av vinsten

respektive förlusten.

7. Har sådan utbetalning 9. Har sådan utbetalning

som avses i 3 § 1 mom. som avses i 3 § 1 mom.

tredje stycket i den lydelse tredje stycket i den lydelse

föreskriften hade intill föreskriften hade intill

den 1 januari 1994 tagits upp den 1 januari 1994 tagits upp

till beskattning vid 1994 till beskattning vid 1994

års taxering tillämpas års taxering tillämpas

äldre föreskrifter i 2 äldre föreskrifter i 2

§ 14 mom. första stycket § 14 mom. första stycket

och 27 § 5 mom. tredje och 27 § 5 mom. tredje

stycket. Har stycket. Har

realisationsförlust realisationsförlust

uppkommit vid 1994 års uppkommit vid 1994 års

taxering och är taxering och är

förlusten hänförlig förlusten hänförlig

till inlösen av aktie vid till inlösen av aktie vid

nedsättning av nedsättning av

aktiekapitalet eller aktiekapitalet eller

reservfonden i ett aktiebolag reservfonden i ett aktiebolag

skall belopp som skiftas ut skall belopp som skiftas ut

till aktieägaren under till aktieägaren under

år 1994 eller senare tas år 1994 eller senare tas

upp som realisationsvinst med upp som realisationsvinst med

ett belopp som svarar mot ett belopp som svarar mot

medgivet avdrag för medgivet avdrag för

realisationsförlust. realisationsförlust.

Medgavs avdrag för viss del Medgavs avdrag för viss del

av realisationsförlusten av realisationsförlusten

skall endast motsvarande del skall endast motsvarande del

av det utskiftade beloppet tas av det utskiftade beloppet tas

upp som realisationsvinst. upp som realisationsvinst.

Regeringens förslag Utskottets förslag

8. Har förvärvare av 10. Har förvärvare av

skuldebrev eller andel i skuldebrev eller andel i

värdepappersfond som avses värdepappersfond som avses

i 27 § 6 mom., efter i 27 § 6 mom., efter

utgången av år 1990 men utgången av år 1990 men

före utgången av år före utgången av år

1993, lämnat 1993, lämnat

överlåtaren kompensation överlåtaren kompensation

för upplupen men inte för upplupen men inte

förfallen avkastning, förfallen avkastning,

tillämpas 3 § 6 mom. i tillämpas 3 § 6 mom. i

dess äldre lydelse. dess äldre lydelse.

9. Föreskrifterna i 16 § 11. Föreskrifterna i 16

2 mom. tredje stycket § 2 mom. tredje stycket

tillämpas såvitt avser tillämpas såvitt avser

Namibia och Venezuela från Namibia och Venezuela från

och med den 1 januari året och med den 1 januari året

efter det att respektive efter det att respektive

dubbelbeskattningsavtal mellan dubbelbeskattningsavtal mellan

Sverige och dessa två Sverige och dessa två

stater träder i kraft. stater träder i kraft samt

såvitt avser Irland från

och med den dag då det den

1 juli 1993 undertecknade

protokollet om ändring i

dubbelbeskattningsavtalet

mellan Sverige och Irland

träder i kraft.

10. Har ett bolag eller en 12. Har ett bolag eller en

ekonomisk förening ekonomisk förening

försatts i konkurs men har försatts i konkurs men har

företaget inte upplösts företaget inte upplösts

före utgången av före utgången av

december 1993 anses aktie december 1993 anses aktie

eller annat finansiellt eller annat finansiellt

instrument som företaget instrument som företaget

har givit ut ha avyttrats den har givit ut ha avyttrats den

1 januari 1994. 1 januari 1994.

11. I 9 § lagen (1993:000) 13. I 9 § lagen (1993:000)

om återföring av om återföring av

skatteutjämningsreserv skatteutjämningsreserv

finns särskilda finns särskilda

bestämmelser om bestämmelser om

ingångsvärde för ingångsvärde för

andel i handelsbolag enligt 28 andel i handelsbolag enligt 28

§. §.

14. I fråga om

beskattningsår som

påbörjats före

ikraftträdandet gäller

äldre föreskrifter

avseende utdelning respektive

vinst och förlust vid

avyttring av aktier eller

andra finansiella instrument

om skattskyldighet eller

rätt till avdrag för

förlust uppkommit före

ikraftträdandet.

10. lag om ändring i lagen

(1951:763) om statlig

inkomstskatt på ackumulerad

inkomst,

11. lag om ändring i

uppbördslagen (1953:272)

med den ändringen

beträffande

27 § 2 mom. att lagrummet

erhåller följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

27 § 2 mom.

2 mom. Vid debitering -- -- -- -- stadigvarande vistas här.

Vid gottskrivning av Vid gottskrivning av

preliminär A-skatt som preliminär A-skatt som

innehållits av den innehållits av den

skattskyldiges arbetsgivare skattskyldiges arbetsgivare

skall sådan allmän skall sådan allmän

sjukförsäkringsavgift sjukförsäkringsavgift

och allmän avgift för och allmän avgift för

finansiering av finansiering av

kontantförmåner vid kontantförmåner vid

arbetslöshet som arbetslöshet som

arbetsgivaren redovisat i arbetsgivaren redovisat i

kontrolluppgift gottskrivas kontrolluppgift i första

som sådan avgift. hand gottskrivas som sådan

avgift.

12. lag om ändring i lagen

(1992:1661) om ändring i

uppbördslagen (1953:272),

13. lag om ändring i lagen

(1993:1194) om ändring i

lagen (1993:941) om ändring

i uppbördslagen (1953:272),

14. lag om ändring i

skogskontolagen (1954:142),

15. lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän

försäkring, 16. lag om

ändring i lagen (1963:173)

om avdrag för avgifter till

Stiftelsen Svenska

Filminstitutet, m.m., 17. lag

om ändring i lagen

(1968:430) om

mervärdeskatt, 18. lag om

ändring i lagen (1970:599)

om avdrag vid

inkomsttaxeringen för

avgifter till

Värdepapperscentralen VPC

Aktiebolag, 19. lag om

ändring i kupongskattelagen

(1970:624), 20. lag om

ändring i skattebrottslagen

(1971:69), 21. lag om

ändring i

bokföringslagen (1976:125),

22. lag om ändring i lagen

(1979:611) om

upphovsmannakonto, 23. lag om

ändring i lagen (1981:691)

om socialavgifter, 26. lag om

ändring i lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt,

27. lag om ändring i lagen

(1993:943) om ändring i

lagen (1986:468) om

avräkning av utländsk

skatt, 28. lag om ändring i

taxeringslagen (1990:324), 29.

lag om ändring i lagen

(1993:944) om ändring i

taxeringslagen (1990:324), 30.

lag om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter, 31. lag om

ändring i lagen (1993:945)

om ändring i lagen

(1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter,

32. lag om ändring i lagen

(1990:654) om

skatteutjämningsreserv, 33.

lag om ändring i lagen

(1990:655) om återföring

av obeskattade reserver med de

ändringarna beträffande

8 § att lagrummet erhåller följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

8 §

Vid fusion som avses i 2 § Vid fusion som avses i 2 §

4 mom. lagen (1947:576) om 4 mom. lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt, vid statlig inkomstskatt, vid

ombildning enligt 8 kap. ombildning enligt 8 kap.

sparbankslagen (1987:619) och sparbankslagen (1987:619) och

vid övertagande enligt 10 vid övertagande enligt 10

kap. 8 a § kap. 8 a §

föreningsbankslagen föreningsbankslagen

(1987:620) skall (1987:620) skall

överlåtande och överlåtande och

övertagande företag övertagande företag

anses som en skattskyldig. Har anses som en skattskyldig. Har

en ekonomisk förening en ekonomisk förening

skiftat ut aktier enligt 3 skiftat ut aktier enligt punkt

§ 8 mom. tredje stycket 1 a av anvisningarna till 22

lagen om statlig inkomstskatt § kommunalskattelagen

skall föreningen och det (1928:370) skall föreningen

aktiebolag vars aktier och det aktiebolag vars aktier

skiftats ut anses som en skiftats ut anses som en

skattskyldig. skattskyldig.

Har uppskovsbeloppet -- -- -- -- motsvarande tillämpning.

34. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

35. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen

(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

36. lag om ändring i lagen (1990:663) om

ersättningsfonder,

37. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader,

38. lag om ändring i lagen (1993:949) om ändring i

lagen

(1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

39. lag om ändring i lagen (1992:1485) om beräkning av

statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst vid 1994 och

1995

års taxeringar,

40. lag om ändring i lagen (1992:1643) om särskilda

regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i

vissa fall,

41. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd

till banker och andra kreditinstitut,

42. lag om upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid

inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,

43. lag om upphävande av lagen (1969:630) om

skattefrihet

för utdelning på aktie i Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag (SILA),

44. lag om upphävande av lagen (1988:847) om

skattelättnader för allemanssparande.

res.1 (s) - delvis

res.2 (s) - delvis

res.3 (s) - delvis

res.5 (s) - delvis

res.8 (s) - delvis

res.10 (s) - delvis

men. (v) - delvis

Stockholm den 8 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Jan

Fransson (s), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Bruno

Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd), Gunnar

Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s), Tage Påhlsson (c) och Kaj Larsson (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och

16 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 146

börjar med "Riksdagen har" och på s. 148 slutar med "i

räntefond" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag innebär att man på ett viktigt område går

ifrån 1991 års skattereform som överenskoms under enighet mellan

Socialdemokraterna och Folkpartiet. Härigenom skapas en

allvarlig olikhet mellan beskattningen av arbete och

beskattningen av kapital som medför en betydande förskjutning i

balansen och neutraliteten av beskattningen. Detta kommer enligt

tidigare dyrköpta erfarenheter att i sin tur leda till

effektivitetsförluster i samhällsekonomin, minskad

konkurrenskraft gentemot utlandet och väsentligt ökade

incitament till skatteplanering i stället för produktiva

investeringar.

Därtill kommer -- som framhålls i motion Sk12 (s) -- de mycket

negativa fördelningspolitiska effekterna. Förslaget från

regeringen gynnar heller inte företagen utan företagsägarna och

innebär en gigantisk omfördelning från staten till en liten

grupp enskilda hushåll som har sina förmögenheter placerade i

stora aktieportföljer. Till saken hör att denna grupp redan har

gynnats av stora skattelättnader de senaste åren medan däremot

skatten på vanliga arbetsförtjänster har skärpts.

Utskottet anser att regeringen inte har lämnat några

tillfredsställande motiv till de aktuella förslagen. Som

s-motionärerna framhållit saknas det vidare skäl att anta att

näringslivets investeringar kommer att öka med de föreslagna

åtgärderna. Vid utskottets hearing i ärendet gjordes tvärtom

från sakkunnigt håll gällande bl.a. att vinsterna i form av

ökade investeringar och ökad sysselsättning torde bli mycket små

och osäkra i relation till det stora inkomstbortfall för staten

som förslaget innebär. Vidare pekades på riskerna för

utförsäljning på börsen av svenska aktier, överdriven utdelning

på svenska aktier och andra negativa effekter. Utskottet anser

att det finns starkt fog för dessa farhågor.

I stället för regeringens förslag till omläggning av

företagsbeskattningen ställer utskottet sig bakom

Socialdemokraternas förslag i motionerna Sk5 och Sk12.

Följaktligen avstyrker utskottet förslaget i propositionen om

slopad skatt på aktieutdelningar och sänkt realisationsskatt på

aktier samt alla följdändringar till dessa förslag och förordar

ett återskapande av en mera likformig beskattning mellan arbete

och kapital. Såsom förutsattes i skattereformen bör reavinster

på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna beskattas med 30 procent och skattesatsen på

avkastningen av kapitalförsäkringar och på värdepappersfonder

ligga på samma nivå. Utskottet biträder också

Socialdemokraternas krav på en utredning om förbättringar av

Annell-avdraget. Med anledning av det anförda bör riksdagen hos

regeringen begära skyndsamt förslag om den nämnda

30-procentsnivån på olika kapitalinkomster och i övrigt som sin

mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att momenten 1 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 4,

motion 1993/94:Sk12 yrkandena 1, 6, 7, 8 i denna del och 14 och

motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del, med anledning av

motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2 och 3 och med avslag på

proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk8

yrkande 5

dels begär skyndsamt förslag till beskattning av

kapitalinkomster i enlighet med vad utskottet anfört och

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser lättnader i den

ekonomiska dubbelbeskattningen

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del,

2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 149

börjar med "Utskottet ansluter" och på s. 150 slutar med

"1993/93:SkU16" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser

utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om hur

reavinsten efter försäljning av aktier i ett fåmansföretag skall

fördelas på inkomst av tjänst och inkomst av kapital. Utskottet

tillstyrker således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag

på propositionen i denna del.

dels att momenten 3 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande fåmansföretag

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår

proposition 1993/94:50 i denna del,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser fåmansföretag

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del,

3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i

motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2"

bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad som anförts i reservation 1 (s) anser

utskottet att det saknas anledning att införa nya regler om

avkastningsskatten på pensionssparande. Utskottet tillstyrker

således motionerna Sk8 och Sk12 såvitt avser avslag på

propositionen i denna del. Utskottet avstyrker likaså kravet i

motion Sk13 om en nedsättning eller på sikt ett slopande av

avkastningsskatten.

dels att momenten 4 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparandet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del avslår

proposition 1993/94:50 i denna del och motion 1993/94:Sk13

yrkandena 1 och 2,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser avkastningsskatten

på pensionssparande

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del,

4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 151

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandena 1 och 2"

bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottet angeläget att slå vakt om

pensionssparandets relativa förmånlighet i skattehänseende. Mot

den bakgrunden är det olyckligt att beskattningen av

pensionskapital har successivt skärpts genom införandet av

avkastningsskatten och den beslutade schablonbeskattningen. Det

aktuella regeringsförslaget medför ytterligare en skärpning av

beskattningen av pensionskapital som missgynnar det indirekta

ägandet av aktier jämfört med det direkta ägandet.

Även med hänsyn till de svenska försäkringsbolagens

internationella konkurrenskraft bör avkastningsskatten

avvecklas. Enligt Riksbankens statistik har för perioden januari

till augusti 1993 betalningar av premier till utländska

försäkringar uppgått till ca 1,3 miljarder kronor. För

motsvarande period under 1992 uppgick premiebetalningarna till

utländska försäkringar till ca 548 miljoner kronor. Denna

utveckling går i rakt motsatt riktning mot önskemålet att

anskaffa riskvilligt kapital för den svenska marknaden.

Mot den angivna bakgrunden ansluter utskottet sig till

nyd-motionärernas uppfattning enligt motion Sk13 -- som också

delas av Försäkringsförbundet -- att underlaget för

avkastningsskatten bör bestämmas till högst 35--40 % av

aktievärdet. Riksdagen bör begära ett skyndsamt förslag till

lagändring i enlighet med de nu anförda principerna. Som anförs

i motionen talar starka skäl också för att avkastningsskatten

helt bör avskaffas inom några år. Regeringen bör enligt

utskottets uppfattning följa frågan och återkomma till riksdagen

med ett sådant förslag när förhållandena påkallar det.

Det anförda bör riksdagen göra ett tillkännagivande om till

regeringen. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk13 i

berörda delar.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk13 yrkandena 1

och 2, med anledning av proposition 1993/94:50 i denna del och

med avslag på motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1 i denna del och

1993/94:Sk12 yrkande 8 i denna del

dels hos regeringen begär förslag om en sänkning av

underlaget för avkastningsskatten i enlighet med vad utskottet

anfört

och dels som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört angående ett slopande av avkastningsskatten,

5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 153

börjar med "Förslaget att" och slutar med "avstyrker motion Sk7"

bort ha följande lydelse:

Genom att sänka bolagsskattesatsen generellt urholkas

statsfinanserna utan att man för den skull kan vara säker på att

företagen ökar eller tidigarelägger sina investeringar eller

anställer ny personal. I ett internationellt perspektiv framstår

inte den svenska bolagsskatten som speciellt hög och det finns

således inte av konkurrensskäl något behov av sänkt

bolagsskattesats, desto mindre som de svenska bolagens

internationella konkurrenskraft under det senaste året har fått

en mycket kraftig förstärkning på grund av den svenska kronans

fall på valutamarknaden. Mot bakgrund av det anförda anser

utskottet att andra åtgärder än en sänkning av

bolagsskattesatsen bör vidtas för att öka investeringarna och

sysselsättningen i landet.

Utskottet ställer sig också bakom Socialdemokraternas förslag

att inom ramen för ett oförändrat skatteuttag på näringslivet

inrätta periodiseringsfonder utan avdragsrätt vid taxeringen,

vilket skapar en mera neutral beskattning av olika företag. På

så sätt ökas effektiviteten i företagens kapitalanvändning.

Sådana periodiseringsfonder utan avdragsrätt i taxeringen bör

införas fr.o.m. 1995.

När det gäller avskattningen av obeskattade Surv-avsättningar

innebär regeringens förslag -- som visats i motion Sk12 (s) --

att omkring 32 miljarder kronor fritt skall kunna användas utan

att beskattas vare sig hos företagen eller aktieägarna. Pengarna

kan t.ex. delas ut till företagens ägare. Att utan vidare

avskriva denna skattefordran på företagen kommer enligt

utskottets uppfattning, som härvidlag överensstämmer med

motionärernas, att driva på avkastningskravet och sänka

investeringsviljan. Dessutom minskar statens förmögenhet på ett

sätt som inte kan accepteras i nuvarande budgetläge och med

nuvarande statsskuld. Enligt utskottets mening bör

Surv-avsättningarna i sin helhet återföras till beskattning

under en femårsperiod.

Mot bakgrund av vad som anförts tillstyrker utskottet

avslagsyrkandena på de berörda delarna av propositionen i

motionerna Sk12 och Sk8. Vid det förhållandet avstyrks övriga

motioner såvitt de endast rör smärre ändringar i regeringens

förslag. Vidare tillstyrks yrkandena i motion Sk12 om uttalanden

om en neutral omläggning av bolagsskatten, återföring av

Surv-avsättningarna till beskattning och införande av

periodiseringsfonder utan avdragsrätt.

dels att momenten 5 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Sk12 yrkandena 2--5 och 12, med

anledning av motion 1993/94:Sk8 yrkandena 2--4 och med avslag på

proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna 1993/94:Sk6

och 1993/94:Sk7 hos regeringen begär förslag om en omläggning av

bolagsbeskattningen, införande av periodiseringsfonder och en

återföring av Surv-avsättningarna till beskattning i enlighet

med vad utskottet anfört,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser bolagsskattesats,

periodiseringsfonder och skatteutjämningsreserv

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del,

6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 154

börjar med "De förslag" och på s. 156 slutar med "hemställan

nedan" bort ha följande lydelse:

I likhet med den socialdemokratiska minoriteten i

finansutskottet gör skatteutskottet den bedömningen att

företagen kommer att tidigarelägga investeringar om de ges

möjlighet att göra direktavskrivningar. Detta förhållande bör

utnyttjas under 1994 för att ytterligare påskynda den uppgång av

industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Landets

industrisektor är -- som framhålls i den avvikande meningen (s)

till finansutskottets yttrande -- för liten och dessutom är

investeringsnivån alltjämt låg, långt under genomsnittet för

OECD-länderna. Genom att nu snabbt höja investeringsnivån och

bygga upp produktionsapparaten kommer landet att stå bättre

rustat inför nästa konjunkturuppgång. Konkurrenskraften

stärks och sysselsättningen säkerställs på en betydligt högre

nivå än i dag.

Utskottet biträder således förslaget i motion Sk5 (s) att

företagen bör få en möjlighet att under 1994 göra

direktavskrivningar på maskininvesteringar. Åtgärden bör omfatta

inte bara industrin utan också övriga delar av näringslivet.

Utskottet delar också uppfattningen att en direktavskrivning på

70 % innebär en rimlig avvägning med tanke på den

statsfinansiella belastningen. Genom att begränsa

avskrivningsmöjligheten i tiden kan man förvänta att genomslaget

blir större. Som närmare utvecklats i den nyss nämnda avvikande

meningen (s) till finansutskottets yttrande torde den

långsiktigt varaktiga belastningen på statsbudgeten inskränka

sig till en tämligen begränsad ränteeffekt.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

6. beträffande direktavskrivningar, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk5 yrkande 1 och

med anledning av motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 6 och

1993/94:Sk13 yrkande 3 hos regeringen begär förslag om

direktavskrivning under år 1994 i enlighet med vad utskottet

anfört,

7. Uppföljning av nya regler (mom. 9)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 161

börjar med "Beträffande yrkandet" och slutar med "motion Sk12

yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motionärerna bakom motion Sk12

(s), att regeringen fortlöpande bör följa effekterna av de nya

skattereglerna för egenföretagarna och vid behov föreslå de

förändringar som är nödvändiga för att korrigera olika skevheter

i beskattningen. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas

det nya systemet för räntefördelning. På grund av frågans vikt

bör riksdagen göra ett uttalande härom. Det anförda innebär att

utskottet tillstyrker motionen i denna del.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

9. beträffande uppföljning av nya regler

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 11

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

angående uppföljning,

8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10

och 16 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 162

börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "Sk12 yrkande 9"

bort ha följande lydelse:

Utskottet är negativt till att man skall tillåta

kvittningsrätt för underskott i näringsverksamhet mot

tjänsteinkomster och ansluter sig därvid till den kritik mot

förslaget som förs fram i motion Sk12 (s). Förslaget är ett

brott mot en viktig princip i skattereformen. Mot bakgrund av

erfarenheterna av tidigare kvittningssystem finns det anledning

att befara att utökade kvittningsmöjligheter främst kommer att

utnyttjas för skatteplanering och att positiva effekter i form

av nyföretagande och ökad vilja att expandera och ta risker

endast blir marginella. Säkert är emellertid att förslaget leder

till ett mera komplicerat skattesystem och till ökade

kontrollproblem för skattemyndigheterna. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet propositionen i denna del och

tillstyrker motionerna Sk12 och Sk8 i motsvarande del.

dels att momenten 10 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot

tjänst

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 9 och med avslag på motion

1993/94:Sk8 yrkande 8 avslår proposition 1993/94:50 i denna del,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser kvittning av aktiv

näringsverksamhet mot tjänst

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del,

9. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 165

börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "motion Sk12

yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet har i sin

avvikande mening till finansutskottets yttrande visat att

förslagen i propositionen inte är finansierade fullt ut fr.o.m.

nästa budgetår och att budgetunderskottet till följd av dessa

förslag varje år kommer att öka med 1,7 miljarder kronor. En

sådan skattesänkningspolitik måste i nuvarande budget- och

statsskuldsläge anses förkastlig. Den strider helt uppenbart mot

riksdagens riktlinjer för budgetpolitiken som går ut på att alla

nya utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar

skall vara till fullo finansierade genom i första hand

effektiviseringar och besparingar inom befintliga

utgiftsområden.

Mot bakgrund av det anförda bör regeringen snarast återkomma

med förslag till lämplig finansiering av den del av

inkomstbortfallet som inte är finansierat. Utskottet tillstyrker

motion Sk12 (s) i denna del och föreslår att riksdagen gör ett

tillkännagivande härom.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

12. beträffande tillkännagivande angående finansieringen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk12 yrkande 13

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

angående finansieringen av ännu ofinansierade delar av

omläggningen,

10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14 och

16 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Jan Fransson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Kaj Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 166

börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "i

propositionen" bort ha följande lydelse:

Som den socialdemokratiska minoriteten i finansutskottet

anfört i sin avvikande mening till finansutskottets yttrande är

det, trots vissa fördelar från administrativ synpunkt, inte

lämpligt att i nuvarande konjunkturläge genomföra den föreslagna

uppbördsreformen. Utskottet delar uppfattningen att förslaget

kommer att leda till en oacceptabel dränering av likviditeten

för företagen och drabba främst de mindre vilka redan brottas

med svårigheter att få krediter. Den föreslagna omläggningen av

uppbörden bör därför skjutas upp till dess konjunkturläget

förbättrats. Skatteutskottet avstyrker således propositionen i

denna del och tillstyrker följaktligen avslagsyrkandet i

motionerna Sk12 (s) och Sk8 (v).

dels att momenten 14 och 16 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande månatlig uppbörd av preliminär F-skatt

m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk8 yrkande 1

i denna del och 1993/94:Sk12 yrkande 10 avslår propositionen i

denna del,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser månatlig uppbörd

av preliminär F-skatt m.m.

att riksdagen

dels avslår det i proposition 1993/94:50 framlagda

förslaget till ändring i uppbördslagen (1953:272) såvitt avser

26, 36 och 36 a §§, anvisningarna till 40 § och andra meningen i

övergångsbestämmelserna,

dels avslår det i propositionen framlagda

förslaget till ändring i 3 kap. 6 § andra stycket lagen

(1981:691) om socialavgifter.

Särskilt yttrande

Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14)

Peter Kling (nyd) anför:

Ny demokrati har i andra sammanhang redovisat de besparingar

som kan göras på olika områden, t.ex. inom flyktingpolitiken,

biståndet, på organisationsbidrag och genom en helt ny

familjepolitik. Den vinst för staten som uppkommer vid en

omläggning till månadsvis uppbörd av F-skatt skulle rymmas inom

dessa besparingsförslag. Jag har emellertid förståelse för att

regeringen valt att genomföra en omläggning i uppbörden av

F-skatt i samband med att en hel rad stora förbättringar

genomförs för företagandet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1 och

16 i motsvarande del)

Regeringens förslag innebär omfattande förändringar och

lättnader i beskattningen av företag och aktieägare. Det

motiveras med att lättnaderna skall stimulera till investeringar

och därmed stärka den ekonomiska tillväxten.

Det är viktigt att skapa en uthållig tillväxt. En uthållig

tillväxt är en förutsättning för att få ner arbetslösheten och

skapa bättre balans i den offentliga ekonomin. En låg företags-

och kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt.

Sverige har redan i ett internationellt perspektiv en låg

effektiv beskattning både på bolag och på kapital. En uthållig

ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden annan

ekonomisk politik än den regeringen fört.

Detta gör inte att Vänsterpartiet avvisar förändringar på

skatteområdet som kan bidra till att stärka förutsättningarna

för en effektiv produktion och nyföretagande. Vi menar dock att

föreliggande proposition inte bör leda till bifall från

riksdagens sida.

Skattereglerna för företag och kapital påverkar

förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som

skall pågå under lång tid. Detta gör att det är av särskild vikt

att de som har ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån

internationellt konkurrenskraftiga och stabila spelregler.

Det är därför en stor fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor

kan tas under så stor parlamentarisk enighet som möjligt. I

motion Sk8 har Vänsterpartiet föreslagit en parlamentarisk

utredning med uppgift att se över skattereglerna för företag och

lägga förslag till förändringar. Avsikten är att detta

utredningsarbete skall bedrivas i syfte att förankra besluten i

ett brett politisk fält, men också hos arbetsmarknadens parter,

i näringslivet och bland den breda allmänheten.

Efter att ha studerat propositionen och oppositionens

motionsförslag, samt tagit del av remissvar och synpunkter vid

den offentliga utfrågning som utskottet arrangerat, är det

Vänsterpartiets bedömning att det finns förutsättningar att nå

en sådan önskvärd enighet kring förändringar av

företagsbeskattningen. Det vore därför olyckligt om en

riksdagsmajoritet drev igenom beslut som mycket snart kan komma

att omprövas av en ny riksdagsmajoritet.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning kommer regeringens förslag

-- om det genomförs -- inte att medföra någon förstärkning av

budgeten och inte heller någon minskning av arbetslösheten eller

av skillnaderna i inkomst- och förmögenhetsfördelningen.

Den av Vänsterpartiet föreslagna utredningen bör arbeta bl.a.

efter följande riktlinjer: en höjning av bolagsskatten till

EG--OECD-nivå, en på sikt ytterligare lindrad eller slopad s.k.

dubbelbeskattning, avveckling av SURV-systemet, generella,

alternativt selektiva direktavskrivningar t.ex. för

investeringar med miljöprofil, en särskild bolagsform för mindre

företag samt möjligheter till en begränsad kvittningsrätt för

nystartade företag.

Regeringens förslag om bl.a. slopad skatt på aktieutdelningar

och halverad skatt på realisationsvinster på aktier leder till

en rad negativa effekter. Sålunda kan man förvänta att slopandet

av skatten på aktieutdelningar gör det mera attraktivt att dela

ut vinsten än att återinvestera den i företaget. Det ligger

också nära till hands att reaktionen på aktiemarknaden blir

sådan att det riskvilliga kapitalet hamnar i utlandet.

Skattelättnaderna för aktieägarna, som skall ses mot bakgrund

av att just denna kategori gynnats i särskilt hög grad av den

borgerliga regeringens skattereformer, är från

fördelningspolitisk synpunkt oacceptabla. Propositionens förslag

ökar skillnaden i beskattningen mellan å ena sidan

arbetsinkomster och normala ränteinkomster och å andra sidan

kapitalinkomster på aktier. Genom detta öppnar man möjligheter

till skatteplanering, t.ex. genom att via konstlade

dispositioner föra över inkomster till lågbeskattade eller

obeskattade inkomstslag.

Vänsterpartiet anser dock att det visst kan finnas skäl att

ytterligare lindra eller på sikt avveckla den s.k.

dubbelbeskattningen eftersom denna skatteform kan leda till en

företags- och samhällsekonomiskt mindre effektiv användning av

företagens vinstmedel. Vänsterpartiet anser därför att den

utredning som föreslagits angående den samlade

företagsbeskattningen bör redovisa förslag till hur

dubbelbeskattningen av aktier på sikt kan mildras eller slopas.

Vänsterpartiet anser att övervägande skäl i så fall talar för en

lättnad på bolagssidan.

Av nyssnämnda skäl avstyrker Vänsterpartiet propositionen i

denna del och tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk8 och

Sk12. Vidare tillstyrker Vänsterpartiet yrkandet om en utredning

av en framtida avveckling av dubbelbeskattningen i motion Sk8.

Övriga motionsyrkanden avstyrks.

2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)

Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 2 (s) om avslag

på propositionen i denna del.

3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16 i

motsvarande del)

Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 3 (s) om avslag

på propositionen och motion Sk13 i denna del.

4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del)

I ett internationellt perspektiv har Sverige redan en låg

skattesats för beskattning av bolagsvinster. Den effektiva

skattebelastningen kan, som anges i motion Sk8, beräknas till

endast 22 % med hänsyn till de reserveringsmöjligheter som

finns. Detta gör att Sverige i praktiken har en av OECD:s lägsta

nivåer för beskattning av bolag. Detta förhållande har

klargjorts efter omfattande studier inom OECD.

Vänsterpartiet anser att företagsskatten på sikt bör öka så

att den närmar sig genomsnittet inom EG--OECD. Bäst sker detta

genom en avveckling av det internationellt sett mycket udda

Surv-systemet. De mer precisa reglerna för upplösning och

avskattning av Surv-reserverna bör bli föremål för utredning

inom ramen för den nya utredning för företagsbeskattning som

Vänsterpartiet föreslår. En förutsättning är dock att alla medel

inom Surv-systemet återförs till beskattning. Vänsterpartiet är

i enlighet med denna principsyn kritisk mot förslaget att införa

periodiseringsfonder.

Mot bakgrund av vad nu sagts avstyrks propositionen i denna

del och förordas ett tillkännagivande i enlighet med det

anförda.

5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6)

För att stimulera till ökade investeringar i det korta

perspektivet bör övervägas att införa en möjlighet till

direktavskrivningar för investeringar. Det bör dock undvikas att

denna möjlighet ges till exportindustrin som redan gynnats genom

fallande kronkurs, tidigare skattesänkningar och återhållsamma

löneavatal. Möjligheten till direktavskrivningar för

investeringar bör i stället främst riktas till den del av

industrin och företagen som arbetar på hemmamarknaden. Denna

avskrivningsmöjlighet bör också gälla för investeringar med en

tydlig miljöprofil. Riksdagen bör uttala ett önskemål om en

snabbutredning av denna fråga.

6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8 och 16 i

motsvarande del)

Vänsterpartiet anser att man bör stärka småföretagens

ställning och stimulera nyföretagandet. Vänsterpartiet ställde

sig därför positivt till att avskaffa skatten på s.k. arbetande

kapital i mindre företag.

En avgörande förutsättning för att stärka de mindre företagens

ställning är dock att ändra den ekonomiska politik som

regeringen för. Det gäller bl.a. att vidta åtgärder för att öka

den inhemska efterfrågan.

De nuvarande skattereglerna är väsentligt mer gynnsamma för

aktiebolagen än för de mindre företagen, dvs. enskilda

näringsidkare och handelsbolag. Vänsterpartiet anser att det är

viktigt att skapa mer likformiga skatteregler, så att

konkurrensförhållandena blir rättvisa. Samtidigt gäller det att

skapa och upprätthålla likformighet mellan lönearbete och

inkomst från näringsverksamhet.

Regeringens förslag innebär förbättringar för enskilda

näringsidkare och handelsbolag. Skattebortfallet genom dessa

förändringar kan beräknas till ca 1,2 miljarder kronor på lång

sikt och 2,4 miljarder kronor på kort sikt. Vänsterpartiet

ställer sig i princip inte avvisande till förslagen men menar

att skattebortfallet bör finansieras inom ramen för den samlade

beskattningen av företag och kapital.

De förändringar som regeringen föreslår är också till sin

tekniska konstruktion komplicerade, något som också påpekats av

Lagrådet. Detta gör att man kan befara stora problem med

tillämpningen.

Som ett alternativ för att underlätta för den mindre

företagsamheten menar Vänsterpartiet att man närmare borde

utreda tanken på att skapa en ny bolagsform -- ett enklare

aktiebolag -- som kan bli det mellanting som mindre företag kan

använda sig av.

Vänsterpartiet föreslår att den av partiet föreslagna nya

företagsskatteutredningen får i uppdrag att närmare bereda

förslag till förändringar, lättnader och förenklingar för

enskilda näringsidkare och handelsbolag i enlighet med det ovan

anförda. Riksdagen bör göra ett tillkännagivande härom.

7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom. 10

och 16 i motsvarande del)

Regeringens förslag till möjlighet till kvittning av

underskottsavdrag mot tjänsteinkomst under de första fem åren är

så utformat att det väsentligen ökar riskerna för

skattemanipulationer och skatteundandraganden. Det bör därför

avslås.

Med tanke på bl.a. behovet av en lösning på de särskilda

problemen för företag i glesbygd och för vissa

kombinationsföretag har Vänsterpartiet tidigare förordat en viss

kvittningsrätt, som dock måste begränsas såväl vad gäller summor

som tidsrymd. För att undvika tröskeleffekter kan avdraget

dessutom behöva trappas ned under en följd av år. Det anförda

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8. Tillkännagivande angående finansieringen (mom. 12)

Vänsterpartiet biträder yrkandet i reservation 9 (s) om

tillkännagivande angående finansieringen.

9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i

motsvarande del)

Av fördelningspolitiska skäl yrkar Vänsterpartiet avslag på

förslaget i propositionen om en höjning av folkpensionsavgiften.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1, 5, 6, 8, 10, 13 och 16 i motsvarande del borde ha

hemställt

1. beträffande lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i

denna del och yrkande 5 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 6 och

7, med anledning av motion 1993/94:Sk5 yrkandena 2--4 och

1993/94:Sk12 yrkande 1, yrkande 8 i denna del och yrkande 14 och

med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts angående en utredning

kring företagsbeskattningen och frågan om dubbelbeskattningen på

aktier,

5. beträffande bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i

denna del och yrkandena 2--4 och motion 1993/94:Sk12 yrkandena 2

och 3, med anledning av motion 1993/94:Sk12 yrkande 12 och med

avslag på proposition 1993/94:50 i denna del och motionerna

1993/94:Sk12 yrkandena 4 och 5, 1993/94:Sk6 och 1993/94:Sk7 som

sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

6. beträffande direktavskrivningar, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 6

och med anledning av motionerna 1993/94:Sk5 yrkande 1 och

1993/94:Sk13 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

8. beträffande enskild näringsverksamhet och handelsbolag

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i

denna del och yrkande 7 och med avslag på proposition 1993/94:50

i denna del och motionerna 1993/94:Sk14 och 1993/94:Sk16 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande kvittning av aktiv näringsverksamhet mot

tjänst

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i

denna del och yrkande 8 och motion 1993/94:Sk12 yrkande 9 och

med avslag på proposition 1993/94:50 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan anförts,

13. beträffande höjning av folkpensionsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk8 yrkande 1 i

denna del avslår proposition 1993/94:50 i denna del,

16. beträffande lagförslagen såvitt avser momenten 1, 5, 8,

10 och 13

att riksdagen avslår de i proposition 1993/94:50 framlagda

lagförslagen i denna del.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU4y

Bilaga

Reformerad företagsbeskattning

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av

företagsbeskattningen jämte motioner, såvitt propositionen och

motionerna berör finansutskottets beredningsområde.

Inledning

Propositionens förslag kan delas upp i två huvudområden.

Förslagen inom det ena huvudområdet innebär att 1990 års

skattereform kompletteras så att enskilda näringsidkare och

handelsbolag ges möjlighet att arbeta på samma skattemässiga

villkor som aktiebolag. Förslagen inom det andra syftar till att

likställa beskattningen av eget och lånat kapital som

finansieringskälla för investeringar i bolagssektorn.

Sammanlagt 12 motioner har väckts med anledning av

propositionen.

Finansutskottet lägger i dag fram ett betänkande om

inriktningen av den ekonomiska politiken (1993/94:FiU1). I det

sammanhanget redovisar utskottet sin principiella syn på vilka

åtgärder som erfordras för att komma till rätta med obalanserna

i den svenska ekonomin.

Mot bakgrund härav inskränker sig finansutskottet i detta

yttrande till att behandla de frågor inom utskottets

beredningsområde som har mer direkt anknytning till

propositionens och motionernas förslag. Förutom förslagets

allmänna inriktning gäller detta i första hand två frågor,

nämligen ett motionsvis framfört förslag om direktavskrivning av

investeringar samt det sätt på vilket propositionens förslag

avses bli finansierade.

Frågor av detta slag tas upp i de partimotioner eller

motsvarande som väckts i ärendet, dvs. i motionerna Sk5 och Sk12

av Ingvar Carlsson m.fl. (s), i motion Sk13 av Peter Kling och

Bo G Jenevall (nyd) samt i motion Sk8 av Gudrun Schyman m.fl.

(v).

Propositionens allmänna syfte

Dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster hämmar företagens

möjligheter till försörjning med riskvilligt kapital. Med

nuvarande system är det nämligen billigare att lånefinansiera en

investering än att finansiera den med eget kapital. Detta skapar

problem särskilt för mindre företag, vars möjligheter till

extern finansiering med eget kapital är mer begränsade än vad

som gäller för större noterade företag med bl.a. tillgång till

den internationella kapitalmarknaden.

Ett annat förhållande som inverkar menligt på de mindre

företagens arbetsbetingelser är den omständigheten att

egenföretagare och personer som är delägare i handelsbolag

beskattas hårdare för sina inkomster än vad som gäller för

aktiebolag.

Finansutskottet anser i likhet med regeringen att det är

av största vikt att tillväxtkraften i svensk ekonomi återskapas.

Nya arbetstillfällen, minskad arbetslöshet, sanering av

statsfinanserna samt bibehållen och utvecklad välfärd kan bara

åstadkommas med en förbättrad tillväxt. Tillväxtbetingelserna

måste förbättras inte minst för de små och medelstora företagen.

En förutsättning för att detta skall kunna ske är att

produktionen ges möjlighet att verka på mer gynnsamma villkor.

Enligt finansutskottets mening är propositionens förslag väl

ägnade att tillgodose detta syfte. Med de nya skattereglerna får

man ett neutralare system för företagsbeskattning vilket

förbättrar de små och medelstora företagens situation. Den

skattemässigt likartade behandlingen av eget kapital och

lånefinansierat kapital verkar i samma riktning.

Sett utifrån de förhållanden finansutskottet har att bevaka

framstår de strukturella förändringar som regeringen vill få

till stånd inte bara som angelägna utan som helt nödvändiga för

att återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk

ekonomi. Utskottet biträder sålunda propositionens allmänna

inriktning och anser att skatteutskottet bör avstyrka

Vänsterpartiets krav på att propositionen skall avslås (Sk8

yrkande 1).

Direktavskrivning av investeringar

Socialdemokraterna föreslår i motion Sk5 (yrkande 1) att

företagen under 1994 skall ges möjlighet att göra

direktavskrivningar på sina maskininvesteringar. Åtgärden skall

omfatta inte bara industrin utan även övriga delar av

näringslivet.

Den utökade avskrivningsmöjligheten påverkar enligt

motionärerna företagens skattebetalningar först under 1995 och

ger således inte upphov till några budgeteffekter under 1994.

För att begränsa den statsfinansiella belastningen under 1995

föreslår motionärerna dock att endast 70 % av investeringen

skall få skrivas av omedelbart.

Även Ny demokrati anser att företagen skall kunna göra

direktavskrivningar så att investeringarna snabbt kommer i gång.

Enligt partiets egna beräkningar kostar detta staten ca fem

miljarder kronor per år. I motionen uppges att Industriförbundet

räknar med att enbart de industriella investeringarna måste

uppgå till 70 miljarder kronor per år för att Sverige skall

komma ur krisen. Motionärerna föreslår därför att riksdagen

skall begära att regeringen skyndsamt lägger fram lagförslag om

direktavskrivningar (Sk13 yrkande 3).

Likaså Vänsterpartiet anser att man kan överväga att ge

företagen rätt till direktavskrivning av investeringar.

Motionärerna ifrågasätter dock om en sådan möjlighet ens

temporärt bör omfatta alla företag och brancher. Så t.ex.

arbetar exportindustrin f.n. under mycket goda förutsättningar

tack vare den låga kronkursen, tidigare skattesänkningar och

låga löneavtal. Motionärerna anser det vara mer motiverat att

låta företag som arbetar mot hemmamarknaden göra

direktavskrivningar av investeringar. Detsamma gäller för

investeringar med en tydlig miljöprofil (Sk8 yrkande 6).

Finansutskottet får i anslutning härtill anföra följande.

De tre oppositionspartierna förordar att företagen i

konjunkturpolitiskt syfte skall ges rätt till någon form av

direktavskrivning av investeringar. Mest långtgående i detta

avseende är Ny demokrati som inte anger några restriktioner för

den föreslagna rätten till direktavskrivningar, vare sig när det

gäller avskrivningarnas omfattning eller deras varaktighet.

Socialdemokraterna däremot anser att direktavskrivningar skall

tillåtas bara under 1994 och att de därvid uteslutande skall

omfatta maskininvesteringar. Dessutom skall endast 70 % av

investeringens värde få skrivas av direkt. Vänsterpartiet vill

med sitt förslag i första hand främja den del av industrin och

företagen som arbetar mot hemmamarknaden eller som satsar på

miljömässigt betingade investeringar.

Ett företag som gör en direktavskrivning får vid

investeringstillfället i princip en skattekredit, som därefter

amorteras genom högre skattebetalningar i framtiden på grund av

bortfallande reguljära avskrivningar. Skattebetalningarna

omfördelas alltså över tiden, och likviditetsmässigt uppnår

företagen bara en temporär fördel. För företagen innebär metoden

dock vissa fördelar, i synnerhet om det rör sig om investeringar

i tillgångar med långa avskrivningsperioder. Bl.a. minskar den

risken för att avskrivningarna på en investering inte skall

kunna utnyttjas fullt ut under hela avskrivningsperioden på

grund av försämrat resultat. Direktavskrivningen ger också ett

likviditetstillskott i anslutning till investeringen.

Mot bakgrund härav kan man förvänta sig att företag kommer att

tidigarelägga investeringar om de ges möjlighet att göra

direktavskrivningar. Hur stort detta tillskott blir är i hög

grad avhängigt av de villkor som knyts till

avskrivningsmöjligheten.

Vad som bör uppmärksammas i detta sammanhang är emellertid att

rätten att göra direktavskrivningarna inte kan avgränsas till de

tidigarelagda investeringarna utan måste omfatta hela

investeringsstocken. Man kan nämligen inte särskilja

tidigarelagda investeringar från redan planerade.

Näringslivet planerar att göra maskininvesteringar på

sammanlagt 80 miljarder kronor under 1994. Den av

Socialdemokraterna förordade direktavskrivningsmodellen innebär

att företagens avskrivningsmöjligheter för dessa redan planerade

investeringar skulle öka med maximalt 40 miljarder kronor. På

grund av alltför begränsat rörelseresultat kan inte alla företag

utnyttja denna avdragsmöjlighet fullt ut. Om hänsyn tas till

detta kan en partiell direktavskrivning enligt socialdemokratisk

modell väntas leda till att statens inkomster i form av

bolagsskatt minskar med mycket grovt räknat 7--9 miljarder

kronor under första året för de redan planerade investeringarna.

Detta bortfall får staten i huvudsak tillbaka under de

efterföljande åren när företagens skatteunderlag breddas på

grund av att deras avdragsmöjligheter då blir i motsvarande mån

mindre.

För att få företagen att tidigarelägga sina investeringar

måste staten sålunda först ge dem en skattekredit på 7--9

miljarder kronor för de investeringar som ändå skulle ha kommit

till stånd. Dessutom måste staten på motsvarande sätt stödja

nytillskottet av investeringar. Hur stort tillskott som

därigenom uppkommer är svårbedömt. Gjorda beräkningar -- som

utgår från att det reala förräntningskravet på en nyinvestering

sjunker vid en partiell direktavskrivning -- tyder dock på att

tillskottet kan väntas bli tämligen begränsat, och att den

tidigarelagda investeringsvolymen inte ens skulle komma att

motsvara skattekrediten. Redan denna osäkerhet om det väntade

utbytet av satsningen talar för att andra vägar bör sökas för

att stimulera tillväxten och få i gång sysselsättningen.

Osäkerheten förstärks av att maskininvesteringar generellt sett

har ett mycket stort importinnehåll, och att den föreslagna

satsningen därigenom bara delvis skulle få effekt i Sverige.

Därtill kommer att det i första hand är de vinstrika

exportföretagen som kan dra fördel av förslaget, vilket

ytterligare skulle förstärka nuvarande tudelning mellan å ena

sidan utlandsinriktade företag som redan arbetar under gynnsamma

betingelser och å andra sidan företag som arbetar mot en kärv

hemmamarknad. Den avgörande invändningen mot förslaget, om än

den mest svårbedömbara, är de reaktioner som kan komma mot att

budgetunderskottet och det statliga upplåningsbehovet ökar

kraftigt. Detta kommer att leda till högre räntor vilket i sin

tur kommer att verka dämpande på efterfrågan och på

investeringsaktiviteten.

Finansutskottet anser mot bakgrunden härav att

sysselsättningen bör främjas på annat sätt. Regeringen har i

proposition 1993/94:66 föreslagit att ett generellt

anställningsstöd, GAS, införs för att stimulera till nya

reguljära arbeten. Propositionen bereds f.n. av

arbetsmarknadsutskottet. Enligt finansutskottets mening har ett

anställningsstöd med en sådan inriktning bättre förutsättningar

att få effekt på sysselsättningen.

Skatteutskottet bör med hänsyn härtill avstyrka de aktuella

yrkandena i motionerna Sk5 (s), Sk13 (nyd) samt Sk8 (v).

Finansieringen av propositionens förslag

I propositionen ges på sidorna 298--308 en översikt av hur de

olika förslagen inverkar på den konsoliderade offentliga

sektorns finanser. I sammandrag visar dessa beräkningar följande

(belopp i miljarder kronor):

________________________________________________________________

Varaktig Kort sikt

effekt (helår)

________________________________________________________________

Enskilda näringsidkare -1,2 -2,4

Juridiska personer +1,4 -0,8

Lättnader i dubbelbeskattningen -3,7 -3,7

Månadsuppbörd F-skatt +0,2 +3,4

________________________________________________________________

Summa -3,3 -3,5

________________________________________________________________

Den offentliga sektorns samlade inkomster beräknas alltså

varaktigt bli 3,3 miljarder kronor lägre till följd av

förslagen. För finansiering av detta belopp har enligt

propositionen utrymme motsvarande 1,7 miljarder kronor redan

reserverats inom ramen för innevarande års statsbudgetet.

Resterande del avses bli finansierat dels genom att

folkpensionsavgiften m.m. höjs med 0,2 procentenheter, dels

genom att man likställer reglerna för avdrag för ökade

levnadsomkostnader vid utrikes tjänsteresor med dem som gäller

för inrikes resor. Det senare förslaget behandlas i proposition

1993/94:90 och beräknas öka skatte- och avgiftsintäkterna med

400--500 miljoner kronor.

Socialdemokraterna kritiserar den valda lösningen. I motion

Sk12 (s) säger sig motionärerna inte ha något att invända mot

att arbetsgivaravgiften höjs, ej heller mot att beskattningen av

utlandstraktamenten skärps. Däremot kan de inte acceptera den

brist i finansieringen som följer av att mer än hälften, eller

ca 1,7 miljarder kronor, av kostnaden för skatteomläggningen

saknar finansiering. Det är, framhåller de, nödvändigt att

riksdagen får tillgång till ett fullständigt beslutsunderlag som

omfattar såväl förslagets statsfinansiella kostnader som förslag

till hur dessa kostnader skall finansieras. Motionärerna anser

inte att propositionen uppfyller detta krav på beslutsunderlag.

Denna brist i handläggningen undergräver enligt deras mening

ytterligare trovärdigheten i regeringens program för att sanera

statsfinanserna. De begär därför att riksdagen skall framföra

kritik av denna innebörd mot regeringens finansieringsförslag

(Sk12 yrkande 13).

Även Vänsterpartiet framför i anslutning till sitt

avslagsyrkande på propositionen kritik mot regeringens sätt att

finansiera sitt förslag. I dagens budgetsituation då

statsskulden överstiger 1 000 miljarder kronor, och de årliga

underskotten i de offentliga finanserna är större än 200

miljarder kronor anser sig Vänsterpartiet inte kunna tillstyrka

skattesänkningar som försvagar statsfinanserna ytterligare. Att

som regeringen hävda att man reserverat 1,7 miljarder kronor i

en budget i ruiner kan enligt motionärerna inte betraktas som en

seriös budget- och finanspolitik.

Finansutskottet vill för egen del framhålla följande i

denna fråga. Av propositionen framgår dels att de föreslagna

åtgärderna ger ett varaktiga inkomstbortfall för den

konsoliderade offentliga sektorn på 3,3 miljarder kronor,

dels att 1,6 miljarder kronor av detta bortfall skall

finansieras varaktigt genom en höjning av folkpensionsavgiften

och genom att utlandstraktamenten görs skattepliktiga. För

resterande del, dvs. 1,7 miljarder kronor, sägs utrymme redan ha

reserverats inom ramen för innevarande års statsbudget.

Regeringen har alltså i den nu gällande statsbudgeten beaktat

effekten av detta varaktiga inkomstbortfall på 1,7 miljarder

kronor.

Ett inkomstbortfall av detta slag leder normalt till att

budgetunderskottet ökar med ett lika stort belopp. I detta fall

ger dock propositionen inte upphov till någon sådan effekt under

budgetåret 1993/94. Det beror på att regeringen också föreslår

att uppbörden av företagens F-skatt skall läggas om och i

fortsättningen ske månadsvis, och att en sådan förändring ökar

statsbudgetens inkomster med ett engångsbelopp av betydande

omfattning. Värdet av den engångsvisa förstärkningen motsvarar

en månads uppbörd och har beräknats till 3,4 miljarder kronor

(se ovanstående tabell). Detta tillskott uppkommer i allt

väsentligt under 1993/94.

Sammantaget leder således propositionens förslag till att

statens finanser stärks under innevarande budgetår.

Finansutskottet utgår ifrån att finansieringen under följande år

kommer att redovisas av regeringen senare. Eftersom någon åtgärd

inte är påkallad för innevarande budgetår framstår det inte som

motiverat att riksdagen nu tar något initiativ i denna fråga.

Skatteutskottet bör därför, enligt finansutskottets mening,

avstyrka den socialdemokratiska motionen i denna del (Sk12

yrkande 13).

En fråga som är nära förknippad med finansieringen av

förslagen i propositionen är förslaget att uppbörden av

företagens F-skatt skall ske månadsvis. Åtgärden som motiveras

av administrativa skäl väntas ge en årlig räntevinst för det

allmänna på 0,2 miljarder kronor. För de skattskyldiga medför

den föreslagna ordningen en ränteförlust av motsvarande storlek.

Som tidigare nämnts ger den månatliga uppbörden dessutom en

budgetmässig engångseffekt som för budgetåret 1993/94 kan

uppskattas till 3,3 miljarder kronor.

Socialdemokraterna yrkar avslag på regeringens förslag med

hänvisning till att förslaget, om än temporärt, ger en

oacceptabelt hård belastning för företagens lönsamhet och

likviditet (Sk12 yrkande 10).

Finansutskottet vill i anslutning härtill anföra följande.

Både skattemyndigheternas och de skattskyldigas hantering av

uppbörden av den preliminära F-skatten och A-skatten skulle

underlättas om dessa skatter kunde betalas vid samma tillfälle

och på samma sätt som innehållen skatt och arbetsgivaravgifter,

dvs. med en och samma uppbördsdeklaration. Man skulle därmed få

ett mer enhetligt uppbördssystem. De skattskyldiga åsamkas

visserligen en ränteförlust genom omläggningen men kan samtidigt

tillgodoräkna sig administrativa vinster i sin hantering.

Med hänsyn härtill anser finansutskottet att omläggningen bör

komma till stånd. Skatteutskottet bör sålunda biträda

propositionens förslag i denna del och avstyrka motion Sk12

yrkande 10.

Stockholm den 2 december 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran

Persson (s), Bengt Wittbom (m), Roland Sundgren (s), Lars

Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom

Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds),

Ian Wachtmeister (nyd), Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c),

Sonia Karlsson (s) och Lennart Hedquist (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Propositionens allmänna syfte

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att det avsnitt av utskottets yttrande

som har rubriken "Propositionens allmänna syfte" borde ha

utgått.

2. Direktavskrivning av investeringar

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken "Direktavskrivning av investeringar" börjar med

"Mot bakgrund härav" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde ha haft

följande lydelse:

Mot bakgrund härav står det klart att företag kommer att

tidigarelägga investeringar om de bara ges möjlighet att göra

direktavskrivningar. Detta förhållande bör utnyttjas under 1994

för att ytterligare påskynda den uppgång av

industriinvesteringarna som börjar bli märkbar. Vår

industrisektor är för liten. Dessutom är investeringsnivån

alltjämt låg, och vi ligger långt under genomsnittet för

OECD-länderna.

Sverige har under de senaste åren tappat mycket av sin

industriella kapacitet. Det är därför nödvändigt att nu snabbt

höja investeringsnivån och bygga upp produktionsapparaten så att

vi står bättre rustade inför nästa konjunkturuppgång. Det är av

avgörande betydelse att investeringarna successivt ökar så att

vi långsiktigt kan förbättra vår konkurrenskraft och säkerställa

sysselsättningen på en betydligt högre nivå än i dag.

Enligt finansutskottets mening bör därför företagen få

möjlighet att under 1994 göra direktavskrivningar på

maskininvesteringar. I överensstämmelse med vad

Socialdemokraterna förordar i sin motion bör åtgärden inte bara

omfatta industrin utan även övriga delar av näringslivet. För

att begränsa den statsfinansiella belastningen bör emellertid

endast 70 % av investeringen få skrivas av omedelbart. Genom

att den föreslagna avskrivningsmöjligheten begränsas i tiden kan

genomslaget väntas bli större.

Det finns enligt utskottets mening skäl att notera att det

momentant stora budgetbortfall som uppkommer om företagen ges

rätt att göra direktavskrivningar balanseras av att de under de

närmast efterföljande åren får betala tillbaka

skattenedsättningen med ett i princip lika stort belopp fördelat

på fyra år. Den långsiktigt varaktiga belastningen på

statsbudgeten inskränker sig därför till en tämligen begränsad

ränteeffekt.

Skatteutskottet bör sålunda enligt finansutskottets mening

biträda motion Sk5 (s) yrkande 1.

3. Direktavskrivning av investeringar

Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken "Direktavskrivning av investeringar"

börjar med "Ett företag som" och slutar med "samt Sk8 (v)" borde

ha haft följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening är investeringsvolymen i

Sverige på tok för låg. Den måste öka kraftigt om hjulen åter

skall kunna börja snurra. Ökade investeringar påskyndar

uppgången och bidrar till att Sverige kan ta sig ur krisen.

Företagen bör därför ges ett incitament till att tidigarelägga

sina investeringar. Enklast görs det genom att

avskrivningsreglerna ändras. I motionerna förordas olika former

av direktavskrivning. En annan snarlik avskrivningsmetod som

också diskuterats är nuvärdesprincipen.

Enligt finansutskottets mening brådskar det med ett beslut i

frågan om direktavskrivningar. Det får därvid ankomma på

skatteutskottet att pröva om man med hänsyn till bl.a.

erforderliga lagstiftningen kan avgöra frågan omedelbart eller

om man bör ge regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram

förslag till sådan lagreglering.

4. Finansieringen av propositionens förslag

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar

med"Ett inkomstbortfall" och slutar med "(Sk12 yrkande 13)"

borde ha haft följande lydelse:

Under budgetåret 1993/94 uppvägs det varaktiga

inkomstbortfallet av att regeringen i samma proposition föreslår

att uppbörden av företagens F-skatt skall ske månadsvis, och som

en följd härav kommer statsbudgeten att tillföras ett betydande

engångsbelopp.

Engångsvisa förstärkningar av statsbudgeten kan enligt

finansutskottets mening inte ligga till grund för en ansvarsfull

finansiering av reformförslag. Det framgår med all önskvärd

tydlighet av att förslagen i propositionen inte är finansierade

fullt ut under de därpå följande budgetåren. Varje år ökar

förslagen budgetunderskottet med 1,7 miljarder kronor.

Regeringens finansieringsförslag tillgodoser därmed inte de

riktlinjer som riksdagen vid upprepade tillfällen lagt fast för

budgetpolitiken. En grundläggande restriktion har i dessa

sammanhang varit att det inte finns något utrymme för

ofinansierade reformer. Riksdagen har därför krävt att alla nya

utgiftsåtaganden och alla förslag till skattesänkningar skall

vara till fullo finansierade genom i första hand

effektiviseringar och besparingar inom befintliga

utgiftsområden.

Finansutskottet anser därför att skatteutskottet skall begära

att regeringen snarast återkommer med förslag till lämplig

finansiering av resterande del av inkomstbortfallet. Vad

finansutskottet här anfört med anledning av motion Sk12 (s)

yrkande 13 bör riksdagen som sin mening ge till känna för

regeringen.

5. Finansieringen av propositionens förslag

Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens

förslag" börjar med "Sammantaget leder således" och slutar med

"(Sk12 yrkande 13)" borde ha haft följande lydelse:

Sammantaget leder således propositionens förslag till att

statens finanser stärks under innevarande budgetår. En

förutsättning härför är emellertid att den av regeringen

föreslagna omläggningen av F-skatteuppbörden kommer till stånd.

Faller detta förslag hamnar finansieringsfrågan i ett annat

läge. Finansutskottet vill därför erinra om de många

besparingsförslag som Ny demokrati redovisat i sin

ekonomisk-politiska motion (1993/94:Fi11) och som kan användas

som alternativ finansiering. Bl.a. av dessa skäl får det ankomma

på skatteutskottet att slutligt pröva hur riksdagen bör ställa

sig i frågan om finansieringen av förslagen i propositionen.

6. Uppbörden av företagens F-skatt

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att den del av utskottets yttrande som

under rubriken "Finansieringen av propositionens förslag" börjar

med "Finansutskottet vill i anslutning" och slutar med

"motion Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med regeringen att den

föreslagna omläggningen skulle ge klara administrativa fördelar.

Det är emellertid olämpligt att i nuvarande konjunkturläge

genomföra denna typ av förändringar av uppbördssystemet som

övergångsvis skärper företagens skattebetalningar med ca 3,4

miljarder kronor.

Såsom också Socialdemokraterna påpekar i sin motion leder

detta till att företagens likviditet belastas på ett

oacceptabelt sätt, vilket i nuvarande konjunkturläge med

sviktande efterfrågan blir mycket kännbart för framför allt de

mindre företagen. Det är just de mindre företagen som i första

hand drabbas av hemmamarknadens exceptionellt svaga utveckling,

och det är likaså dessa företag som drabbas hårdast av de

nuvarande svårigheterna att få krediter i bankerna. De små

företagen har därför begränsade möjligheter att med ökade

rörelsekrediter kompensera den dränering av likviditet som

förorsakas av regeringens skattehöjning.

Med hänsyn härtill instämmer utskottet i Socialdemokraternas

förslag att omläggningen av uppbörden bör skjutas upp till dess

konjunkturläget förbättrats. Skatteutskottet bör sålunda avslå

propositionens förslag i denna del samt biträda motion Sk12

yrkande 10.

7. Uppbörden av företagens F-skatt

Ian Wachtmeister (nyd) anser att den del av utskottets

yttrande som under rubriken "Finansieringen av propositionens

förslag" börjar med "Finansutskottet vill i anslutning" och

slutar med "Sk12 yrkande 10" borde ha haft följande lydelse:

Den föreslagna omläggningen av uppbörden av företagens F-skatt

leder till att företagen övergångsvis får en mycket svår

likviditetsmässig belastning. Starka skäl talar därför för att

man i rådande läge bör avvakta med omläggningen. Å andra sidan

skulle omläggningen leda till att administrationen underlättas,

inte bara för byråkraterna utan också för företagen. Hur stor

nytta företagen kan dra av dessa administrativa förenklingar är

skatteutskottet bäst skickat att bedöma.

Mot bakgrunden härav bör det ankomma på skatteutskottet att

slutligt pröva för och nackdelarna med propositionens förslag i

denna del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Vänsterpartiet har i motion Sk8 redovisat sin syn på

företagsbeskattningen. I motionen pekar vi bl.a. på möjligheten

att främja investeringsviljan genom någon form av

direktavskrivningar. Vi anser att man skall snabbutreda denna

fråga och vill att man i första hand skall undersöka möjligheten

att begränsa avskrivningsrätten till företag som arbetar mot den

inhemska marknaden eller till investeringar med särskild

miljöprofil.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1993/94:50 i viss del 1

Proposition 1993/94:45 i viss del 5

Proposition 1993/94:80 i viss del 5

Proposition 1993/94:91 i viss del 5

Lagförslagen 5

Motionerna 141

Yttrande från annat utskott, m.m. 143

Utskottet 145

Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen 145

Fåmansföretag 148

Vissa frågor om ekonomiska föreningar 150

Avkastningsskatt på pensionssparande 151

Bolagsskattesats, periodiseringsfond,

skatteutjämningsreserv 152

Skadeförsäkringsföretag 157

Beskattning av enskilda näringsidkare och

handelsbolag 157

Kvittning av underskott av aktiv näringsverksamhet mot

inkomst av tjänst 161

Beskattningen av uppskovsbelopp för fysiska personer 162

Spärregler för förlustutjämning 163

Finansiering, m.m. 164

Övriga frågor 166

Hemställan 168

Reservationer 183

1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom. 1

och 16 i motsvarande del, s) 183

2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del, s)

185

3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och 16

i motsvarande del, s) 185

4. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4,

nyd) 186

5. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv, m.m. (mom. 5 och 16 i motsvarande del,

s) 186

6. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6, s) 188

7. Uppföljning av nya regler (mom. 9, s) 189

8. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom.

10 och 16 i motsvarande del, s) 189

9. Tillkännagivande angående finansieringen

(mom. 12, s) 190

10. Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt m.m. (mom. 14

och 16 i motsvarande del, s) 190

Särskilt yttrande 191

Månatlig uppbörd av preliminär F-skatt (mom. 14,

nyd) 191

Meningsyttring av suppleant (v) 192

1. Lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen (mom.

1 och 16 i motsvarande del) 192

2. Fåmansföretag (mom. 3 och 16 i motsvarande del)

193

3. Avkastningsskatten på pensionssparandet (mom. 4 och

16 i motsvarande del) 193

4. Bolagsskattesats, periodiseringsfonder och

skatteutjämningsreserv (mom. 5 och 16 i motsvarande del) 194

5. Direktavskrivningar, m.m. (mom. 6) 194

6. Enskild näringsverksamhet och handelsbolag (mom. 8

och 16 i motsvarande del) 194

7. Kvittning av aktiv näringsverksamhet mot tjänst (mom.

10 och 16 i motsvarande del) 195

8. Tillkännagivande angående finansieringen (mom.

12) 195

9. Höjning av folkpensionsavgiften (mom. 13 och 16 i

motsvarande del) 195

Finansutskottets yttrande 197