Bet. 1993/94:SkU16

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU16

Kvalitativa villkor för individuell pensionsförsäkring

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

Innehållsförteckning

1993/94

SkU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen

har lagt fram i proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor

rörande livförsäkring och de motioner som väckts med anledning

av förslagen. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna.

Vid betänkandet har fogats två reservationer och ett särskilt

yttrande samt en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:85 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1933:938) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1933:945) om ändring i lagen

(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1993:947) om ändring i lagen

(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

STÅENDE TEXT se prop. s. 1-2.

Lagförslagen

I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av

företagsbeskattningen föreslås ändringar i punkt 6 av

anvisningarna till 46 § lagen (1993:938) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370). Förslaget bör samordnas med det

förslag om en ändring i samma lagrum som läggs fram i den nu

aktuella propositionen och behandlas därför här.

I proposition 1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyten

m.m. föreslås ändringar i 3 § 1 och 2 mom. lagen (1993:939)

om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. I

proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av

företagsbeskattningen föreslås ändringar i 2 § 3 mom., 3 § 1

och 2 mom., 7 § 4 och 8 mom. och 10 a § samma lag. Dessa

förslag samordnas i detta ärende.

I proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av

företagsbeskattningen föreslås också en ändring i 2 § lagen

(1993:947) om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt. Även detta förslag behandlas av

samordningsskäl i detta ärende.

Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen

följande lydelse.

NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-14 (ny text in från

prop. 50 s. 49). Ny text på s. 15-16 från prop. 50 s. 50-52.

27. Ny text på s. 20-22 från prop. 50 s. 84-87 samt s. 18 från

från prop. 45. På s. 23 text in från prop. 50 s. 92. På s. 25

text från prop. 50 s. 150. Stående text s. 26-33 med de

anvisade ändringar. NY SIDA

Motionerna

1993/94:Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar upphäva det tidigare fattade beslutet om ett

individuellt pensionssparande.

1993/94:Sk18 av Peter Kling och Bo G Jenevall (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring

som innebär att det blir möjligt att sätta in andra än

efterlevande make och barn som förmånstagare,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett skyndsamt förslag

beträffande möjligheten att göra avdrag för makes

pensionsförsäkring.

1993/94:Fi10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

9. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten på privata

pensionsförsäkringar skall vara 15 %,

10. att riksdagen beslutar att det tidigare fattade beslutet

att införa ett individuellt pensionssparande utan

försäkringsinslag upphävs.

Yttrande

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:FiU5y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen vissa ändringar i

skattereglerna för pensionsförsäkringar. Bestämmelserna om

efterlevandepension ändras så att pension kan utges till barn

utan hänsyn till ålder, och åldersgränsen för

efterlevandepension till barn när försäkringen tagits på makes

liv höjs från 16 till 20 år. En ändrad gränsdragning mellan liv-

och skadeförsäkringsverksamhet i

försäkringsrörelselagstiftningen tillåts också slå igenom i

skattereglerna. Härvid föreslås dock särskilda regler för

grupplivförsäkringar och andra försäkringar utan sparandeinslag

i syfte att undanta dessa från den schabloniserade

avkastningsbeskattningen. I övrigt föreslås ändringar bl.a.

beträffande pensionsrätt som överlåtits vid bodelning och

återköp av pensionsförsäkringar.

I motion Sk17 av Lars Hedfors m.fl. (s) och motion Fi10

yrkandena 9 och 10 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) tar motionärerna

upp riksdagens beslut om ett individuellt pensionssparande

fr.o.m. den 1 januari 1994. De anför att det är olämpligt att i

dagens konjunkturläge införa nya skattestimulanser för sparandet

och att starka statsfinansiella skäl talar mot att genomföra

ofinansierade skattesänkningar. De yrkar att beslutet om

individuellt pensionssparande i bank upphävs. De yrkar också att

avkastningsskatten på pensionssparande höjs från 9 % till 15 %.

Riksdagen har under våren 1993 fattat beslut om en ny

sparform, individuellt pensionssparande. Reglerna för detta

sparande ansluter nära till de regler som gäller för

pensionsförsäkringar. Inbetalningar till det individuella

pensionssparandet är avdragsgilla vid inkomstbeskattningen och

utbetalningar beskattas som inkomst av tjänst. Utbetalningen får

normalt påbörjas tidigast vid 55 års ålder och skall ha en

varaktighet på minst 5 år. Också de civilrättsliga reglerna för

det individuella pensionssparandet anknyter nära till vad som

gäller för pensionsförsäkring. Inom det individuella

pensionssparandet kan sparande ske i värdepappersfonder,

enskilda värdepapper och inlåning på konto. Spararen har

möjlighet att flytta sitt sparande mellan olika tillgångar och

från ett sparinstitut till ett annat. Den beskattning av

avkastningen på pensionsmedel som infördes genom skattereformen

omformades genom vårens riksdagsbeslut till en

schablonbeskattning med en skattesats på 9 % för avkastningen på

pensionsmedel och på 20 % för övrig avkastning. De nya reglerna

träder i kraft den 1 januari 1994 (prop. 1992/93:187, SkU31).

I sitt yttrande över motionsyrkandena om upphävande av det

individuella pensionssparandet anför finansutskottet att det är

värdefullt att hushållen har ett positivt långsiktigt sparande

på hög nivå och att spararna har möjlighet att spara i olika

skattemässigt neutrala former, vilket främjar konkurrensen

mellan olika institut och sparformer. Finansutskottet avstyrker

dessa motionsyrkanden.

Enligt skatteutskottets mening innebär beslutet om ett

individuellt pensionssparande att det inom ramen för de

skatteregler som i dag gäller för sparande i pensionsförsäkring

blir möjligt att välja också andra sparformer. Särskild möda har

härvid lagts ner på att skapa regler som gör det nya sparandet

skattemässigt neutralt i förhållande till sparande i

pensionsförsäkring och på att ge spararna möjlighet att göra

omplaceringar och att byta sparinstitut. Härigenom förstärks

konkurrensen, och detta gynnar både dem som sparar i

pensionsförsäkring och dem som väljer det individuella

pensionssparandet. Beslutet har fattats i god tid före

ikraftträdandet för att ge sparinstituten möjlighet att

genomföra organisatoriska förändringar, skaffa sig nödvändiga

tillstånd och informera personal och allmänhet om den nya

sparformen. Utskottet anser att det individuella

pensionssparandet utgör en viktig förstärkning av de möjligheter

till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga ålderdomen som

finns i dag. Ett sådant sparande bidrar också till att hushållen

har ett långsiktigt positivt sparande vilket är värdefullt.

Utskottet avstyrker därför yrkandena om upphävande av beslutet

om individuellt pensionssparande.

När det gäller avkastningsskatten innebar vårens

riksdagsbeslut att beskattningen av avkastning på

pensionskapital lades om till en beskattning som bygger på att

avkastningen bestäms med hjälp av en schablon. I anslutning

härtill bestämdes skattesatsen till 9 %, vilket bedömdes

motsvara en skattesats på 10 % i det tidigare systemet. Denna

skattesats har tillämpats på pensionssparande sedan den 1

januari 1992. Dessförinnan tillämpades en skattesats på 10 % för

tjänstepensionsförsäkringar och på 15 % för individuella

pensionsförsäkringar.

Enligt utskottets mening finns det skäl att gynna det

långsiktigt bundna sparande som sker i pensioneringssyfte genom

en lägre skatt på avkastningen på det sparade kapitalet.

Utskottet ser inte någon anledning att frångå bedömningen att

den valda nivån ger en lämplig skattefördel för detta sparande.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om höjd avkastningsskatt på

pensionssparande.

I motion Sk18 yrkande 1 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar

motionärerna att också annan än make och barn skall kunna

sättas in som förmånstagare.

Utskottet anser att de regler som gäller för pensionssparande

bör ha en utformning som förhindrar att reglerna utnyttjas för

andra syften än pensioneringsändamål. Vissa begränsningar måste

därför finnas när det gäller möjligheterna att låta utfallande

belopp tillfalla annan än den som gjort avdrag för

insättningarna.

Efterlevandepension kan i dag betalas ut till make eller sambo

eller till barn till endera den försäkrade eller dennes make

eller sambo. Även tidigare make eller sambo och deras barn ingår

i den krets som kan vara förmånstagare. Detsamma gäller styvbarn

och fosterbarn.

Enligt utskottets mening innebär den angivna gränsdragningen

att det finns goda möjligheter att utforma ett lämpligt

efterlevandeskydd. Utskottet utgår ifrån att den i motionen

upptagna frågan uppmärksammas i regeringens fortsatta

överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet det aktuella

motionsyrkandet.

I motion Sk18 yrkande 2 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkar

motionärerna att avdrag skall medges för premie för makes

pensionsförsäkring.

I propositionen redovisas följande överväganden i frågan om

avdrag för premier för makes pensionsförsäkring.

Pensionsskyddet för hem- och deltidsarbetande makar har i viss

utsträckning försvagats genom den år 1988 beslutade avvecklingen

av den allmänna änkepensionen. Den nya äktenskapslagstiftningen

som började gälla samma år medförde förändringar för samma

grupp. Den innebar ett frångående av den tidigare huvudregeln

att privata pensionsförsäkringar skulle bli föremål för

bodelning vid äktenskapsskillnad. Huvudregeln är nu i stället

att värdet av egen pensionsförsäkring inte skall ingå i

bodelning mellan makarna.

Den fullständiga särbeskattningen av inkomst innebär i sin

nuvarande utformning bl.a. att endast den make som är

försäkringstagare är berättigad till avdrag för

försäkringsutgiften. Som ett led i 1970 års

särbeskattningsreform slopades nämligen år 1973 rätten till

avdrag för premier för pensionsförsäkring som ägs av den

skattskyldiges make. Genom ändringen hindrades ett utnyttjande

av makarnas skilda marginalskattesatser.

Regeringen konstaterar att det finns ett behov av förbättrad

ålderspension för makar med ingen eller låg förvärvsinkomst.

Enligt regeringens mening utgör detta dock inte ett skäl att nu

lägga fram förslag om en ändrad avdragsordning. Avdragsfrågan

kan inte ses isolerad och de fortsatta överväganden som kan bli

aktuella bör ske med utgångspunkt från principen om

särbeskattning av makar.

Utskottet delar regeringens bedömning i denna fråga och anser

att regeringens fortsatta överväganden bör avvaktas. Utskottet

avstyrker även detta motionsyrkande.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de

förslag som läggs fram i propositionen och tillstyrker dessa.

Lagförslagen

Som framgått inledningsvis genomförs av samordningsskäl vissa

av de lagändringar som föreslagits i proposition 1993/94:50 om

fortsatt reformering av företagsbeskattningen och i proposition

1993/94:45 om uppskovsregler vid bostadsbyte m.m. i detta

sammanhang. Dessa propositioner behandlar utskottet i

betänkandena 1993/94:SkU15 Ändringar i företagsbeskattningen och

1993/94:SkU11 Uppskovsregler vid bostadsbyten, m.m. Beträffande

de lagändringar som utskottet föreslår i det följande hänvisas

till dessa betänkanden.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande individuellt pensionssparande och

avkastningsskatt

att riksdagen avlår motionerna 1993/94:Sk17 och 1993/94:Fi10

yrkandena 9 och 10,

res. 1 (s)

2. beträffande annan förmånstagare än make och barn

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 1,

3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk18 yrkande 2,

res. 2 (nyd)

4. beträffande propositionen utom lagförslagen

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:85 i denna del,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till propositionerna 1993/94:85 i

denna del och 1993/94:45 i denna del och med anledning av

proposition 1993/94:50 i denna del antar de på s. 4--30 i detta

betänkande återgivna förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1993:938) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i dels lagen (1993:939) om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt, dels lagen (1993:1309) om

ändring i lagen (1993:939) om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt med de ändringarna beträffande

3 § 1 mom. att lagrummet erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 1 mom.

1 mom. Till intäkt av kapital -- -- -- -- i svenska

aktiebolag.

Undantaget från skatteplikt Undantaget från skatteplikt

gäller dock inte för: gäller dock inte för:

a) Utdelning som det utdelande a) Utdelning som det utdelande

företaget har rätt till företaget har rätt till

avdrag för enligt 2 § 11 avdrag för enligt 2 § 8

mom. andra stycket. mom. första stycket eller

11 mom. andra stycket.

b) Vinst vid avyttring av b) Vinst vid avyttring av

andra aktier eller andra aktier eller

tillgångar som avses i tillgångar som avses i

tredje stycket än sådana tredje stycket än sådana

som givits ut av ett som givits ut av ett

aktiebolag vars aktier är aktiebolag vars aktier är

noterade vid svensk börs noterade vid svensk börs

eller ett företag som eller ett företag som

ingår i en koncern med ett ingår i en koncern med ett

moderbolag vars aktier är moderbolag vars aktier är

föremål för en föremål för en

sådan notering, om sådan notering, om

tillgångarna givits ut av tillgångarna givits ut av

ett företag som innehar ett företag som innehar

fastighet taxerad som fastighet taxerad som

hyreshusenhet. Undantaget hyreshusenhet. Undantaget

från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller

inte den del av vinsten som inte den del av vinsten som

svarar mot värdet av svarar mot värdet av

fastighetsinnehavet i fastighetsinnehavet i

förhållande till förhållande till

värdet av samtliga värdet av samtliga

tillgångar i företaget. tillgångar i företaget.

Med innehav av fastighet Med innehav av fastighet

jämställs att en jämställs att en

fastighet innehas av ett fastighet innehas av ett

företag i intressegemenskap företag i intressegemenskap

som omfattas av avyttringen. som omfattas av avyttringen.

Intressegemenskap anses Intressegemenskap anses

råda mellan företag som råda mellan företag som

står under i huvudsak står under i huvudsak

gemensam ledning. Med gemensam ledning. Med

värdet av värdet av

fastighetsinnehavet avses det fastighetsinnehavet avses det

högsta av högsta av

taxeringsvärdet och det taxeringsvärdet och det

bokförda värdet på av bokförda värdet på av

företaget innehavd företaget innehavd

fastighet. fastighet.

c) Vinst vid avyttring av c) Vinst vid avyttring av

andelar i sådan andelar i sådan

bostadsförening respektive bostadsförening respektive

aktier i sådant aktier i sådant

bostadsaktiebolag som avses i bostadsaktiebolag som avses i

2 § 7 mom. 2 § 7 mom.

Undantaget i tredje stycket Undantaget i tredje stycket

innebär inte någon innebär inte någon

inskränkning i inskränkning i

bestämmelserna i 12 mom. bestämmelserna i 12 mom.

att utdelning och vinst vid att utdelning och vinst vid

avyttring av aktier i vissa avyttring av aktier i vissa

fall skall hänföras till fall skall hänföras till

inkomst av tjänst. inkomst av tjänst.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje

stycket 3 att hälften av stycket 3 att hälften av

realisationsvinsten på realisationsvinsten på

andelar i svensk andelar i svensk

värdepappersfond skall värdepappersfond skall

undantas från skatteplikt undantas från skatteplikt

gäller endast om gäller endast om innehavet

fondförmögenheten inte av följande tillgångar

annat än tillfälligtvis inte annat än

understigit 90 procent av tillfälligtvis understigit

summan av 90 procent av

fondförmögenheten:

a. tillgångar för vilka a. tillgångar för vilka

skatteplikten är skatteplikten är

begränsad enligt begränsad enligt

bestämmelserna i detta bestämmelserna i detta

moment och moment och

b. andelar i utländsk b. utländska finansiella

juridisk person eller andra instrument motsvarande dem som

utländska finansiella avses i tredje stycket 1 och 2

instrument motsvarande dem som samt optioner och terminer som

avses i tredje stycket 1, 2 uteslutande avser sådana

och 5. instrument.

Om innehavet av tillgångar Om innehavet av tillgångar

som avses i sjätte stycket som avses i sjätte stycket

a och b inte annat än a och b inte annat än

tillfälligtvis understigit tillfälligtvis understigit

60 procent av 60 procent av

fondförmögenheten, fondförmögenheten,

undantas 30 procent av undantas 30 procent av

realisationsvinsten på realisationsvinsten på

andelarna från skatteplikt. andelarna från skatteplikt.

Bestämmelsen i tredje Bestämmelsen i tredje

stycket 3 att utdelning stycket 3 att utdelning

från svensk från svensk

värdepappersfond undantas värdepappersfond undantas

från skatteplikt gäller från skatteplikt gäller

för för

-- den del av utdelningen som -- den del av utdelningen som

svarar mot skattefri utdelning svarar mot skattefri utdelning

som har mottagits av fonden som har mottagits av fonden

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts, bestämts,

-- hälften av den del av -- hälften av den del av

utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot

fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts på bestämts på

tillgångar för vilka tillgångar för vilka

hälften av vinsten är hälften av vinsten är

undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt

enligt detta moment samt enligt detta moment och på

tillgångar som avses i

sjätte stycket b samt

-- 30 procent av den del av -- 30 procent av den del av

utdelningen som svarar mot utdelningen som svarar mot

fondens realisationsvinster fondens realisationsvinster

under det beskattningsår under det beskattningsår

för vilket utdelningen för vilket utdelningen

bestämts på bestämts på

tillgångar för vilka 30 tillgångar för vilka 30

procent av vinsten är procent av vinsten är

undantagen från skatteplikt undantagen från skatteplikt

enligt detta moment. enligt detta moment.

Vid bedömningen av -- -- -- -- i lagen om avkastningsskatt på

pensionsmedel.

3 § 2 mom. tredje stycket att lagrummet erhåller

följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 2 mom. tredje stycket

Särskilda bestämmelser Särskilda bestämmelser

om avdrag för om avdrag för

realisationsförlust finns i realisationsförlust finns i

25 § 11 mom., 26 § 10 25 § 11 mom., 26 § 10

mom., 27 § 5 och 6 mom. mom., 27 § 5 och 6 mom.

eller 29 § 2 mom. Avdrag samt 29 § 2 mom. Avdrag

för realisationsförlust för realisationsförlust

på egendom som avses i 28, på egendom som avses i 28,

30 och 31 §§ medges med 30 och 31 §§ och i fall

70 % av förlusten. som avses i 13 mom. medges med

70 % av förlusten.

övergångsbestämmelserna att dessa erhåller följande som

utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 januari 1994 och den 1 januari 1994 och

tillämpas första tillämpas första

gången vid 1995 års gången vid 1995 års

taxering om inte annat taxering om inte annat

följer av punkterna 2--5. följer av punkterna 2--8.

2. De nya bestämmelserna i 2 § 6 mom. sjunde stycket träder i

kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas första gången

vid taxering för det beskattningsår som påbörjas den tidpunkt då

bestämmelsen träder i kraft eller närmast därefter.

3. Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om

livförsäkringsföretag för beskattningsår som har påbörjats före

ikraftträdandet.

4. I fråga om

beskattningsår som

påbörjats före

ikraftträdandet gäller

för annan skattskyldig

än

livförsäkringsföretag

äldre föreskrifter

avseende utdelning respektive

vinst och förlust vid

avyttring av aktier eller

andra finansiella instrument

om skattskyldighet eller

rätt till avdrag för

förlust uppkommit före

ikraftträdandet.

4. Vid tillämpningen av de 5. Vid tillämpningen av de

nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 §

1 mom. om andelar i svenska 1 mom. om andelar i svenska

värdepappersfonder skall värdepappersfonder skall

hänsyn inte tas till hänsyn inte tas till

sammansättningen av fondens sammansättningen av fondens

förmögenhet före den förmögenhet före den

1 januari 1994. Under tiden 1 januari 1994. Under tiden

från och med den 1 januari från och med den 1 januari

till och med den 30 juni 1994 till och med den 30 juni 1994

skall i stället för skall i stället för

förmögenhetsnivån 90 förmögenhetsnivån 90

procent i momentets sjätte procent i momentets sjätte

stycke tillämpas en stycke tillämpas en

gräns på 75 procent. gräns på 75 procent.

Regeringens förslag Utskottets förslag

5. Vid tillämpningen av de 6. Vid tillämpningen av de

nya föreskrifterna i 3 § nya föreskrifterna i 3 §

1 mom. åttonde och nionde 1 mom. åttonde och nionde

styckena skall, i fråga om styckena skall, i fråga om

utdelning som lämnas under utdelning som lämnas under

år 1994, anses att fonden år 1994, anses att fonden

mottagit de vidareutdelade mottagit de vidareutdelade

inkomsterna efter inkomsterna efter

ikraftträdandet. ikraftträdandet.

7. De nya föreskrifterna om

skatteplikt i 3 § 1 mom.

tillämpas inte i fråga

om utdelning på

förlagsinsatser i ekonomisk

förening som betalats in

till föreningen före

ikraftträdandet.

8. Har aktier eller andelar

vid tillämpning av 3 §

12 mom. första stycket

värderats enligt fjärde

stycket 1 gäller vid 1995

års taxering undantaget

från skatteplikt för

utdelning i 3 § 1 mom.

tredje stycket för högst

summan av dels ett belopp som

svarar mot

statslåneräntan vid

utgången av november

året före

beskattningsåret med

tillägg av fem

procentenheter multiplicerad

med anskaffningskostnaden och

lämnade ovillkorliga

kapitaltillskott efter

uppräkning enligt fjärde

stycket 2, dels en femtedel av

det belopp som därutöver

är att anse som intäkt

av kapital. Vid utdelning av

belopp som svarar mot sparad

utdelning gäller undantaget

från skatteplikt endast en

femtedel av beloppet.

3. lag om ändring i lagen

(1993:945) om ändring i

lagen (1990:325) om

självdeklaration och

kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen

(1993:947) om ändring i

lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på

pensionsmedel.

Stockholm den 7 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors

(s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson

(fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),

Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s) och

Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32

börjar med "I sitt" och på s. 33 slutar med "på

pensionssparande" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening ligger de skatteförmåner som gäller

för pensionssparande i dag på en alltför hög nivå. Det

grundläggande pensionsskyddet i form av folkpension, ATP och

olika tjänstepensioner är väl utvecklat, och motiven för att

kraftigt gynna ett privat pensionssparande har därför

försvagats. Det finns också fördelningspolitiska synpunkter. De

gynnsamma skattereglerna utnyttjas främst av grupper med höga

inkomster, och de grupper med låga inkomster som i dag skulle

behöva en förstärkning av pensionsskyddet får inte del av

skatteförmånerna.

Det finns redan mot den angivna bakgrunden skäl att

ifrågasätta det lämpliga i att låta dessa alltför förmånliga

regler gälla för en ny sparform. Även om det är positivt med en

förbättring av konkurrensen på detta område bör en utbyggnad

kunna anstå tills klarhet vunnits om de regler som skall gälla

inom den allmänna pensioneringen och enighet kunnat nås om en

lämpligare utformning av de skatteregler som bör gälla för det

individuella pensionssparandet i stort.

Härtill kommer att det är mycket olyckligt att införa nya

sparstimulanser i det allvarliga konjunkturläge som råder. Redan

när beslutet fattades om ett individuellt pensionssparande utan

försäkringsinslag fanns det varningar för att beslutet skulle

riskera att försvåra det allvarliga läget på arbetsmarknaden

genom att bidra till att minska efterfrågan. Det anfördes också

redan då att starka statsfinansiella skäl talade mot att

genomföra nya ofinansierade sparstimulanser.

Det framgår av vad finansutskottet anför i sitt yttrande att

konjunkturläget och det statsfinansiella läget nu har försämrats

ytterligare. Enligt regeringens prognoser väntas arbetslösheten

fortsätta att öka även under år 1994. Huvudorsaken till detta

förlopp är enligt finansutskottet den plötsliga svängningen i

sparandet. Det höga sparandet och den låga privata konsumtionen

har bidragit till att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens

och näringslivets sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder

kronor.

Om detta sparande i stället skulle ha använts för att öka

efterfrågan i ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP

och möjlig tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit.

Mot denna bakgrund framstår beslutet att nu införa en ny

skattestimulerad sparform som mycket olyckligt, och utskottet

anser att beslutet nu måste upphävas. Samtidigt bör skatten på

avkastningen i dagens pensionssparande återställas till den nivå

som beslutades under skattereformen dvs. 15 %.

Med hänsyn till att det rör sig om en omfattande

lagstiftningsåtgärd bör riksdagen hos regeringen begära ett

förslag i enlighet med det anförda. Förslaget, eller ett

meddelande om förslaget, bör föreläggas riksdagen före årets

utgång.

Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella

motionsyrkandena.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

1. beträffande individuellt pensionssparande och

avkastningsskatt

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk17 och

1993/94:Fi10 yrkandena 9 och 10 hos regeringen begär ett

skyndsamt förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "tillstyrker dessa"

bort ha följande lydelse:

Dagens skatteregler gör det svårt att säkra bägge makarnas

pensionering vid en ojämn fördelning av makarnas inkomster.

Tidigare fick en make avdrag också för den andre makens premier

och detta gjorde att båda makarna kunde ha en

pensionsförsäkring. Makarna var likställda vid skilsmässa,

pensionering och arvsfall. Dagens regler innebär att kvinnan i

många fall nöjer sig med att vara förmånstagare till mannens

försäkring, vilket ger sämre trygghet eftersom

förmånstagarförordnanden vanligen kan återkallas av

försäkringstagaren.

Enligt utskottets mening måste det ses som en betydande vinst

om skattereglerna åter kan ges en utformning som gör det

praktiskt möjligt och naturligt också för den svagare parten i

ett förhållande att skaffa sig en pensionsförsäkring och på det

sättet större trygghet. Det är oftast kvinnor som befinner sig i

denna situation. En förändring av reglerna kan därför också ses

som en åtgärd för att stärka kvinnans ställning.

Utskottet anser att möjligheten att göra avdrag också för

makes pensionsförsäkring bör återinföras. Också sambor i

registrerade samboförhållanden bör ha denna möjlighet.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande avdragsrätt för makes pensionspremier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk18 yrkande 2

hos regeringen begär ett skyndsamt förslag i enlighet med vad

utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anför:

Vi har från Ny demokrati framhållit det orimliga i att de

rättigheter som är förknippade med en pensionsförsäkring övergår

till försäkringskollektivet, om försäkringstagaren inte har

efterlevande minderåriga barn eller make, och har krävt att

denna begränsning tas bort. De förslag som regeringen lagt fram

och som utskottet tillstyrkt innebär att det blir möjligt att

utbetala pensionsförmånerna även om barnen inte är minderåriga.

Detta är en förbättring, men problemet kvarstår.

Utskottet har i detta ärende framhållit att frågan bör

övervägas av regeringen. Vi utgår ifrån att regeringen nu tar

sitt förnuft till fånga och lägger fram ett förslag som innebär

att dessa begränsningar avskaffas. Vi avvaktar regeringens

ställningstagande men återkommer vid tecken på tvekan.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag ansluter mig till reservation 1.

Finansutskottets yttrande

1993/94:FiU5y

Bilaga

Vissa skattefrågor rörande livförsäkring

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett finansutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande

livförsäkring jämte motioner, såvitt propositionen och

motionerna berör finansutskottets beredningsområde.

Inledning

I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande

livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för

pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt

till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa

ändringar i det individuella pensionssparandet. I motion Sk17 av

Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att beslutet om det individuella

pensionssparandet skall upphävas.

Finansutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som har

direkt anknytning till utskottets beredningsområde och behandlar

därför endast de delar av propositionen och de motionsyrkanden

som berör det individuella pensionssparandet.

Under förutsättning av skatteutskottets medgivande överlämnar

finansutskottet med detta yttrande motion Fi10 av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) yrkandena 9 och 10.

Det individuella pensionssparandet

Bakgrund

Riksdagen beslutade under våren 1993 om en ny form för

pensionssparande, det s.k. individuella pensionssparandet (prop.

1992/93:187, bet. SkU31, rskr. 359). Den nya sparformen skall

gälla fr.o.m. år 1994. I socialdemokratiska motioner som väcktes

med anledning av propositionen yrkades avslag på förslaget.

Ärendet bereddes i riksdagen av skatteutskottet, fastän då utan

någon vägledning från finansutskottet.

När samma avslagsyrkande upprepades av Socialdemokraterna i

maj 1993 i samband med behandlingen av

kompletteringspropositionen avstyrkte skatteutskottet i ett

yttrande till finansutskottet detta motionsyrkande med

hänvisning till det då nyligen gjorda ställningstagandet.

Finansutskottet och riksdagen följde skatteutskottets förslag.

Under hösten 1993 har Socialdemokraterna i motion Fi10

yrkande 10 med anledning av proposition 1993/94:25 om

inriktningen av den ekonomiska politiken återigen yrkat att det

individuella pensionssparandet inte skall införas nästa år.

Enligt motionärerna behöver det rekordhöga sparandet inte

subventioneras ytterligare. Den ekonomiska politiken bör i

stället inriktas på att stimulera den inhemska efterfrågan.

Motionen bereds för närvarande i finansutskottet.

I proposition 1993/94:85 om vissa skattefrågor rörande

livförsäkring lämnas förslag till ändringar i skattereglerna för

pensionsförsäkringar och för beskattningen av kapital hänförligt

till bl.a. grupplivförsäkring. Som en följd härav föreslås vissa

ändringar i det individuella pensionssparandet. I samband härmed

har Socialdemokraterna i motion Sk17 återigen yrkat att beslutet

om det individuella pensionssparandet skall upphävas.

Skatteutskottet har denna gång beslutat bereda finansutskottet

tillfälle att yttra sig över förslagen i propositionen och i

motionerna.

Finansutskottets bedömning

Införandet av det individuella pensionssparandet syftar till

att skapa neutralitet mellan olika former av pensionssparande.

Sparande för pension utan försäkringsinslag görs i och med detta

neutralt jämfört med sparande i pensionsförsäkring

(P-försäkring). Den avdragsrätt som gäller för

P-försäkringspremier skall gälla även för inbetalningar i det

individuella pensionssparandet. De begränsningar som gäller

avdraget för P-försäkringspremier skall i framtiden gälla

gemensamt för P-försäkring och inbetalningar i det individuella

pensionssparandet. Spararens totala avdragsutrymme är således

oförändrat. Inkomstbeskattning sker först när pensionsbeloppen

betalas ut. Vidare beskattas avkastningen av sparkapitalet på

samma sätt som P-försäkringskapitalet, dvs. med en betydligt

lägre skattesats än den som gäller generellt för

kapitalinkomster. Reglerna för det individuella

pensionssparandet har även i övrigt utformats efter förebild av

de bestämmelser som gäller för P-försäkring. Så får t.ex.

utbetalningar av pension ske tidigast då spararen uppnått en

ålder av 55 år och under en tidsperiod av minst fem år.

I det individuella pensionssparandet kan sparandet ske i olika

former, nämligen i värdepappersfonder, enskilda värdepapper och

inlåning på konto. Det är möjligt att omplacera medlen såväl

inom sparformerna som mellan dem.

Finansutskottet anser det värdefullt att hushållen har ett

positivt långsiktigt sparande på hög nivå och att spararna har

möjlighet att spara i olika skattemässigt neutrala former. Detta

främjar konkurrensen mellan olika institut och sparformer.

Finansutskottet anser således att skatteutskottet med stöd av

vad finansutskottet här anfört och vad skatteutskottet självt

anfört (1992/93:SkU31) bör avstyrka de socialdemokratiska

yrkandena.

Finansutskottet överlämnar med detta yttrande motion Fi10

(s) yrkandena 9 (om höjning av avkastningsskatten) och 10 till

skatteutskottet för behandling tillsammans med den till

skatteutskottet remitterade motionen Sk17 (s).

Stockholm den 1 december 1993

På finansutskottets vägnar

Per-Ola Eriksson

I beslutet har deltagit: Per-Ola Eriksson (c), Göran

Persson (s), Lars Tobisson (m), Roland Sundgren (s), Lars

Leijonborg (fp), Per Olof Håkansson (s), Lisbet Calner (s), Tom

Heyman (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Stefan Attefall (kds),

Arne Kjörnsberg (s), Roland Larsson (c), Sonia Karlsson (s),

Kjell Ericsson (c) och Dan Eriksson i Stockholm (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Johan Lönnroth (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Göran Persson, Roland Sundgren, Per Olof Håkansson, Lisbet

Calner, Yvonne Sandberg-Fries, Arne Kjörnsberg och Sonia

Karlsson (alla s) anser att den del av finansutskottets

yttrande som i avsnittet Utskottets bedömning börjar med

"Införandet av" och slutar med "socialdemokratiska yrkandena"

bort ha följande lydelse:

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Den

låga efterfrågan i den svenska ekonomin och den därav följande

vikande produktionen får omedelbara och bestående konsekvenser

för sysselsättningen. Arbetslösheten väntas fortsätta att öka

även nästa år enligt regeringens prognoser. Fallande produktion,

låg sysselsättning och hög arbetslöshet leder till stora

underskott i de offentliga finanserna. Inkomsterna viker och

utgifterna ökar till följd av läget på arbetsmarknaden.

Huvudorsaken till detta förlopp är enligt utskottets mening

den plötsliga och dramatiska svängningen i sparandet. Det höga

sparandet och den låga privata konsumtionen har bidragit till

att efterfrågan fallit dramatiskt. Hushållens och näringslivets

sparandeöverskott blir i år hela 190 miljarder kronor. Om detta

sparande i stället skulle ha använts för att öka efterfrågan i

ekonomin skulle skillnaden mellan nuvarande BNP och möjlig

tillväxt ha utjämnats och arbetslösheten försvunnit.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte anledning att nu

stimulera sparandet ytterligare. Med det individuella

pensionssparandet kommer den avdragsrätt som i dag omfattar

pensionsförsäkringar även att gälla pensionssparande utan

försäkringsinslag. Man kan utgå från att sparandet i värdepapper

och inlåning på konton kommer att öka ytterligare genom att ett

individuellt pensionssparande införs. Dessutom är risken stor

att man får en överströmning av sparande från opremierat

sparande till subventionerat pensionssparande. De negativa

statsfinansiella effekterna härav kan bli betydande. Utskottet

anser således i likhet med vad som anförs i motionerna Fi10 (s)

och Sk17 (s) att beslutet att införa det individuella

pensionssparandet år 1994 bör upphävas.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Johan Lönnroth (v) anför:

Jag instämmer i vad som anförts i den av Socialdemokraterna

avlämnade avvikande meningen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 31

Yttrande 31

Utskottet 31

Ställningstagande 31

Lagförslagen 34

Hemställan 34

Reservationer 39

1. Individuellt pensionssparande och avkastningsskatt

(mom. 1, s) 39

2. Avdragsrätt för makes pensionspremier (mom. 3,

nyd) 40

Särskilt yttrande 41

Annan förmånstagare än make och barn (mom. 2, nyd) 41

Meningsyttring av suppleant (v) 41

Bilaga: Finansutskottets yttrande 42

Inledning 42

Det individuella pensionssparandet 42

Bakgrund 42

Finansutskottets bedömning 43

Avvikande mening (s) 44

Meningsyttring av suppleant (v) 45