Bet. 1993/94:SkU17

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU17

Vissa fastighetsskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

SkU17

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet de förslag som regeringen

har lagt fram i propositionen om vissa fastighetsskattefrågor

m.m. och de motioner som väckts med anledning av förslagen.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Vid betänkandet har fogats fem reservationer, ett särskilt

yttrande samt en meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.

I propositionen föreslås att fastighetsskatten på bostäder i

hyreshusenheter sänks från 2,5 % till 1,5 % av

taxeringsvärdet.

Vidare föreslås att fastighetsskatten på en hyreshusenhet med

byggnad som innehåller bostäder, efter ansökan av den

skattskyldige, skall reduceras om det taxeringsvärde som utgör

underlag för fastighetsskatten har höjts till följd av en om-

eller tillbyggnad.

Slutligen föreslås också rätt till avdrag för reparations- och

underhållskostnader hänförliga till större mangårdsbyggnad på

lantbruksenhet genom att sådan privatbostadsfastighet efter

särskild framställan räknas som näringsfastighet.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 och

tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Lagförslagen

Det förslag om en ändring i 46 § 1 mom. kommunalskattelagen

(1928:370) som läggs fram i den nu aktuella propositionen bör

samordnas med de förslag om ändringar i samma lagrum som läggs

fram i proposition 1993/94:50 om fortsatt reformering av

företagsbeskattningen och behandlas därför i skatteutskottets

betänkande 1993/94:SkU15.

Med de ändringar som föranleds av det anförda har lagförslagen

följande lydelse.

2.1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 5 § kommunalskattelagen (1928:370)

skall ha följande lydelse.

STÅENDE TEXT se prop. s. 4-9

Motionerna

1993/94:Sk27 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar att tillägget till 5 § kommunalskattelagen

skall ges den utformning som anförts i motionen.

1993/94:Sk28 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den bristande kostnadsneutraliteten

mellan yngre och äldre årgångar av lägenheter i

flerfamiljshus,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge ägarna av

större mangårdsbyggnader en möjlighet att beskatta dessa

byggnader i inkomstslaget näringsverksamhet, som därigenom

erhåller avdragsrätt för bl.a. reparations- och

underhållskostnader på dessa byggnader.

1993/94:Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl

av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser

för företag med brutet räkenskapsår.

1993/94:Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en översyn av skattereglerna även

för kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer vid

sidan av slott, herresäten och större mangårdsbyggnader.

1993/94:Sk31 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl. (nyd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en frysning av taxeringsvärdena i

avvaktan på att dessa kan sänkas,

2. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen

anförts om att värderingsenheten delas in i två enheter, en

för påbyggnaden och en för ursprunglig fastighet, och att

påbyggnaden påförs fastighetsskatt i enlighet med annan

nyproduktion medan ursprungliga värderingsenheten beskattas

efter befintliga regler.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:BoU3y) fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Sänkt fastighetsskatt för hyreshus

I propositionen föreslår regeringen att fastighetsskatten för

bostäder i hyreshus sänks från 2,5 % till den nivå som gäller

för villor, dvs. 1,5 %. Taxeringsvärdet per kvadratmeter i

villor ligger i dag betydligt högre än i hyreshus, och det är

detta förhållande som är anledningen till att skattesatserna

skiljer sig åt. 1994 års allmänna fastighetstaxering väntas

leda till en bättre överensstämmelse på denna punkt och det

finns därför anledning att nu sänka fastighetsskatten till

samma nivå som gäller för villor. Härigenom upprätthålls också

fortsättningsvis principen om skattemässig neutralitet mellan

olika boendeformer.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot

detta förslag, utan tillstyrker propositionen i denna del.

Fastighetsbeskattningens utformning

I propositionen tar regeringen upp frågan om kommande

förändringar i fastighetsbeskattningen. Regeringen har i

december 1992 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att

utreda frågan om beskattning av fastigheter (dir. 1992:111).

Huvuduppgiften för utredningen är att på ett grundläggande

sätt analysera och beskriva de principiella utgångspunkter som

bör gälla för beskattningen av fastigheter och att med ledning

av dessa överväganden redovisa vilka förändringar i den

nuvarande beskattningen som bör företas. Utredningen skall

utgå från de i skattereformen bärande tankegångarna om neutral

och likformig beskattning och behandla samtliga typer av

fastigheter. Utredningen behandlar bl.a. frågan om ett system

med kontinuerlig omräkning av taxeringsvärdena, s.k. rullande

fastighetstaxering. Enligt propositionen har regeringen för

avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om rullande

fastighetstaxering från år 1995.

I motion Sk28 yrkande 1 av Lars Hedfors m.fl. (s) anför

motionärerna att riksdagens beslut att minska räntebidragen

med 3 miljarder kronor under 1994--1996 ensidigt drabbar yngre

hyreshus, och motionärerna begär ett tillkännagivande om att

perioden med skattefrihet bör förlängas för dessa hus.

I motion Sk31 yrkande 1 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl.

(nyd) anför motionärerna att fastighetsskatten bör avvecklas

på sikt. Fram till och med år 1998 bör dock fastighetsskatten

enligt motionärerna kunna höjas med motsvarande 1 miljard

kronor på villor, fritidshus och lantbruk under förutsättning

att mesta möjliga neutralitet erhålls. De begär ett

tillkännagivande med detta innehåll.

Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta med

ställningstaganden till frågor som dessa tills resultatet

föreligger av det arbete som bedrivs inom

Fastighetsskatteutredningen. Utskottet avstyrker

motionsyrkandena.

I motion Sk29 av Sören Lekberg m.fl. (s) anförs att reglerna

om fastighetsskatt leder till orättvisor för företagare med

brutet räkenskapsår vid ändrade taxeringsvärden och

ändringar av skattesatsen. De begär ett tillkännagivande om

att såväl underlaget som skattesatsen bör proportioneras vid

brutet räkenskapsår.

I sitt yttrande anför bostadsutskottet att starka skäl talar

för en förändring i enlighet med vad motionärerna föreslår.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer

Fastighetsskatteutredningen att överväga hur uttaget av

fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår bör vara

utformat. Enligt utskottets mening bör resultatet av

Fastighetsskatteutredningens arbete med denna fråga nu

avvaktas. Någon åtgärd från riksdagens sida är inte påkallad,

och utskottet avstyrker därför motionen.

Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad av hyreshus

Riksdagen har under våren begärt att regeringen lägger fram

ett förslag som innebär att skattebefrielsen för nybyggda hus

kompletteras med en motsvarande skattebefrielse vid om- och

tillbyggnad (1992/93:SkU33).

I propositionen lägger regeringen fram det begärda förslaget.

När en om- eller tillbyggnad av ett hyreshus har föranlett en

höjning av husets taxeringsvärde skall en särskild

reduceringsfaktor beräknas. Denna motsvarar skillnaden mellan

det åsatta taxeringsvärdet och det taxeringsvärde som skulle

ha bestämts om om- eller tillbyggnaden inte hade genomförts.

Vid beräkningen av fastighetsskatt skall taxeringsvärdet

minskas med hela reduceringsfaktorn under de första fem åren

och med halva reduceringsfaktorn under de följande fem åren.

Av praktiska skäl har vissa begränsningar måst införas. En

förutsättning för reduktionen är därför att kostnaderna för

om- eller tillbyggnaden har uppgått till minst 100 000 kr och

att taxeringsvärdet har höjts med minst 20 % i förhållande

till närmast föregående taxering. Bestämmelserna tillämpas på

kostnader som nedlagts efter utgången av år 1992.

I motion Sk31 yrkande 2 av Dan Eriksson i Stockholm m.fl.

(nyd) föreslår motionärerna en annan teknisk utformning som

syftar till att göra det möjligt att ackumulera om- och

tillbyggnader tills den sammanlagda höjningen av

taxeringsvärdet överstiger 20 %.

Enligt utskottets bedömning innebär den föreslagna lösningen

en rimlig avvägning mellan behovet att snabbt få till stånd

skatteregler som inte diskriminerar om- och tillbyggnadsarbete

och kravet på praktiska och hanterbara skatteregler. En mindre

justering av lagtexten bör dock genomföras i syfte att undvika

tolkningsproblem när det gäller samordningen med övriga regler

om skattebefrielse. Med denna justering tillstyrker utskottet

regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Mangårdsbyggnader på lantbruk

I propositionen föreslår regeringen att det införs en

möjlighet för ägare av större kulturhistoriskt intressanta

mangårdsbyggnader på lantbruk att redovisa dessa i

jordbruksnäringen. Härigenom blir det möjligt för ägaren att

dra av kostnader för underhåll och reparation. Förslaget

gäller mangårdsbyggnader som har ett nybyggnadsår före år 1930

och en yta om minst 400 kvadratmeter. Någon möjlighet till

kvittning av ett underskott i en sådan fastighet mot inkomst

av tjänst skall inte föreligga. Förslaget berör cirka 600

fastigheter och skattebortfallet beräknas till högst 15

miljoner kr.

I motion Sk28 yrkande 2 av Lars Hedfors m.fl. (s) motsätter

sig motionärerna förslaget eftersom det enligt motionärerna i

praktiken innebär att avdrag medges för privata

levnadskostnader och dessutom öppnar möjligheter till

skatteplanering.

I motion Sk27 av Charlotte Branting (fp) föreslås att kravet

på visst nybyggnadsår ersätts med en hänvisning till plan- och

bygglagens bestämmelser om byggnader av kulturhistoriskt

värde. Härigenom uppnås enligt motionären att ytkravet kan

sänkas från 400 till 350 kvadratmeter.

I motion Sk30 av Stina Gustavsson och Birger Andersson (båda

c) begärs ett tillkännagivande om att en översyn bör

genomföras i syfte att underlätta förvaltningen också av andra

värdefulla byggnader på lantbruk än slott och herresäten.

I sitt yttrande har bostadsutskottet anslutit sig till det

förslag som läggs fram i propositionen. Med hänsyn till att

det är fråga om en schablonartad avgränsning, och då det på

landsbygden kan finnas såväl andra mangårdsbyggnader som

övriga byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av

avdragsrätten finns det enligt bostadsutskottets mening

anledning att överväga behovet av att utsträcka avdragsrätten

till att avse också dessa byggnader. Det bör enligt

bostadsutskottet ankomma på regeringen att överväga i vilken

utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan

behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de

aktuella byggnaderna skall uppnås. Bostadsutskottet föreslår

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Enligt skatteutskottets mening har Utredningen om

förvaltningen av vissa kulturmiljöer i sitt betänkande Att

förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) visat att slotts- och

herrgårdsmiljöerna i stor utsträckning är hotade och att ett

av de främsta hoten mot bevarandet av dessa miljöer är de

förändringar som har skett i samband med skattereformen. Det

är den schabloniserade beskattningen som ger upphov till

problem i dessa fall, och det finns därför enligt utskottets

mening skäl att medge en återgång till den beskattning som

gällde före skattereformen. Avgränsningen sker genom en enkel

och tydlig regel, och utskottet ser inte heller i övrigt någon

anledning till erinran mot förslaget.

Även om förslaget är ändamålsenligt utformat och syftet att

förbättra förutsättningarna för bevarandet av dessa miljöer

kommer att tillgodoses finns det enligt utskottets mening skäl

att överväga ytterligare förändringar på detta område.

Bostadsutskottet har i sitt yttrande pekat på att det kan

finnas andra byggnader som bör omfattas av avdragsrätten, och

skatteutskottet instämmer i vad bostadsutskottet anfört om

behovet av fortsatta överväganden. En alternativ lösning på

problemet med schablonbeskattningen av stora mangårdsbyggnader

är, enligt vad som anförs i propositionen, att genomföra en

mer generell förändring av skattereglerna för

mangårdsbyggnader på lantbruk. En sådan lösning skulle också

ha fördelar ur kulturpolitisk synpunkt genom att bevarandet

underlättas även av andra kulturpolitiskt värdefulla miljöer

inom jordbruket än de av slotts- och herrgårdskaraktär.

Skatteutskottet anser att det är angeläget att de nu berörda

frågorna prövas av regeringen. Det framgår av propositionen

att regeringen är av samma mening. Någon särskild åtgärd från

riksdagens sida behövs därför inte.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och

avstyrker motionerna i den mån de inte är tillgodosedda genom

vad utskottet anfört.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande sänkt fastighetsskatt för hyreshus

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

2. beträffande fastighetsbeskattningens utformning

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk28 yrkande 1 och

1993/94:Sk31 yrkande 1,

res. 1 (s)

res. 2 (nyd)

3. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk29,

res. 3 (s)

4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och

tillbyggnad

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 2

bifaller propositionen i denna del,

res. 4 (nyd)

5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbruk

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:Sk27,

1993/94:Sk28 yrkande 2 och 1993/94:Sk30 bifaller

propositionen i denna del,

res. 5 (s) - delvis

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och

hemställt antar de inledningsvis redovisade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt, med den ändringen att 4 § sista stycket

erhåller följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

När en reduceringsfaktor När en reduceringsfaktor

har bestämts skall skatt har bestämts skall skatt

enligt 3 § första enligt 3 § första

stycket b beräknas på stycket b beräknas på

taxeringsvärdet som där taxeringsvärdet som där

avses minskat med avses minskat med

reduceringsfaktorn under de reduceringsfaktorn under de

första fem åren som det första fem åren som det

höjda taxeringsvärdet höjda taxeringsvärdet

ligger till grund för ligger till grund för

fastighetsskatten och minskat fastighetsskatten och minskat

med halva reduceringsfaktorn med halva reduceringsfaktorn

de därpå följande fem de därpå följande fem

åren. Har byggnaden efter åren. Har omständighet

det att en reduceringsfaktor inträffat som gör att 3

bestämts åsatts § andra stycket är

sådant värdeår att 3 tillämpligt skall vid

§ andra stycket är beräkningen av

tillämpligt skall vid fastighetsskatten hänsyn

beräkningen av inte tas till

fastighetsskatten hänsyn reduceringsfaktor som

inte tas till tidigare bestämts före det att 3

bestämd reduceringsfaktor. § andra stycket blev

tillämpligt.

res. 5 (s) - delvis

Stockholm den 7 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita

Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds),

Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m),

Sverre Palm (s) och Karl Hagström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus

som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en

justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen

förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från

2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare

åtgärder för vissa årgångar.

De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har

i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet.

Ett slående exempel på detta är den nedskärning av

räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor under åren

1994--1996 som regeringen föreslagit och riksdagen nyligen

fattat beslut om. Vad som nu erfordras är därför inte åtgärder

som ytterligare drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan

åtgärder som medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika

årgångar. Mot denna bakgrund är det enligt skatteutskottets

mening önskvärt att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra

till en sådan utjämning. Erfarenheterna från den hittills

genomförda provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer

att kvarstå betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre

och äldre hus även efter den nu föreslagna sänkningen av

fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder,

trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre

skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.

Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets

mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de

årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av

räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28. Det bör

ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som

erfordras för att råda bot på den bristande

kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av

lägenheter i flerbostadshus.

Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 yrkande 1 anfört

om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna. Motion Sk31 yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 och

med avslag på motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Fastighetsbeskattningens utformning (mom. 2)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar

med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

De negativa effekterna av fastighetsskatten är i dag väl

kända. Beskattningen av fastighetsbeståndet bidrar till att

hålla uppe hyrorna och försvåra en rationell och ekonomiskt

sund fastighetsförvaltning. På sikt bör därför

fastighetsskatten helt tas bort. Den av regeringen föreslagna

sänkningen av fastighetsskatten är därför ett steg i rätt

riktning. Det är dock bara ett första steg som måste följas av

ytterligare åtgärder i avvaktan på att fastighetsskatten kan

avvecklas.

Som ett led i den fortsatta avvecklingen av fastighetsskatten

bör riksdagen redan nu besluta att det aviserade systemet med

s.k. rullande fastighetstaxering inte skall införas. I

enlighet med förslaget i motion Sk31 bör taxeringsvärdena i

stället frysas i avvaktan på att de kan sänkas. Vad utskottet

nu med anledning av motionens yrkande 1 anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

2. beträffande fastighetsbeskattningens utformningatt

riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk31 yrkande 1 och

med avslag på motion 1993/94:Sk28 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Brutet räkenskapsår (mom. 3)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt vad" och slutar med "därför motionen" bort

ha följande lydelse:

Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder

som erfordras för att en proportionering av fastighetsskatten

skall kunna tillämpas redan fr.o.m. beskattningsåret 1994. Vad

utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Sk29

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

3. beträffande proportionering av fastighetsskattenatt

riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk29 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Reducerad fastighetsskatt vid om- och tillbyggnad (mom. 4)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Med den utformning fastighetsbeskattningen har i dag

omöjliggörs i många fall välmotiverade om- och tillbyggnader

av bostadshus. Starka skäl talar sålunda för att dessa hinder

bör undanröjas -- detta i avvaktan på att fastighetsskatten

kan avvecklas helt. Även enligt skatteutskottets mening bör

sålunda fastighetsskatten reduceras vid om- och tillbyggnader

i enlighet med vad regeringen har föreslagit.

Den av regeringen föreslagna metoden för reducering av

fastighetsskatten i om- och tillbyggnadsfallen innebär bl.a.

att mindre och successiva ombyggnader i många fall inte kommer

att få den eftersträvade skattelättnaden. Detta är enligt

utskottets mening en brist i förslaget, och regeringen bör

snarast återkomma med ett förslag till komplettering som

åtgärdar detta problem.

Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande

lydelse:

4. beträffande reducerad fastighetsskatt vid om- och

tillbyggnadatt riksdagen med anledning av motion

1993/94:Sk31 yrkande 2 bifaller propositionen i denna del och

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5 och 6)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11

börjar med "Enligt skatteutskottets" och på s. 12 slutar med

"utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Det finns enligt skatteutskottets mening all anledning att

värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt

värde. Som framhålls i propositionen medverkar också

statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att

bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader

i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser

kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att

trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har

kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att

åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda

syfte.

Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större

mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets

mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De

kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade

att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem

som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion

Sk28 torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli en

skattesubvention till privata levnadskostnader. Konstruktionen

av avdraget är dessutom sådan att den sätter väsentliga delar

av skattereformen ur spel samtidigt som utrymme lämnas för

ökad skatteplanering.

De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot

den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre

grad de i motionerna Sk27 och Sk30 framförda förslagen. De

kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll.

I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge ett

generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad på

en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka

skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte

acceptabelt.

Med bifall till förslaget i motion Sk28 yrkande 2 avstyrker

utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för vissa

reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27 och Sk30.

dels att moment 5 och moment 6 i motsvarande del i

utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande mangårdsbyggnader på lantbrukatt

riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk28 yrkande 2 och

med avslag på motionerna 1993/94:Sk27 och 1993/94:Sk30 avslår

propositionen i denna del,

6. beträffande lagförslagen såvitt avser mangårdsbyggnader

på lantbrukatt riksdagen till följd av vad utskottet ovan

anfört och hemställt avslår det i propositionen redovisade

förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370).

Särskilt yttrande

Mangårdsbyggnader på lantbruk (mom. 5)

Peter Kling (nyd) anför:

Skattereformens schablonbeskattning av bostäder på landet har

gjort att det i dag knappast är möjligt för en lantbrukare att

sörja för ett tillfredsställande underhåll av sin bostad. Vi

har påtalat detta missförhållande och har framhållit att de

tidigare reglerna bör återinföras, åtminstone i fråga om

kulturbyggnader. Vi ser med tillfredsställelse att regeringen

nu lägger ett sådant förslag.

Enligt vår mening bör schablonbeskattningen av bostäder på

lantbruk slopas helt. I bostadsutskottets yttrande framhålls

att det finns anledning att överväga behovet att utsträcka

avdragsrätten för att syftet att bevara kulturhistoriskt

värdefulla byggnader skall nås. Som framhålls i propositionen

skulle en mer generell ändring av reglerna lösa detta problem

och dessutom innebära att man kommer till rätta med de övriga

problem som schablonbeskattningen av mangårdsbyggnader vållar.

Vi kan ansluta oss till utskottets uttalande att det är

angeläget att regeringen nu prövar dessa frågor.

Vi förutsätter att regeringens överväganden ger resultat i

form av ett förslag som kan behandlas av riksdagen under våren

1994 och har därför inte något yrkande i denna del.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Jag ansluter mig till de reservationer som avgivits av

utskottets socialdemokratiska ledamöter.

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU3y

Bilaga

Vissa fastighetsskattefrågor

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 11 november 1993 beslutat att bereda

bostadsutskottet tillfälle att senast den 30 november 1993

avge yttrande över proposition 1993/94:91 Vissa

fastighetsskattefrågor m.m. jämte motioner.

Bostadsutskottet överväger förslagen främst ur bostadspolitisk

synvinkel.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1993/94:91 att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.

I fråga om fastighetsskatten innebär förslaget i korthet

följande:

Fastighetsskatten för bostäder i hyreshusenheter

sänks från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet.

Vid om- och tillbyggnader skall fastighetsskatten, efter

ansökan av den skattskyldige, reduceras om byggnadsåtgärderna

leder till att underlaget för skatten höjs. En förutsättning

är dock att kostnaderna för om- eller tillbyggnaden uppgår

till minst 100 000 kr och att taxeringsvärdet har höjts med

minst 20 % i förhållande till närmast föregående taxering. I

dessa fall skall fastighetsskatten beräknas på ett underlag

minskat med en reduceringsfaktor. Denna reduceringsfaktor

skall motsvara den del av höjningen av taxeringsvärdet som

beror på om- eller tillbyggnaden. Under de fem första åren

skall fastighetsskatteunderlaget minskas med hela

reduceringsfaktorn och under de därpå följande fem åren med

halva faktorn.

Den föreslagna ändringen i kommunalskattelagen innebär

följande:

Ägare av större mangårdsbyggnader på lantbruksenheter ges

möjlighet att få dessa beskattade i inkomstslaget

näringsverksamhet. Härigenom kan avdrag erhållas för bl.a.

kostnader för reparation och underhåll av byggnaderna. En

förutsättning är att huset är byggt före 1930 och att det har

en storlek på minst 400 kvm.

De framlagda lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari

1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

Motionerna

Frågor avseende fastighetsskatten tas upp i de med

anledning av propositionen väckta motionerna 1993/94:Sk28 (s)

yrkande 1, 1993/94:Sk29 (s) samt 1993/94:Sk31 (nyd).

I motion Sk28 (s) yrkande 1 begärs ett riksdagens

tillkännagivande om den bristande kostnadsneutraliteten mellan

yngre och äldre årgångar av lägenheter i flerbostadshus. Som

en följd av den beslutade minskningen av räntebidragen

kvarstår det, enligt motionärerna, även efter en sänkning av

fastighetsskatten betydande skillnader mellan yngre och äldre

hus. Det innebär att yngre årgångar av bostäder, trots stora

skatterabatter, belastas av ett högre skatteuttag per

kvadratmeter jämfört med äldre hus. Det finns enligt

motionärerna därför skäl att förlänga perioden av skattefrihet

för de årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen

av räntebidragen.

För fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer de

höjningar av taxeringsvärdet som blir följden av 1994 års

fastighetstaxering att tillämpas även för del av 1993. Dessa

konsekvenser vid brutet räkenskapsår är enligt motion Sk29 (s)

inte tillfredsställande ur likställighets- och

neutralitetssynpunkt. Med hänvisning härtill föreslås att en

proportionering efter kalenderår skall ske såväl av underlaget

för fastighetsskatten som av tillämpade skattesatser.

Den föreslagna sänkningen av fastighetsskatten från 2,5 % till

1,5 % är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt motionärerna bör

däremot inte det system med s.k. rullande fastighetstaxering

som aviseras genomföras. I stället bör taxeringsvärdena

frysas i avvaktan på att de kan sänkas -- yrkande 1. I

enlighet med tidigare riksdagsbeslut (1992/93:FiU30) kan dock

en ökning av skatten t.o.m. 1998 på totalt 1 miljard kronor

för småhus, fritidshus och lantbruksfastigheter accepteras om

den läggs ut neutralt.

Även förslaget om en reducering av taxeringsvärdet vid vissa

om- och tillbyggnader är enligt motion Sk31 (nyd) bra. Enligt

motionens yrkande 2 bör dock skattesänkningen åstadkommas

genom att värderingsenheten delas in i två enheter, en för

ursprunglig fastighet och en för påbyggnaden, och där

påbyggnaden sedan beskattas som nyproduktion och ursprunglig

del efter befintliga regler.

Förslaget till ändring i kommunalskattelagen behandlas i

motionerna 1993/94:Sk27 (fp), 1993/94:Sk28 (s) yrkande 2 samt

1993/94:Sk30 (c).

Den föreslagna avdragsrätten för reparationer m.m. på vissa

jordbruksfastigheter innebär enligt motion Sk28 (s) att

skattesubventioner i praktiken kommer att utgå till privata

levnadskostnader. Enligt motionärerna ger förslaget dessutom

utrymme för ökad skatteplanering. Med hänvisning härtill

föreslås att förslaget i denna del skall avslås -- yrkande 2.

Det är enligt motion Sk27 (fp) glädjande att regeringen nu

lägger fram ett förslag om avdragsrätt för reparations- och

underhållskostnader hänförliga till vissa byggnader på

lantbruksenhet. Enligt motionen skulle dock syftet med

förslaget bättre uppnås genom något annorlunda rekvisit för

avdragsrätten än dem som regeringen föreslagit. Med hänvisning

härtill föreslås att avdragsrätten skall omfatta

mangårdsbyggnader som har ett belagt kulturhistoriskt värde,

dvs. byggnaden skall vara av sådan art att bestämmelserna i 3

kap. 12 § plan- och bygglagen är tillämpliga. Desssutom

föreslås att ytgränsen för avdrag skall sänkas från av

regeringen föreslagna 400 kvadratmeter till 350 kvadratmeter.

Det är enligt motion Sk30 (c) synnerligen angeläget att

överväganden omgående görs för att underlätta förvaltningen av

värdefulla byggnader vid jordbruksfastigheter -- detta även

vid sidan om slott och stora mangårdsbyggnader. För att inte

vårt kulturarv vad gäller värdefulla kulturbyggnader och

kulturmiljöer på landsbygden skall utplånas i takt med de nu

snabba förändringarna inom jordbruket förordas att en översyn

av skattereglerna skall göras även för mangårdsbyggnader som

inte omfattas av regeringens förslag.

Utskottet

Fastighetsskatt

Som anförs i propositionen skulle en oförändrad

fastighetsskattesats för hyreshus vid den förutsedda höjningen

av taxeringsvärdena leda till ett skatteuttag som per

kvadratmeter bostadsyta är betydligt högre för hyreshus än för

småhus. Dessutom skulle en oförändrad fastighetsskattesats

leda till kraftigt ökade boendekostnader för boende i hyreshus

och en omotiverad snedfördelning i kostnaderna mellan olika

boendeformer. Till detta kommer effekterna av

skattehöjningarna på den fortfarande instabila

fastighetsmarknaden. Övervägande skäl talar sålunda för att

fastighetsskatten bör justeras för att motverka de effekter

som skulle följa av ett ökat skatteuttag av den omfattning som

1994 års fastighetstaxering annars skulle leda till. Inte

minst gäller detta med avseende på konsekvenserna för de

boende i form av ökade boendekostnader. Även enligt

bostadsutskottets mening bör således fastighetsskatten sänkas

från 2,5 % till 1,5 % av taxeringsvärdet i enlighet med

regeringens förslag.

Regeringens förslag tillstyrks även i vad avser reduceringen

av fastighetsskatten vid vissa om- och tillbyggnader. Även

enligt utskottet bör sålunda den av regeringen förordade

metoden för att reducera fastighetsskatten i de aktuella

fallen väljas.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet det

framlagda förslaget till ändring i lagen om statlig

fastighetsskatt. Motion Sk31 (nyd) yrkande 2 avstyrks. Syftet

med förslaget i motionen får anses tillgodosett genom

förslaget i propositionen.

Frågan om fastighetsbeskattningen utreds på uppdrag av

regeringen av fastighetsbeskattningsutredningen. Det framtida

uttaget av fastighetsskatt liksom fastighetsbeskattningens

utformning i ett något längre perspektiv bör enligt

bostadsutskottets mening övervägas när resultatet av det

pågående utredningsarbetet föreligger.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda

förslaget i motion Sk31 (nyd), yrkande 1, om en frysning av

taxeringsvärdena för fastigheter liksom förslaget i motion

Sk28 (s), yrkande 1, om att ytterligare årgångar av hus nu

skall befrias från fastighetsskatt.

När det gäller den i motion Sk29 (s) aktualiserade frågan om

proportionering av fastighetsskatten för bostadsföretag med

brutet räkenskapsår vill utskottet anföra följande. Det finns

enligt utskottets mening starka skäl som talar för att såväl

underlaget för uttag av fastighetsskatt som skattesats bör

proportioneras för bostadsföretag med brutet räkenskapsår.

Genom ett sådant förfarande kommer uttaget av fastighetsskatt

att grundas på samma principer för alla bostadsföretag för ett

och samma beskattningsår.

Enligt vad utskottet har erfarit kommer

Fastighetsbeskattningsutredningen att överväga hur uttaget av

fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall

utformas. Vad i motion Sk29 (s) förordats torde därmed komma

att tillgodoses utan någon ytterligare åtgärd från riksdagens

sida.

Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.

Till grund för förslaget om avdragsrätt för reparation och

underhåll av vissa mangårdsbyggnader ligger främst

kulturpolitiska överväganden, dvs. frågor som det i första

hand ankommer på kulturutskottet att bereda. Förslaget har

dock en sådan knytning till planering och byggande att

bostadsutskottet valt att också ta upp detta förslag.

Genom skattereformen har beskattningen av mangårdsbyggnader på

s.k. lantbruksenheter förändrats. Ändringen innebär att

byggnaden normalt sett betraktas som privatbostadsfastighet om

den är inrättad som bostad för en eller två familjer. Den

beskattas därmed också enligt de regler som gäller för övriga

egnahem. Det innebär bl.a. att den tidigare avdragsmöjligheten

för reparations- och underhållskostnader inte längre

föreligger. Som framhålls i propositionen är det mot bakgrund

härav uppenbart att de nuvarande reglerna försvårar

möjligheterna att bevara kulturhistoriskt intressanta miljöer

på lantbruksenheter. Det är enligt utskottets mening därför

viktigt att vidta åtgärder som motverkar de effekter som de

ändrade skattereglerna medfört. Även enligt bostadsutskottets

mening bör sålunda en avdragsrätt för reparations- och

underhållskostnader i de nu aktuella fallen införas.

Den förordade avdragsrätten måste naturligtvis ges en sådan

utformning att den fyller sitt avsedda syfte -- att underlätta

att kulturhistoriskt intressanta miljöer bevaras. Samtidigt

bör det enligt utskottets mening vara en strävan att göra

reglerna så enkla som möjligt med hänsyn dels till den

enskilde fastighetsägaren, dels till kravet på att inte

ytterligare komplicera skattesystemet. Det av regeringen

framförda förslaget får enligt utskottets mening anses väl

svara mot kravet på enkelhet vid skattehanteringen. De

aktuella byggnaderna har avgränsats på ett schablonartat sätt.

Förslaget torde även få sin avsedda effekt i den meningen att

det kommer att underlätta bevarandet av de mangårdsbyggnader

som omfattas av rätten till avdrag. Däremot kan det på

landsbygden finnas såväl andra mangårdsbyggnader som övriga

byggnader som är av sådant värde att de bör omfattas av den

förordade avdragsrätten. Det finns enligt utskottets mening

därför anledning att överväga behovet av att utsträcka

avdragsrätten till att avse också dessa byggnader. Det bör

sålunda ankomma på regeringen att överväga i vilken

utsträckning de uppsatta kriterierna för avdragsrätt kan

behöva ändras eller kompletteras för att syftet att bevara de

nu aktuella byggnaderna skall uppnås.

Vad utskottet med anledning av motionerna Sk27 (fp) och Sk30

(c) anfört om ytterligare överväganden m.m. bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Det finns enligt

utskottets mening emellertid inte skäl att fördröja en

förändring av skattereglerna som leder till att sätta i stånd

och bevara sådana kulturhus som behandlas i propositionen.

Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill regeringens

förslag till ändring i kommunalskattelagen. Motion Sk28 (s)

yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget avstyrks.

Stockholm den 30 november 1993

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist

(s), Bertil Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager

(fp), Lennart Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg

(m), Rune Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Britta Sundin

(s), Birger Andersson (c), Marianne Carlström (s) och Inga

Berggren (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Fastighetsbeskattningens utformning

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Fastighetsskatt börjar med "Frågan om" och slutar med

"från fastighetsskatt" bort ha följande lydelse:

Den ökning av taxeringsvärdena för hyres- och bostadsrättshus

som kan förväntas vid 1994 års fastighetstaxering gör en

justering av fastighetsskatten nödvändig. Den av regeringen

förordade generella sänkningen av fastighetsskattesatsen från

2,5 % till 1,5 % måste dock kompletteras med ytterligare

åtgärder för vissa årgångar.

De bostadspolitiska åtgärder som vidtagits under senare år har

i mycket stor utsträckning drabbat det yngre bostadsbeståndet.

Ett slående exempel på detta är den nedskärning av

räntebidragen med ytterligare 3 miljarder kronor som

bostadsutskottets borgerliga majoritet ställt sig bakom. Vad

som nu erfordras är därför inte åtgärder som ytterligare

drabbar de senaste årgångarna av bostäder utan åtgärder som

medverkar till en kostnadsutjämning mellan olika årgångar. Mot

denna bakgrund är det enligt bostadsutskottets mening önskvärt

att sänkningen av fastighetsskatten kan bidra till en sådan

utjämning. Erfarenheterna från den hittills genomförda

provtaxeringen ger dock vid handen att det kommer att kvarstå

betydande skillnader i skatteuttaget mellan yngre och äldre

hus även efter den nu föreslagna sänkningen av

fastighetsskatten. Det innebär att yngre årgångar av bostäder,

trots stora skatterabatter, kommer att belastas av ett högre

skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre hus.

Mot bakgrund av det nu anförda finns det enligt utskottets

mening skäl att förlänga perioden av skattefrihet för de

årgångar som främst drabbas av den extra nedtrappningen av

räntebidragen i enlighet med förslaget i motion Sk28 (s). Det

bör ankomma på regeringen att göra de närmare överväganden som

erfordras för att råda bot på den bristande

kostnadsneutraliteten mellan yngre och äldre årgångar av

lägenheter i flerbostadshus.

Vad utskottet nu med anledning av motion Sk28 (s) yrkande 1

anfört om kostnadsneutralitet i boendet bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motion Sk31 (nyd) yrkande 1

avstyrks.

2. Proportionering av fastighetsskatten

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Fastighetsskatten börjar med "Enligt vad" och slutar

med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de åtgärder

som erfordras för att den förordade proportioneringen av

fastighetsskatten skall kunna tillämpas redan fr.o.m.

beskattningsåret 1994. Vad utskottet med anledning av motion

Sk29 (s) nu anfört bör riksdagen därför som sin mening ge

regeringen till känna.

3. Avdragsrätt för vissa reparationer m.m.

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Avdragsrätt för vissa reparationer m.m. börjar med

"Till grund" och slutar med "regeringsförslaget avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Det finns enligt bostadsutskottets mening all anledning att

värna om de byggnader i vårt land som har ett kulturhistoriskt

värde. Som framhålls i propositionen medverkar också

statsmakterna på många sätt till att göra det möjligt att

bevara sådana byggnader. Det sker bl.a. genom skattelättnader

i vissa fall liksom genom direkta bidrag. Trots dessa insatser

kan det föreligga ett behov av ytterligare åtgärder för att

trygga såväl enskilda byggnader som byggnadsmiljöer som har

kulturhistoriskt värde. En förutsättning är givetvis att

åtgärderna ges en sådan utformning att de når sitt avsedda

syfte.

Den av regeringen förordade avdragsrätten för vissa större

mangårdsbyggnader m.m. på landsbygden fyller enligt utskottets

mening inte kraven på ett kulturhistoriskt motiverat stöd. De

kriterier som grundar rätten till avdrag är så schablonartade

att de närmast är att betrakta som ett allmänt stöd till dem

som bor i ett hus som svarar mot dem. Som framhålls i motion

Sk28 (s) torde avdragsrätten i praktiken närmast komma att bli

en skattesubvention till privata levnadskostnader.

Konstruktionen av avdraget är dessutom sådan att den sätter

väsentliga delar av skattereformen ur spel samtidigt som

utrymme lämnas för ökad skatteplanering.

De invändningar som enligt utskottets mening kan riktas mot

den av regeringen föreslagna avdragsrätten gäller i än högre

grad de i motioner (fp) och (c) framförda förslagen. De

kulturhistoriska motiven har här fått en helt undanskymd roll.

I dessa fall synes avdragsrätten snarast syfta till att ge

ett generellt stöd till alla dem som bor i en mangårdsbyggnad

på en jordbruksfastighet. Att på detta sätt helt urholka

skattereformen för vissa grupper är naturligtvis inte

acceptabelt.

Med bifall till förslaget i motion Sk28 (s) yrkande 2

avstyrker utskottet regeringens förslag till avdragsrätt för

vissa reparationer m.m. liksom förslagen i motionerna Sk27

(fp) och Sk30 (c).

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande

meningarna (s).