Bet. 1993/94:SkU18

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU18

Kraftvärme

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1993/94

SkU18

Utskottet

Initiativ beträffande beskattningen av kraftvärme

Utskottet tar här upp de regler för beskattningen av

kraftvärmeverk som riksdagen fattat beslut om under hösten 1992

och som avses träda i kraft den 1 januari 1994 (prop.

1992/93:50, FiU1, SkU3y). Utskottet föreslår i det följande att

ikraftträdandet skjuts upp till den 1 juli 1994.

I energiöverenskommelsen våren 1991 mellan Socialdemokraterna,

Folkpartiet och Centerpartiet konstaterades att det ur teoretisk

synpunkt är rimligast att bränslen beskattas i förhållande till

de utsläpp som de ger upphov till och oberoende av det ändamål

som energin används för. Ett sådant system skulle gynna

användningen av kraftvärmeteknik och förnybara bränslen. Det

skulle emellertid också leda till en kraftig höjning av

kostnaden för produktion av el eftersom det bränsle som används

i elproduktion då måste beskattas. I avvaktan på en

internationell samordning som möjliggör en sådan teoretiskt sett

riktigare beskattning borde, enligt överenskommelsen, andra

styrmedel användas för att gynna biobränslen och

kraftvärmeteknik. 1991 års energipolitiska beslut (prop.

1990/91:88, SkU26) innebar därför bl.a. att kraftvärmeverkens

konkurrenskraft förstärktes genom att de befriades från den

allmänna energiskatten på den del av bränslet som används för

värmeproduktion.

I samband med att riksdagen våren 1992 fattade beslut (prop.

1991/92:150 bilaga I:5, FiU30, SkU5y) om en omläggning av

industrins energiskatter uppmärksammades att den lägre

energiskatten för tillverkningsindustrin inverkade negativt på

kraftvärmeverkens konkurrenssituation. Vid riksdagsbehandlingen

förutsattes därför att regeringen i ett lämpligt

utredningssammanhang skulle belysa effekterna av kraftvärmens

energibeskattning och undersöka behovet av ytterligare åtgärder.

I det krispaket som regeringen lade fram under hösten 1992 i

syfte att stabilisera den svenska ekonomin föreslogs bl.a. att

kraftvärmeverkens skattebefrielse skulle avskaffas i två etapper

med början den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:50, FiU1, SkU3y).

Vid riksdagsbehandlingen konstaterade närings- och

skatteutskotten i sina yttranden att den nämnda utredningen av

kraftvärmeverkens beskattning inte hade genomförts och att det

därför saknades underlag för en allsidig bedömning av förslaget.

Utskotten anförde att utredningen borde genomföras omgående och

redovisas i god tid innan det aktuella förslaget skulle träda i

kraft. Det föreslagna ikraftträdandet sköts upp till den 1

januari 1994.

I mars 1993 tillsatte regeringen en interdepartemental

arbetsgrupp, Kraftvärmegruppen, med uppgift att inom ramen för

de energi- och miljöpolitiska riktlinjerna lämna förslag till de

förändringar som är nödvändiga för att undanröja hinder för en

ekonomiskt försvarbar utbyggnad av kraftvärme och användning av

biobränslen.

Kraftvärmegruppen har under hösten lagt fram en delrapport där

gruppen redovisar konsekvenserna av ett återinförande av den

allmänna energiskatten på kraftvärmeproduktion.

Kraftvärmegruppen har för avsikt att i december 1993 avlämna en

slutlig rapport med sina överväganden och förslag beträffande en

beskattning som främjar kraftvärmeproduktion och användning av

biobränslen.

Utskottet förutsätter att Kraftvärmegruppens slutliga rapport

kommer i så god tid att riksdagen våren 1994 får möjlighet att

på grundval av ett regeringsförslag besluta om förändrade

energiskatter som tydligt och varaktigt främjar en effektiv och

miljövänlig energianvändning och produktion. Vad utskottet

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet anser att gruppens slutliga rapport och ett

regeringsförslag bör avvaktas och föreslår därför att det första

steget i återinförandet av den allmänna energiskatten på

kraftvärmeproduktion skjuts upp till den 1 juli 1994.

Utskottets förslag innebär inte att det nu görs någon ändring

i beslutet att återinföra den allmänna energiskatten på

kraftvärme den 1 januari 1995, utan endast att den

övergångsperiod med halv allmän energiskatt som skulle ha börjat

den 1 januari 1994 i stället börjar den 1 juli 1994. En

motsvarande ändring görs i lagen (1961:372) om bensinskatt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en effektiv och miljövänlig

energianvändning och produktion

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. beträffande beskattningen av kraftvärmeverk

att riksdagen antar följande förslag till

1. lag om ändring i lagen (1992:1478) om ändring i lagen

(1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna1 till lagen (1992:1478) om ändring

i lagen (1961:372) om bensinskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Denna lag -- -- -- -- -- -- 1993.

Bestämmelsen i 7 § 1 Bestämmelsen i 7 § 1

mom. första stycket h) i mom. första stycket h) i

sin äldre lydelse skall sin äldre lydelse skall

dock gälla till utgången dock gälla till den 1 juli

av år 1993. För år 1994. Under perioden den 1

1994 får avdrag enligt den juli--den 31 december 1994

äldre lydelsen av 7 § 1 får avdrag enligt den

mom. första stycket h) äldre lydelsen av 7 § 1

göras för hälften av mom. första stycket h)

den bensinskatt på bensin göras för hälften av

som förbrukats för den bensinskatt på bensin

produktion av värme vid som förbrukats för

samtidig produktion av produktion av värme vid

värme och skattepliktig samtidig produktion av

elektrisk kraft i en värme och skattepliktig

kraftvärmeanläggning. elektrisk kraft i en

kraftvärmeanläggning.

Denna lag träder i kraft den 20 december 1993.

1 Senaste lydelse 1992:1478

2. lag om ändring i lagen (1992:879) om ändring i lagen

(1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att punkt 4 av

övergångsbestämmelserna1 till lagen (1992:879) om ändring i

lagen (1957:262) om allmän energiskatt skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4. Den nya -- -- -- -- -- -- januari 1995.

Bestämmelserna i 24 § Bestämmelserna i 24 §

första stycket h) och 25 första stycket h) och 25

§ fjärde stycket i sina § fjärde stycket i sina

äldre lydelser skall äldre lydelser skall

gälla till utgången av gälla till den 1 juli 1994.

år 1993. För år 1994 Under perioden den 1 juli--den

får avdrag enligt den 31 december 1994 får avdrag

äldre lydelsen av 24 § enligt den äldre lydelsen

första stycket h) och 25 av 24 § första stycket

§ fjärde stycket h) och 25 § fjärde

göras för hälften av stycket göras för

den energiskatt på hälften av den energiskatt

bränsle som förbrukats på bränsle som

för produktion av värme förbrukats för

vid samtidig produktion av produktion av värme vid

värme och skattepliktig samtidig produktion av

elektrisk kraft i en värme och skattepliktig

kraftvärmeanläggning. elektrisk kraft i en

kraftvärmeanläggning.

Denna lag träder i kraft den 20 december 1993.

1 Senaste lydelse 1992:1482

Stockholm den 16 november 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Jan Fransson (s), Anita Johansson (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),

Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Barbro Glansén (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:

Regeringspartierna har på senare tid ofta valt att vända sig

direkt till utskottet med sina förslag och begära ett

utskottsinitiativ.

Vi anser att det är viktigt att utskottens möjlighet att ta

initiativ används sparsamt eftersom det finns brister i den

demokratiska prövningen i dessa ärenden. Ett förslag till

utskottsinitiativ blir normalt offentligt först efter det att

utskottet fattat sitt beslut. Riksdagsledamöterna och

allmänheten har därför inte någon möjlighet att informera sig om

och föra en debatt kring ett sådant förslag. Riksdagsledamöterna

har inte heller någon möjlighet att motionera i ett

initiativärende.

Enligt vår mening har regeringen i detta ärende haft tid och

möjlighet att lägga en proposition till riksdagen, och vi anser

därför att regeringen allvarligt har åsidosatt de demokratiska

spelreglerna när man valt att i stället lägga sitt förslag

direkt till utskottet.

I sakfrågan delar vi utskottets bedömning.