Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Försäljningsskatten för tunga fordon

1993-12-02 · 3 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:SkU19, Försäljningsskatten för tunga fordon

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU19

Försäljningsskatten för tunga fordon

Innehåll

Utskottet

Hemställan

1993/94

SkU19

Utskottet

Initiativ beträffande försäljningsskatten för tunga fordon

Utskottet föreslår i det följande att den nya

försäljningsskatten på tunga fordon i miljöklass 2 och 3

senareläggs tre månader till den 1 april 1994.

Riksdagen antog våren 1991 bestämmelser om en miljöklassning

av nya fordon. Bestämmelserna gäller såväl personbilar som

tunga fordon och tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. Miljöklass

3 är avsedd för fordon som uppfyller avgaslagens grundläggande

krav, och miljöklass 1 och 2 är avsedda för fordon som

uppfyller högre krav (prop. 1990/91:156, SkU25).

Riksdagens beslut innebar också att försäljningsskatten på nya

fordon knöts till fordonets miljöklass. För personbilar

innebar detta att försäljningsskatten för bilar i miljöklass 1

sattes ner med 4 000 kr och att försäljningsskatten för bilar

i miljöklass 3 höjdes med 2 000 kr. Dessa skatteregler

tillämpas fr.o.m. 1993 års modell. Personbilar av äldre modell

hänförs vid beskattningen till miljöklass 3.

För tunga fordon innebar riksdagens beslut att det infördes en

ny försäljningsskatt för fordon i miljöklass 2 och 3. Den nya

skatten uppgår till 20 000 kr i miljöklass 2 och till 65 000

kr i miljöklass 3. För att inte belasta transportnäringen

återfördes ett motsvarande belopp till den tunga trafiken

genom en sänkning av kilometerskatten. Också den nya skatten

på tunga fordon skulle tas ut fr.o.m. 1993 års modell. På

samma sätt som för personbilar gäller här en regel om att

äldre modeller skall hänföras till miljöklass 3 vid

beskattningen.

Hösten 1992 tog regeringen upp frågan om en senareläggning av

den nya försäljningsskatten på tunga fordon. I ärendet

konstaterade skatteutskottet att det ännu inte hade börjat

levereras några tunga fordon som uppfyllde miljökraven i klass

1 eller 2 och att det antagligen inte skulle komma att

produceras några sådana fordon av 1993 års modell. Riksdagen

beslöt att skjuta upp ikraftträdandet till 1994 års modell

(prop. 1992/93:124, SkU13).

Som framgår av det föregående har ikraftträdandet av beslutet

om miljöklasser för tunga fordon redan skjutits upp ett år.

Det borde därför egentligen inte komma i fråga att ytterligare

skjuta på detta ikraftträdande.

Regeringen har emellertid i dagarna fattat beslut om en

ändring i bilavgasförordningen som innebär att gränsvärdena i

miljöklass 3 kommer att tillämpas vid hållbarhetskontroller av

tunga fordon även om fordonet certifierats i miljöklass 1

eller 2. Beslutet gäller tunga fordon av 1994 års modell.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Därigenom underlättas introduktionen av tunga fordon som

uppfyller kraven i miljöklass 1 och 2.

Med hänsyn till att regeringens beslut fattats helt nyligen

finns det enligt utskottets mening anledning att ge

ytterligare en kortare tids rådrum innan de nya skattereglerna

för tunga fordon träder i kraft. Utskottet föreslår därför att

tillämpningen av de nya skattereglerna skjuts upp ytterligare

tre månader till den 1 april 1994. Utskottet förutsätter att

något ytterligare uppskov inte blir aktuellt.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar följande förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:608) om ändring i lagen (1978:69)

om försäljningsskatt på motorfordon

Härigenom föreskrivs att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna1 till lagen (1991:608) om

ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på

motorfordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1992. den 1 juli 1992.

2. För fordon med en 2. För fordon med en

totalvikt av högst 3 500 totalvikt av högst 3 500

kilogram som vid kilogram som vid

registrerings- eller registrerings- eller

typbesiktning betecknats som typbesiktning betecknats som

1992 eller tidigare års 1992 eller tidigare års

modell tillämpas de modell tillämpas de

äldre bestämmelserna äldre bestämmelserna

till och med utgången av till och med utgången av

december 1992. december 1992.

3. För fordon med en 3. För fordon med en

totalvikt överstigande 3 totalvikt överstigande 3

500 kilogram som vid 500 kilogram som vid

registrerings- eller registrerings- eller

typbesiktning betecknats som typbesiktning betecknats som

1993 eller tidigare års 1994 eller tidigare års

modell tillämpas de modell tillämpas de

äldre bestämmelserna äldre bestämmelserna

till och med utgången av till och med utgången av

december 1993. mars 1994.

1 Senaste lydelse 1992:1444.

4. Vid tillämpning av 8 4. Vid tillämpning av 8

§ i dess nya lydelse skall § i dess nya lydelse skall

fordon som vid registrerings- fordon som vid registrerings-

eller typbesiktning betecknats eller typbesiktning betecknats

som 1992 eller tidigare års som 1992 eller tidigare års

modell anses tillhöra modell anses tillhöra

miljöklass 3. miljöklass 3.

Stockholm den 2 december 1993

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson (fp), Ivar

Franzén (c), Anita Johansson (s), Karl-Gösta Svenson (m),

Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),

Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s),

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Karl Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Särskilt yttrande

Lars Hedfors, Anita Johansson, Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson,

Sverre Palm, Karl Hagström och Inger Lundberg (alla s) anför:

Riksdagens beslut att miljöklassa tunga fordon och införa en

särskild försäljningsskatt i miljöklass 2 och 3 fr.o.m. den 1

januari 1993 motiverades helt av miljöskäl. Näringen

kompenserades för den nya försäljningsskatten genom att

kilometerskatten sänktes med 10 %, vilket motsvarar cirka 200

miljoner kronor.

När regeringspartierna under hösten 1992 föreslog en

senareläggning av försäljningsskatten på tunga fordon i

miljöklass 2 och 3 motsatte vi oss förslaget. Vi ansåg att ett

ofinansierat uppskov med försäljningsskatten skulle innebära

en oförsvarlig försvagning av statsbudgeten och att åtgärden

dessutom skulle riskera de miljömål som uppställts för den nya

skatten. Riksdagens beslut innebar att skatten senarelades ett

år till den 1 januari 1994 utan någon finansiering.

När regeringspartierna nu föreslår ytterligare en

senareläggning har vi velat klargöra vår principiella

inställning i frågan. Med hänsyn till att regeringen nyligen

fattat beslut om en ändring i bilavgasförordningen och då det

endast rör sig om en mindre justering på tre månader ser vi i

detta fall emellertid inte någon anledning att motsätta oss

förslaget i sak.

Vi vill i detta sammanhang också erinra om vår inställning

till att regeringspartierna vänder sig direkt till utskottet

med sina förslag och begär utskottsinitiativ. Vi anser att det

är viktigt att utskottens möjlighet att ta initiativ används

sparsamt eftersom det finns brister i den demokratiska

prövningen i dessa ärenden. Ett förslag till utskottsinitiativ

blir normalt offentligt först efter det att utskottet fattat

sitt beslut. Riksdagsledamöterna och allmänheten har därför

inte någon möjlighet att informera sig om och föra en debatt

kring ett sådant förslag. Riksdagsledamöterna har inte heller

någon möjlighet att motionera i ett initiativärende.

Enligt vår mening har regeringen även i detta ärende (jfr

1993/94:SkU18 Kraftvärme) haft tid och möjlighet att lägga

en proposition till riksdagen, och vi anser därför att

regeringen allvarligt har åsidosatt de demokratiska

spelreglerna när man valt att i stället lägga sitt förslag

direkt till utskottet.

I sakfrågan har vi, som framgått, inte funnit anledning att

motsätta oss utskottets förslag.