Bet. 1993/94:SkU20

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU20

Skattepolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

SkU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om

skattepolitiken och beskattningen av enskilda personer m.m.

Med anledning av en av motionerna förordar utskottet ett

riksdagsuttalande angående F-skattesedlar. I övrigt avstyrker

utskottet motionerna.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer (från s och från

nyd) och en meningsyttring (v).

Motionerna

1993/94:Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring i kommunalskattelagen vad avser

förmånstagare till pensionsförsäkring.

1993/94:Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning om

avdragsrätt för gåvor till internationalisering av

utbildningen på alla nivåer.

1993/94:Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om avdrag för ökade

levnadskostnader vid tjänsteresa i utlandet.

1993/94:Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett införande av en

u-skattsedel.

1993/94:Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för

vissa gåvor för ideellt och humanitärt ändamål.

1993/94:Sk315 av Olle Schmidt (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdragsgilla gåvor vid juletid.

1993/94:Sk316 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en utredning om avdragsgillt

kulturstöd.

1993/94:Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att befria måltidsförmåner från sociala

avgifter.

1993/94:Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till höjning av beloppet för

skattefri inkomst från bär- och svampplockning, som inte sker

yrkesmässigt, från 5 000 kr till 10 000 kr.

1993/94:Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om avdrag för vissa tjänster i hemmet.

1993/94:Sk333 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beskattning av arvoden för personer som deltar i

medicinska försök.

1993/94:Sk334 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ett avdrag införs för

hushållstjänster motsvarande det avdrag som redan införts för

reparationsarbeten i bostaden,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredningen om

förutsättningar för expansion av privat tjänsteproduktion vad

gäller frågan om kvinnors tjänsteproduktion,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förmånsbeskattning av fri parkering vid

arbetsplatsen.

1993/94:Sk335 av Lotta Edholm (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett omedelbart avskaffande av sambeskattningen av

förmögenhet.

1993/94:Sk340 av Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att befria måltidssubventioner från sociala

avgifter.

1993/94:Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om bilförmånsbeskattning.

1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en utvärdering av

skattesystemet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en skattehöjning.

1993/94:Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skattefri ränta för barn och ungdom.

1993/94:Sk346 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förändra bilförmånsreglerna för småföretagare.

1993/94:Sk347 av Peeter Luksep (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring av definitionen av privata dagmammor i

skattehänseende, så att de oberoende av verksamhetens

omfattning erhåller F-skattsedel.

1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

1. att riksdagen beslutar om slopat grundavdrag över

brytpunkten enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar om höjd statsskatt från 20 till

25 % enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt skikt i

skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skärpt skatt på förmånsvärdet för

tjänstebil,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattereglerna för det individuella

pensionssparandet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för pensionsförsäkringar och

pensionssparande,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avveckling av avdragsrätten för

skuldräntor,

14. att riksdagen hos regeringen begär förslag på ett strikt

avdragstak för bruttoräntor överstigande 110 000 kr enligt

vad i motionen anförts,

15. att riksdagen, vid avslag på yrkande 14, återinför de

tidigare regler för ränteavdrag som gällde före riksdagens

beslut med anledning av regeringens proposition 1991/92:60,

30. att riksdagen beslutar att inte avveckla

förmögenhetsskatten fr.o.m. 1996 års taxering enligt vad i

motionen anförts,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en reformerad förmögenhetsbeskattning,

32. att riksdagen beslutar att införa nya skalsteg i

förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,

33. att riksdagen beslutar om en förändrad begränsningsregel i

förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts,

34. att riksdagen hos regeringen begär förslag om höjda

skatteskalor i arvs- och gåvobeskattningen enligt vad i

motionen anförts,

35. att riksdagen beslutar höja stämpelskatten enligt vad i

motionen anförts.

1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattesystemets utformning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillsättande av en

förenklingskommission,

7. att riksdagen beslutar att grundavdraget skall vara 32 %

av basbeloppet vid 1995 års taxering,

8. att riksdagen beslutar att grundavdrag skall få göras vid

taxeringen till statlig inkomstskatt fr.o.m. 1996 års

taxering,

9. att riksdagen beslutar att den statliga inkomstskatten

fr.o.m. den 1 januari 1995 höjs till 25 % på inkomster över

den s.k. brytpunkten,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

höjningen av statsskatten skall användas för att finansiera

kostnaderna för arbetslösheten, och att den skall kvarstå till

dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är i

balans,

13. att riksdagen beslutar att skatten på fysiska personers

och dödsbons kapitalinkomster skall vara 30 % även efter den

1 januari 1995,

18. att riksdagen beslutar att nuvarande lagregler om

förmögenhetsskatt skall fortsätta att gälla även efter den 1

januari 1995,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny lag

om förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt i enlighet med vad som

anförts i motionen,

28. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

stipendiebeskattningen i syfte att åstadkomma likformighet och

likabehandling,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillkallande av en parlamentarisk

skatteberedning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetet i Kommittén för utvärdering av

skattereformen (KUSK).

1993/94:Sk354 av Inge Carlsson och Lars Stjernkvist (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av en solidaritetsskatt.

1993/94:Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den gör en

översyn av hur skatteregler och regler för KBT berör

pensionärer enligt vad i motionen anförts.

1993/94:Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö

(nyd,m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag

om att det skattefria hobbyhästägandet återinförs med maximalt

två hästar per person.

1993/94:Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avdragsrätt för enskilda bidrag till

föreningslivet.

Utskottet

Skattepolitikens inriktning m.m.

De motionsyrkanden som utskottet tar upp i detta betänkande

gäller skattepolitikens allmänna inriktning m.m. och

utformningen av beskattningen av enskilda personer.

I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisar motionärerna sin

skattepolitik och framställer en rad yrkanden om ändringar som

utskottet tar upp under särskilda rubriker i detta betänkande

eller behandlar i andra betänkanden om företagsbeskattning,

aktiebeskattning och indirekta skatter. Motionerna innehåller

en omfattande kritik mot regeringens skattepolitik och innebär

sammanfattningsvis att man av samhällsekonomiska,

miljöpolitiska och fördelningspolitiska skäl bör återgå till

den tidigare skattepolitiken och dessutom höja beskattningen

på vissa områden och för vissa grupper.

Enligt Socialdemokraternas beräkningar innebär deras förslag

skatteskärpningar på 8 300 miljoner kronor redan för

budgetåret 1994/95 i form av höjd marginalskatt, återgång till

tidigare regler för aktier och ändringar av

företagsbeskattningen. Motionen innebär vidare att den

generella nedsättningen av skattesatsen för kapitalinkomster

från 30 till 25 % per den 1 januari 1995 inte skall

genomföras, vilket till följd av motsvarande ändringar för dem

som har underskott totalt sett beräknas ge ett skattebortfall

på 1 000 miljoner kronor, och att förmögenhetsskatten skall

bevaras. Socialdemokraternas förslag innehåller också

skattelättnader på 3 200 miljoner kronor i form av höjt

grundavdrag (från 25 till 32 % av basbeloppet) och 5 000

miljoner kronor i form av en tillfällig konjunkturstimulans

genom direktavskrivningar för investeringar. Beräkningarna av

skatteutfallet avser genomgående budgetåret 1994/95 och

innebär totalt sett skattelättnader på 900 miljoner kronor. --

Västerpartiets förslag innebär kraftigare skärpningar av

marginalskatterna och av beskattningen av kapital och företag

och höjningar av energi- och miljöbeskattningen. Enligt

Vänsterpartiets beräkningar innebär deras förslag

skatteskärpningar på 10 300 miljoner kronor för budgetåret

1994/95. Inkomstförstärkningen beräknas i motionen till

28 000 miljoner kronor för år 1995. Totalbeloppen i de båda

motionerna är inte direkt jämförbara bl.a. därför att

beräkningarna avser olika perioder.

S-motionen utmynnar också i krav på ett riksdagsuttalande i

anslutning till vad som anförts i motionen om skattessystemets

utformning. Vidare yrkas att en skatteförenklingskommission

och en parlamentarisk skatteberedning skall tillsättas och att

arbetet i Kommittén för utvärdering av skattereformen (KUSK,

Fi 1990:08) påskyndas (yrkandena 1, 2, 29 och 30).

Ett jämförbart utredningsyrkande framställs i motion Sk343 av

Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) där motionärerna

begär en utvärdering av skattesystemet och dess roll i

fördelningspolitiken (yrkande 1).

Utskottet har vid sin återkommande behandling av likartade

yrkanden från motionärernas sida bestämt motsatt sig att

återgå till den tidigare högskattepolitiken. Som utskottet

konstaterade senast i höstas (1993/94:SkU1y, jfr prop. 25,

FiU1) råder det bred enighet om att den höga arbetslösheten

och de stora underskotten i statsfinanserna utgör de

allvarligaste symptomen på den ekonomiska krisen i Sverige och

att den viktigaste uppgiften därför är att snabbt skapa

förutsättningar för fler jobb i ett växande näringsliv.

Regeringens politik har alltsedan hösten 1991 haft denna

inriktning. Som ett led häri har ingått att begränsa det

alltför höga skattetrycket, i första hand genom att sätta ned

eller avskaffa sådana inslag i beskattningen som har bedömts

som särskilt skadliga. En sammanfattning av regeringens

förslag i dessa hänseenden och riksdagens beslut har lämnats i

utskottets betänkande 1992/93:SkU20. Bland de åtgärder som

härefter har genomförts bör särskilt nämnas att grundavdraget

slopats vid taxeringen till statlig inkomstskatt (se prop.

1993/94:90, SkU10) i syfte att underlätta en bred förankring

av krispolitiken. Vidare har dubbelbeskattningen av

aktiebolagens utdelade vinster slopats genom att undanta

aktieutdelningar från beskattning. I samband därmed har

beskattningen av reavinster på aktier begränsats och

företagsbeskattningen justerats även i övrigt för att

återskapa en tillfredsställande tillväxtkraft i svensk ekonomi

(prop. 1993/94:50, SkU15).

Utskottet anser nu liksom tidigare att regeringens politik har

lagt grunden för en positiv ekonomisk utveckling. Den allmänna

utvecklingen under senare tid bekräftar enligt utskottets

uppfattning att vi nu står inför en återhämtning och att åren

av stagnation är på väg att brytas.

I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda att

den förda skattepolitiken omprövas. Enligt utskottets

uppfattning bör ansträngningarna liksom hittills inriktas på

att minska skattetrycket och att begränsa de svåra

skadeverkningar som de alltför höga marginalskatterna och

stora skattekilarna har medfört för hela vår ekonomi.

Beträffande de fördelningspolitiska frågorna vill utskottet

återigen framhålla att man i första hand bör säkerställa en

ekonomisk utveckling som innebär att det även i framtiden

kommer att finnas ett välstånd att fördela.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan ställa sig bakom

att skattepolitiken läggs om i den riktning som förordas i

motionerna. Enligt utskottets mening är det inte heller

påkallat att -- såsom yrkas i s-motionen Sk353 -- kort tid

efter det omfattande utredningsarbete som ligger bakom 1990

års skattereform -- och vid sidan av det utredningsarbete i

övrigt som pågår rörande beskattningen -- tillsätta en ny

förenklingskommission och en ny allmän parlamentarisk

skatteberedning. Det bör nämnas att regeringen i dagarna har

utfärdat direktiv för en parlamentarisk utredning om en ökad

miljörelatering av skattesystemet. När det gäller Kommittén

för utvärdering av skattereformen (Fi 1990:08) bör det

framhållas att arbetet i kommittén med nödvändighet måste

grunda sig på statistiska uppgifter rörande förhållandena före

och efter skattereformen. Det är först nu, i och med att

sådana uppgifter blivit tillgängliga för år 1991, som man kan

bedöma utvecklingen i ett fördelningspolitiskt perspektiv. Vad

som har framkommit hittills visar att materialet kan behöva

kompletteras. Utskottet har mot denna bakgrund inte något att

invända mot den arbetsplan som utredningen har presenterat.

Arbetsplanen innebär att utredningen kommer att redovisa

uppdraget löpande genom delrapporter och att slutrapporten

kommer att avges under våren 1995.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk353 yrkandena 1,

2, 29 och 30 och motion Sk343 yrkande 1.

Skatteuttaget

Till följd av krisuppgörelsen mellan regeringspartierna och

Socialdemokraterna hösten 1992 sänktes grundavdraget vid

inkomsttaxeringen från 32 till 25 % av basbeloppet fr.o.m.

inkomståret 1994, dvs. med 2 400 kr, eftersom basbeloppet för

1994 är 35 200 kr. Grundavdraget har enligt riksdagsbeslut

förra året (1992/93:FiU30 och prop. 1993/94:90, SkU10) slopats

vid den statliga taxeringen för inkomståren 1994 och 1995.

Dessa båda åtgärder innebär i princip att kommunalskatten höjs

för alla med ca 750 kr och att den statliga inkomstskatten för

dem som har inkomster på ca 200 000 kr eller mer höjs med

2 240 kr. Beslutet att slopa grundavdraget statligt grundade

sig på önskemålet att underlätta en bred förankring av

krispolitiken.

I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) återkommer motionärerna till de krav

på ändringar av skatteuttaget som de ställde förra året.

S-motionen innebär att grundavdraget skall återställas till

32 % av basbeloppet med verkan fr.o.m. inkomståret 1994, att

det statliga grundavdraget skall återinföras fr.o.m.

inkomståret 1995 och att den statliga inkomstskatten, som

utgår med 20 % över den s.k. brytpunkten, samtidigt höjs till

25 %. Höjningen av statsskatten skall enligt motionen

användas för att finansiera kostnaderna för arbetslösheten och

kvarstå tills Arbetsmarknadsfondens inkomster och utgifter är

i balans (yrkandena 7--10). -- V-motionen innebär att

grundavdraget skall trappas av i inkomstläget

160 000--200 000 kr så att det upphör även kommunalt för

inkomster över den s.k. brytpunkten. Vidare skall enligt denna

motion statsskatten höjas till 25 % och för inkomster över

300 000 kr till 30 %, allt med verkan fr.o.m. inkomståret

1995 (yrkandena 1--3).

Motionerna grundar sig på statsfinansiella och

fördelningspolitiska skäl. Av samma skäl yrkas i två andra

motioner -- yrkande 2 i motion Sk343 av Bengt Silfverstrand

och Bo Bernhardsson (s) och motion Sk354 av Inge Carlsson och

Lars Stjernkvist (s) -- riksdagsuttalanden om behovet av

skattehöjningar i form av en s.k. solidaritetsskatt för

höginkomsttagare.

Som utskottet anförde vid sin prövning av motsvarande frågor

förra året är det viktigt att slå vakt om grundprincipen i

skattereformen att marginalskatterna skall begränsas till

högst 50 %. Enligt utskottets uppfattning bör man inte på

nytt öka de skadliga marginaleffekterna i skattesystemet.

Detta innebär samtidigt att det saknas utrymme för att frångå

krisöverenskommelsen att begränsa det fasta grundavdraget till

25 % av basbeloppet. En återgång till den tidigare nivån

innebär ett kommunalt skattebortfall på över 4 miljarder

kronor. Detta kräver ytterligare regleringar med kommunerna,

vilket då innebär en oacceptabel försvagning av statsbudgeten.

Som framgår av vad utskottet redan har anfört bör man i

stället skapa en grund för en på längre sikt hållbar

fördelningspolitik genom att stå fast vid strävandena att

begränsa budgetunderskotten och förbättra de

samhällsekonomiska förutsättningarna för en uthållig tillväxt,

expansion av enskild näringsverksamhet och en ökad

sysselsättning.

Utskottet vidhåller alltså sin ståndpunkt i dessa frågor och

avstyrker motionerna i de aktuella delarna.

Kapital

Bland de ändringar i beskattningen som genomfördes hösten 1991

(prop. 1991/92:60, SkU10) ingick bl.a. en avveckling av

förmögenhetsskatten, sänkt arvs- och gåvoskatt och en sänkning

av skatten på kapitalinkomster från 30 till 25 %, en sänkning

som har genomförts fr.o.m. 1993 års taxering i fråga om

reavinster på aktier och vissa andra värdepapper.

Förmögenhetsskatten på arbetande kapital i små och medelstora

företag slopades och arvs- och gåvoskatten sänktes betydligt.

Beslutet innebar också ett antal följdändringar i fråga om

skattereduktionen för underskott. Som ett resultat av det s.k.

krispaketet som regeringen lade fram hösten 1992 efter

överenskommelse med Socialdemokraterna har detta beslut

ändrats så att den sänkning av skattesatserna för

kapitalinkomster, som ännu inte trätt i kraft, skjutits upp

till den 1 januari 1995 (prop. 1992/93:50, SkU3y, FiU1,

SkU18). Slopandet av förmögenhetsskatten har också skjutits

upp till denna tidpunkt. -- Hösten 1993 slopades

dubbelbeskattningen av aktiebolagens utdelade vinster genom

undantag från beskattning för utdelning på aktier.

Dubbelbeskattningen av kvarhållen vinst lindrades genom en

begränsning av beskattningen av reavinster på aktier (prop.

1993/94:50, SkU15). Till dessa frågor återkommer utskottet i

ett särskilt betänkande om företagsbeskattning m.m. senare i

vår.

I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas att skatten på

kapitalinkomster skall vara 30 % och att förmögenhetsskatten

skall behållas även efter 1994 (yrkandena 13 och 18). De begär

också förslag från regeringen om nya regler för

förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten av innebörd

bl.a. att olika förmögenhetstillgångar beskattas enligt

likartade grunder (yrkande 19).

Även i motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

förmögenhetsskatten skall behållas och reformeras (yrkandena

30 och 31). I motionen yrkas vidare att uttaget av

förmögenhetsskatt och arvs- och gåvoskatt skärps (yrkandena

32--34). Motionärerna återkommer också med ett yrkande om att

stämpelskatten, som utgår med 0,4--3,0 % vid förvärv av fast

egendom m.m. och på aktier och inteckningar, höjs med 0,25

procentenheter.

Riksdagens beslut i fråga om skattesatsen för

kapitalinkomster, förmögenhetsskatten, arvs- och gåvoskatten

har vid upprepade tillfällen prövats på nytt med anledning av

väckta motioner. I sitt betänkande 1992/93:SkU20 hänvisade

utskottet till de skäl som legat till grund för riksdagens

ställningstaganden i dessa frågor och erinrade samtidigt om

att förmögenhetsskatten och arvsskatten utgjort en allvarlig

belastning framför allt för små och medelstora företag.

Utskottet anförde att det skulle innebära ett allvarligt slag

mot en positiv utveckling och försvåra tillgången till

riskkapital om man återgår till en förmögenhetsbeskattning och

tidigare skatteskala för arvs- och gåvoskatten. De förslag som

motionärerna nu upprepar innebär därutöver en allvarlig

skärpning av dessa skatter just för små och medelstora

företag. När det gäller beskattningen av kapitalinkomster är

skatteuttaget, som utskottet anförde i det nämnda betänkandet,

fortfarande högt och medför snedvridande effekter, särskilt

som beskattningen drabbar alla slags nominellt beräknade

kapitalinkomster.

Utskottet, som under år 1993 på nytt har framhållit dessa

synpunkter i olika yttranden till finansutskottet

(1992/93:SkU5y och 1993/94:SkU1y), har inte skäl att nu ändra

ståndpunkt i dessa frågor utan avstyrker motionerna i dessa

delar.

När det gäller stämpelskatten har utskottet senast i sitt

betänkande 1992/93:SkU33 och i sitt yttrande 1993/94:SkU5y

till finansutskottet deklarerat som sin principiella

uppfattning att speciella skatter av detta slag har

snedvridande effekter som bör undvikas. Eftersom man från

Vänsterpartiets sida inte har åberopat andra skäl för sitt

yrkande än att en skattehöjning med 0,25 procentenheter ingår

i deras budgetpolitik avstyrker utskottet deras yrkande även i

detta avseende.

Utskottet har också att ta ställning till motion Sk335 av

Lotta Edholm (fp) om ett omedelbart avskaffande av

sambeskattningen av förmögenhet.

Utskottet, som nyss har avstyrkt att frågan om en avveckling

av förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 omprövas,

finner inte skäl att nu förorda en särskild lösning av

sambeskattningsfrågan. Utskottet avstyrker alltså motionen.

I motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) återkommer

ett yrkande om skattefrihet för räntor på högst 1 000 kr för

barn och ungdom.

Bakgrunden till motionen är att det s.k. sparavdraget på

1 600 kr har slopats och att grundavdrag inte längre medges

från kapitalinkomster. Bankerna skall lämna kontrolluppgifter

på räntor som sammanlagt uppgår till 100 kr eller mer, och de

skall också dra preliminärskatt. Till följd av svårigheter för

bankerna att fullgöra avdragsskyldigheten i fråga om småbelopp

skall skatteavdrag på ränta göras endast om räntan uppgår till

minst 100 kr per konto. Reglerna kan på grund av denna

konstruktion föranleda kvarskatt med obetydliga belopp, t.ex.

för barn som inte har andra inkomster än småräntor.

Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU20 haft

förståelse för syftet att förenkla reglerna men har med

hänvisning till den statsfinansiella situationen avstyrkt de

motionsyrkanden som då förelåg. Å andra sidan har utskottet

framhållit att de närmast tekniska problem som sammanhänger

med denna fråga givetvis bör kunna tas upp av den

uppbördsutredning som nu pågår (Skattebetalningsutredningen

Fi 1993:07). Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och

avstyrker motionen i avvaktan på resultatet av

utredningsarbetet.

Stipendier

Yrkande 28 i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller

krav på en översyn av stipendiebeskattningen i syfte att

åstadkomma likformighet och likabehandling.

Bakgrunden till motionen är att riksdagen hösten 1992

beslutade att begränsa skattefriheten för stipendier till vad

som gällde före en lagändring 1983 (prop. 1992/93:127, SkU14),

nämligen att skattefrihet medgavs om stipendiet utgick för

kurser som enbart hade till syfte att höja den allmänna

kunskapsnivån. Återgången till de tidigare reglerna grundade

sig på uppfattningen att man genom 1983 års regler tillskapat

ett särskilt undantag för sådana stipendier för utbildning av

fackliga förtroendemän som enligt allmänna principer borde

beskattas. Kritiken från motionärernas sida mot lagändringen

1992 har riktat sig mot att beslutet endast berör fackliga

stipendier och att denna skatteskärpning för en viss

kategori enligt deras mening måste anses stötande.

Vid sin prövning av samma fråga 1993 vidhöll utskottet

(1992/93:SkU20) att 1983 års undantag gick för långt och fann

inte skäl att med anledning av motionerna förorda någon

förnyad utredning av skattereglerna för stipendier. I den

aktuella motionen har inte anförts något nytt som bör

föranleda en annan bedömning, och utskottet avstyrker alltså

motionen i denna del.

Bilförmån

Hösten 1993 resulterade den översyn som pågått rörande

beskattningen av tjänsteinkomster i att förmånsbeskattningen

av tjänstebilar deltaljjusterades. Samtidigt förbättrades

möjligheterna till jämkning av förmånsvärdena. Vissa frågor

som kvarstod olösta bereds skyndsamt vidare inom

Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner

som tillämpas.

I motion Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) begär

motionärerna att önskemål om lättnader i beskattningen för

äldre bilar och för bilar som utnyttjas såsom arbetsredskap

skall vägas in i den fortsatta beredningen av reglerna. Vidare

yrkas i motion Sk346 av Tuve Skånberg (kds) att en firmabil

bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning

skall behöva aktualiseras. Motion Sk352 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) går i annan riktning. Motionärerna begär ett

riksdagsuttalande om att beskattningen av tjänstebilar bör

skärpas (yrkande 4).

Utskottet utgår från att den översyn som nu pågår inom

regeringskansliet kommer att redovisas inom kort, och enligt

utskottets uppfattning saknas det skäl att nu gå in på en

närmare omprövning av de avvägningar som ligger till grund för

riksdagsbeslutet i höstas. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motionerna i dessa delar.

Lunchförmåner

I motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och

Sk340 av Björn Ericson (s) begär motionärerna ett

riksdagsuttalande om att måltidsförmåner bör befrias från

sociala avgifter.

Vid sin senaste behandling av denna fråga har utskottet --

senast i betänkandet 1993/94:SkU10 -- avstyrkt likartade

yrkanden med hänvisning till den undersökning som pågått inom

Lantbrukets utredningsinstitut av hur lunchätandet, branschen

och de anställda påverkas av de nya regler som genomfördes i

samband med 1990 års skattereform. Institutet har numera

avlämnat sin slutrapport till regeringen, och utskottet utgår

nu liksom tidigare från att regeringen kommer att slutföra

beredningen av detta ärende skyndsamt. I avvaktan på

regeringens kommande redovisning av detta ärende avstyrker

utskottet motionerna.

Utlandstraktamenten

I motion Sk305 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

yrkas att utlandstraktamenten i princip skall behandlas på

samma sätt som andra traktamenten.

Skattelagstiftningen i höstas innebär att reglerna har ändrats

med verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 (prop. 1993/94:90,

SkU10) och att syftet med motionen har tillgodosetts så långt

som möjligt. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet

motionen.

Dagbarnvårdare

I motion Sk347 av Peeter Luksep (m) begär motionären ett

riksdagsuttalande av innebörd att dagmammor bör få ökade

möjligheter att tilldelas F-skattesedel. Enligt motionären

utfärdar skattemyndigheterna inte F-skattesedel för den som

har mindre än fem dagbarn. Enligt de regler som tillämpas i

fråga om barnomsorgen i Stockholms kommun innebär detta i sin

tur att dagmamman går miste om s.k. barnpeng.

F-skattesedel skall enligt gällande regler i princip utfärdas

för var och en som driver en självständig näringsverksamhet

eller som kan antas komma att bedriva en sådan verksamhet.

Något stöd för att tillämpa reglerna på ett sätt som innebär

att man i fråga om s.k. dagmammor endast tar hänsyn till det

antal dagbarn som verksamheten omfattar finns inte i

lagstiftningen. Frågan bör prövas med hänsyn till samtliga

omständigheter i det enskilda fallet. Avsikten har varit att

F-skattesedel skall utfärdas för den som varaktigt bedriver

eller skall bedriva en verksamhet som bör bedömas som en

självständig rörelse. Det torde inte vara möjligt att avpassa

dessa regler med särskild hänsyn till vad som kan anses

lämpligt i fråga om s.k. dagmammor och olika kommunala regler

om barnpeng m.m. Enligt utskottets mening är

skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis

ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för

Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). Utskottet anser att

riksdagen med anledning av motionen som sin mening bör ge

regeringen till känna vad som här har anförts.

Hushållsarbete

Motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) går ut på att införa

en avdragsrätt för kostnader för barntillsyn och andra

tjänster i hushållet i syfte bl.a. att skapa nya

arbetstillfällen och att underlätta främst för kvinnor att

söka sig ut i förvärvslivet. I samma syfte yrkas i motion

Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran (kds)

skattelättnader för arbetslösa ungdomar i form av befrielse

från moms och arbetsgivaravgifter. I motion Sk334 av Karin

Pilsäter (fp) föreslås att det tillfälliga s.k. ROT-avdraget

utvidgas till att gälla andra hushållstjänster än

reparationer, på samma villkor i övrigt, och att Utredningen

(Fi 1993:19) om förutsättningarna för expansion av privat

tjänsteproduktion får tilläggsdirektiv att närmare utreda

denna fråga. Motionären anvisar också möjligheten att

finansiera åtgärder i denna riktning genom att förmånsbeskatta

fria parkeringsplatser.

De frågor som tas upp i motionerna ingår i uppdraget för den

nämnda Utredningen om förutsättningarna för expansion av

privat tjänsteproduktion (Fi 1993:19). Utredningsmannen skall

enligt sina direktiv bl.a. analysera önskvärdheten av en

differentiering av olika skatter, och hans förslag, som kommer

att läggas fram inom kort, har under den senaste tiden ingått

i den offentliga debatten.

Bred enighet råder om att det -- bl.a. mot bakgrund av den

höga ungdomsarbetslösheten -- är angeläget att pröva olika

vägar för att få fram riktiga jobb. Som statsrådet Bo Lundgren

anfört i ett frågesvar i riksdagen den 15 februari 1994 bör

emellertid en närmare analys av utredningsförslaget anstå till

dess att betänkandet har presenterats. Samtidigt vill

utskottet framhålla att frågan om avdrag för kostnader för

barnomsorg ingår i det förslag till ett beskattat

vårdnadsbidrag som regeringen nu har lagt fram (prop.

1993/94:148).

Med hänvisning till de överväganden som redan pågår i de

aktuella frågorna finner utskottet att det för närvarande

saknas skäl för riksdagen att föranstalta om några särskilda

åtgärder med anledning av motionerna.

Pensionssparandet

I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) ingår yrkanden av

innebörd att skattesubventionerna för pensionssparande bör

dras ned och att avdragsrätten för pensionssparandet bör

begränsas till ett basbelopp (yrkandena 10 och 12).

Som utskottet uttalade i höstas vid sin behandling av olika

frågor rörande pensionssparandet (1993/94:SkU16) är det

individuella pensionssparandet en viktig förstärkning av

möjligheterna till ett långsiktigt sparande i syfte att trygga

ålderdomen. Ett sådant sparande bidrar också till att

hushållet har ett långsiktigt positivt sparande, vilket enligt

utskottets uppfattning är värdefullt. Utskottet vill inte

ställa sig bakom åtgärder som motverkar dessa sparformer utan

avstyrker motionen i dessa delar.

I motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl (m) begär

motionärerna ett riksdagsuttalande av innebörd att

försäkringsbelopp som innestår vid ett dödsfall bör tillfalla

dödsboet om en förmånstagare ej är insatt. Syftet med motionen

är bl.a. att likställa försäkringssparandet med det nya

pensionssparandet i bank.

Vid sin prövning av ett annat yrkande om

förmånstagarförordnanden i höstas (1993/94:SkU16) framhöll

utskottet att reglerna bör ha en utformning som hindrar att

reglerna utnyttjas för andra syften än pensioneringsändamål.

Det anförda gäller även det aktuella motionsyrkandet, som

därför avstyrks.

Pensionärer

I motion Sk355 av Lennart Brunander och Stina Gustavsson (c)

begär motionärerna en översyn av skattereglerna och det

kommunala bostadstillägget för pensionärer för att begränsa

oskäliga effekter av reglerna. Kritiken i motionen riktar sig

framför allt emot att en pensionär som arrenderar ut ett

jordbruk skall betala löneskatt på inkomsten av fastigheten

och att bostadstillägget påverkas av förmögenhetsinnehavet.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet

framhålla att de särskilda marginalskatteproblemen för

pensionärer har begränsats genom skattereformen. De särskilda

avdragen för pensionärer trappas inte längre av mot andra

inkomster än pensioner och inte heller mot förmögenhet. Lagen

(1993:1536) om räntefördelning vid beskattningen innebär också

en förändring till det bättre av marginaleffekterna för alla

berörda. Reglerna om särskild löneskatt har tillkommit för att

åstadkomma en likartad skattebelastning för alla

förvärvsinkomster och näringsinkomster. Löneskatten utgår för

alla sådana inkomster om de inte omfattas av socialavgifter,

och löneskatten har avpassats så att den motsvarar skattedelen

av dessa avgifter. Enligt utskottets uppfattning saknas det

skäl för att särbehandla jordbruksinkomster eller innehav av

jordbruksfastigheter i detta eller andra avseenden. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Övriga frågor

Trav- och galopphästar

Principerna för 1990 års skattereform innebär att inkomst av

hobbyverksamhet skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Avdrag

medges för omkostnader under beskattningsåret och för sådana

omkostnader under året dessförinnan som överstiger det årets

inkomster. Denna ettårsgräns utvidgades hösten 1992 så att

avdragsrätten omfattar en femårsperiod före beskattningsåret

(prop. 1992/93:127, SkU14). Underskott i verksamheten är inte

avdragsgillt.

I motion Sk361 av Peter Kling och Sten Andersson i Malmö

(nyd,m) återkommer motionärerna med ett yrkande om att upp

till två hobbyhästar per person bör betraktas om skattefri

hobby.

Beslutet hösten 1992 om en tidsmässig förlängning av

avdragsrätten grundade sig på en översyn av reglerna och

borde, som utskottet då bedömde saken, kunna anses innefatta

en lämplig avvägning för att begränsa de problem som

ettårsgränsen i vissa situationer kunnat medföra för

travsporten. Vid sin förnyade prövning av denna fråga förra

året (1992/93:SkU20) vidhöll utskottet denna uppfattning.

Enligt utskottets uppfattning finns det för närvarande inte

tillräckliga skäl för en annan bedömning, och utskottet

avstyrker alltså detta yrkande även i år.

Bär och svamp m.m.

Enligt ett särskilt undantag är inkomst av plockning av bär

och svamp m.m. skattefritt till den del som inkomsten inte

överstiger 5 000 kr.

I motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) anförs att det

skattefria beloppet stått kvar sedan 1981 och att

prisutvecklingen sedan dess motiverar en uppräkning till

10 000 kr. En sådan åtgärd skulle enligt motionen innebära

ökade möjligheter till extrainkomster och meningsfull

sysselsättning, att värdefulla råvaror tas till vara och att

folkhälsan förbättras.

Enligt de principer som ligger till grund för skattereformen

bör inkomster av detta slag beskattas på samma sätt som andra

inkomster. Undantaget i fråga om plockning av bär och svamp

m.m. fick dock stå kvar med hänsyn till vissa särskilda

problem inom denna bransch. Statsrådet Bo Lundgren har anfört

i ett frågesvar i riksdagen den 1 mars 1994 att han inte är

beredd att initiera en höjning av gränsen men att frågan kan

komma att övervägas i samband med den beredning av övriga

frågor rörande beskattningen av den privata tjänstesektorn som

kommer att genomföras inom kort. Med hänvisning till det

anförda avstyrker utskottet motionen.

Arvoden vid medicinska försök

I motion Sk333 av Margit Gennser (m) yrkas att arvoden för

deltagande i medicinska försök bör betraktas som en icke

skattepliktig ersättning för sveda och värk.

Enligt utskottets uppfattning skiljer sig arvoden av detta

slag principiellt sett inte från andra inkomster som utgår

såsom ersättning för någon form av prestation. Det bör också

framhållas att undantag av detta slag skulle medföra

avgränsningsproblem och svårigheter i den praktiska

tillämpningen. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Avdrag för gåvor

I motionerna Sk304 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp), Sk314 av

Charlotte Branting m.fl. (fp), Sk316 av Pär Granstedt och

Birgitta Hambraeus (c) och Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl.

(nyd), yrkande 4, yrkas att en avdragsrätt införs för gåvor

till ideella ändamål av olika slag.

Yrkanden om en avdragsrätt för gåvor av allmännyttig karaktär

har prövats av riksdagen under en följd av år, senast våren

1993 i betänkandet 1992/93:SkU20. I betänkandet

Organisationernas bidrag (SOU 1993:71) har utredningsmannen

föreslagit att en avdragsrätt vid beskattningen införs för

gåvor från enskilda till vissa ideella organisationer. I

avvaktan på kommande ställningstaganden till

utredningsförslaget avstyrker utskottet dessa motionsyrkanden.

Som ett undantag från principen att gåvor inte är avdragsgilla

gäller att företagen i viss utsträckning kan få avdrag för

reklamgåvor av mindre värde, för representationsgåvor i vissa

fall och gåvor som har karaktär av personalkostnader. När det

gäller representationsgåvor framhålls i Riksskatteverkets

rekommendationer i ämnet (RSV Dt 1991:20) att det uteslutande

måste vara fråga om att inleda eller bibehålla

affärsförbindelser och liknande och att gåvan med andra ord

skall ha ett omedelbart samband med verksamheten i

förvärvskällan för att en avdragsrätt skall kunna anses

föreligga. Avdrag bör inte medges med större belopp än som

gäller i fråga om representationsmåltider (290 kr per person

-- RSV Dt 1993:20). I rekommendationerna sägs också att

avdrag inte bör medges för representationsgåvor vid helger

eller personliga högtidsdagar, eftersom sådana

representationsgåvor i regel får anses ha ett alltför stort

inslag av personlig generositet för att avdrag utan vidare

skall kunna medges.

I motion Sk315 av Olle Schmidt (fp) anförs att gåvor i

december bör accepteras lika väl som gåvor i november och att

det för många företag är praktiskt att samla

representationsinsatserna just till juletid. Riksskatteverkets

rekommendationer är enligt motionärens uppfattning inte

rimliga, och de ger utrymme för godtycke. I motionen yrkas att

riksdagen som sin mening ger detta till känna för regeringen.

Utskottet kan i och för sig instämma i motionärens uppfattning

att reglerna medför gränsdragningsproblem. Att mjuka upp

tillämpningen skulle emellertid enligt utskottets bedömning

innebära att man öppnar möjligheterna till avdrag för sådant

som inte framstår som en egentlig omkostnad i

affärsverksamheten utan som helt eller delvis har privat

karaktär. Av detta skäl avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 1 och

1993/94:Sk353 yrkandena 1, 2, 29 och 30,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande grundavdrag, skatteskala

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2,

1993/94:Sk352 yrkandena 1--3, 1993/94:Sk353 yrkandena

7--10 och 1993/94:Sk354,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande inkomst av kapital

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 13,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk352 yrkandena 30--34

och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19,

res. 4 (s)

men. (v) - delvis

5. beträffande ränteavdraget

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 13--15,

men. (v) - delvis

6. beträffande stämpelskatten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkande 35,

men. (v) - delvis

7. beträffande ränta till barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk345,

res. 5 (nyd)

8. beträffande sambeskattningen av förmögenhet

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk335,

9. beträffande stipendier

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk353 yrkande 28,

res. 6 (s)

10. beträffande bilförmån

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk342, 1993/94:Sk346

och 1993/94:Sk352 yrkande 4,

res. 7 (nyd)

men. (v) - delvis

11. beträffande lunchförmåner

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk321 och

1993/94:Sk340,

res. 8 (nyd)

12. beträffande utlandstraktamenten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk305,

13. beträffande dagbarnvårdare

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk347 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört

beträffande F-skattesedlar,

res. 9 (s)

men. (v) - delvis

14. beträffande hushållsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk308, 1993/94:Sk329

och 1993/94:Sk334,

res. 10 (nyd)

15. beträffande pensionssparandet m.m.

a) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 10 och

12,

b) att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk301,

res. 11 (nyd)

men. (v) - delvis

16. beträffande pensionärer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk355,

17. beträffande trav- och galopphästar

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk361,

res. 12 (nyd)

18. beträffande bär och svamp

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk327,

res. 13 (nyd)

19. beträffande arvoden vid medicinska försök

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk333,

res. 14 (nyd)

20. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk304,

1993/94:Sk314, 1993/94:Sk315, 1993/94:Sk316 och

1993/94:Kr419 yrkande 7.

res. 15 (nyd)

Stockholm den 15 mars 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors

(s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell Johansson

(fp), Jan Fransson (s), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Bruno Poromaa (s), Harry Staaf (kds),

Peter Kling (nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m)

och Sverre Palm (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

Syftet med den skattereform som genomfördes fr.o.m.

inkomståret 1991 var att skapa en samhällsekonomiskt effektiv

beskattning som samtidigt uppfyller fördelningspolitiska mål.

Avsikten var att få en likformig och neutral beskattning av

arbete och kapital och av olika inkomster, och att

beskattningen skulle ge de skatteintäkter som ett gott och väl

fungerande samhälle behöver. Reformen byggde på en rättvis

fördelning av skatteuttaget och på uppfattningen att effektiva

hinder mot skattefusk och skatteplanering är nödvändigt för

förtroendet för skattesystemet. Beskattningen skulle därför

bygga på likformighet, enkelhet och rättvisa.

En likformig beskattning var en kärna i skattereformen. Med en

bredare bas för både indirekt och direkt beskattning blev det

möjligt att sänka inkomstskatterna, samtidigt som man skapade

förutsättningar för ett stabilt underlag för

välfärdspolitiken. I breddningen av basen för den indirekta

beskattningen låg ett ökat uttag av miljöavgifter. Med

skattereformen inleddes en skatteväxling på 7 miljarder kronor

från skatter på arbete till skatter på resursförbrukning och

miljöförstöring.

I motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk352 av

Gudrun Schyman m.fl. (v) riktar motionärerna en stark kritik

mot regeringens skattepolitik och kräver en återgång till de

principer som legat till grund för skattereformen och en rad

ändringar som främjar samhällsekonomiska, miljöpolitiska och

fördelningspolitiska mål. Ändringarna omfattar hela

skatteområdet och behandlas under särskilda rubriker i detta

betänkande eller i annat sammanhang.

S-motionen utmynnar därutöver i yrkanden om att riksdagen

skall ansluta sig till de riktlinjer som motionärerna lägger

fram om skattesystemets utformning och om utredning av

skattefrågorna. Samma inriktning har utredningsyrkandet i

motion Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s) om

en utvärdering av skattesystemet och dess roll i

fördelningspolitiken.

När den borgerliga regeringen tillträdde hösten 1991 lade den

omedelbart fram en rad förslag som innebar avsteg från

skattereformen. Förslagen handlade framför allt om att sänka

kapitalbeskattningen. Denna politik har sedan fortsatt, och en

summering av saldot för de tre borgerliga regeringsåren visar

på stora ofinansierade skattesänkningar som bidrar till att

underminera statsfinanserna. Utgiftskvoten har stigit till

över 70 % samtidigt som skattekvoten har sjunkit till under

50 %. Skatterna på kapitalinkomster, förmögenheter och

företagsinkomster har sänkts med 45 miljarder kronor,

samtidigt som skatten på arbete höjts med 29 miljarder kronor

och skatten på konsumtion med 14 miljarder kronor. Under den

borgerliga regeringen har löntagarna fått höjd skatt, medan

alla som äger aktier och alla som har förmögenhet har fått

sänkt skatt. Ändringarna har också skapat ett utrymme för

skatteplanering som inte kan godtas.

Den borgerliga politiken drivs av föreställningen att

skattesänkningar för passiva kapitalinkomster skall leda till

ökad ekonomisk aktivitet. Vi instämmer i motionärernas

uppfattning att det inte finns någon trovärdig grund för en

sådan uppfattning. Det står däremot klart att regeringens

politik har lett till att klyftorna i samhället ökar

drastiskt.

Riktlinjerna i Socialdemokraternas motion utgår från

skattesystemets grundläggande funktion att finansiera de

offentliga utgifterna. Ett modernt och dynamiskt samhälle

förutsätter ett gemensamt ansvarstagande, inte bara för

gemensamma nyttigheter och funktioner utan också för samhället

som sådant och för samhällsutvecklingen. Det behövs en

offentlig sektor som svarar för väsentliga samhällsfunktioner,

för investeringar i den gemensamma infrastrukturen och för

generella trygghetssystem. Kostnaderna för denna offentliga

sektor måste betalas av medborgarna gemensamt, efter förmåga.

Denna grundsyn delas av en stor del av det svenska folket.

Olika undersökningar visar också entydigt att en klar

majoritet av skattebetalarna t.o.m. föredrar ökade skatter

framför ett raserande av sådant som vård, omsorg, utbildning

och trygghetssystem. Vi avvisar den nuvarande regeringens syn

på skatterna som något entydigt negativt. Tvärt om är

tillräckliga skatteintäkter en nödvändig förutsättning i ett

väl fungerande samhälle. Skattepolitiken skall syfta till ett

system som ger de nödvändiga skatteintäkterna med ett minimum

av bieffekter. Denna inställning bör ligga till grund för en

ny ekonomisk politik som står i samklang med kraven på

rättvisa och solidaritet. Endast på så sätt är det möjligt att

få en bred uppslutning kring de uppoffringar som krävs för att

förbättra statsfinanserna.

Som anförs i motion Sk353 bör förtroendet för skattesystemet

återskapas genom att skatteuttaget fördelas rättvist och efter

förmåga. Målsättningen vid skattereformen var att skapa ett

likformigt och enkelt och effektiv system som tillgodoser

kraven på rättssäkerhet och effektivitet och begränsar

möjligheterna till skatteundandraganden och s.k.

skatteplanering. Det arbete som inleddes med skattereformen

bör fullföljas genom en systematisk genomgång och uppföljning

och med en återgång till regler som har denna inriktning.

Kravet i motion Sk353 om en skatteförenklingskommission har

denna inriktning och bör enligt vår uppfattning tillgodoses.

Vi instämmer också i kravet på en parlamentarisk

skattepolitisk beredning med uppgift att återupprätta och

bygga vidare på skattereformen, så som den såg ut våren 1991.

-- Det finns i dag inte någon säker kartläggning av

skattereformens faktiska effekter i olika hänseenden. Den

kommitté som den socialdemokratiska regeringen tillsatte för

utvärdering av skattereformen har ännu inte redovisat något

resultat. Vi instämmer därför i motionärernas förslag att

kommitténs arbete påskyndas så att resultatet kan läggas till

grund för den föreslagna skatteberedningen.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 i dessa delar

(yrkandena 1, 2, 29 och 30). Därmed är också utredningskravet

i motion Sk343 (yrkande 1) tillgodosett.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skattepolitikens inriktning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena

1, 2, 29 och 30 och med anledning av motion 1993/94:Sk343

yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som här

har anförts om skattesystemets utformning och

utredningsarbetet rörande beskattningen.

2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) medför

riksdagens beslut att sänka grundavdraget från 32 till 25 %

av basbeloppet en åtstramning av den redan alltför låga

inhemska efterfrågan. Vi instämmer i motionärernas uppfattning

att grundavdraget skall vara 32 % av basbeloppet även under

1994.

Den borgerliga riksdagsmajoritetens beslut att grundavdrag

inte skall få göras vid den statliga beskattningen innebär att

fler skattebetalare kommer att få ca 50 % i marginalskatt än

vad som har varit avsikten. Beslutet innebär också att alla

som betalar statsskatt får en lika stor skattehöjning i kronor

räknat, oavsett inkomst. Vi instämmer i motionärernas

uppfattning att detta inte är acceptabelt från

fördelningspolitisk synpunkt. Yrkandet i motionen om att

grundavdrag åter skall få göras vid den statliga beskattningen

fr.o.m. 1995, på samma villkor som tidigare, bör alltså

bifallas. I stället bör statsskatten fr.o.m. 1995 höjas till

25 % av den del av inkomsten som ligger över brytpunkten, på

sätt som föreslås i motionen. Höjningen skall ses som ett

bidrag till att återställa balansen i de offentliga utgifterna

och användas för att finansiera kostnaderna för

arbetslösheten. Som anförs i motionen bör den nya skattesatsen

behållas till dess att Arbetsmarknadsfondens inkomster och

utgifter är i balans.

Vi tillstyrker alltså motion Sk353 i dessa delar. Därmed är

också motionerna Sk343 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo

Bernhardsson (s) och Sk354 av Inge Carlsson och Lars

Stjernkvist (s) tillgodosedda. Samtidigt avstyrker vi kraven i

motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Regeringen bör

skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande grundavdrag, skatteskala

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkandena

7--10, med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande 2 och

1993/94:Sk354 samt med avslag på motion 1993/94:Sk352

yrkandena 1--3 begär att regeringen skyndsamt lägger fram

förslag till ändringar av grundavdraget och uttaget av statlig

inkomstskatt i enlighet med vad som anförts i reservationen.

3. Inkomst av kapital (mom. 3)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

En av de åtgärder som regeringen har genomdrivit beträffande

kapitalinkomster är att sänka den allmänna skattenivån från 30

till 25 % fr.o.m. inkomståret 1995. Därmed sjunker också

skattereduktionen för utgiftsräntor till 25 %.

Som föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör

skattesatsen vara 30 % även efter den 1 januari 1995. Detta

är också viktigt mot bakgrund av dagens höga boendekostnader.

Förslaget innebär att ränteavdragen behåller sitt

30-procentiga värde, och man undviker därigenom att sätta

ytterligare press på bostadsmarknaderna.

Vi tillstyrker alltså motionen i dessa delar. Förslag till de

lagändringar som behövs bör skyndsamt läggas fram av

regeringen.

De åtgärder i fråga om kapitalinkomster som riksdagens

borgerliga majoritet har genomfört innebär även andra

lättnader som inte kan accepteras. Vi återkommer till dessa

frågor i samband med behandlingen av bolagsbeskattningen och

aktiebeskattningen.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande inkomst av kapital

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 13

hos regeringen begär förslag till lagstiftning om en

bibehållen skattesats på 30 % för kapitalinkomster, i

enlighet med vad som har anförts i reservationen.

4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) finns det

behov av en förmögenhetsbeskattning även i fortsättningen.

Riksdagens beslut om att avskaffa förmögenhetsskatten fr.o.m.

1995 bör alltså återtas, och vi tillstyrker motionen i denna

del.

På sikt bör förmögenhetsskatten utformas efter samma principer

som det övriga skattesystemet, dvs. ökad likformighet, bredare

skattebas och lägre skattesatser. Skatteunderlaget för arvs-

och gåvoskatten och förmögenhetsskatten har beräknats enligt i

stort sett gemensamma principer, och vi instämmer i

motionärernas uppfattning att denna koppling bör behållas.

Den socialdemokratiska regeringen redovisade ett förslag i

departementspromemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning (Ds

1990:91). Vi anser, nu liksom tidigare, att detta förslag bör

kunna tjäna som grund för en reformering av förmögenhets- och

arvs- och gåvobeskattningen. Det bör samtidigt framhållas att

detaljlösningarna i promemorian behöver övervägas ytterligare.

Som vi framhållit vid tidigare års behandling av denna fråga

(se t.ex. 1991/92:SkU10 s. 98) måste den framtida

förmögenhetsbeskattningen avvägas med hänsyn till en rad

viktiga och delvis motstridiga intressen. Bl.a. bör man beakta

kravet på internationellt konkurrenskraftiga regler och

gynnsamma betingelser för näringsverksamhet, inte minst för

småföretagarna. Strävandena bör vara att åstadkomma enkla och

likformiga regler som minimerar möjligheterna till

skatteplanering.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk353 även i vad avser

reformering av reglerna.

dels vid mom. 4 hemställt

4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352

yrkandena 30 och 31 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 och

med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkandena 32--34 dels

begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla den

nuvarande förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995,

dels begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs-

och gåvoskatt i enlighet med vad som anförs i reservationen.

5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Barn och ungdomar som har småbelopp på banken utsätts för ett

onödigt skattetrassel. Att beskattningen av de obetydliga

räntebelopp som det är fråga om kan vålla irritation hos alla

inblandade är förståeligt och uppenbart, och för statsverket

uppstår i realiteten knappast någon nettobehållning att tala

om. För att undvika sådana effekter bör man undersöka om man i

dessa fall kan införa ett skattefritt belopp på 1 000 kr.

Motion Sk345 av Dan Ericsson i Kolmården (kds) har denna

innebörd och bör alltså bifallas.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande ränta till barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk345 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

ett skattefritt belopp på 1 000 kr för ränta som utgår till

barn och ungdom.

6. Stipendier (mom. 9)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

Riksdagen har avskaffat den tidigare skattefriheten för

stipendier till deltagande i fackliga kurser från

halvårsskiftet 1993. Det finns inte skäl att motsätta sig en

omläggning av beskattningen av olika typer av stipendier. Den

beslutade skatteskärpningen för fackliga stipendier berör dock

enbart en kategori av stipendier och är därför stötande. Som

föreslås i motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) bör en

översyn av stipendiebeskattningen genomföras i syfte att

åstadkomma likformighet och likabehandling.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande stipendier

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 28

hos regeringen begär en översyn av stipendiebeskattningen i

enlighet med vad som anförs i reservationen.

7. Bilförmån (mom. 10)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

De förslag som riksdagen antog i höstas om beskattningen av

bilförmåner innehåller marginella förbättringar men också

skatteskärpningar som inte kan anses motiverade. Som Ny

demokrati då anförde bör man nu genomföra en snabb översyn av

beskattningen av tjänstebilar i syfte att undanröja

svårigheter som reglerna fortfarande innebär för

skattebetalarna. Som exempel kan nämnas att man bör återinföra

ett fribelopp på 20 000 kr för extrautrustning. Vidare bör

man utforma reglerna på ett sätt som innebär att bilar som kan

liknas vid arbetsredskap inte medför en orimlig

förmånsbeskattning. Ett annat förslag från vår sida är att

bilaccisen bör slopas för s.k. airbags och för ABS-bromsar.

Detta förslag leder säkerligen till stora samhällsekonomiska

vinster i form av minskade dödsolyckor och andra svåra

trafikolyckor.

Motionen Sk342 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) innehåller

önskemål om lättnader i beskattningen för äldre bilar och för

bilar som är arbetsredskap, och motionen Sk346 av Tuve

Skånberg (kds) grundar sig på uppfattningen att en firmabil

bör kunna parkeras vid hemmet utan att en förmånsbeskattning

skall behöva aktualiseras. Vi ställer oss bakom den allmänna

inriktningen i dessa motioner och anser att riksdagen med

anledning av motionerna bör ge regeringen till känna vad som

här har anförts i dessa frågor. Motion Sk352 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) går ut på skärpningar av beskattningen och bör

avslås.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande bilförmån

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk342 och

1993/94:Sk346 och med avslag på motion 1993/94:Sk352 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts

om beskattningen av bilförmåner.

8. Lunchförmåner (mom. 11)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Ny demokrati vidhåller sin uppfattning att beskattningen av

lunchförmåner medför stora problem. Den utredning som nu har

slutförts visar klart och tydligt att skatteutfallet har

hamnat långt under vad som låg till grund för de nya reglerna,

och samhällets nettoinkomster av de nya reglerna har blivit

blygsamma. Samtidigt har de negativa effekterna blivit allt

tydligare. Omkring 850 000 personer har helt förlorat sina

måltidsförmåner och andra har fått försämrade förmåner. Detta

har i sin tur försämrat lunchvanorna och arbetsförhållandena,

och reglerna har också orsakat problem för

restaurangbranschen.

Beskattningen av lunchförmåner bör snarast upphöra, och det

finns inga skäl att skjuta på detta ställningstagande.

Motionerna Sk321 av Stina Gustavsson och Rosa Östh (c) och

Sk340 av Björn Ericson (s) går i denna riktning. Med anledning

av motionera bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna vad som här har anförts i denna fråga.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande lunchförmåner

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk321 och

1993/94:Sk340 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om beskattningen av lunchförmåner.

9. Dagbarnvårdare (mom. 13)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) har

dels anfört följande:

Reglerna om F-skattesedlar har utformats med hänsyn till vad

som är lämpligt för den som driver ett företag i vanlig

bemärkelse. Dessa regler bör tillämpas av skattemyndigheterna

i enlighet med sitt syfte att ligga till grund för

skatteuppbörden och vissa andra uppbördstekniska frågor.

Motion Sk347 av Peeter Luksep (m) går ut på att reglerna

omformas med hänsyn till de regler som tillämpas i vissa

kommuner beträffande den kommunala barnomsorgen. Vi kan inte

ställa oss bakom detta förslag utan avstyrker motionen.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande dagbarnvårdare

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk347.

10. Hushållsarbete (mom. 14)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk329 av Maud Ekendahl m.fl. (m) bör man

införa ett avdrag för kostnader för tjänster i hemmet. I många

fall framstår kostnader för barnpassning och annan hemhjälp

som en ofrånkomlig merkostnad för den som har förvärvsarbete.

Därtill kommer att en avdragsrätt framstår som särskilt

motiverad i den nuvarande arbetsmarknadssituationen. Motionen

bör alltså bifallas. Därmed tillgodoses också syftet med

motionerna Sk308 av Stefan Attefall och Rose-Marie Frebran

(kds) och Sk334 av Karin Pilsäter (fp).

dels vid mom. 14 hemställt

14. beträffande hushållsarbete

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk329 och med

anledning av motionerna 1993/94:Sk308 och 1993/94:Sk334 som

sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

som en avdragsrätt för kostnader för tjänster i hemmet.

11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk301 av Leif Carlson och Maud Ekendahl

(m) bör ett försäkringsbelopp som innestår vid

försäkringstagarens död tillfalla dödsboet, om någon

förmånstagare inte är insatt, i likhet med vad som gäller för

det nya pensionssparandet i bank. Som det nu är tillfaller

beloppet i stället försäkringskollektivet. Ny demokrati anser

att reglerna kan få orimliga effekter i det enskilda fallet

och tillstyrker alltså motionen.

dels vid mom. 15 b hemställt

15. beträffande pensionssparandet m.m.

b) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk301 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

förmånstagare till pensionsförsäkringar.

12. Trav- och galopphästar (mom. 17)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Bestämmelserna om beskattning av hobbyinkomster ändrades

hösten 1992 så att avdragsrätten för kostnader i

hobbyverksamheten utvidgas tidsmässigt till kostnader under de

fem år som närmast föregått taxeringsåret. Detta är dock helt

otillräckligt för att bibehålla den stora och inkomstbringande

näringsgren som trav- och galoppsporten är för hela vårt

samhälle.

Hästägarnas kostnader inom trav- och galoppsporten uppgår till

ca 1,8 miljarder kronor, bortsett från kostnader för inköp av

hästar. Den totala prissumman som dessa hästägare tävlar om är

550 miljoner kronor. Hästägarna gör alltså totalt sett

miljardförluster, och det är bara en liten del av alla

tävlingshästar som går ihop eller får ett överskott.

Beskattningen av dessa hästägare leder till stora nackdelar

för hela denna verksamhet, eftersom reglerna urholkar

intresset för privatpersoner att hålla hobbyhästar. Med

nuvarande regler kan man inte undvika en utveckling som gör

att kvaliteten på tävlingarna går ned och att intresset för

spelet minskar. På så sätt äventyrar man hela denna

verksamhet, som för närvarande omsätter ca 18 miljarder kronor

per år, och en stor del av de 60 000 människor som arbetar

direkt och indirekt inom denna näring kan komma att mista sina

arbeten.

Det finns bara vinnare på att återgå till de regler som gällde

före skattereformen. Yrkandet i motion Sk361 av Peter Kling

och Sten Andersson i Malmö (nyd,m) om skattefrihet för

hobbyhästar med högst två hästar per person bör alltså

bifallas.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande trav- och galopphästar

att riksdagen med bifall till motion1993/94:Sk361 hos

regeringen begär förslag om ändrade regler av innebörd att en

hobby med högst två hästar per person skall bedömas som en

skattefri verksamhet.

13. Bär och svamp (mom. 18)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Yrkandet i motion Sk327 av Jan Erik Ågren (kds) innebär att

det skattefria beloppet för plockning av bär och svamp

uppräknas från 5 000 till 10 000 kr. Inom Ny demokrati anser

vi att det inte finns anledning att motsätta sig att beloppet

på detta sätt anpassas till utvecklingen av penningvärdet. Vi

tillstyrker alltså detta yrkande.

dels vid mom. 18 hemställt

18. beträffande bär och svamp

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk327 begär

förslag från regeringen om uppräkning av det skattefria

beloppet för plockning av bär och svamp m.m. från 5 000 till

10 000 kr.

14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Enligt motion Sk333 av Margit Gennser (m) bör arvoden för

deltagande i medicinska försök betraktas som icke

skattepliktiga ersättningar för sveda och värd. Enligt vår

uppfattning inom Ny demokrati finns det inte anledning att

krångla med sådana småbelopp som det här är fråga om. Det

ligger nära till hands att jämföra med den skattefrihet som

redan gäller ersättningar till blodgivare. Vi vill också

framhålla att kostnaderna i samband med deltagande i försök

också måste beaktas i detta sammanhang, och att ersättningen i

det enskilda fallet helt eller till väsentlig del motsvarar de

kostnader som uppstår i samband med inställelsen. Vi

tillstyrker alltså även denna motion.

dels vid mom. 19 hemställt

19. beträffande arvoden vid medicinska försök

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk333 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

beskattningen av arvoden för personer som deltar i medicinska

försök.

15. Avdrag för gåvor (mom. 20)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Enligt de svenska skattereglerna får man i princip inte göra

avdrag för belopp som har betalats till välgörande och andra

allmännyttiga ändamål. I andra länder finns dock den

möjligheten, och sådana regler bör kunna prövas även här.

Motionerna Sk314 av Charlotte Branting m.fl. (fp) och Sk316 av

Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (c) och yrkande 7 i

motion Kr419 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) har denna

innebörd. Inom Ny demokrati ansluter vi oss till dessa krav.

För en avdragsrätt bör krävas att gåvan har en sådan

allmännyttig karaktär att en avdragsrätt framstår som befogad.

Vi avstyrker därför yrkandena i motionerna Sk304 av Ylva

Annerstedt m.fl. (fp) och Sk315 av Olle Schmidt (fp).

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk314,

1993/94:Sk316 och 1993/94:Kr419 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1993/94:Sk304 och 1993/94:Sk315 som sin mening ger

regeringen till känna vad som här har anförts om en

avdragsrätt för gåvor till välgörande och andra allmännyttiga

ändamål.

Särskilda yttranden

1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1)

Peter Kling (nyd) anför:

Enligt Ny demokratis uppfattning bör den ekonomiska politiken

så långt som möjligt inriktas på åtgärder som ligger i linje

med Lindbeckkommissionens förslag. Från Ny demokratis sida

föreslår vi alltså sänkningar av det totala skattetrycket och

kraftiga besparingar för att sanera samhällsekonomin. Vår

inställning i dessa frågor redovisas i motion Fi210 som

behandlas i finansutskottets betänkande 1993/94:FiU10. Vi

hänvisar till vad vi har anfört i detta sammanhang.

2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Jan Fransson, Anita Johansson,

Bruno Poromaa, Gunnar Nilsson och Sverre Palm (alla s) anför:

I motion Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att

avkastningsskatten för pensionssparandet och för

kapitalförsäkringar m.m. höjs. Dessa yrkanden kommer att

behandlas av utskottet tillsammans med våra yrkanden angående

företagsbeskattningen och aktiebeskattningen. Vi återkommer

alltså till pensionssparandet i det sammanhanget.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Allmänt

I motion Sk352 redovisar Vänsterpartiet riktlinjer för hur en

solidarisk skattepolitik skall medverka till att skapa

förutsättningar för en ekologiskt uthållig utveckling.

Förslagen syftar till att skapa ett enkelt och enhetligt

skattesystem som kan skapa bättre balans i statsfinanserna och

utjämna skillnader i inkomst och förmögenhetsfördelning.

Förslagen i motionen för budgetåret 1994/95 kan sammanfattas

enligt följande. Skatten på högre inkomster skärps genom ett

flertal åtgärder. Grundavdraget slopas för inkomster över

brytpunkten. Den statliga skatten höjs från 20 till 25 %, och

ett nytt skatteskikt på 30 % för inkomster över 300 000 kr

inrättas. Kapitalinkomster beskattas efter en enhetlig

skattesats på 30 %. Rätten till avdrag begränsas bl.a. genom

ett strikt avdragstak för ränteutgifter över 110 000 kr.

Företagsbeskattningen höjs till 30 %. Skatten höjs på energi

och sådan konsumtion och produktion som leder till negativa

effekter för miljön.

Inkomstförstärkningen av förslagen kan beräknas till 10 300

miljoner kronor för budgetåret 1994/95 och 28 000 miljoner

kronor för år 1995. Yrkandena i motion Sk352 har under

riksdagsbehandlingen delats upp på olika betänkanden. Vad som

nu behandlas är olika frågor om beskattningen av enskilda

personer och kapitalbeskattningen.

I Vänsterpartiets motion riktas en skarp kritik mot

regeringens skattepolitik. Regeringens skattepolitik har

konsekvent gynnat högre inkomstskikt. Skatterna har sänkts på

kapitalinkomster och företag.

Regeringens så kallade strategiska skattesänkningar har slagit

sönder tanken på ett enhetligt och rakt skattesystem.

Kapitalinkomster beskattas nu efter hela 8 olika skattesatser.

Genom att riksdagsmajoriteten ställt sig bakom regeringens

skattepolitik har riksdagen åter öppnat för ett avancerat

skatteundandragande.

Samtidigt har hushåll och löntagare i låga eller normala

inkomstlägen fått vidkännas stora skattehöjningar. Skatterna

har höjts för dessa grupper bl.a. genom höjd moms, slopat

schablonavdrag, reducering av grundavdraget även för lägre

inkomster och införandet av egenavgifter av skattekaraktär.

Regeringen hävdar att man sänkt skatterna. Sanningen är att

det samlade skatteuttaget endast minskat marginellt under

regeringen Bildt. Skattesystemets utjämnande effekter har dock

minskat påtagligt, och i takt med detta har inkomst- och

förmögenhetsklyftorna vidgats.

Den kritik och de riktlinjer liksom många av de förslag som

Vänsterpartiet redovisar i sin motion överensstämmer till

väsentliga delar med den huvudinriktning som

Socialdemokraterna lägger fram i reservation 1 i detta

betänkande. De utredningskrav som Socialdemokraterna ställer i

denna reservation ligger också i linje med Vänsterpartiets

motion. Vänsterpartiet instämmer således i yrkandena i

reservation 1.

Det finns dock också skillnader mellan Socialdemokraternas och

Vänsterpartiets alternativ. Genom Vänsterpartiets förslag till

slopat grundavdrag för inkomster över brytpunkten även vid den

kommunala taxeringen, stärks kommunernas ekonomi med 5

miljarder kronor. Socialdemokraternas förslag innebär ingen

inkomstförstärkning för kommunsektorn. I stället leder det

socialdemokratiska förslaget om höjt grundavdrag till att

kommunernas skattebas minskar, vilket innebär en försvagning

av kommunernas ekonomi på mellan 3 och 4 miljarder kronor.

Socialdemokraterna föreslår vidare att grundavdraget vid den

statliga taxeringen skall återinföras. Då en sådan

skattesänkning endast gynnar högre inkomstskikt kan

Vänsterpartiet inte biträda detta förslag. Den totala effekten

av Socialdemokraternas skattepolitiska förslag för budgetåret

1994/95 leder dessutom till en mindre sänkning av det samlade

skatteuttaget. Vänsterpartiet anser inte att konjunkturläget

eller de stora budgetunderskotten talar för ett sänkt

skatteuttag under kommande budgetår. Tvärtom gör

budgetunderskotten och behoven av att slå vakt om den sociala

välfärden att skatteuttaget åter måste öka.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i grunden finns

en betydande samsyn mellan Vänsterpartiet och

Socialdemokraterna när det gäller skattepolitiken. Detta

gäller inte minst i fråga om kapital- och

förmögenhetsbeskattningen, liksom förslagen om en höjning av

den statliga inkomstskatten från 20 till 25 %.

Vänsterpartiets förslag har dock en starkare

fördelningspolitisk och miljöpolitisk profil än motsvarande

förslag från Socialdemokraterna.

Vänsterpartiets förslag till skattehöjningar ger betydande

skatteinkomster, inkomster som skall brukas för att bekämpa

den svåra arbetslösheten och trygga sociala behov bl.a. inom

sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger. Vi återkommer

till de aktuella skattefrågorna under särskilda rubriker

nedan.

Grundavdrag, skatteskala

Vänsterpartiet har alltsedan skattereformen drivit kravet att

grundavdraget skall reduceras. Vi har föreslagit detta för att

öka statens skatteinkomster och därmed minska

budgetunderskottet. Förslaget ökar skatteuttaget på högre

inkomster och motverkar de sneda fördelningspolitiska effekter

som följde på skattereformen.

Riksdagens beslut förra året att slopa grundavdraget vid

taxeringen till statlig inkomstskatt var ett steg i rätt

riktning. Beslutet innebär att Vänsterpartiet delvis har fått

gehör för sin uppfattning. Vi anser -- nu liksom tidigare --

att man i fråga om inkomster över brytpunkten bör gå längre

och slopa avdraget helt.

Vänsterpartiet föreslår att grundavdraget trappas ned från

inkomster över 156 000 kr, så att det helt försvinner för

inkomster över brytpunkten. Marginalskatten stiger därmed från

ca 33 till ca 40 %. Genom denna metod att helt slopa

grundavdraget för högre inkomster ökar basen för

kommunalskatten. För 1995 ger detta kommunerna ökade

skatteintäkter med 5 miljarder kronor -- en

inkomstförstärkning som ger möjlighet att finansiera

satsningar på sjukvård, skola samt barn- och äldreomsorger.

Därmed kan även de friställningar som planeras i kommunsektorn

bromsas.

Vidare föreslår Vänsterpartiet att den statliga skatten höjs

från 20 till 25 %. Inkomstförstärkningen för budgetåret

1994/95 kan beräknas till 2,2 miljarder kronor och för helåret

1995 till 4,3 miljarder kronor.

Slutligen föreslår Vänsterpartiet ett nytt skikt i

skatteskalan på 30 % för inkomster över 300 000 kr.

Inkomstförstärkningen för budgetåret 1994/95 kan beräknas till

3,7 miljarder kronor och för helåret 1995 till 7,7 miljarder

kronor.

Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352

i dessa delar.

Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten

Förmögenhetsskatten sänktes hösten 1991 och skall enligt

beslut som riksdagen har fattat slopas 1995. Hösten 1991

sänktes också arvs- och gåvoskatten.

Vänsterpartiet anser -- liksom Socialdemokraterna -- att

förmögenhetsskatten skall behållas och att reglerna för denna

skatt och för arvs- och gåvoskatten behöver reformeras.

Vidare bör skattesatserna höjas. I Vänsterpartiets motion

Sk352 föreslås en progressiv skala för förmögenhetsskatten.

Över den befintliga nivån på 1,5 % bör det inrättas två nya

skikt, ett på 2,5 % för förmögenheter över 1 600 000 kr och

ett på 3,0 % för den förmögenhet som överstiger 3 600 000

kr. Vänsterpartiet föreslår också att begränsningsregeln

återställs från 55 % till 75 %.

Inkomstförstärkningen av dessa skatteskärpningar kan beräknas

till ca 600 miljoner kronor.

Riksdagsbeslutet hösten 1991 innebar att arvs- och gåvoskatten

sänktes med 420 miljoner kronor. Som yrkas i motion Sk352 bör

skatteskalorna återställas till vad som gällde före beslutet

hösten 1991.

Med det anförda yrkar Vänsterpartiet bifall till motion Sk352

i dessa delar.

Kapitalinkomster, ränteavdraget

Vänsterpartiet menar att riksdagens principbeslut från 1990 om

en enhetlig kapitalbeskattning på 30 % bör förverkligas.

Regeringen Bildt har dock gått i motsatt riktning. Fr.o.m.

1994 beskattas kapitalinkomster efter 8 olika skattesatser,

från 0 till 30 %. Fr.o.m. 1995 skall det högsta skatteuttaget

dessutom enligt riksdagsbeslut sänkas till 25 %.

Vänsterpartiets yrkanden om beskattningen av kapitalinkomster

har brutits ut och kommer att behandlas i annat sammanhang.

Socialdemokraternas yrkande om att skattesatsen för bankräntor

m.m. skall behållas vid 30 % behandlas i det aktuella

betänkandet. Vänsterpartiet stödjer den socialdemokratiska

reservationen som även innebär att skattereduktionen för

underskott står kvar vid 30 %.

Genom att underskottsavdragen påverkas kommer

skatteinkomsterna att sjunka med ca 500 miljoner kronor. Som

anförts i vår motion bör man, bl.a. för att motverka denna

effekt, minska avdragsmöjligheterna inom kapitalbeskattningen.

Vänsterpartiet föreslår att ett strikt avdragstak införs för

bruttoräntor över 110 000 kr. Avdrag bör inte medges för

belopp över denna gräns.

På sikt bör avdragsrätten för skuldräntor avvecklas. Med

hänsyn till de många som bor i egnahem och som har

underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en

längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen, med

bifall till motion Sk352 i denna del, som sin mening ge

regeringen till känna.

Stämpelskatten

Den stämpelskatt som utgår på aktier och vid förvärv av

fastigheter bör höjas med 0,25 procentenheter. Som anförts i

motion Sk352 torde detta förslag från Vänsterpartiet inbringa

ytterligare 900 miljoner kronor.

Bilförmån

Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör förmånsbeskattningen av

tjänstebilar skärpas på så sätt att beskattningen får en

påtaglig miljöprofil. Förmånsbeskattningen bör knytas till

såväl värdet som modellens miljöpåverkan samt möjligheten att

utnyttja bilen privat. Vilken teknik som bör användas i detta

syfte bör prövas inom en särskild parlamentarisk beredning.

Beredningen bör behandla frågan så skyndsamt att nya regler

kan tillämpas fr.o.m. inkomståret 1995. Det yrkande som

framställs i motion Sk352 på denna punkt bör alltså bifallas.

Pensionssparandet

Riksdagen beslöt våren 1993 att införa en ny sparform,

individuellt pensionssparande i bank. Vänsterpartiet motsatte

sig skattelättnader för detta sparande bl.a. därför att vi

inte ansåg det samhällsekonomiskt motiverat att införa

ytterligare kostsamma sparstimulanser. Hushållssparandet är

redan högt uppdrivet. Dessutom är det olämpligt att

introducera nya särlösningar när hela frågan om

pensionssystemet är under omprövning.

Som anförts i motion Sk352 talar således starka skäl för att

skattelättnaderna för det individuella pensionssparandet bör

avvecklas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Inbetalningar till såväl pensionsförsäkringar som det

individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid

inkomstbeskattningen, och utbetalningar beskattas som inkomst

av tjänst. Avdragsrätten är maximerad till ett basbelopp, ca

35 000 kr. Om 10 % av inkomsten överstiger ett basbelopp så

tillåts avdrag upp till två basbelopp. I vissa fall medges

avdrag med ännu högre belopp.

Som anförts i motionen finns det många skäl som talar för att

avdragsrätten bör avvecklas. En avveckling är dock inte

oproblematisk, eftersom en fullständig avveckling kräver att

inkomstbeskattningen vid uttag slopas. Dessutom bör hänsyn tas

till den konkurrens om pensionssparandet som förekommer från

utlandet.

Det är dock samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på

subventionsgraden. Och en utredning i detta syfte bör

tillsättas. En halvering av avdragsrätten skulle ge en

inkomstförstärkning på 1,9 miljarder kronor. Ett minimikrav

borde vara att avdragsrätten begränsas till ett basbelopp. För

budgetåret 1994/95 torde det genom en reducerad avdragsrätt

vara möjligt att skapa en inkomstförstärkning på 600 miljoner

kronor. Vänsterpartiet tillstyrker motionen även i denna del.

Yrkanden

Med hänvisning till det anförda yrkar vi vid mom. 2 , 4--6, 10

och 15 a

2. beträffande grundavdrag, skatteskala

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena

1--3 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk343 yrkande

2, 1993/94:Sk353 yrkande 9 och 1993/94:Sk354 samt med

avslag på motion 1993/94:Sk353 yrkandena 7, 8 och 10 begär

att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till slopat

kommunalt grundavdrag över brytpunkten och till de ändringar i

skatteskalan för statlig inkomstskatt som föranleds av motion

1993/94:Sk352 och 1993/94:Sk353 i dessa delar,

4. beträffande förmögenhetsskatten och arvs- och

gåvoskatten

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk352

yrkandena 30--34 och 1993/94:Sk353 yrkandena 18 och 19 dels

begär skyndsamt förslag från regeringen om att behålla

förmögenhetsskatten även efter den 1 januari 1995 och om nya

skalor för denna skatt och för arvs- och gåvoskatten i

enlighet med vad som föreslås i den förstnämnda motionen, dels

begär förslag om reformerad förmögenhets- och arvs- och

gåvoskatt i enlighet med vad som anförts ovan,

5. beträffande ränteavdraget

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena

13 och 14 och med avslag på andrahandsyrkandet i motionen

(yrkande 15) dels som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts ovan om en avveckling av rätten till avdrag för

skuldräntor, dels begär förslag från regeringen om begränsning

av rätten till avdrag för räntor till räntebelopp som uppgår

till högst 110 000 kr brutto,

6. beträffande stämpelskatten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande

35 begär förslag från regeringen om höjning av stämpelskatten

med en kvarts procentenhet,

10. beträffande bilförmån

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 4

och med avslag på motionerna 1993/94:Sk342 och

1993/94:Sk346 som sin mening ger regeringen till känna vad

som här har anförts om beskattningen av bilförmån,

15. beträffande pensionssparandet m.m.

a) att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352

yrkandena 10--12 som sin mening ger regeringen till känna vad

som här har anförts om skattereglerna för pensionssparandet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1

Motionerna1

Utskottet5

Skattepolitikens inriktning m.m.5

Skatteuttaget7

Kapital8

Stipendier10

Bilförmån10

Lunchförmåner11

Utlandstraktamenten11

Dagbarnvårdare11

Hushållsarbete12

Pensionssparandet13

Pensionärer13

Övriga frågor14

Trav- och galopphästar14

Bär och svamp m.m.14

Arvoden vid medicinska försök15

Avdrag för gåvor15

Hemställan16

Reservationer18

1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, s)18

2. Grundavdrag, skatteskala (mom. 2, s)20

3. Inkomst av kapital (mom. 3, s)21

4. Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten (mom. 4,

s)22

5. Ränta till barn och ungdom (mom. 7, nyd)22

6. Stipendier (mom. 9, s)23

7. Bilförmån (mom. 10, nyd)23

8. Lunchförmåner (mom. 11, nyd)24

9. Dagbarnvårdare (mom. 13, s)25

10. Hushållsarbete (mom. 14, nyd)25

11. Pensionssparandet m.m. (mom. 15 b, nyd)25

12. Trav- och galopphästar (mom. 17, nyd)26

13. Bär och svamp (mom. 18, nyd)27

14. Arvoden vid medicinska försök (mom. 19, nyd)27

15. Avdrag för gåvor (mom. 20, nyd)27

Särskilda yttranden28

1. Skattepolitikens inriktning m.m. (mom. 1, nyd)28

2. Pensionssparandet m.m. (mom. 15, s)28

Meningsyttring av suppleant29

Allmänt29

Grundavdrag, skatteskala30

Förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten31

Kapitalinkomster, ränteavdraget31

Stämpelskatten32

Bilförmån32

Pensionssparandet32

Yrkanden33