Bet. 1993/94:SkU22

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU22

Anslag till skatteförvaltningen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1993/94

SkU22

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet fyra motioner (s och v)

med krav om anslagshöjningar till skatteförvaltningen med 50

miljoner kronor för att bekämpa ekonomisk brottslighet, utöver

vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. I övrigt

tillstyrker utskottet budgetpropositionen i aktuella delar och

avstyrker två andra motioner som behandlas i detta sammanhang.

Till betänkandet har fogats en reservation från

representanterna för regeringspartierna.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:100 bilaga 8

under punkt A (s. 37--44)

1. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1994/95

anvisar ett ramanslag på 356 296 000 kr,

2. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret

1994/95 anvisar ett ramanslag på 4 345 149 000 kr,

under punkt I 1 (s. 160)

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av

motorfordon för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på

2 000 000 kr,

under punkt I 2 (s. 160--161)

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Motionerna

1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

3. att riksdagen utöver vad regeringen föreslår anvisar

50 000 000 kr till skattemyndigheterna för utökning av antalet

tjänster samt utbildning av revisorer, jurister m.fl.

1993/94:Sk805 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att ledamöter i skattenämnder skall erhålla

ekonomisk ersättning efter samma principer som nämndemän etc.

1993/94:Sk806 av Lars Bäckström (v) vari yrkas att riksdagen

för budgetåret 1994/95 till Riksskatteverket anvisar

50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således 406

296 000 kr.

1993/94:Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

5. att riksdagen till Riksskatteverket anvisar 50 000 000 kr

utöver vad regeringen föreslår eller således 406 296 000 kr.

1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

3. att riksdagen utöver vad regeringen föreslår anvisar

50 000 000 kr till skattemyndigheterna för utökning av antalet

tjänster samt utbildning av revisorer, jurister m.fl.

1993/94:A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

2. att riksdagen hos regeringen begär att Riksskatteverket får

i uppdrag att presentera en ändrad fördelningsmodell av

resurserna för granskning av deklarationer.

Utskottet

Skatteförvaltningen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen för nästa

budgetår anvisar ett ramanslag till Riksskatteverket på

356 296 000 kr och ett till Skattemyndigheterna på

4 345 149 000 kr. Anslagen har beräknats enligt de riktlinjer

som riksdagen antog förra året för verksamheten inom

skatteförvaltningen i ett längre perspektiv (prop. 1992/93:100

bilaga 8, SkU22). Riktlinjerna innebär att verket skall

genomföra kraftiga besparingar och samtidigt rationalisera

grundhanteringen för att frigöra resurser för en förbättrad

kontroll och service. Utöver vad som följer av dessa riktlinjer

får skatteförvaltningen kompensation för merkostnader som

uppkommer på grund av ändringar i skattereglerna och 100

miljoner kronor för att bygga ut kontrollverksamheten.

När det gäller skattekontrollen aviserade regeringen i

kompletteringspropositionen förra året att resurserna härför

skulle förstärkas med 20 miljoner kronor för budgetåret 1993/94

och därefter med omkring 200 miljoner kronor per år under en

femårsperiod fram till 1998 (prop. 1992/93:150, FiU30, SkU5y).

Vid sin behandling av motsvarande frågor hösten 1993 uttalade

riksdagen att regeringen borde beakta vad som anförts i olika

motioner i dessa frågor och redovisa vilka åtgärder i övrigt som

borde genomföras för att skyndsamt förstärka och förbättra

samordningen mellan skattemyndigheterna och polis och åklagare

(1993/94:FiU1, SkU1y). I sammanhanget nämndes också riksdagens

revisorers pågående granskning av samhällets insatser mot den

ekonomiska brottsligheten.

Tillskottet för budgetåret 1993/94 för förstärkningar av

skattekontrollen har numera bestämts till 45 miljoner kronor

(prop. 1993/94:105, SkU21).

Av budgetpropositionen (bilaga 8 s. 43) framgår att regeringen

avser att i kompletteringspropositionen redovisa vad som har

gjorts och som bör göras för att förbättra samordningen av

insatserna.

Tillskottet på 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95 är 50

miljoner kronor lägre än vad Riksskatteverket föreslagit i sin

anslagsframställning. I propositionen anförs att regeringen inte

i grunden gör några andra bedömningar än Riksskatteverket men

att regeringen anser att utbyggnaden bör ske i en något

långsammare takt.

Motionerna Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkande 3, Ju811 av

Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkande 3, Sk806 av Lars Bäckström (v)

och Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 5 innebär att

skatteförvaltningen skall få 50 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit för utökning av antalet tjänster för

skatterevision m.m. och för utbildning av revisorer, jurister

m.fl.

Bred enighet råder om att den ekonomiska brottsligheten är ett

stort och växande samhällsproblem och att det krävs åtgärder av

många slag och på bred front för att vända utvecklingen. Detta

är också något som med all tydlighet framgår av den

revisionsrapport som Riksdagens revisorer i dagarna har lagt

fram om samhällets insatser mot ekonomisk brottslighet. I

rapporten anförs bl.a. att skattemyndigheternas kontrollresurser

är alltför begränsade. Samtidigt framhåller revisorerna att

skattemyndigheternas arbete hindras av bristande resurser på

andra områden. De förslag till förbättringar som diskuteras i

rapporten ligger till väsentlig del inom justitieutskottets

arbetsområde eller andra områden än som direkt berör

skatteutskottet. Rapporten skall remissbehandlas och därefter

kommer revisorerna att presentera sina förslag till åtgärder i

en skrivelse till riksdagen.

Som nyss har framgått kommer regeringen i

kompletteringspropositionen att ta upp frågan om en förbättrad

samordning av insatserna mot den ekonomiska brottsligheten.

Enligt utskottets mening bör regeringen vid sin beredning

uppmärksamma de frågor som tagits upp i granskningsrapporten.

I samband med ställningstagandena till anslagsfrågorna förra

året anförde utskottet bl.a. (1993/94:SkU5y) att även försiktiga

bedömningar ger vid handen att man med rimliga resursinsatser

kan uppnå väsentliga förbättringar av samhällets nettointäkter.

Utskottet gör ingen annan bedömning i dag. Utskottet anser nu

liksom tidigare att det är viktigt att förbättra den nuvarande

situationen, bl.a. med tanke på de seriösa företagens

konkurrenssituation och för att skapa en viktig preventiv effekt

mot skatteundandraganden. Allmänheten bör kunna ha förtroende

för att skattemyndigheterna kan fullgöra sina uppgifter på ett

tillfredsställande sätt.

Riksskatteverkets anslagsframställning ligger inom ramen för de

förstärkningar för nästa budgetår som utskottet har emotsett

enligt de redovisade planerna. Utskottet är medvetet om att

förstärkningarna av kontrollverksamheten måste ske i flera steg

för att undvika störningar (jfr prop. 1993/94:105 s. 19) och

att det är möjligt att på längre sikt uppnå den planerade nivån

även om takten i utbyggnaden blir något lägre under budgetåret

1994/95. Utskottet instämmer emellertid i motionärernas

uppfattning att man med all kraft bör fullfölja de planerade

förbättringarna såsom de redovisades förra året. Utskottet

tillstyrker alltså motionerna i dessa delar, vilket innebär att

skatteförvaltningen tillförs 50 miljoner kronor utöver

regeringens förslag. Beloppet bör tillföras de mest angelägna

sektorerna inom skatteförvaltningen, och regeringen bör i sina

kommande redogörelser till riksdagen noga redovisa hur

tillskotten har utnyttjats och vilka förbättringar som har

uppnåtts. Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att

planerade besparingar och rationaliseringar inom de

grundläggande funktionerna fullföljs enligt de riktlinjer som

har lagts fast för verksamheten.

I detta sammanhang behandlar utskottet även yrkande 2 i motion

A455 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp). Motionären återkommer här

med ett yrkande om att Riksskatteverket skall presentera en

ändrad modell för fördelningen av resurserna för granskning av

deklarationer. Motionen grundar sig närmast på regionalpolitiska

skäl och går ut på att de speciella förhållandena i

Stockholmsregionen bör beaktas vid anslagsfördelningen.

Utskottet konstaterar på samma sätt som förra året (1993/94:22

s. 6) att Stockholmsområdet under senare år har tillförts

avsevärda resurser. De särskilda problemen i Stockholm och inom

andra områden med liknande svårigheter kommer att beaktas även i

fortsättningen, och några särskilda ställningstaganden från

riksdagens sida med anledning av motionen behövs inte enligt

utskottets uppfattning. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Skattenämnderna

I motion Sk805 av Ulrica Messing (s) yrkas att ledamöter i

skattenämnder skall få ersättning för sitt uppdrag efter samma

principer som nämndemän. Bakgrunden till motionen är att arvoden

och andra ersättningar till ledamöterna i skattenämnderna

beslutas av landstingen och att dessa ersättningar i realiteten

kan vara lägre än de statliga ersättningar som utgår till

nämndemän.

Utskottet har förståelse för att skillnaderna kan upplevas som

orättvisa och omotiverade. Enligt vad utskottet har erfarit

kommer Rättssäkerhetskommittén (Fi 1992:07) att ta upp frågan

om skattenämndernas ställning i sitt fortsatta arbete. Först när

kommitténs förslag föreligger kan det enligt utskottets

uppfattning bli aktuellt att ompröva den i motionen

aktualiserade arvodesfrågan. I avvaktan härpå avstyrker

utskottet motionen.

Övriga anslagsfrågor

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen till

vissa handikappade ägare av motorfordon (I 1) och till

exportkreditbidrag (I 2).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteförvaltningen

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:100 bilaga 8

punkterna A 1 och A 2, med bifall till motionerna 1993/94:Sk353

yrkande 3, 1993/94:Sk806, 1993/94:Ju612 yrkande 5 och

1993/94:Ju811 yrkande 3 samt med avslag på motion

1993/94:A455 yrkande 2

a) till Riksskatteverket för budgetåret 1994/95 anvisar ett

ramanslag på 356 296 000 kr,

b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 4 395 149 000 kr,

res. (m, fp, c, kds)

2. beträffande arvoden i skattenämnderna

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk805,

3. beträffande övriga anslagsfrågor

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8

punkterna I 1 och I 2

a) till bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 2 000 000

kr,

b) beträffande exportkreditbidrag för budgetåret 1994/95

anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Stockholm den 1 mars 1994

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars Hedfors

(s), Filip Fridolfsson (m), Jan Fransson (s), Anita Johansson

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling

(nyd), Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karin Pilsäter (fp), Tage Påhlsson (c)

och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Skatteförvaltningen (mom. 1)

Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Karl-Gösta Svenson

(m), Harry Staaf (kds), Carl Fredrik Graf (m), Karin Pilsäter

(fp) och Tage Påhlsson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 3

börjar med "Bred enighet" och på s. 4 slutar med "för

verksamheten." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att ekonomisk brottslighet bör

bekämpas med all kraft. Detta är också utgångspunkten i

regeringens förslag, som bl.a. innebär att skattekontrollen

byggs ut kraftigt enligt de planer som regeringen redovisade

förra året. Som utskottet nyss har nämnt har Skatteförvaltningen

nyligen fått ett tilläggsanslag på 45 miljoner kronor för sådana

ändamål under budgetåret 1993/94, och för den kommande

femårsperioden är avsikten att skatteförvaltningen skall få

kraftiga förstärkningar i storleksordningen 200 miljoner kronor

om året. Som anförs i propositionen behöver emellertid inte en

något lägre takt i inledningsskedet hindra att den utökade

kontrollverksamheten bedrivs med fulla insatser fr.o.m. 1995/96.

Avsikten är givetvis att genomföra de ökade insatserna på

kontroll av företag successivt. Utskottet vill understryka att

förstärkningarna måste ske i flera steg, eftersom rekrytering

och internutbildning inte kan bedrivas samtidigt för ett stort

antal nya medarbetare utan att det orsakar störningar i övrig

verksamhet. Därtill kommer vissa omställningsproblem för

skatteförvaltningen, bl.a. till följd av besparingar som skall

genomföras inom den grundläggande verksamheten. Som anförs i

propositionen bör man få ytterligare någon tid på sig att vinna

erfarenheter inför det avslutande steget i rekryteringen av nya

medarbetare på främst revisionsområdet. Enligt utskottets

uppfattning talar redan omständigheter av detta slag för att man

nu måste iaktta en viss försiktighet.

Den revisionsrapport som Riksdagens revisorer nyligen har lagt

fram visar att skattemyndigheternas kontrollresurser är alltför

begränsade. Samtidigt framhålls i rapporten att

skattemyndigheternas arbete hindras av flaskhalsar på andra

områden. De förslag till förbättringar som diskuteras i

rapporten ligger till väsentlig del inom justitieutskottets

arbetsområde eller på andra områden än skatteförvaltningen.

Enligt utskottets mening kan det därför inte vara välbetänkt att

som motionärerna föreslår i dag satsa ytterligare 50 miljoner

kronor på skatteförvaltningen utöver de kraftiga förstärkningar

som regeringens förslag redan innebär. Enligt utskottets mening

kan det ifrågasättas om inte dessa medel skulle komma till

bättre användning genom insatser på andra områden mot den

ekonomiska brottsligheten.

Som framgår av propositionen kommer regeringen att i

kompletteringspropositionen ta upp frågan om en förbättrad

samordning av insatserna. I samband därmed får regeringen också

tillfälle att uppmärksamma de problem som tagits upp i

granskningsrapporten.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet i avvaktan på

regeringens kommande redovisning av dessa frågor att förslaget i

propositionen är väl avvägt. Utskottet tillstyrker således

propositionen och avstyrker motionerna.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande skatteförvaltningen att riksdagen med

bifall till proposition 1993/94:100 bilaga 8 punkterna A 1 och A

2 och med avslag på motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 3,

1993/94:Sk806, 1993/94:Ju612 yrkande 5, 1993/94:Ju811 yrkande 3

och 1993/94:A455 yrkande 2 a) till Riksskatteverket för

budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 356 296 000 kr och

b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1994/95 anvisar

ett ramanslag på 4 345 149 000 kr.