Bet. 1993/94:SkU25

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU25

Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

SkU25

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1993/94:234

om vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m.m. och de motioner

som väckts med anledning av propositionen. Utskottet behandlar i

sammanhanget de motioner rörande företagsbeskattningen som

väckts under den allmänna motionstiden i år.

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa justeringar och

kompletteringar. Beträffande förslaget om att överföra

miljöklassningen av den allmänna energiskatten till

dieseloljeskatten föreslår utskottet att kompensationssystemet i

samband med användning av dieseloljebeskattad oljeprodukt för

arbetsfordon, uppvärmning av bostäder, m.m. förlängs till den 1

januari 1995 i avvaktan på resultatet av pågående utredning.

Utskottet föreslår också att uttaget av dieseloljeskatt i

miljöklass 1 höjs med 100 kr fr.o.m. den 1 juli 1994.

Till betänkandet har fogats reservationer och särskilda

yttranden av (s) och (nyd) samt en meningsyttring av (v).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:234 att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering,

2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av

ägare i fåmansföretag,

3. lag om beskattning av viss vidareutdelning,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen,

8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt,

10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid

beskattning,

13. lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder,

14. lag om ändring i lagen (1993:1539) om avdrag för

underskott av näringsverksamhet,

15. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

16. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och

användning av vissa oljeprodukter.

Lagförslagen

Utskottet har tidigare i vår behandlat proposition 1993/94:152

om ändrad tidpunkt för att lämna självdeklaration m.m.

Lagförslag 2 i den nämnda propositionen innehåller ett förslag

till ändring i 10 § uppbördslagen (1953:272). Ändringen innebär

att en föreskrift i den nämnda paragrafen om att preliminär

skatt inte skall tas ut vid utskiftning slopas på grund av att

nya regler innebär att utskiftning tas om hand inom

reavinstsystemet. Utskottet har i betänkande 1993/94:SkU32

tillstyrkt ändringen, men har beslutat att den

författningstekniska regleringen skall ske i förevarande

betänkande för att samordning skall ske med det förslag till

ändring i 10 § uppbördslagen som föreslås i proposition

1993/94:234 (lagförslag 6).

Med de redaktionella justeringar som föranleds av det ovan

anförda får de vid proposition 1993/94:234 fogade lagförslagen

följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:Sk45 av Lars Biörck (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

löneunderlagsberäkning.

1993/94:Sk46 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upprepade ändringar av reglerna för

företagsbeskattning,

2. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan

finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom

riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår

regeringens förslag till s.k. lönesummeregel,

3. att riksdagen, under förutsättning att förslaget ej kan

finansieras inom den samlade företagsbeskattningen t.ex. genom

riksdagens bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 21, avslår

förslaget att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med 2

procentenheter.

1993/94:Sk47 av Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar att vinstutdelningsskatten begränsas till sådan

utländsk utdelning som av bolaget uppburits från 1994 års

ingång.

1993/94:Sk48 av Karin Starrin (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att medel innestående på skogskonto skall få användas

för avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfonder

samt utgöra underlag för räntefördelning.

1993/94:Sk49 av Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om återbetalning av dieseloljeskatt

enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar anta de lagändringar som krävs för

genomförande av detta beslut.

1993/94:Sk50 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av likvärdiga skattevillkor mellan

fiskare i Danmark och Sverige.

1993/94:Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvaliteten på lagstiftningsarbetet på

företagsbeskattningens område,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om uppföljning av förslaget till regler för

egenföretagare,

3. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier

eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst

med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994,

4. att riksdagen beslutar att vid beskattning av utdelning som

lämnas under 1994 skall jämförelsebeloppet bestämmas som 120 %

av den genomsnittliga utdelningen under de fem senaste åren,

5. att riksdagen avslår förslaget att införa en lönesummeregel

vid bestämningen av kapitalbeskattat utrymme i fåmansföretag,

6. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta

underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst avskaffas

fr.o.m. den 1 januari 1995,

7. att riksdagen avslår förslaget om en utvidgning av

kvittningsrätten till att omfatta generationsskiften,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

miljödifferentiering för oljor som används som bränsle för

arbetsfordon m.m.

1993/94:Sk52 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en generös beskattning av fåmansföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräkning av kapitalunderlag på

bokföringsmässiga principer,

3. att riksdagen beslutar att reglerna för reavinstbeskattning

vid försäljning av fåmansföretag utformas så att de

överensstämmer med reglerna för publika företag.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan

lagändring att arbetsgivare inte skall beviljas avdrag för

avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att bilda

servicebolag.

1993/94:Sk307 av Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär en regionalpolitisk utredning

av frågan om möjligheterna till en snabbare skattemässig

avskrivning av företagens tillgångar i form av byggnader,

markanläggningar, maskinell utrustning och inventarier.

1993/94:Sk309 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjligheten att disponera tillgängliga medel

på skogskonto fram till deklarationsdagen.

1993/94:Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om brutet räkenskapsår.

1993/94:Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om inrättande av ett

nyföretagarkonto för ungdomar.

1993/94:Sk317 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

beslutar att ändra gällande skattelagstiftning så att

direktavskrivning vid byggande av skogsbilvägar möjliggörs.

1993/94:Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om

återinförande av s.k. fartygsfond utreds.

1993/94:Sk319 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om schablonavdrag för yrkesfiskare.

1993/94:Sk320 av Lars Björkman (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om skogsavdrag.

1993/94:Sk322 av Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skogsskadekonton.

1993/94:Sk324 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av förlust

på värdepapper i samband med konkurs.

1993/94:Sk328 av Alwa Wennerlund m.fl. (kds, m, fp, c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en lönebaserad reserveringsmöjlighet för

mindre företag.

1993/94:Sk330 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om incitamentsstruktur för svenskt näringsliv.

1993/94:Sk336 av Kjell Ericsson och Stina Eliasson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den utreder

konsekvenserna av ett friare användningssätt av skogskontomedel

i enlighet med vad i motionen anförts.

1993/94:Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ändring av reglerna för avdrag av

kapitalkostnader i samband med infriande av borgensåtagande.

1993/94:Sk339 av Ingrid Näslund och Chatrine Pålsson (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare i

förhållande till konkurrentländernas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande

syfte liknande skogskontot.

1993/94:Sk343 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga,

3. att riksdagen avskaffar möjligheten att kvitta underskott i

en förvärvskälla mot överskott i en annan från den 1 januari

1995.

1993/94:Sk344 av Roland Sundgren m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten till avdrag för underskott i samband

med fusion av kooperativa föreningar.

1993/94:Sk351 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om översyn av skattereglerna för svenska

yrkesfiskare.

1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om enklare skatteregler för

näringsverksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om kvittningsrätt,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i

motionen anförts så att skattesatsen på reavinster från aktier

och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna sätts till 30 % från inkomståret 1995,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag enligt vad i

motionen anförts så att skattesatsen på avkastning från

kapitalförsäkringar och värdepappersfonder sätts till 30 % från

inkomståret 1995,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag så att

skattesatsen för pensionssparande sätts till 15 % från

inkomståret 1995 enligt vad i motionen anförts,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till

återinförande av det s.k. Annellavdraget enligt vad i motionen

anförts,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om den s.k. dubbelbeskattningen av aktier,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en höjning av den effektiva

bolagsbeskattningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en avveckling av det s.k. SURV-systemet

och periodiseringsfonderna,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att utreda en vinstdelningsskatt,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en höjning

av företagsskatten till 30 % i enlighet med vad i motionen

anförts,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om direktavskrivningar,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för en parlamentarisk utredning

om företagsbeskattningen.

1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga,

14. att riksdagen beslutar att skatten på realisationsvinster

på aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna skall vara 30 % fr.o.m. den 1 april 1994,

15. att riksdagen beslutar att avkastningsskatten skall vara

15 % för pensionssparande och 30 % för kapitalförsäkringar och

värdepappersfonder fr.o.m. den 1 april 1994,

16. att riksdagen beslutar att mottagen utdelning på aktier

eller aktieliknande papper skall beskattas som kapitalinkomst

fr.o.m. den 1 april 1994,

17. att riksdagen beslutar att de olika reduceringsreglerna

vid beräkning av skattepliktig reavinst på aktier och andra

finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna

skall avskaffas fr.o.m. den 1 april 1994,

20. att riksdagen beslutar att möjligheten att kvitta

underskott av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst skall

avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1995,

21. att riksdagen beslutar att återförda SURV-medel skall

beskattas i sin helhet fr.o.m. 1995 års taxering,

22. att riksdagen beslutar att aktiebolag har rätt till avdrag

enligt tidigare regler för utdelning på nyemissioner som görs

efter den 1 april 1994,

23. att riksdagen beslutar att bolagsskatten skall vara 30 %

fr.o.m. den 1 januari 1995,

24. att riksdagen beslutar att företag inom industrin och

övrigt näringsliv under tiden 1 maj 1994 till 31 juni 1995

skattemässigt får utnyttja ett värdeminskningsavdrag som

motsvarar 70 % av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner

och inventarier,

27. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att

skillnaderna i de skattemässiga förutsättningarna för

arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressebevakning korrigeras.

1993/94:Sk356 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att schablonavdraget för yrkesfiskare med

ökade levnadskostnader höjs till nivån för heldagstraktamente

för löntagare.

1993/94:Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om de förändringar som krävs i

företagsbeskattningen.

1993/94:Sk360 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att, vid nyinvestering i fiskefartyg inom

tolv månader, reavinsten vid försäljningen av det gamla

fiskefartyget bör kunna dras av mot kostnaden för

nyinvesteringen.

1993/94:Sk638 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om behovet av en konsekvensutredning om införande av

arbetsgivaromsättningsskatt som ett alternativ till

arbetsgivaravgift.

1993/94:Kr307 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphovsmannakontot.

1993/94:Jo527 av Stefan Attefall m.fl. (kds,m,fp,c) vari

yrkas, såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till

införande av direktavdrag för investeringar i skogsbilvägar.

1993/94:N30 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd)

vari yrkas, såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i

svensk bolagsstiftning -- en innovationsfond för

kapitalplacerare,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa skattefrihet för

royaltyintäkter under fem år,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader

även för enskilda uppfinnare,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst

eller kapital för satsning i innovationsobjekt.

1993/94:N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om genomförande av en ny associationsform i

svensk bolagsstiftning -- innovationsfond för kapitalplacerare,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att införa skattefrihet för

royaltyintäkter under fem år,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av avdragsgilla patentkostnader

även för enskilda uppfinnare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett skatteavdrag mot inkomst av tjänst

eller kapital för satsning i innovationsobjekt.

Utskottet

Inledning

Under hösten 1993 beslöt riksdagen om betydande ändringar i

beskattningen av företagen och deras ägare (prop. 1993/94:50,

SkU15 och 16, rskr. 108 och 110, SFS 1993:1541 m.fl.). Lättnader

infördes i den ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster

genom att beskattningen av mottagen utdelning på svenska aktier

slopades och genom att endast hälften av en reavinst vid

avyttring av svenska aktier skall beskattas. Samtidigt

avskaffades bolagens möjlighet att göra s.k. Annellavdrag för

utdelning på nyemitterat kapital. Bolagsskattesatsen sänktes

till 28 % och systemet med skatteutjämningsreserv ersattes med

en enklare reserveringsform, periodiseringsfond.

Riksdagens beslut i höstas omfattade även en omläggning av

skattereglerna för fysisk persons näringsverksamhet. Syftet med

denna reformering är att ge enskilda näringsidkare och

handelsbolag skatteregler som är mer likvärdiga med de regler

som gäller för enmansaktiebolagen.

Av den proposition som låg till grund för det nämnda

riksdagsbeslutet framgick att utredningen fortsatte kring

frågorna om lättnaderna i den ekonomiska dubbelbeskattningen av

bolagsinkomster och att ett kompletterande förslag skulle läggas

fram senare. Regeringen överlämnade den 23 december 1993 en

skrivelse till riksdagen med information om kommande förslag

till ändringar i kapitalbeskattningen med verkan fr.o.m. den 1

januari 1994 (skr. 1993/94:132). Skrivelsen omfattade förslag om

ändringar i beskattningen av delägare i fåmansföretag och

införande av en s.k. JIK-metod (Justering av Ingångsvärdet med

Kvarhållen inkomst) för beräkning av reavinst på onoterade

aktier. Vidare framgick att förslag skulle läggas om en

begränsning i skattefriheten för utdelningar som betalts med

utdelningar från utländska bolag. En annan fråga rörde en

övergångsbestämmelse för beskattningen av investmentföretag. I

skrivelsen aviserades också en åtstramning av de skatteregler

som skulle gälla för utdelningar under 1994. Avsikten med de i

skrivelsen aviserade förslagen var att motverka oönskad

skatteplanering och undanröja vissa incitament till ett i

samhällsekonomiskt avseende irrationellt beteende.

I förevarande proposition 1993/94:234 om vissa inkomst- och

företagsskattefrågor, m.m. har regeringen lagt fram de förslag

som skall komplettera det tidigare beslutet. En av de ändringar

som aviserades i skrivelsen, införande av en s.k. JIK-metod, har

dock inte fullföljts. Denna fråga skall utredas vidare.

Propositionen innehåller även förslag om vissa ytterligare

ändringar på inkomst- och företagsskatteområdet. Det finns också

ett förslag om att slopa miljöklassindelningen av oljeprodukter

som används för uppvärmning och att gå över till en

miljödifferentiering i dieseloljeskatten.

Utskottet behandlar i det följande först de motionsyrkanden

som tar upp den allmänna inriktningen av företagsbeskattningen

och lagstiftningsarbetet på detta område. Därefter behandlar

utskottet förslagen i propositionen och de motionsyrkanden som

gäller eller anknyter till dessa förslag. Slutligen behandlas

ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner om

olika detaljer i företagsbeskattningen.

Företagsbeskattningens allmänna inriktning

I motioner från Socialdemokraterna finns förslag som innebär

att riksdagen skall ompröva beslutet om lättnader i den

ekonomiska dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Enligt

motion Sk51 yrkande 3 av Lars Hedfors m.fl. (s) skall mottagen

utdelning på aktier eller aktieliknande papper beskattas som

kapitalinkomst med 30 % fr.o.m. den 1 juli 1994. Ett yrkande om

att återinföra utdelningsbeskattningen finns även i den under

allmänna motionstiden i år väckta motionen Sk353 yrkande 16 av

Lars Hedfors m.fl. (s). Motion Sk353 innehåller även förslag om

att skatten på realisationsvinster på aktier och andra

finansiella instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna

skall höjas till 30 % (yrkande 14) och att de olika

reduceringsreglerna vid beräkning av skattepliktig reavinst på

aktier och andra finansiella instrument som beskattas enligt

aktievinstreglerna skall avskaffas (yrkande 17). Motionärerna

föreslår att aktiebolagens rätt till Annellavdrag återinförs när

kapitalbeskattningen återställs (yrkande 22). Vidare skall

enligt motionens yrkande 23 bolagsskatten höjas till 30 %

fr.o.m. den 1 januari 1995. Motionärerna yrkar även att beslutet

i höstas om återföring av skatteutjämningsreserv ändras så att

avsatta medel i sin helhet återförs till beskattning fr.o.m.

1995 års taxering (yrkande 21).

I motion Sk352 yrkande 8 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs

att skatten på reavinster från aktier och andra finansiella

instrument som beskattas enligt aktievinstreglerna höjs till

30 % från inkomståret 1995. Enligt motionens yrkande 16 skall

Annellavdraget återinföras och enligt yrkande 17 bör en

eventuell ytterligare lättnad utöver Annellavdraget i

dubbelbeskattningen av aktier ske på bolagssidan. Motionärerna

vill enligt motionens yrkande 21 höja bolagsskatten till 30 %. I

yrkande 19 föreslår de att avvecklingen av systemet med

skatteutjämningsreserv skall ske genom att reserverade medel

helt återförs till beskattning. Även systemet med

periodiseringsfonder bör enligt motionen avvecklas på detta

sätt. Yrkande 18 innehåller förslag om en höjning över tiden av

den effektiva bolagsbeskattningen till vad som är normalt inom

EU. Enligt yrkande 20 skall en vinstdelningsskatt utredas för

uppbyggnad av s.k. framtidsfonder för fortbildning och

kompetensutveckling i företagen. Vänsterpartiet vill enligt

motionens yrkande 23 även få till stånd en ny parlamentarisk

utredning om företagsbeskattningen.

Det beslut om en fortsatt reformering av företagsbeskattningen

som riksdagen fattade under hösten 1993 är en viktig del av de

ändringar på skatteområdet som genomförts under den innevarande

valperioden. Ändringarna är ett led i arbetet med att vända den

ekonomiska utvecklingen och skapa förutsättningar för en

långsiktigt hållbar tillväxt i takt med omvärldens. Som ett

första steg i en omlagd skattepolitik efter regeringsskiftet i

oktober 1991 beslutades under hösten 1991 vissa punktvisa

förändringar i syfte att eliminera de skadeverkningar som vissa

skatteregler gav upphov till för företagande och tillväxt. En av

de första åtgärderna var att avskaffa förmögenhetsskatten på

arbetande kapital i företag. Samtidigt genomfördes flera andra

angelägna ändringar med inriktning på de mindre företagen (prop.

1991/92:60, SkU10).

I samband med det nämnda beslutet påbörjades den översyn av

företagsbeskattningen som resulterade i den reformering av

ägarbeskattningen och av fysiska personers näringsverksamhet som

riksdagen beslutade om hösten 1993. Sammantaget innebär den

fortsatta reformeringen av företagsbeskattningen under

valperioden betydande förbättringar som bidrar till att skapa

gynnsamma förutsättningar för produktion och nyföretagande. Den

tillväxtkraft som på detta sätt kan skapas i den svenska

ekonomin är nödvändig för att skapa nya arbetstillfällen och

sanera statsfinanserna.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i sina nyss

redovisade motioner upprepat sina förslag från hösten 1993, då

dessa partier avvisade regeringens förslag om lättnader i

dubbelbeskattningen av bolagsinkomster. Utskottet får med

hänvisning till riksdagens ställningstagande hösten 1993

avstyrka motionerna Sk51 yrkande 3, Sk352 yrkandena 6, 8, 16--21

och 23 samt Sk353 yrkandena 14, 16, 17 och 21--23.

I motion Sk352 yrkande 9 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås

även att avkastning från kapitalförsäkringar och

värdepappersfonder från inkomståret 1995 skall beskattas med

30 % kapitalskatt. Enligt yrkande 11 skall avkastningsskatt för

pensionssparande från inkomståret 1995 bestämmas till 15 %.

Också i motion Sk353 yrkande 15 av Lars Hedfors m.fl. (s)

föreslås 15 % avkastningsskatt på pensionssparande och 30 % på

kapitalförsäkringar och värdepappersfonder. Utskottet avstyrker

även dessa yrkanden.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i motionerna från

den allmänna motionstiden också återkommit till sina olika

förslag från hösten 1993 om att införa en möjlighet till

direktavskrivningar för att locka till ökade investeringar.

Enligt motion Sk352 yrkande 22 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör

det prövas om det är möjligt att införa direktavskrivningar som

begränsas till hemmamarknaden eller för projekt av särskilt

miljöintresse och som även omfattar bygginvesteringar. Motion

Sk353 yrkande 24 av Lars Hedfors m.fl. (s) innehåller förslag om

att företag inom industrin och övrigt näringsliv under tiden den

1 maj 1994 till 30 juni 1995 skall få utnyttja ett skattemässigt

värdeminskningsavdrag motsvararande 70 % av anskaffningsutgiften

för inköp av maskiner och inventarier.

Dessa förslag prövades ingående vid den tidigare

riksdagsbehandlingen. Finansutskottet invände bl.a. att staten

för att få företagen att tidigarelägga sina investeringar först

måste ge en skattekredit på 7--9 miljarder kronor för

investeringar som ändå skulle ha kommit till stånd. Dessutom

måste staten på motsvarande sätt stödja nytillskottet av

investeringar. Hur stort tillskott som därigenom skulle uppkomma

ansåg finansutskottet som svårbedömt. Osäkerhet om det väntade

utbytet av satsningen talade enligt finansutskottet för att

andra vägar borde sökas för att stimulera tillväxten och få

igång sysselsättningen. Den enligt finansutskottet avgörande

invändningen mot förslaget, om än den mest svårbedömbara, var de

reaktioner som kunde komma mot att budgetunderskottet och det

statliga upplåningsbehovet skulle öka kraftigt. Detta skulle

enligt finansutskottet kunna leda till högre räntor vilket i sin

tur skulle verka dämpande på efterfrågan och på

investeringsaktiviteten. Skatteutskottet instämde i

finansutskottets avstyrkande. Riksdagen avslog de nämnda

motionsförslagen. Samtidigt beslutade riksdagen med anledning av

ett förslag från Ny demokrati (motion 1993/94:Sk13 yrkande 3) om

ett tillkännagivande till regeringen rörande ett system med s.k.

nuvärdesavskrivning som ett permanent inslag i skattesystemet.

Utskottet anser att riksdagen bör stå fast vid det tidigare

tillkännagivandet angående ett system med nuvärdesavskrivning.

Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande

avstyrker utskottet att direktavskrivning införs enligt någon av

de modeller som föreslås i motionerna Sk352 yrkande 22 och Sk353

yrkande 24.

I motionerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har

även tagits upp frågor om lagstiftningsarbetet på

företagsskatteområdet.

Lars Hedfors m.fl. (s) har i motion Sk51 hänvisat till vad

Lagrådet har uttalat vid dess granskning av de i propositionen

framlagda förslagen. I det uttalande motionärerna syftar på

betonar Lagrådet vikten av förenklingar på det aktuella området.

Vidare anför Lagrådet att det starkt måste ifrågasättas om

regelsystemet som helhet efter de senaste reformerna är

acceptabelt med hänsyn till det krav på enkelhet vid

tillämpningen som måste vara uppfyllt för att systemet skall

fungera i praktiken.

Enligt motionen bör riksdagen reagera kraftfullt mot bristerna

i lagstiftningsarbetet på företagsbeskattningens område. Det är

enligt motionen fråga om lagstiftning som skall ha rättsverkan

från en passerad tidpunkt -- den 1 januari 1994 -- på ett område

där kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet är

särskilt stora. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till

regeringen i frågan (yrkande 1).

Lars Bäckström m.fl. (v) anser i motion Sk46 att de ändringar

som genomförts i företagsbeskattningen skapat osäkerhet om vad

som skall gälla. I motionens yrkande 1 hemställs att riksdagen i

ett tillkännagivande till regeringen skall uttala att det är

otillfredsställande att under kort tid göra upprepade ändringar

i företagsbeskattningen.

Enligt propositionen påbörjas nu ett arbete med den av

Lagrådet efterlysta inriktningen mot ett enklare system. Det är

enligt utskottets mening också viktigt att sträva efter att

åstadkomma stabilitet i regelsystemet. Som framgått av vad

utskottet har anfört tidigare ingår de åtgärder som vidtagits på

företagsskatteområdet under den innevarande valperioden i en

långsiktigt syftande strategi för att skapa tillväxtkraft i den

svenska ekonomin genom att bl.a. utmönstra skadliga

skatteregler. Den reformering av företagsbeskattningen som ägt

rum sedan hösten 1991 skall kunna ligga fast under lång tid

framöver.

I anslutning till riksdagens behandling av

företagsbeskattningen i höstas uppkom en diskussion där

beständigheten av den nya bolagsbeskattningen ifrågasattes.

Diskussionen var en följd av olika synsätt i vissa frågor mellan

den riksdagsmajoritet som stod bakom beslutet om en fortsatt

reformering av bolagsbeskattningen och den socialdemokratiska

oppositionen. Detta är beklagligt, inte minst därför att det i

och för sig torde finnas en brett förankrad grundinställning om

det angelägna i att åstadkomma en bra och internationellt

konkurrenskraftig företagsbeskattning som kan skapa

investeringsvilja och därmed nya arbetstillfällen i Sverige.

I fråga om tillämpningen av vissa bestämmelser fr.o.m. den 1

januari 1994 föreligger det enligt utskottets mening sådana

särskilda skäl som enligt 2 kap. 10 § regeringsformen skall

finnas för att en lagstiftning skall kunna ges retroaktiv

effekt. Lagrådet har inte haft någon annan bedömning. Utskottet

vill också framhålla att de förslag som regeringen har lagt fram

som komplettering till beslutet hösten 1993 i väsentliga delar

aviserades redan i den proposition som låg till grund för

ändringarna (prop. 1993/94:50). Regeringen har efter ytterligare

utredning senare i den skrivelse som lämnades till riksdagen den

23 december 1993 (skr. 1993/94:132) presenterat de kommande

ändringsförslagen så ingående som möjligt.

Utskottet kan mot den angivna bakgrunden inte finna skäl för

riksdagen att besluta om ett tillkännagivande till regeringen

rörande lagstiftningsarbetet på skatteområdet i enlighet med

någon av motionerna. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk46

yrkande 1 och Sk51 yrkande 1. I sammanhanget föreslår utskottet

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till

handlingarna i samband med behandlingen av detta ärende.

I de nämnda motionerna föreslås också en utvärdering av

reglerna för egenföretagare. För detta talar enligt motion

Sk51 att regeringens lagstiftningsarbete resulterat i en komplex

och svårtillämpad lagstiftning. Regeringen bör enligt yrkande 2

i motionen följa och utvärdera effekterna av de nya

skattereglerna för egenföretagare. Vänsterpartiet har tagit upp

denna fråga i den under allmänna motionstiden väckta motionen

Sk352 yrkande 6 av Gudrun Schyman m.fl. (v). Motionärerna

efterlyser en utredning om enklare skatteregler för enskild

näringsverksamhet.

Enligt utskottets mening bör tillämpningen av de nya reglerna

för fysisk persons näringsverksamhet följas upp noga och

utvärderas. Regeringen har också aviserat en uppföljning i

proposition 1993/94:50 (s. 173). I sammanhanget vill utskottet

erinra om att det pågår en systematisk översyn av

inkomstskatteförfattningarna (dir. 1991:39). Utskottet anser

därför att det inte finns anledning för riksdagen att göra ett

uttalande i frågan. Utskottet avstyrker följaktligen även

motionerna Sk51 yrkande 2 och Sk352 yrkande 6.

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

I propositionen föreslås att skattefriheten för mottagen

utdelning på aktier i svenska aktiebolag begränsas under hela år

1994 för fysiska personer och dödsbon. Begränsningsreglerna

skall enligt propositionen tas in i en särskild lag om

beskattning av vinstutdelning vid 1995 års taxering. Endast en

för det utdelande företaget normal utdelning skall undantas från

beskattning hos aktieägaren. Som normal utdelning skall anses

120 % av den högsta utdelning som företaget lämnat för något av

de närmast föregående fem räkenskapsåren. Möjlighet skall enligt

förslaget finnas att lämna utdelning med högre belopp om

företaget för föregående år redovisade en vinstökning.

Alternativa beräkningsregler föreslås för bl.a. utdelning på

onoterade aktier. Utdelningsbegränsningarna skall enligt

förslaget gälla även för utdelning på andelar i vissa ekonomiska

föreningar. Riksskatteverket skall enligt förslaget genom

dispens kunna medge att utdelning får lämnas skattefritt utöver

vad som följer av de föreslagna bestämmelserna.

Enligt motion Sk51 yrkande 4 av Lars Hedfors m.fl. (s) har

begränsningsreglerna fått en onödigt generös utformning.

Motionärerna anser att utdelningsskattefriheten bör begränsas

till högst 120 % av den genomsnittliga utdelningen under de fem

senaste åren.

Syftet med begränsningen i skattefriheten för utdelningar

under 1994 är att minska risken för företagsekonomiskt ej

motiverade utdelningar och en omotiverad aktiespekulation mot

bakgrund av den debatt som förekommit om beständigheten av det

nya systemet för enkelbeskattning av utdelningar. Enligt

utskottets mening är det inte möjligt att undvara den spärr mot

utdelningar under 1994 som föreslagits i propositionen.

Det jämförelsebelopp som skall användas vid beräkning av vad

som är normal utdelning för ett företag skall redan enligt

skrivelsen till riksdagen utgå från 120 % av den högsta av

utdelningarna under de fem åren före 1994. Utskottet anser inte

att en annan lösning bör övervägas. Utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen i denna del och avstyrker motion Sk51

yrkande 4.

Utskottet har under ärendets beredning uppmärksammats på att

en oklarhet i den skrivelse som regeringen lämnade i december

förra året kan ge upphov till problem för vissa företag.

Beträffande möjligheten att beakta en vinstökning under år 1993

framgår av skrivelsen inte annat än att vinsten i företaget

skall vara den bestämmande faktorn. Senare har framgått att för

företag i koncerner är det koncernens nettovinst som skall ligga

till grund för beräkningen.

För de allra flesta företag torde det nämnda förhållandet inte

föranleda något problem. Emellertid kan det för börsnoterade

företag, som har offentliggjort sina utdelningsförslag under

första kvartalet i år på basis av då kända uppgifter om den

aviserade lagstiftningen, uppkomma svårigheter med att ändra i

de redan presenterade utdelningsförslagen. Det torde röra sig om

ett mycket begränsat antal företag. Enligt utskottets mening bör

den dispensmöjlighet som föreslås i propositionen kunna användas

även i nu nämnda fall.

Beskattning av vissa utdelningsinkomster

Regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen (skr.

1993/94:132) omfattade även införande av regler om beskattning i

samband med vidareutdelning av utdelningar från utländska bolag

som det svenska mottagande företaget lämnar efter utgången av år

1993.

I propositionen föreslås nu en särskild lag om beskattning av

viss vidareutdelning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1

juli 1994 och tillämpas i fråga om vidareutdelning som blivit

tillgänglig för lyftning för den skattskyldige efter

ikraftträdandet.

Vidareutdelning av utdelning på näringsbetingat innehav skall

enligt förslaget inte beskattas om utdelningen härrör från

utländsk juridisk person som är underkastad beskattning som är

jämförlig med svensk bolagsbeskattning. För att underlätta

tillämpningen föreslås en ändring i 7 § 8 mom. lagen om statlig

inkomstskatt som innebär att normalbeskattad verksamhet i något

av de länder med vilka Sverige ingått avtal för undvikande av

dubbelbeskattning skall anses underkastad en med svensk

bolagsbeskattning jämförlig beskattning.

För att förhindra att lagen blir tillämplig på småbelopp

föreslås två spärrar, en på bolagsnivå och en på aktieägarnivå.

Om beloppet som vidareutdelas understiger 5 % av företagets hela

utdelning anses skatteplikt inte uppkomma. Skatteplikt uppkommer

inte heller om det sammanlagda beloppet av vidareutdelning som

en skattskyldig ett år erhållit understiger 500 kr.

Vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag

skall inte beskattas. I stället skall dessa företag påföras en

schablonintäkt på värdet av företagets innehav av utländska

aktier och andelar.

I motion Sk47 yrkar Karin Falkmer (m) att undantaget från

skattefriheten skall begränsas till utländska utdelningar som

bolaget uppburit från 1994 års ingång. De utredningar som måste

göras för att ta fram uppgifter om tidigare års utländska

utdelningar och hur dessa använts föranleder enligt motionen

administrativa problem för skattemyndigheter och bolag.

Utskottet anser att det finns anledning att modifiera

förslaget för att undvika praktiska problem med gamla

utdelningar. Systemet blir avsevärt lätthanterligare, framför

allt för företag med ett stort antal aktieägare, om reglerna

begränsas till utdelningar som tas emot i bolaget efter utgången

av år 1993. Med anledning av yrkandet i motionen förordar

utskottet den ändring i övergångsbestämmelserna till förslaget

till lag om beskattning av viss vidareutdelning som framgår av

utskottets hemställan rörande lagförslagen i det följande.

Ett förtydligande bör också införas i lagförslaget för att

underlätta tillämpningen. I den föreslagna 1 § andra stycket

anges att lämnad utdelning i första hand skall anses ha betalats

med utdelning som företaget erhållit på aktie eller andel i

utländsk juridisk person och som inte har beskattats hos

företaget. I lagtexten bör tilläggas att sådan utdelning i sin

tur i första hand skall anses hänförlig till utdelning som vid

vidareutdelning skall beskattas enligt 1--3 §§. Utskottets

förslag till lagtext framgår av utskottets hemställan nedan.

Beskattning av delägare i fåmansföretag

I propositionen aviseras en generell översyn av

fåmansföretagens beskattning. Denna översyn skall omfatta

nivån på skatteuttaget för reavinster och samtliga detaljregler

som finns i 3 § 12 mom. lagen om statlig inkomstskatt. Även de

s.k. stoppreglerna skall ses över.

I avvaktan på ett resultat av den nämnda översynen föreslås i

propositionen en ändrad utformning av alternativregeln för

beräkning av vad som skall betraktas som kapitalavkastning i ett

fåmansföretag. Vidare föreslås att det skall införas en

möjlighet att beakta anställdas löner vid beräkning av sparad

utdelning i fåmansföretag.

Ulf Björklund (kds) har i motion Sk52 tagit upp frågor som

anknyter till det fortsatta arbetet med skattereglerna för

fåmansföretagen. Enligt motionen bör det utredas ytterligare hur

kapitalavkastningen lämpligen skall beräknas. Motionären anser

att reavinstbeskattningen av fåmansföretagsaktier skall följa

samma regler som för aktier i andra bolag och att etablering av

fåmansföretag skall underlättas genom en generös beskattning i

övrigt.

Utskottet anser att det är angeläget att stärka villkoren för

de små och medelstora företagen. Ett led i detta arbete är att

förbättra och förenkla de skatteregler som gäller för

fåmansföretagen. En fråga som är mycket angelägen att lösa är

hur inkomst vid avyttring av aktier i fåmansföretag skall

fördelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Gällande

regler innebär att 30 % av reavinsten tas upp som inkomst av

kapital och 70 % i tjänst. Ett införande av den s.k. JIK-metoden

skulle ha möjliggjort en fördelning med 50 % i vartdera

inkomstslaget. Eftersom JIK-metoden inte kan införas enligt

planerna kommer den nämnda kvoteringsregeln att finnas kvar

under längre tid än vad som varit avsett. Utskottet utgår i från

att den utredning som regeringen har aviserat kan arbeta snabbt

för att få fram förslag till förbättringar i fråga om

inkomstuppdelningen i fåmansföretag. Det är enligt utskottets

mening också angeläget att översynen generellt kan utmynna i

bättre villkor för beskattningen av fåmansföretag.

Utskottet anser att det intresse av en genomgång av

skattereglerna som kommit till uttryck i Ulf Björklunds motion

får anses vara tillgodosett genom den översyn som regeringen

redan har aviserat och genom vad utskottet här anfört. Utskottet

anser det inte vara nödvändigt med ett tillkännagivande till

regeringen rörande frågor som ingår i utredningsarbetet och

avstyrker därför motion Sk52.

Beträffande alternativregeln för beräkning av vad som

skall betraktas som kapitalavkastning i ett fåmansföretag

innebär propositionen att denna fr.o.m. 1995 års taxering skall

baseras på värdet av beskattat eget kapital i bolaget vid

utgången av beskattningsåret 1992. Den nuvarande kopplingen till

aktiernas förmögenhetsvärde vid utgången av år 1990 slopas.

Beräkningen av det beskattade egna kapitalet skall ske i

huvudsak enligt de principer som tidigare har gällt för

beräkning av kapitalunderlaget vid avsättning till

skatteutjämningsreserv. De nya bestämmelserna skall enligt

propositionen tas in i en särskild lag om beräkning av

kapitalunderlaget vid beskattning av ägare i fåmansföretag.

Mot bakgrund av den ändrade alternativregeln föreslås också en

lättnad i reglerna för utdelningar under 1994. Den del av det

kapitalinkomstbehandlade utrymmet som undantas från skatteplikt

skall knytas till 1/5 av sparat utrymme och inte till 1/5 av den

del av det sparade utrymmet som faktiskt delas ut. Denna

begränsning skall enligt förslaget kombineras med de särskilda

bestämmelser som gäller behandlingen av utdelning som lämnas

under år 1994.

Utskottet har inte något att erinra mot de nämnda förslagen

och tillstyrker dessa. Utskottet vill emellertid förorda ett par

justeringar i de föreslagna nya bestämmelserna.

I den föreslagna 5 § lagen om beräkning av kapitalunderlaget

vid beskattning av ägare i fåmansföretag finns bestämmelser om

värderingen av aktier och andelar i svenska dotterföretag. En

särskild bestämmelse för värdering av andel i handelsbolag finns

i 6 § 7. I förtydligande syfte bör i 5 § anges att värderingen

avser aktier och andelar i svenska dotterföretag som inte utgör

handelsbolag. Utskottets förslag till lagtext framgår av

hemställan nedan.

De nya reglerna föranleder även ändringar i lagen om statlig

inkomstskatt. De föreslagna övergångsbestämmelserna till denna

ändring bör också justeras. Beräkning av kapitalunderlaget

enligt den nya alternativregeln kan, som utskottet nämnde

tidigare, ske första gången vid 1995 års taxering. För beräkning

av sparat utrymme t.o.m. utgången av år 1993 skall emellertid

äldre bestämmelser tillämpas, dvs. i fråga om alternativregeln

gäller förmögenhetsvärdet. Någon valfrihet i detta hänseende

föreligger inte vilket bör framgå av lagtexten. Punkt 4 i de

föreslagna övergångsbestämmelserna bör därför utformas på det

sätt som framgår av utskottets hemställan nedan.

Som utskottet nämnde föreslås i propositionen en

lönesummeregel vid beräkning av det

kapitalinkomstbehandlade utrymmet för att det skall vara möjligt

att ta hänsyn till utbetalade löner till andra anställda än

aktieägare. Ett krav är enligt förslaget att aktieägaren skall

ha tagit ut en lön som motsvarar minst 150 % av lönen till den

högst betalde anställde.

Enligt motion Sk46 yrkande 2 av Lars Bäckström m.fl. (v) bör

förslaget om en lönesummeregel avslås om det inte kan

finansieras inom den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom

höjd bolagsskatt. Också i motion Sk51 yrkande 5 av Lars Hedfors

m.fl. (s) yrkas att propositionen skall avslås i denna del. I

motion Sk45 av Lars Biörck (m) yrkas att

150-procentsbegränsningen i lönesummeregeln skall tas bort eller

ändras.

Utskottet ser lönesummeregeln som ett värdefullt komplement

till nuvarande regler om beräkning av kapitalavkastning i

fåmansföretag. Den nya regeln kommer sannolikt även att bidra

till en ökad efterfrågan på arbetskraft från fåmansföretagens

sida. Utskottet tillstyrker att en lönesummeregel införs och

avstyrker därmed motionerna Sk46 yrkande 2 och Sk51 yrkande 5.

Med anledning av motion Sk45 vill utskottet framhålla att det

begränsade statsfinansiella utrymmet har föranlett att

150-procentsregeln har fått den i propositionen föreslagna

utformningen. Det får, som nämnts i propositionen, övervägas i

den kommande översynen av beskattningen av fåmansföretag om det

är möjligt eller lämpligt att sänka kravet på uttagen lön hos

företagsledaren. Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av

dessa överväganden nu avvaktas. Utskottet tillstyrker

följaktligen även den begränsning i lönesummeregeln som av

statsfinansiella skäl föreslagits i propositionen och avstyrker

motion Sk45.

Utskottet vill dock förorda att den föreslagna lagtexten i

klargörande syfte ges en något annorlunda utformning än enligt

propositionen. Ett nytt moment 3 § 12 a mom. lagen om statlig

inkomstskatt skall enligt propositionen innehålla de nya

bestämmelserna om beräkning av det kapitalinkomstbehandlade

utrymmet med stöd av ett löneunderlag. Löneunderlaget skall

beräknas med utgångspunkt i den ersättning som under föregående

år har betalats ut till arbetstagare i bolaget. Av andra stycket

2 i den föreslagna lagtexten framgår att i den ersättningssumma

som ligger till grund för beräkningen inte får räknas in

ersättning som täcks av lönebidrag eller liknande bidrag som

utbetalas till arbetsgivaren. Det är inte enbart lönebidrag

enligt förordningen (1991:333) om lönebidrag som åsyftas med

denna begränsning. Utskottet föreslår att detta kommer till

bättre uttryck om i lagtexten anges att ersättning som täcks av

ett statligt bidrag för lönekostnader inte får räknas in. Den

justerade lagtexten framgår av utskottets hemställan.

Positiv räntefördelning, m.m.

Genom beslutet hösten 1993 om en fortsatt reformering av

företagsbeskattningen infördes regler om räntefördelning vid

beskattningen av enskilda näringsidkare och fysiska personer som

äger andel i handelsbolag. Positiv räntefördelning innebär att

avdrag medges vid beräkningen av inkomst av näringsverksamhet

för en schablonmässigt beräknad avkastning på eget kapital i

verksamheten. Motsvarande belopp tas i stället upp som inkomst

av kapital. Syftet med dessa regler är att enskilda

näringsidkare skall beskattas för avkastning på kapitalet i

verksamheten på ett sätt som är likvärdigt med vad som gäller

för ägare av enmansaktiebolag.

Utrymmet för kapitalinkomstbehandling av avkastning i

enmansaktiebolag beräknas efter en räntesats som motsvarar

statslåneräntan med tillägg av fem procentenheter. Med hänsyn

till det statsfinansiella läget bedömdes det inte som möjligt

att sätta räntesatsen så högt vid räntefördelning. Utrymmet för

kapitalinkomstbehandling för egenföretagarna begränsades därför

till en räntesats som motsvarar statslåneräntan plus en

procentenhet.

De förslag som nu har lagts fram om ändrad miljöklassindelning

av vissa oljeprodukter skapar enligt propositionen ett utrymme

som till viss del bör användas för att öka neutraliteten i den

skattemässiga behandlingen av egenföretagarna i förhållande till

fåmansbolagsägarna. I propositionen föreslås därför att

räntesatsen för positiv räntefördelning höjs med två

procentenheter fr.o.m. 1995 års taxering.

Enligt propositionen bör den positiva räntefördelningen -- när

fördelningsräntan nu höjs -- vara frivillig och ett outnyttjat

fördelningsutrymme skall kunna sparas till senare år. För den

som har ett stort positivt fördelningsunderlag blir avdraget i

näringsverksamhet betydande. Detta kan med i övrigt oförändrade

regler enligt propositionen föranleda ett urholkat

socialförsäkringsskydd för egenföretagarna.

I motion Sk46 yrkande 3 har Lars Bäckström m.fl. (v) hemställt

att de i propositionen framlagda förslagen om positiv

räntefördelning skall avslås om en finansiering inte sker inom

den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom höjd bolagsskatt.

I den med anledning av propositionen väckta motionen Sk48 har

Karin Starrin (c) föreslagit att uttag från skogskonto skall få

ingå i underlaget för räntefördelning och även användas för

avsättning till expansionsmedel och periodiseringsfond. Ett

liknande yrkande finns i den under allmänna motionstiden i år

väckta motionen Sk359 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c).

Den sistnämnda motionen innebär att också bl.a. uppburen

sjukpenning och egenavgifter skall behandlas på motsvarande

sätt. Motion Sk359 innehåller även förslag om att räntesatsen

för räntefördelningen skall vara statslåneräntan med tillägg av

fem procentenheter och att räntefördelningen skall, som nu

föreslagits i propositionen, vara frivillig.

Utskottet tillstyrker de ändringar som föreslås i

propositionen. Genom de föreslagna åtgärderna sker ytterligare

en viktig förbättring för näringsverksamhet som drivs av fysiska

personer. Detta innebär att utskottet avstyrker motion Sk46

yrkande 3. Till viss del tillgodoses motion Sk359 av de förslag

som finns i propositionen.

Beträffande förslagen om skogskonto m.m. i motionerna Sk48 och

Sk359 instämmer utskottet i att medel på skogskonto bör beaktas

vid räntefördelning och vid avsättning till periodiseringsfond

och beräkning av expansionsmedel. Intresset av neutralitet

gentemot enmansaktiebolagen talar för att det kapital som finns

i form av skogskonto kan jämställas med annat kapital. Utskottet

anser också att det är angeläget med en bredare översyn av de

nya reglerna ur neutralitetssynpunkt. Redan vid 1995 års

taxering bör emellertid av nämnda skäl och även av

skogspolitiska skäl reglerna justeras så att den inkomst som får

räntefördelas (det justerade resultatet) inte skall minskas med

belopp som tagits ut från skogskonto samtidigt som insättningar

på sådant konto inte skall medräknas i det justerade resultatet.

Motsvarande åtgärd bör vidtas i fråga om beräkning av

expansionsmedel och avsättningar till periodiseringsfond. Med

hänsyn till att reglerna för upphovsmannakontot i stort följer

skogskontoreglerna bör enligt utskottets uppfattning samma

regler gälla också för upphovsmannakonto. Den åtgärd som

utskottet nu föreslagit beräknas inte medföra någon

statsfinansiell belastning.

Den närmare utformningen av utskottets lagtext framgår av

utskottets hemställan rörande lagförslagen. Utskottet föreslår

att riksdagen med anledning av motionerna Sk48 och Sk359

beslutar om dessa lagändringar samt att det utskottet anfört om

det fortsatta utredningsarbetet ges regeringen till känna.

I motioner från den allmänna motionstiden har tagits upp också

frågor som gäller skogskontoreglerna. I motion Sk309 av Lars

Björkman och Hans Nyhage (m) hemställs att riksdagen skall

uttala sig för att uttag från skogskonto skall -- i likhet med

insättningar på sådant konto -- kunna ske fram till

deklarationstidpunkten. I motion Sk336 vill Kjell Ericsson och

Stina Eliasson (c) utreda konsekvenserna av friare användning av

skogskontomedel, bl.a. genom skattefria uttag. I motion Sk322 av

Sven-Olof Petersson och Ivar Franzén (c) finns förslag som

gäller införande av skogsskadekonton.

Det förslag som utskottet ovan lagt fram rörande skogskonto

innebär en ökad flexibilitet i detta system. Utskottet avstyrker

redan därför förslagen om ytterligare ändringar i systemet.

Beträffande yrkandet i motion Sk322 torde det skogsskadekonto

som infördes genom lagstiftning 1982 i väsentliga hänseenden

vara utformat så som motionärerna avser. Utskottet avstyrker med

hänvisning till det anförda motionerna Sk309, Sk322 och Sk336.

En översyn av systemet med upphovsmannakonto förordas i

motion Kr307 yrkande 61 av Ingvar Carlsson m.fl. (s). Enligt

motionen anses upphovsmannakontot av konstnärerna som krångligt

och begränsande.

Utskottet vill erinra om att reglerna för avsättningar till

upphovsmannakonto i stort följer skogskontoreglerna. Den ändring

rörande räntefördelning m.m. som utskottet nyss föreslagit får

betydelse också för innehavare av upphovsmannakonto. Utskottet

anser det inte vara motiverat med en isolerad översyn av

reglerna för upphovsmannakonto. Följaktligen avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

Kvittning av underskott i näringsverksamhet

Hösten 1993 infördes en rätt till kvittning av ett underskott

i näringsverksamhet mot andra inkomster under de fem första åren

av en nystartad verksamhet. I propositionen föreslås att

kvittningsrätten utvidgas till att gälla även vid överlåtelse av

näringsverksamhet från en äldre generation till en yngre.

Underskott i näringsverksamhet som övertagits genom köp, byte

eller jämförligt fång från förälder eller far- eller morförälder

skall enligt förslaget få kvittas mot tjänsteinkomster under de

fem första verksamhetsåren efter överlåtelsen. Avdrag skall inte

medges om den skattskyldige under en femårsperiod före

verksamhetens påbörjande bedrivit likartad verksamhet.

Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion Sk51 yrkande 6 och

motion Sk353 yrkande 20 att kvittningsrätten skall avskaffas

fr.o.m. den 1 januari 1995. Enligt yrkande 7 i motion Sk51 skall

mot denna bakgrund kvittningsrätten inte utvidgas. Ett yrkande

om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995 finns också

i motion Sk343 yrkande 3 av Bengt Silfverstrand och Bo

Bernhardsson (s).

Enligt motion Sk352 yrkande 7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) bör

en utredning pröva fråga om begränsningar i kvittningsrätten för

underskott i näringsverksamhet.

Den i höstas införda kvittningsrätten syftar till att

underlätta nyföretagande. Utskottet anser att kvittningsrätten

kommer att ge positiva effekter när det gäller möjligheterna att

starta ett eget företag. Utskottet avstyrker förslagen i

motionerna Sk51 yrkande 6, Sk343 yrkande 3 och motion Sk353

yrkande 20 om att ta bort kvittningsrätten. Utskottet finner ej

heller skäl för att utreda begränsningar enligt förslaget motion

Sk352 yrkande 7.

En utvidgning av kvittningsrätten till generationsskiftesfall

anser utskottet vara nödvändig bl.a. med hänsyn till att den nya

lagstiftningen inte hindrar en utomstående förvärvare från att

utnyttja kvittningsmöjligheten även om han övertagit en redan

etablerad verksamhet. Utskottet tillstyrker den i propositionen

föreslagna utvidgningen och avstyrker därmed även yrkande 7 i

motion Sk51.

Miljöklassindelningen av oljeprodukter

I propositionen föreslås att miljödifferentieringen av den

allmänna energiskatten slopas den 1 juli 1994 och att en

motsvarande differentiering av dieseloljeskatten införs från

samma tidpunkt.

Förslaget innebär att energiskatt skall tas ut med 562 kr/m3

oavsett miljöklass. Det totala skatteuttaget på den

högbeskattade oljan ändras inte genom förslaget, utan endast

fördelningen mellan energiskatteuttaget och uttaget av

dieseloljeskatt. Dieseloljeskatten per m3 skall enligt

förslaget bestämmas till 743 kr i miljöklass 1, 1 040 kr i

miljöklass 2 och 1 300 kr i miljöklass 3.

Den slopade differentieringen på eldningsolja och annan

lågbeskattad olja innebär att det sammanlagda skatteuttaget i

alla tre miljöklasserna kommer att uppgå till 1 519 kr/m3

vilket innebär att energiskatten i miljöklass 1 höjs med 557

kr/m3 och i miljöklass 2 med 260 kr/m3 .

Bakgrunden till förslaget är att det numera finns möjlighet

att skilja på olja för fordonsdrift och olja för uppvärmning.

När miljödifferentieringen infördes av den allmänna

energiskatten 1991 gick det inte att skilja oljeprodukter åt

efter användningsområde. Miljödifferentieringen kom därför att

omfatta även olja för uppvärmning, trots att det var

användningen av miljövänliga drivmedel som skulle stimuleras. De

miljömässiga fördelarna med att använda miljöklass 1- och 2-olja

som eldningsolja är begränsade. Förbränningen i en värmepanna är

betydligt mer jämn och fullständig än i en dieselmotor. Med

hänsyn härtill kan det enligt propositionen ifrågasättas om det

är en kostnadseffektiv miljöstyrning att genom beskattningen öka

användningen av oljor som tillhör miljöklass 1 och 2 inom

uppvärmningsområdet. Naturvårdsverket har i remissyttrande inte

motsatt sig en överflyttning, eftersom miljöklass 1- och

2-oljorna är avsedda för användning i motorfordon. Verket har

också ansett det vara angeläget att användningen av de bästa

miljöklasserna ökar ytterligare vad gäller vägfordon och

arbetsmaskiner.

För eldningsoljorna innebär ändringen en anpassning till vad

som gäller inom EU. Det dieseloljeskattepliktiga området skall

ses över vid ett eventuellt svenskt EU-medlemskap. Enligt

propositionen får det med beaktande av en eventuell utvidgning

av det dieseloljeskattepliktiga området övervägas hur

miljöstyrningen kan upprätthållas för bränsle till sådana fordon

som inte skall omfattas av dieseloljeskatt.

Överföringen av miljöklassindelningen kan enligt propositionen

beräknas minska statens kostnader för skatterabatten med 580

miljoner kronor. Med utgångspunkt i uppgifter om

oljeförbrukningen under det första kvartalet i år kan statens

minskade kostnader för skatterabatten uppskattas till 630

miljoner kronor.

Förslaget har föranlett två motioner. I motion Sk49 av Agne

Hansson (c) framhålls att det från arbetsmiljösynpunkt är

viktigt att ha tillgång till miljöklass 1 även för arbetsfordon

m.fl. För dessa fordon som i dag inte är dieselskattepliktiga

måste dieseloljeskatt erläggas av den som vill använda

miljöklassat ofärgat bränsle. Detta blir enligt motionen en

sådan merkostnad att i princip endast drivmedel motsvarande

färgad olja i miljöklass 3 kommer att användas. Motionären

föreslår -- tills beslut om ett bättre alternativ kan fattas --

att möjlighet ges till ägare av arbetsfordon m.fl. att efter

ansökan få dieseloljeskatten återbetald. För att fordons- eller

maskinägaren skall få del av miljöklassens skattefördel bör

enligt motionen riksdagen besluta om en rätt till återbetalning

motsvarande dieseloljeskatten i miljöklass 3, dvs. med 1 300

kr/m3 .

Också motion Sk51 av Lars Hedfors m.fl. (s) avser bränslen som

används för arbetsfordon. Motionärerna framhåller att motorer i

arbetsfordon ofta har dålig förbränning. Det är enligt motionen

angeläget att behålla en miljödifferentiering för att uppmuntra

till användning av miljövänliga bränslen. I motionens yrkande 8

hemställs att riksdagen skall begära ett förslag från regeringen

om en miljödifferentiering också av bränslen som används för

arbetsfordon m.m.

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna

omläggningen bör genomföras. Av de motioner som har väckts

framgår dock att det finns ett behov av kompletterande åtgärder.

Det framgår av propositionen att frågorna om hur

miljöstyrningen skall utformas när det gäller användningen av

jord- och skogsbruksmaskiner och andra motorredskap skall

övervägas i det fortsatta utredningsarbetet. Utskottet anser att

målsättningen bör vara att ett system som åstadkommer en

miljöstyrning också beträffande arbetsfordonen skall beredas på

ett sådant sätt att det kan träda i kraft den 1 januari 1995.

Detta bör med anledning av motion Sk51 yrkande 8 ges regeringen

till känna.

I avvaktan på att regeringen återkommer med en mer permanent

lösning bör en kompensation utgå vid användning av miljövänlig

dieselolja i arbetsfordon. Enligt utskottets mening bör den som

köpt och förbrukat högbeskattad dieselolja till sina

arbetsmaskiner få kompensation med 1 300 kr/m3.

Kompensationen bör utgå t.o.m. den 31 december 1994, dvs. fram

till dess ett bättre system för miljöstyrning än

kompensationssystemet har tagits fram.

En konsekvens av att kompensationssystemet förlängs till

årsskiftet för den högbeskattade dieselolja som används i

arbetsfordon bör vara att motsvarande förlängning görs

beträffande köp av dieselskattepliktig olja för

uppvärmningsändamål. Enligt vad utskottet erfarit kommer den

utredning som är tillsatt för att undersöka bl.a. märk- och

färgämnenas hälsoeffekter (dir. 1993:138) att bli klar under

hösten. Utskottets förslag om förlängning innebär att även denna

fråga får beredas vidare med sikte på en lösning fr.o.m.

årsskiftet. Kompensationen bör avse den dieseloljeskatt som

tagits ut för oljeprodukten.

I fråga om nivån på dieseloljeskatten har Lars Hedfors m.fl.

(s) i anslutning till kompletteringspropositionen (prop.

1993/94:150) lagt fram förslag (motion Fi53 yrkande 17) om att

dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843

kr/m3. Motionärerna anser att en beskattning med föreslagna

743 kr i miljöklass 1 är så låg att den hamnar på EU:s

miniminivå. Skillnaden mellan skatten på vanlig och på

miljöklassad diesel är enligt motionen också större än vad som

erfordras för att uppnå den önskade styreffekten. Motion Fi53

behandlas av finansutskottet (bet. 1993/94:FiU20).

Utskottet delar den bedömning om nivån på skatten i miljöklass

1 som har gjorts både av Miljöklassutredningen (SOU 1994:64) och

i det socialdemokratiska förslaget. Utskottet anser följaktligen

att dieseloljeskatten i miljöklass 1 bör bestämmas till 843

kr/m3. Denna åtgärd bidrar samtidigt till kostnaderna för

den kompensation för arbetsfordon som utskottet har föreslagit.

En höjning med 100 kr/m3 kan beräknas att minska

kostnaderna för skatterabatten i miljöklass 1 med 110 miljoner

kronor för budgetåret 1994/95 och med 170 miljoner kronor för

budgetåret 1995/96. Kostnaden för kompensationen rörande

arbetsfordonen kan uppskattas till ca 85 miljoner kronor för

budgetåret 1994/95. Med hänsyn till att utskottet förutsätter

att kompensationssystemet ersätts med ett annat system fr.o.m.

den 1 januari 1995 är det inte möjligt att i denna del beräkna

de statsfinansiella effekterna för senare budgetår.

Utskottets förslag med anledning av motionerna Sk49 och Sk51

yrkande 8 föranleder -- förutom ett tillkännagivande om det

fortsatta utredningsarbetet -- en ändring i 5 § i det framlagda

förslaget till ändring i lagen om dieseloljeskatt och användning

av vissa oljeprodukter samt en ändring i 2 och 4 §§ lagen

(1994:40) om tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt.

De lagändringar som utskottet föreslår framgår av utskottets

hemställan rörande lagförslagen.

Övriga frågor

I propositionen föreslås att spärreglerna mot

förlustutjämning förtydligas så att de klart anger att

utländska företags förvärv av förlustföretag omfattas.

Propositionen innebär vidare bl.a. att fusioner mellan

ekonomiska föreningar undantas från reglernas tillämpning.

Utskottet tillstyrker dessa förslag. Detta innebär samtidigt att

det krav på bibehållen avdragsrätt för underskott i samband med

fusion av kooperativa föreningar som Roland Sundgren m.fl. (s)

framfört i den under allmänna motionstiden väckta motionen Sk344

tillgodoses. Det finns därför inte behov av ett

tillkännagivande i enlighet med motionen.

Beträffande propositionen i övrigt föreslås bl.a. att

skattefrihet införs för förmån av fri kost och fria hemresor

till personal i väpnad tjänst för fredsbevarande ändamål

utomlands. Vidare föreslås att skattskyldigheten inskränks för

regionala utvecklingsbolag och Teknikbrostiftelserna. Därutöver

föreslås vissa detaljbetonade ändringar i de regler som infördes

hösten 1993.

Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar. Med

anledning av att regionala utvecklingsfonder har ersatts med

regionala utvecklingsbolag bör emellertid utöver den ändring som

föreslås i 7 § 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt göras en

följdändring även i punkt 25 av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen i enlighet med utskottets hemställan.

I flera motioner från den allmänna motionstiden i år har

tagits upp frågor med förslag som innebär skattestimulanser

till vissa verksamheter eller för vissa ändamål.

Ett förslag om införande av nyföretagarkonto för ungdomar

finns i motion Sk312 av Gunhild Bolander och Sven-Olof Petersson

(c).

Någon form av stimulans med inriktning på de mindre företagen

som kompensation för bl.a. ökad risk med verksamheten bör

utredas enligt ett förslag i motion Sk328 av Alwa Wennerlund

m.fl. (kds, m, fp, c). Motionärerna nämner en lönebaserad

reserveringsmöjlighet på upp till 40 basbelopp. Som en stimulans

till personalintensiva mindre och medelstora företag vill Kjell

Ericsson (c) enligt motion Sk638 utreda konsekvenserna av att

införa en arbetsgivaromsättningsskatt baserad på fakturerad

omsättning som ett alternativ till arbetsgivaravgifterna.

I motion Sk330 yrkar Bertil Persson (m) att det görs en

utredning om skattesystem och incitamentsstruktur för det

svenska näringslivet.

Motion Sk337 av Lars Björkman och Hans Nyhage (m) innehåller

ett förslag om att infriande av borgensåtagande generellt skall

vara avdragsgillt.

I motion N303 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) föreslås

införande av en ny associationsform, s.k. innovationsfond för

kapitalplacerare (yrkande 5), skattefrihet under fem år för

royaltyintäkter (yrkande 6), att uppfinnare skall kunna dra av

patentkostnader mot inkomst av tjänst (yrkande 7) och att avdrag

skall medges mot inkomst av tjänst eller kapital för satsning i

innovationsobjekt. Motsvarande yrkanden finns i den med

anledning av proposition 1993/94:120 väckta motionen N30

yrkandena 6--9 av Harriet Colliander och Bengt Dalström (nyd),

som näringsutskottet har överlämnat till skatteutskottet.

Några av motionsförslagen överensstämmer med förslag som

Innovationsutredningen har presenterat i betänkandet SOU

1993:84, bl.a. en ny associationsform, avdrag vid infriande av

borgensåtagande, avdragsrätt under tio år för uppfinnarkostnader

i inkomstslaget tjänst och att royaltyinkomster skall undantas

från beskattning under de första två åren eller alternativt

beskattas som inkomst av kapital. Regeringen har i årets

budgetproposition (bil. 13, s. 24) ansett att dessa förslag inte

är aktuella att genomföra. Beträffande innovationsfonder har

härvid hänvisats till de förbättringar som redan har genomförts

under hösten 1993 som ett led i en fortsatt reformering av

företagsbeskattningen. Vidare har regeringen i proposition

1993/94:206 lagt fram förslag som syftar till att underlätta

exploateringen av uppfinningar och innovationer.

Enligt utskottets mening kommer de beslut rörande

företagsbeskattningen som genomfördes i höstas att få en mycket

stor betydelse för möjligheterna att sätta i gång och att driva

företag. Inte minst de nya reglerna för fysisk persons

näringsverksamhet innebär helt nya förutsättningar för att på

ett effektivt sätt driva verksamheten. Ytterligare förändringar

med samma inriktning har utskottet nyss behandlat i detta

betänkande. Skattereglerna för enskild näringsverksamhet

justeras på några viktiga punkter och för fåmansbolagen införs

en alternativ möjlighet att beakta lönesumman vid uppdelning av

inkomst mellan kapital och tjänst i fåmansföretag.

Utskottet vill också framhålla att arbetet nu fortsätter med

den generella översyn av fåmansföretagen som utskottet tidigare

nämnde. Regeringen har också uttalat i proposition 1993/94:234

att den ser det som särskilt angeläget att stimulera

nyföretagandet. Enligt propositionen bör emellertid frågan om

att införa ett riskkapitalavdrag eller andra särskilda

skattestimulanser anstå i avvaktan på en utvärdering av

företagsskattereformen hösten 1993.

Utskottet får med hänvisning till det anförda avstyrka de

förslag till tillkännagivanden beträffande olika

skattestimulanser m.m. som tagits upp i de ovan redovisade

motionerna.

Under den allmänna motionstiden har även väckts flera motioner

som gäller yrkesfiskarnas skatteförhållanden.

I motion Sk318 av Carl G Nilsson och Stig Grauers (m) föreslås

en utredning om fartygsfond för yrkesfiskare. Stig Grauers m.fl.

(m) har i motion Sk319 även tagit upp fråga om höjt

schablonavdrag för yrkesfiskare. I motion Sk339 föreslår Ingrid

Näslund och Chatrine Pålsson (kds) att riksdagen uttalar sig för

att regeringen skyndsamt skall utreda skattevillkoren för

svenska fiskare i förhållande till våra konkurrentländer

(yrkande 1) och om inrättande av ett fiskekonto (yrkande 2).

Motionärerna har med anledning av den förevarande propositionen

återkommit med motion Sk50 som innehåller ett liknande förslag.

Ett yrkande om översyn av skattereglerna för svenska

yrkesfiskare finns även i motion Sk351 av Erling Bager m.fl.

(fp). I motion Sk356 föreslår Sverre Palm m.fl. (s) att

yrkesfiskarnas schablonavdrag för ökade levnadskostnader skall

höjas till nivån för heldagstraktamente för löntagare. Sverre

Palm m.fl. (s) har i motion Sk360 även lagt fram ett förslag om

ett riksdagsuttalande av innebörd att reavinst vid försäljning

av fiskefartyg inte skall beskattas till den del den motsvaras

av kostnad för nyinvestering i fiskefartyg som sker inom ett år.

Utskottet har vid tidigare behandling av motionsyrkanden om

yrkesfiskarnas skatteförhållanden uttalat att de speciella

problem som råder för yrkesfiskarna skall uppmärksammas i

lämpligt sammanhang. I en proposition som riksdagen nyligen

behandlat (prop. 1993/94:158, JoU24) har regeringen aviserat att

förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag skall

undersökas. Regeringen har i det sammanhanget också aviserat att

den senare skall ta ställning även i frågan om beskattning av

bensin som används inom yrkesfisket.

Utskottet förutsätter att de svenska yrkesfiskarnas

skattevillkor kommer att bli belysta i utredningsarbetet och att

regeringen lägger fram de förslag som kan behövas för att uppnå

konkurrensneutralitet i förhållande till andra länder. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna, men anser att

de i väsentlig mån är tillgodosedda genom det utredningsarbete

som nu skall ske.

I motion Sk311 av Birger Andersson och Stina Gustavsson (c)

föreslås en kartläggning av problem som uppkommit för enskilda

näringsidkare genom avskaffandet av möjligheten för dessa att

använda sig av brutet räkenskapsår.

Utskottet erinrar om att Redovisningskommittén (Ju 1991:07)

gör en översyn av redovisningslagstiftningen och att brutet

räkenskapsår behandlas i det sammanhanget. Utskottet avstyrker

motionen.

Enligt motion Sk306 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson

(s) skall reglerna ändras så att arbetsgivare inte kan beviljas

avdrag för avgifter till arbetsgivarorganisationer genom att

bilda servicebolag. Lars Hedfors m.fl. (s) hemställer i motion

Sk353 yrkande 27 att skillnaderna i de skattemässiga

förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas

intressebevakning skall korrigeras.

Utskottet har tidigare behandlat de avdragsfrågor motionärerna

har tagit upp och har senast i betänkandet 1992/93:SkU20

avstyrkt motsvarande motionsyrkanden. Med hänvisning härtill

avstyrker utskottet också motionerna Sk306 och Sk353 yrkande 27.

Britta Bjelle (fp) efterlyser i motion Sk324 att det införs en

avdragsrätt för konkursaktier redan vid konkursutbrottet. En

sådan avdragsrätt infördes i samband med de ändringar i

företagsbeskattningen som riksdagen beslutade i höstas (prop.

1993/94:50, SkU15). Motionen avstyrks.

Avdragsrätten för att anlägga skogsbilvägar har tagits upp

i några motioner. I motionerna Sk317 av Kjell Ericsson (c) och

Jo527 yrkande 2 av Stefan Attefall m.fl. (kds, m, fp, c)

hemställs om ett direktavdrag för anläggande av skogsbilvägar.

Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden

erinrat om att skattereglerna är mer generösa i fråga om bl.a.

skogsvägar än de flesta andra markanläggningar. Avskrivning kan

ske med 10 % årligen på anskaffningsvärdet mot normala 5 %. Om

en väg är avsedd att användas endast ett fåtal år, medger

gällande bestämmelser att hela anskaffningsutgiften kan dras av

direkt.

Avdragsfrågan har uppmärksammats i huvudbetänkandet från 1990

års skogspolitiska kommitté (SOU 1992:76, s. 217). Enligt

kommittén bör tillämpningen av skattereglerna om avdrag för

väginvesteringar vara likartad för stor- och småskogsbruket. Det

vanliga är enligt kommittén att direktavskrivningar tillåts i

storskogsbruket men inte för småskogsbruket.

Skatteutskottet vill framhålla att reglerna för avdragsrätten

är desamma oavsett om det gäller en storskalig eller en

småskalig verksamhet. I en dom av Kammarätten i Sundsvall (RK 84

1:8) har en avverkningsvägs livslängd bedömts efter den

ekonomiska livslängden. En väg som i och för sig skulle kunna

användas under många år, men som är avsedd endast för en kortare

tids användning i samband med en större avverkning, kan därmed

bli föremål för direkt avskrivning. Utskottet förutsätter att

regeringen följer upp det nämnda kommittéuttalandet men anser

att det inte finns skäl för riksdagen att fatta beslut i

enlighet med motionsyrkandena. Utskottet avstyrker följaktligen

motionerna Sk317 och Jo527 yrkande 2.

Enligt motion Sk320 av Lars Björkman (m) skall de gynnsammare

reglerna för skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv

utsträckas till alla fastighetsförvärv. Utskottet har vid

återkommande tillfällen prövat motionsyrkanden som gäller höjt

skogsavdrag. Senast i betänkandet 1992/93:SkU21 har utskottet

avstyrkt ett sådant yrkande. Utskottet avstyrker även det nu

förevarande motionsyrkandet.

I motion Sk307 tar Britta Bjelle och Ulla Orring (fp) upp en

tidigare behandlad fråga som gäller tillsättande av en

regionalpolitisk utredning av förutsättningarna för snabbare

avskrivning i stödområden av byggnader, markanläggningar,

maskinell utrustning och inventarier. Utskottet har vid tidigare

behandling av detta och liknande förslag avvisat tanken på en

regional differentiering av skatterna genom bl.a. särskilda

avskrivningsregler för olika regioner, senast i betänkandet

1992/93:SkU21. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 3,

1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11, 16--23 och 1993/94:Sk353

yrkandena 14--17 och 21--24,

res. 1 (s)

men. (v) - delvis

2. beträffande lagstiftningsarbetet på

företagsskatteområdet

att riksdagen

a) avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 1 och 1993/94:Sk51

yrkande 1,

b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till

handlingarna,

res. 2 (s)

men. (v) - delvis

3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkande 2 och

1993/94:Sk352 yrkande 6,

res. 3 (s)

men. (v) - delvis

4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år

1994

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del

och avslår motion 1993/94:Sk51 yrkande 4,

res. 4 (s) - delvis

5. beträffande beskattning av vissa utdelningsinkomster

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i

denna del och motion 1993/94:Sk47 beslutar att införa regler om

vidareutdelning i enlighet med vad utskottet anfört,

6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk52 yrkandena 1--3,

res. 5 (nyd)

7. beträffande alternativregeln

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,

8. beträffande en lönesummeregel

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk45, 1993/94:Sk46 yrkande 2 och

1993/94:Sk51 yrkande 5,

res. 6 (s) - delvis

res. 7 (nyd)

9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del

och avslår motion 1993/94:Sk46 yrkande 3,

men. (v) - delvis

10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk48 och

1993/94:Sk359 beslutar om ändrade regler i enlighet med vad

utskottet anfört och som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,

res. 8 (s) - delvis

11. beträffande skogskontoreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk309, 1993/94:Sk322

och 1993/94:Sk336,

12. beträffande upphovsmannakonto

att riksdagen avslår motion 1993/94:Kr307 yrkande 61,

res. 9 (s)

13. beträffande kvittning av underskott i

näringsverksamhet

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7,

1993/94:Sk343 yrkande 3, 1993/94:Sk352 yrkande 7 och

1993/94:Sk353 yrkande 20,

res. 10 (s) - delvis

men. (v) - delvis

14. beträffande miljöklassindelningen av oljeprodukter

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i

denna del och motionerna 1993/94:Sk49 och 1993/94:Sk51 yrkande 8

beslutar om att införa regler i enlighet med vad utskottet

anfört och som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om det fortsatta utredningsarbetet,

15. beträffande spärreglerna mot förlustutjämning

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del

och avslår motion 1993/94:Sk344,

16. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:234 i denna del,

17. beträffande skattestimulanser

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:N30 yrkandena 6--9,

1993/94:N303 yrkandena 5--8, 1993/94:Sk312, 1993/94:Sk328,

1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638,

res. 11 (nyd)

18. beträffande yrkesfiskarnas skatteförhållanden

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk50, 1993/94:Sk318,

1993/94:Sk319, 1993/94:Sk339, 1993/94:Sk351, 1993/94:Sk356

och 1993/94:Sk360,

19. beträffande brutet räkenskapsår

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk311,

20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk306 och

1993/94:Sk353 yrkande 27,

res. 12 (s)

21. beträffande konkursaktier

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk324,

22. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk317 och

1993/94:Jo527 yrkande 2,

res. 13 (nyd)

23. beträffande skogsavdrag

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk320,

24. beträffande snabbare avskrivning i stödområden

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk307,

25. beträffande lagförslagen

a) att riksdagen med anledning av propositionerna 1993/94:152

i denna del och 1993/94:234 i denna del och vad utskottet anfört

och hemställt antar de här ovan på s. 5--59 återgivna förslagen

till

1. lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års

taxering,

2. lag om beräkning av kapitalunderlaget vid beskattning av

ägare i fåmansföretag med den ändringen att 5 § får följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §

Aktier och andelar i svenska Aktier och andelar i svenska

dotterföretag skall tas upp dotterföretag som inte

till ett värde motsvarande är handelsbolag skall tas

så stor del av upp till ett värde

kapitalunderlaget i motsvarande så stor del av

dotterföretaget som svarar kapitalunderlaget i

mot moderföretagets andel dotterföretaget som svarar

av antalet aktier eller mot moderföretagets andel

andelar i dotterföretaget. av antalet aktier eller

andelar i dotterföretaget.

3. lag om beskattning av viss

vidareutdelning med de

ändringarna

dels att 1 § får

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Undantagen från -- -- -- -- inte vidareutdelning.

Med vidareutdelning avses Med vidareutdelning avses

utdelning som det utdelande utdelning som det utdelande

företaget betalat med företaget betalat med

utdelning som företaget utdelning som företaget

erhållit på aktie eller erhållit på aktie eller

andel i en utländsk andel i en utländsk

juridisk person och som inte juridisk person och som inte

beskattats i Sverige hos beskattats i Sverige hos

företaget. Lämnad företaget. Lämnad

utdelning skall anses i utdelning skall anses i

första hand ha betalats med första hand ha betalats med

sådan erhållen sådan erhållen utdelning

utdelning. Med vidareutdelning som i sin tur i första hand

avses inte utdelning som skall anses hänförlig

lämnas av till utdelning som vid

investmentföretag eller vidareutdelning skall

värdepappersfond som avses beskattas på grund av 1--3

i 2 § 10 mom. lagen om §§. Med vidareutdelning

statlig inkomstskatt. avses inte utdelning som

lämnas av

investmentföretag eller

värdepappersfond som avses

i 2 § 10 mom. lagen om

statlig inkomstskatt.

Bestämmelserna i denna lag -- -- -- -- samma räkenskapsår.

dels att övergångsbestämmelserna får följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1994 och

tillämpas i fråga om

vidareutdelning som blivit

tillgänglig för lyftning

för den skattskyldige efter

ikraftträdandet.

Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1994 och

tillämpas i fråga om

vidareutdelning som blivit

tillgänglig för lyftning

för den skattskyldige efter

ikraftträdandet och som har

betalats med utdelning som

företaget erhållit efter

utgången av år 1993.

4. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

med de ändringarna

dels att lagförslaget

tillförs en ändring i

punkt 25 av anvisningarna till

23 § med följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Anvisningarna

till 23 §

punkt 25

25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till

regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504)

om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till

regional utvecklingsfond.

25. Avdrag får göras för bidrag som utan villkor lämnas till

regionalt utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77)

om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt

att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt till moderbolag

till sådant regionalt utvecklingsbolag.

dels att övergångsbestämmelserna får följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1994 och

tillämpas första

gången vid 1995 års

taxering om inte annat

föreskrivs i punkterna 2

och 3.

1. Denna lag träder i kraft

den 1 juli 1994 och

tillämpas första

gången vid 1995 års

taxering om inte annat

föreskrivs i punkterna

2--4.

2. Den nya -- -- -- -- 1996 års taxering.

4. I fråga om bidrag till

regionala utvecklingsfonder

tillämpas vid 1995 och 1996

års taxeringar äldre

föreskrifter i punkt 25 av

anvisningarna till 23 §.

5. lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig

inkomstskatt med de

ändringarna

dels att 3 § 12 a mom.

får följande som

utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag3 § 12

a mom.

Vid tillämpning -- -- -- -- 12 mom. fjärde stycket 1.

2. Ersättning till 2. Ersättning till

arbetstagare som innehar arbetstagare som innehar

sådant av företaget sådant av företaget

utgivet finansiellt instrument utgivet finansiellt instrument

som avses i 27 § 1 mom. som avses i 27 § 1 mom.

får inte beaktas om 12 mom. får inte beaktas om 12 mom.

är tillämpligt på är tillämpligt på

utdelning eller vinst som utdelning eller vinst som

är hänförlig till är hänförlig till

instrumentet. Ersättning instrumentet. Ersättning

som täcks av lönebidrag som täcks av ett statligt

e.d. får inte heller bidrag för lönekostnader

beaktas. får inte heller beaktas.

3. Den skattskyldige -- -- -- -- samma koncern.

dels att övergångsbestämmelserna får följande

som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag -- -- -- -- 1996

års taxering.

4. Vid beräkning av sparad 4. Vid beräkning av sparad

utdelning till och med utdelning till och med

utgången av år 1993 utgången av år 1993

får äldre tillämpas äldre

föreskrifter i 3 § 12 föreskrifter i 3 § 12

mom. fjärde stycket 1 mom. fjärde stycket 1 vid

tillämpas vid 1995 och 1995 och senare års

senare års taxeringar. taxeringar.

5. För regionala -- -- -- -- värdepappersfonden.

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av

varulager för inkomsttaxeringen,

8. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

9. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk

skatt,

10. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,

12. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid

beskattning med den ändringen att lagförslaget tillförs en

ändring i 7 § av följande som utskottets förslag betecknade

lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

7 §

Vid beräkning -- -- -- -- enligt följande.

Som tillkommande poster Som tillkommande poster

räknas avdrag för räknas avdrag för

egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19

av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen

(1928:370), avdrag för (1928:370), avdrag för

avsättning till avsättning till

periodiseringsfond enligt 3 periodiseringsfond enligt 3

§ lagen (1993:1538) om § lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder, avdrag periodiseringsfonder och

på grund av ökning av avdrag på grund av

expansionsmedel enligt 2 § ökning av expansionsmedel

lagen (1993:1537) om enligt 2 § lagen

expansionsmedel samt uppskov (1993:1537) om

enligt skogskontolagen expansionsmedel.

(1954:142) och lagen

(1979:611) om

upphovsmannakonto.

Som avgående poster Som avgående poster

räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och

liknande ersättningar, liknande ersättningar,

återfört avdrag för återfört avdrag för

egenavgifter som avses i egenavgifter som avses i

punkterna 11 och 13 av punkterna 11 och 13 av

anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen, avdrag kommunalskattelagen, avdrag

för avsättning till för avsättning till

periodiseringsfond som periodiseringsfond som

återförts till återförts till

beskattning enligt 4 § beskattning enligt 4 §

lagen om periodiseringsfonder, lagen om periodiseringsfonder,

intäkt på grund av intäkt på grund av

minskning av expansionsmedel minskning av expansionsmedel

enligt 2 § lagen om enligt 2 § lagen om

expansionsmedel, avdrag för expansionsmedel och avdrag

avsättning till för avsättning till

skatteutjämningsreserv som skatteutjämningsreserv som

återförs till återförs till

beskattning enligt lagen beskattning enligt lagen

(1993:1540) om (1993:1540) om

återföring av återföring av

skatteutjämningsreserv samt skatteutjämningsreserv.

belopp som tagits upp som

intäkt enligt 13. lag om ändring i lagen

skogskontolagen och lagen om (1993:1538) om

upphovsmannakonto. periodiseringsfonder med den

ändringen att

lagförslaget tillförs en

ändring i 3 § av

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

3 §

För juridisk person -- -- -- -- med följande justeringar.

Som tillkommande poster Som tillkommande poster

räknas avdrag för räknas avdrag för

egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19

av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370)

(1928:370), avdrag på grund och avdrag på grund av

av ökning av ökning av expansionsmedel

expansionsmedel enligt 2 § enligt 2 § lagen

lagen (1993:1537) om (1993:1537) om

expansionsmedel samt uppskov expansionsmedel.

med beskattning enligt

skogskontolagen (1954:142) och

lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto.

Som avgående poster Som avgående poster

räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och

liknande ersättningar, liknande ersättningar,

återfört avdrag för återfört avdrag för

egenavgifter enligt punkterna egenavgifter enligt punkterna

11 och 13 av anvisningarna 11 och 13 av anvisningarna

till 22 § till 22 §

kommunalskattelagen, intäkt kommunalskattelagen och

på grund av minskning av intäkt på grund av

expansionsmedel enligt 2 § minskning av expansionsmedel

lagen om expansionsmedel samt enligt 2 § lagen om

belopp som tagits upp som expansionsmedel. 14. lag om

intäkt enligt ändring i lagen (1993:1539)

skogskontolagen och lagen om om avdrag för underskott av

upphovsmannakonto. näringsverksamhet,

15. lag om ändring i lagen

(1957:262) om allmän

energiskatt,

16. lag om ändring i lagen

(1992:1438) om dieseloljeskatt

och användning av vissa

oljeprodukter med den

ändringen att 5 § får

följande som utskottets

förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

5 §

Dieseloljeskatten för år Dieseloljeskatten för år

1994 tas ut för 1994 tas ut för

oljeprodukter tillhöriga oljeprodukter tillhöriga

miljöklass 1 med 743 kronor miljöklass 1 med 843 kronor

per kubikmeter, miljöklass per kubikmeter, miljöklass

2 med 1 040 kronor per 2 med 1 040 kronor per

kubikmeter och miljöklass 3 kubikmeter och miljöklass 3

med 1 300 kronor per med 1 300 kronor per

kubikmeter. För tiden efter kubikmeter. För tiden efter

utgången av år 1994 och utgången av år 1994 och

fram till och med år 1998 fram till och med år 1998

skall skatten tas ut med de skall skatten tas ut med de

belopp som omräknas enligt belopp som omräknas enligt

5 a §. Därefter skall 5 a §. Därefter skall

skatten tas ut med det belopp skatten tas ut med det belopp

som gäller vid utgången som gäller vid utgången

av år 1998. Skatt skall av år 1998. Skatt skall

dock inte tas ut för den dock inte tas ut för den

del av bränslet som del av bränslet som

består av vegetabiliska består av vegetabiliska

eller animaliska fetter eller eller animaliska fetter eller

oljor eller metyl- eller oljor eller metyl- eller

etylestrar av fettsyror etylestrar av fettsyror

från sådana fetter eller från sådana fetter eller

oljor. oljor.

Till miljöklass 1 -- -- -- -- bränsleblandningens egenskaper.

b) att riksdagen antar följande av utskottet upprättade

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1993:1537) om

expansionsmedel skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

6 §

Expansionsmedel får -- -- -- -- följande justeringar.

Som tillkommande poster Som tillkommande post

räknas avdrag för räknas avdrag för

egenavgifter enligt punkt 19 egenavgifter enligt punkt 19

av anvisningarna till 23 § av anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen

samt uppskov enligt (1928:370).

skogskontolagen (1954:142) och

lagen (1979:611) om

upphovsmannakonto.

Som avgående poster Som avgående poster

räknas sjukpenning och räknas sjukpenning och

liknande ersättningar, liknande ersättningar samt

återfört avdrag för återfört avdrag för

egenavgifter som avses i egenavgifter som avses i

punkterna 11 och 13 av punkterna 11 och 13 av

anvisningarna till 22 § anvisningarna till 22 §

kommunalskattelagen samt kommunalskattelagen.

belopp som tagits upp som

intäkt enligt

skogskontolagen och lagen om

upphovsmannakonto.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första

gången vid 1995 års taxering.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation

för viss dieseloljeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § och 4 § lagen (1994:40) om

tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt skall ha

följande lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

Den som under perioden den 9 Den som under perioden den 9

december 1993--den 30 december 1993--den 31 december

september 1994 har köpt 1994 har köpt

dieseloljeskattepliktig dieseloljeskattepliktig

produkt och förbrukat denna produkt och förbrukat denna

för annan motordrift än för annan motordrift än

sådan som avses i 4 § sådan som avses i 4

lagen (1992:1438) om §lagen (1992:1438) om

dieseloljeskatt och dieseloljeskatt och

användning av vissa användning av vissa

oljeprodukter har rätt till oljeprodukter har rätt till

kompensation med ett belopp kompensation med 1300 kronor

som motsvarar den per kubikmeter.

dieseloljeskatt som tagits ut

för oljeprodukten.

Detsamma gäller för den Den som under perioden den 15

som under perioden den 15 februari 1994--den 31 december

februari 1994--den 30 1994 har köpt

september 1994 har köpt dieseloljeskattepliktig

dieseloljeskattepliktig produkt för uppvärmning

produkt för uppvärmning. har rätt till kompensation

med ett belopp som motsvarar

den dieseloljeskatt som tagits

ut för oljeprodukten.

Den som inte är skattskyldig -- -- -- -- på dieseloljeskatten.

4 §

Ansökan enligt 2 § Ansökan enligt 2 §

första stycket skall första stycket skall

omfatta perioden den 9 omfatta perioden den 9

december 1993--den 31 mars december 1993--den 31 mars

1994 och ges in före 1994 och ges in före

utgången av juni månad utgången av juni månad

1994. För tiden efter den 1994. För tiden efter den

31 mars 1994 skall ansökan 31 mars 1994 skall ansökan

omfatta ett kalenderkvartal omfatta ett kalenderkvartal

och ges in före utgången och ges in före utgången

av år 1994. av mars 1995.

Ansökan enligt 2 § andra Ansökan enligt 2 § andra

stycket skall ges in före stycket skall ges in före

utgången av år 1994. utgången av mars 1995.

Kompensation medges inte -- -- -- -- understiger 300 kr.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. För olja som köpts

före ikraftträdandet utgår kompensation enligt 2 § första

stycket dock endast med belopp som motsvarar den dieseloljeskatt

som tagits ut för oljeprodukten.

res. 4 (s) - delvis

res. 6 (s) - delvis

res. 8 (s) - delvis

res. 10 (s) - delvis

men. (v) - delvis

Stockholm den 26 maj 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Peter Kling (nyd), Sverre Palm

(s), Carl Fredrik Graf (m), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt

(m) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

(mom. 1)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67

börjar med "Det beslut" och på s. 69 slutar med "Sk353 yrkande

24" bort ha följande lydelse:

Den skatteomläggning som en borgerlig riksdagsmajoritet drev

igenom i höstas innebär att aktieägare ges skattelättnader som

finansieras genom skattehöjningar för företagen. Några bärande

ekonomiska motiv för en sådan omläggning finns inte. Tvärtom

visar ekonomiska analyser på risker för att företagen dräneras

på riskkapital. De fördelningspolitiska effekterna är mycket

negativa.

Övergången till en likformig proportionell kapitalbeskattning

var en central del i 1991 års skattereform. Genom ändringarna av

kapitalbeskattningen under den borgerliga regeringsperioden har

denna likformighet rivits upp. Besluten innebär att beroende på

inkomstslag och inkomstkälla varierar skatteuttaget för

närvarande mellan 0 och 30 %. Därmed finns åter starka

incitament för skatteplanering. Den borgerliga regeringen tror

att denna kan förhindras genom olika typer av spärregler.

Erfarenheterna från tiden före 1991 visar emellertid entydigt

att spärregler är ineffektiva, har negativa bieffekter och

försvårar taxerings- och kontrollverksamheten.

De åtgärder som föreslås i de socialdemokratiska motionerna

går ut på att återställa kapital- och bolagsskattesatserna till

30 % i enlighet med de principer för ett neutralt skattesystem

som slogs fast vid 1991 års skattereform. Det innebär också att

aktiebolagen skall få tillbaka rätten till avdrag för utdelning

på nyemitterat kapital. För att få fart på investeringsviljan

bör företag inom industrin och övrigt näringsliv också under ett

år framåt få utnyttja ett värdeminskningsavdrag som motsvarar 70

% av anskaffningskostnaden för inköp av maskiner och

inventarier.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker de

socialdemokratiska motionerna Sk51 yrkande 3 och Sk353 yrkandena

14--17 och 21--24. Eftersom det är fråga om mycket omfattande

lagändringar är det inte möjligt att genomföra den

författningstekniska regleringen inom ramen för detta ärende.

Utskottet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen

lägger fram ett förslag till riksdagen som innebär en återgång

till ett likformigt skattesystem i enlighet med de nämnda

motionerna, dock från tidpunkt som avses i motion Sk51. De

förslag som lagts fram i motion Sk352 får anses tillgodosedda i

den mån de har samma inriktning.

dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:

1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande

3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 och med

anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkandena 8, 9, 11 och 16--23

hos regeringen begär förslag om omläggning i kapital- och

företagsbeskattningen i enlighet med vad som ovan anförts.

2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69

börjar med "Enligt propositionen" och på s. 70 slutar med "detta

ärende" bort ha följande lydelse:

En bärande princip bakom 1991 års skattereform var att

åstadkomma en enklare lagstiftning. Skattereglerna skall vara

enkla och tydliga, både ur effektivitets- och

rättssäkerhetssynpunkt. Denna princip bör gälla även

fortsättningsvis. Strävan efter en teoretisk exakthet i

beskattningen behöver därför i ökad utsträckning stå tillbaka

för enkelheten och förutsebarheten.

De förändringar i kapital- och företagsbeskattningen som

beslutades hösten 1993 komplicerade skattesystemet och gjorde

detta mycket svåröverskådligt. Ändringarna har föranlett

Lagrådet att starkt ifrågasätta om systemet som helhet efter de

senaste reformerna är acceptabelt med hänsyn till de krav som

måste vara uppfyllda för att systemet skall fungera i praktiken.

Redan den proposition som låg till grund för ändringarna i

höstas var ofullständig. I propositionen aviserades att

kompletterande förslag skulle läggas fram senare. Regeringens

skrivelse till riksdagen strax före årsskiftet om ändringar som

skulle ges verkan fr.o.m. den 1 januari 1994 förstärkte bilden

av att regeringen gått fram för snabbt och oöverlagt. Som en

ytterligare bekräftelse på otillräcklig beredning framstår nu

det förhållandet att regeringen i den förevarande propositionen

inte har lagt fram det förslag om en JIK-metod som aviserades

såväl i den tidigare propositionen som i skrivelsen.

Det finns enligt utskottets mening anledning för riksdagen att

påtala de brister som förevarit i regeringens hantering av

kapital- och företagsbeskattningen. Det gäller ett område där

kraven på stabilitet, långsiktighet och förutsebarhet är

särskilt stora. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion

Sk51 yrkande 1 om ett tillkännagivande till regeringen av denna

innebörd. Detta tillgodoser i väsentlig mån motion Sk46 yrkande

1.

dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:

2. beträffande lagstiftningsarbetet på

företagsskatteområdet

att riksdagen

a) med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 och med

anledning av motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till

handlingarna.

3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 6" bort

ha följande lydelse:

Regeringens lagstiftningsarbete rörande fysisk persons

näringverksamhet har resulterat i en komplex och svårtillämpad

lagstiftning. Det är nödvändigt att regeringen noga följer upp

och utvärderar effekterna av de nya skattereglerna för

egenföretagare. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk51

yrkande 2 om ett tillkännagivande till regeringen av denna

innebörd. Härigenom bör motion Sk352 yrkande 6 vara delvis

tillgodosedd.

dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:

3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 2

och med anledning av motion 1993/94:Sk352 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4

och mom. 25 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71

börjar med "Syftet med" och slutar med "yrkande 4" bort ha

följande lydelse:

Skattefriheten för aktieutdelningar bör begränsas i avvaktan

på att ett riksdagsbeslut om slopande av denna skattefrihet kan

träda i kraft. Det föreliggande regeringsförslaget innebär att

den skattefria utdelningen normalt inte skall få överstiga 120 %

av den högsta utdelningen under något av de fem senaste åren.

Detta är onödigt generöst och överstiger vad som kan sägas vara

en normal utdelning. Utrymmet för skattefri utdelning bör i

stället bestämmas till 120 % av den genomsnittliga utdelningen

under de fem senaste åren.

dels att utskottet under moment 4 och moment 25 i

motsvarande del bort hemställa:

4. beträffande beskattning av utdelning som lämnas under år

1994

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk51 yrkande 4

och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del

beslutar om att reglerna om begränsning av

utdelningsskattefriheten under år 1994 utformas i enlighet med

det ovan anförda,

25. beträffande lagförslagen i fråga om

utdelningsbegränsning under 1994

att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och

hemställts antar det vid proposition 1993/94:234 fogade

förslaget till lag om beskattning av vinstutdelning vid 1995 års

taxering med de ändringarna beträffande 4 §

dels att i första stycket uttrycket "det högsta belopp

som bolaget lämnat i vinstutdelning för något av" ersätts med

uttrycket "den genomsnittliga utdelningen under",

dels att det föreslagna andra stycket utgår ur förslaget.

5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion Sk52" bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen i enlighet med motionen från Ulf

Björklund (kds) bör uttala sig för att beskattningen av

fåmansföretag måste göras så generös att fler vågar ta risken

med att starta och driva ett eget företag. Det måste satsas på

de små och medelstora företagen om man menar allvar med att

dessa företag skall lyfta upp Sverige ur den ekonomiska krisen.

Motionären har också tagit upp andra viktiga frågor som måste

tas med när regeringen skall överväga nya regler om

fåmansföretagen. Det finns all anledning att ta fasta på vad

motionären har sagt om andra regler vid beräkning av

kapitalunderlag och att reavinst på aktier i fåmansföretag skall

beskattas som andra aktier.

dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:

6. beträffande översyn av fåmansföretagens beskattning

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Sk52 yrkandena

1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts om inriktningen av det fortsatta arbetet.

6. En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet ser" och på s. 75 slutar med "utskottets

hemställan" bort ha följande lydelse:

Förslaget om att de anställdas löner delvis skall ingå i

utrymmet för kapitalbeskattade uttag från fåmansföretag innebär

ett helt nytt sätt att dela upp inkomsterna mellan tjänst och

kapital. Utskottet anser att en sådan konstruktion bör prövas

mer ingående i samband med att fåmansföretagsreglerna skall ses

över. Det statsfinansiella läget medger för närvarande inte

heller en skattelättnad av detta slag. Lönesummeregeln bör

därför avslås av riksdagen.

dels att utskottet under moment 8 och moment 25 i

motsvarande del bort hemställa:

8. beträffande en lönesummeregel

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51 yrkande

5 och 1993/94:Sk46 yrkande 2 avslår proposition 1993/94:234 i

denna del och motion 1993/94:Sk45,

25. beträffande lagförslagen i fråga om införande av en

lönesummeregel

att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade

förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt såvitt avser förslaget till en ny 3 § 12 a

mom.

7. En lönesummeregel (mom. 8)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Med anledning" och slutar med "motion Sk45" bort ha

följande lydelse:

Lönesummeregeln bör nu införas enligt propositionen, men den

måste omarbetas för att den skall kunna fullfölja sitt syfte.

Lars Biörck (m) har i sin motion Sk45 lämnat flera exempel där

den i propositionen föreslagna utformningen av regeln medför

problem, t.ex. när bolaget anställt en "professionell"

företagsledare som uppbär avsevärt högre lön än anställda

aktieägare. De här problemen måste lösas med förtur.

Utskottet anser att regeringen skall återkomma med ett

kompletterande förslag.

dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande en lönesummeregel

att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:234 i

denna del och motion 1993/94:Sk45 beslutar om en lönesummeregel

i enlighet med propositionen och som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts om en snabb komplettering av

regeln samt avslår motionerna 1993/94:Sk46 yrkande 2 och

1993/94:Sk51 yrkande 5.

8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25

i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Beträffande förslagen" och slutar med "till känna"

bort ha följande lydelse:

Det finns anledning att se närmare på den problematik som tas

upp i motionerna Sk48 och Sk359 om att medel på skogskonto bör

beaktas vid räntefördelning m.m. Konsekvenserna av en sådan

förändring kan dock inte helt överblickas, utan måste utredas

närmare. Utskottet utgår i från att dessa frågor kommer att tas

upp i det fortsatta arbetet med företagsbeskattningen. En

belysning bör ske av konsekvenserna för skogsbruket, för de

enskilda skogsägarna och de statsfinansiella effekterna av en

sådan omläggning i systemet. Utskottet avstyrker motionärernas

förslag om att riksdagen nu fattar beslut i frågan i enlighet

med motionerna.

dels att utskottet under moment 10 och moment 25 i

motsvarande del bort hemställa:

10. beträffande skogskonto och räntefördelning, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk48 och

1993/94:Sk359,

25. beträffande lagförslagen i fråga om skogskonto och

räntefördelning, m.m.

att riksdagen beslutar att förslagen till ändring i 7 § lagen

(1993:1536) om räntefördelning vid beskattning, 3 § lagen

(1993:1538) om periodiseringsfonder och 6 § lagen (1993:1537) om

expansionsmedel skall utgå ur de framlagda lagförslagen.

9. Upphovsmannakonto (mom. 12)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet

motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Upphovsmannakontolagen innehåller en del krångliga regler som

kan skapa onödiga begränsningar i möjligheterna att utnyttja

denna kontoform. Yrkandet i motion Kr307 om att det skall göras

en översyn av reglerna tillstyrks därför.

dels att utskottet under moment 12 bort hemställa:

12. beträffande upphovsmannakonto

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Kr307 yrkande 61

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionen om upphovsmannakonto.

10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13 och

mom. 25 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Den i" och på s. 78 slutar med "motion Sk51" bort ha

följande lydelse:

Genom 1991 års skattereform slopades möjligheten att kvitta en

förlust av näringsverksamhet mot inkomst av tjänst. Skälen för

denna ändring, som då godtogs av en bred riksdagsmajoritet, var

att kvittningsmöjligheten främst utnyttjades för olika former av

skatteundandragande samtidigt som dess betydelse för

nyföretagandet och för företagens vilja att expandera och ta

risker enbart var marginell. Regeln var inte kostnadseffektiv;

dess nytta förmådde inte väga upp den skada och de kostnader som

den medförde.

Trots de skäl som talar emot en kvittningsrätt beslöt en

borgerlig riksdagsmajoritet i december 1993 att åter införa en

möjlighet att kvitta förlust på näringsverksamhet mot inkomst av

tjänst. Enligt utskottets mening bör detta beslut omprövas och

kvittningsrätten avskaffas från nästa årsskifte. Regeringens

förslag om att utvidga kvittningsrätten avstyrks mot denna

bakgrund.

dels att utskottet under moment 13 och moment 25 i

motsvarande del bort hemställa:

13. beträffande kvittning av underskott i

näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk51

yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande 3 och 1993/94:Sk353

yrkande 20 avslår proposition 1993/94:234 i fråga om kvittning

vid generationsskiften och motion 1993/94:Sk352 yrkande 7 och

hos regeringen begär att den lägger fram ett förslag till

riksdagen om slopad kvittningsrätt fr.o.m. den 1 januari 1995,

25. beträffande lagförslagen i fråga om kvittning vid

generationsskiften

att riksdagen avslår det vid proposition 1993/94:234 fogade

förslaget till ändring i kommunalskattelagen såvitt avser 46 § 1

mom.

11. Skattestimulanser (mom. 17)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "redovisade

motionerna" bort ha följande lydelse:

För att öka tillgången på riskkapital för innovationsprojekt

har en utredning, Innovationsutredningen, föreslagit att det

efter amerikansk modell inrättas särskilda fonder för

kapitalplacerare med vilja att ta risker och som har möjlighet

att låta kapital stå kvar i fonden under flera år. Den nämnda

utredningen har också föreslagit skattelättnader för

royaltyintäkter, att uppfinnare generellt skall kunna dra av

patentkostnader och att skatteavdrag skall kunna göras mot

tjänst eller kapital för satsning i innovationsprojekt.

Utskottet anser att dessa förslag bör genomföras i enlighet

med vad som yrkats i två motioner från Ny demokrati, N30

yrkandena 6--9 och N303 yrkandena 5--8.

dels att utskottet under moment 17 bort hemställa:

17. beträffande skattestimulanser

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:N30

yrkandena 6--9 och 1993/94:N303 yrkandena 5--8 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts om

innovationsprojekt, m.m. och avslår motionerna 1993/94:Sk312,

1993/94:Sk328, 1993/94:Sk330, 1993/94:Sk337 och 1993/94:Sk638.

12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83

börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 27" bort ha

följande lydelse:

En borgerlig riksdagsmajoritet har avskaffat arbetstagarnas

rätt till avdrag för medlemsavgift i facklig organisation. Den

har också genomfört inskränkningar i arbetsgivarnas rätt till

avdrag för medlemskap i intresseorganisationer. Det finns

emellertid en oacceptabel asymmetri. Genom att utforma sin

intressebevakning som avgiftsbelagda tjänster som tillhandahålls

av särskilda servicebolag kan arbetsgivarna fortfarande erhålla

avdrag mot såväl bolagsskatt som mervärdesskatt.

Det är mycket angeläget med en likformig skattemässig

behandling av arbetsgivare och arbetstagare. Riksdagen bör

uppdra åt regeringen att lägga fram ett förslag som innebär att

de nuvarande skillnaderna korrigeras.

dels att utskottet under moment 20 bort hemställa:

20. beträffande avgifter till arbetsgivarorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk353 yrkande 27

och med anledning av motion 1993/94:Sk306 hos regeringen begär

förslag som innebär att skillnaderna i de skattemässiga

förutsättningarna för arbetsgivarnas och arbetstagarnas

intressebevakning korrigeras.

13. Skogsbilvägar (mom. 22)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83

börjar med "Skatteutskottet vill" och på s. 84 slutar med

"yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i ett tidigare uttalande förutsatt att

regeringen skall följa upp frågan om avdrag för skogsbilvägar.

Nu har en statlig utredning sagt att stora skogsavverkare får

direktavdrag, men inte små. Regeringen måste se till att

reglerna ändras så att den skogsägare som så önskar -- oavsett

hur mycket skog han äger -- skall kunna få direktavdrag för de

vägar som anläggs för avverkning och skötsel av skogen.

dels att utskottet under moment 22 bort hemställa:

22. beträffande skogsbilvägar

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk317 och

1993/94:Jo527 yrkande 2 hos regeringen begär förslag om

direktavdrag för skogsbilvägar.

Särskilda yttranden

1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

(mom. 1)

Peter Kling (nyd) anför:

Efter en genomgång av olika motionsförslag i höstas bestämde

riksdagen med anledning av ett förslag från Ny demokrati att

göra ett tillkännagivande till regeringen om ett system för s.k.

nuvärdesavskrivning. I det här betänkandet har utskottet

hänvisat till det tidigare riksdagsuttalandet. Jag förutsätter

att regeringen arbetar med sikte på att snart kunna lägga fram

ett förslag.

2. Skattestimulanser (mom. 17)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anför:

Utskottet har som motivering för att avstyrka ett antal

motioner med förslag om olika skattelättnader hänvisat till

bl.a. de ändringar i företagsbeskattningen som riksdagen

beslutade om i höstas. Vi socialdemokrater delar uppfattningen

att motionerna skall avstyrkas men har en annan motivering till

detta. Vi vill hålla fast vid principerna för 1991 års

skattereform, vilket för företagsbeskattningen innebär en

skattesats om 30 % i förening med en bred skattebas och få

reserveringsmöjligheter. De olika motionsförslagen om nya

reserveringsmöjligheter och avdrag för olika ändamål strider mot

dessa principer.

3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18)

Peter Kling (nyd) anför:

Skatteutskottet har både riksmötet 1992/93 och riksmötet

1993/94 uttalat sig för att de speciella problem som råder för

yrkesfiskarna skall uppmärksammas i lämpligt sammanhang. Det är

i och för sig bra att regeringen nu äntligen tagit ett initiativ

i frågan, även om det har skett ganska lång tid efter det första

uttalandet från skatteutskottet. Jag kommer att följa upp hur

arbetet fortskrider. Det är angeläget att yrkesfiskarna inom

kort kan få de bättre regler som måste till för att de skall

klara konkurrensen gentemot grannländerna.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Beslutet om lättnader i den ekonomiska dubbelbeskattningen

(mom. 1)

Vänsterpartiet motsatte sig det riksdagsbeslut hösten 1993 som

gav stora skattelättnader till företag och kapitalägare.

Vänsterpartiet föreslår att företagsbeskattningen ges en annan

inriktning. Riksdagen bör riva upp beslutet från hösten 1993 och

ge regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk

utredning i syfte att göra en grundlig utredning om hur

företagsbeskattningen skall utformas.

Tillväxtskapande åtgärder är nödvändiga för att bekämpa

arbetslösheten och få balans i den offentliga ekonomin. Det är

viktigt att företagsbeskattningen utformas i enlighet härmed.

Redan innan regeringen Bildt tillträdde hade Sverige i ett

internationellt perspektiv en låg effektiv beskattning både på

bolag och på kapital. Sveriges bolagsbeskattning var redan då en

av de förmånligaste inom OECD-området.

Under innevarande mandatperiod har en borgerlig

riksdagsmajoritet drivit igenom ytterligare stora

skattelättnader för företag och kapital. En låg företags- och

kapitalbeskattning är dock ingen säker väg till tillväxt. En

uthållig ekonomisk tillväxt för Sverige kräver en i grunden

annan ekonomisk politik än den som förs av den nuvarande

regeringen.

Det konkreta förslag till ändringar i beskattningen av företag

och kapital som Vänsterpartiet vill genomföra har beskrivits i

motion 1993/94:Sk352. Huvudpunkter i förslaget är en återgång

till en likformig beskattning av kapital- och bolagsinkomster om

30 % fr.o.m. 1995 års inkomster och att Annellavdraget

återinförs. Riksdagen bör nu begära att regeringen återkommer

med förslag om de lagändringar som behövs för detta och

samtidigt besluta om riktlinjer för det parlamentariska

utredningsarbete som Vänsterpartiet föreslår. Dessa riktlinjer

innebär enligt Vänsterpartiets motion bl.a. att den effektiva

bolagsbeskattningen på sikt bör höjas till vad som är normalt

inom EU. En vinstdelningsskatt för uppbyggnad av framtidsfonder

för fortbildning och kompetensutveckling i företagen bör

utredas.

Vänsterpartiet har vidare uttalat sig till förmån för att

utreda förutsättningarna för direktavskrivningar och som ett

alternativ direktavskrivningar som begränsas till hemmamarknaden

eller för projekt av särskilt miljöintresse och/eller

bygginvesteringar. I ett sådant utredningsarbete bör även frågan

om direktavskrivningar kan leda till oönskade former av

avancerad skatteplanering prövas.

Om riksdagen ställer sig bakom Vänsterpartiets förslag om

företagsbeskattningen kommer de förslag som ställs i proposition

1993/94:234 att fungera som temporära övergångslösningar fram

till dess att nya regler kan gälla fr.o.m. inkomståret 1995.

Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)

Skattereglerna för företag och kapital påverkar

förutsättningarna för investeringsbeslut och verksamhet som

skall pågå under lång tid. Det är viktigt att de som har

ansvaret för dessa beslut kan agera utifrån internationellt

konkurrenskraftiga och stabila spelregler. Det är därför en stor

fördel om riksdagsbeslut i dessa frågor kan tas under så stor

parlamentarisk enighet som möjligt. Den parlamentariska

utredning som Vänsterpartiet har föreslagit bör syfta till att

förankra besluten i ett brett politiskt fält, men också hos

arbetsmarknadens parter, näringsliv och allmänhet.

Vänsterpartiet anser att det finns goda möjligheter att nå en

önskvärd enighet kring företagsbeskattningen.

Genom sin handläggning har regeringen i stället skapat

osäkerhet om företagsbeskattningen. Regeringen ökar dessutom

aktivt osäkerheten genom att lägga förslag till riksdagen som

man sedan tar tillbaka. Ett exempel är regeringens skrivelse

till riksdagen i december 1994, där man meddelade att man avser

att lägga förslag om den s.k. JIK-metoden -- ett förslag som

regeringen sedan tar tillbaka genom proposition 1993/94:234. Ett

annat exempel på regeringens ogenomtänkta sätt att hantera dessa

frågor är beslutet om skattefrihet för aktieutdelningar -- ett

beslut från december 1993 som regeringen tvingas ompröva redan

våren 1994 genom proposition 1993/94:234.

Enligt Vänsterpartiets mening är det oacceptabelt att besluta

om upprepade ändringar i spelreglerna för företagen i ett så

kort tidsperspektiv som det här är fråga om.

Lagstiftningsfrågorna måste därför i fortsättningen beredas

grundligare. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)

Reglerna för beskattningen av fysisk persons näringsverksamhet

har gjorts så krångliga att småföretagarna kommer att bli mer

beroende av redovisningsfirmor och dyra konsulter.

Vänsterpartiet anser att regeringen bör utreda enklare

skatteregler för enskild näringsverksamhet. Detta överensstämmer

med förslaget i Vänsterpartiets motion Sk352 yrkande 6.

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 (mom. 4 och

mom. 25 i motsvarande del)

Redan i samband med beslutet om slopad skatt på

aktieutdelningar och halverad skatt på realisationsvinster på

aktier varnade Vänsterpartiet för att detta skulle kunna leda

till en rad negativa effekter, bl.a. att slopandet av skatten på

aktieutdelningar gör det mer attraktivt att dela ut vinsten än

att återinvestera den i företaget. Regeringen bekräftar nu genom

proposition 1993/94:234 att Vänsterpartiet hade rätt i denna

kritik. Enligt regeringsförslaget skall undantaget från

skatteplikt begränsas under 1994. Vänsterpartiet noterar att

regeringen tar ett steg i rätt riktning, men konstaterar

samtidigt att en bättre lösning vore att återinföra full

skatteplikt. Förslag om detta framställs också i Vänsterpartiets

motion Sk352. Vad gäller hemställan under moment 4 biträder

Vänsterpartiet reservation från Socialdemokraterna under

momenten 4 och 25 i motsvarande del.

En lönesummeregel (mom. 8 och mom. 25 i motsvarande del)

Flera tunga remissinstanser har kritiserat förslaget om att de

anställdas lönesumma skall öka utrymmet för

kapitalinkomstbehandlingen i fåmansföretag, bl.a. för att det

komplicerar skattereglerna. Vänsterpartiet har varit berett att

acceptera förslaget under förutsättning att det finansieras inom

den samlade företagsbeskattningen, t.ex. genom ett bifall till

yrkande 21 i motion Sk352. Förslaget innebär annars en

försvagning av statsbudgeten med 155 miljoner kronor. Eftersom

Vänsterpartiets förslag om 30 % bolagsskatt inte vunnit gehör

under utskottsbehandlingen yrkar jag avslag på regeringens

förslag om en lönesummeregel. Detta innebär att Vänsterpartiet

biträder reservation från Socialdemokraterna under momenten 8

och 25 i motsvarande del.

Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9 och mom. 25 i

motsvarande del)

Vänsterpartiet har länge påtalat att enskilda näringsidkare

och handelsbolag beskattats hårdare än aktiebolag. Skillnaden

bör utjämnas genom att lättnader för de enskilda näringsidkarna

finansieras via ett ökat skatteuttag på aktiebolagen. Detta är

särskilt rimligt som aktiebolagen i Sverige har och länge har

haft internationellt sett mycket gynnsamma skatteregler.

Regeringens förslag om att höja klyvningsräntan för positiv

räntefördelning med två procentenheter försvagar statsbudgeten

med ca 300 miljoner kronor. Vänsterpartiet har varit berett att

tillstyrka detta förslag under förutsättning att en utjämning

inom företagsbeskattningens ram kan ske enligt Vänsterpartiets

förslag. Under utskottsberedningen har Vänsterpartiet inte fått

uppslutning kring sitt förslag. Vi måste därför avvisa de

skattelättnader som regeringen nu föreslagit i proposition

1993/94:234.

Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10 och mom. 25 i

motsvarande del)

Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag

mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen

under momenten 10 och 25 i motsvarande del.

Upphovsmannakonto (mom. 12)

Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag

mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen

under moment 12.

Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)

Vänsterpartiet redovisade redan i samband med 1991 års

skattereform att vi kunde tänka oss en begränsad kvittningsrätt.

Våra överväganden grundade sig på bl.a. de problem som finns i

glesbygd och för vissa kombinationsföretag. Den kvittningsrätt

som infördes hösten 1993 öppnar emellertid för vida möjligheter

till skatteundandragande. Vänsterpartiet anser att

kvittningsrätten måste begränsas såväl vad gäller summor som

tidsrymd. För att systemet inte skall ge kraftiga

tröskeleffekter kan avdragsrätten dessutom behöva trappas ned

under några år. En utredning bör få i uppgift att se över

systemet med kvittningsrätt. Detta bör riksdagen ge regeringen

till känna.

Övrigt

Som Vänsterpartiets representant i skatteutskottet ställer jag

mig bakom hemställan i den socialdemokratiska reservationen

under moment 20 om avgifter till arbetsgivarorganisationer, m.m.

Jag biträder även Socialdemokraternas särskilda yttrande om

skattestimulanser under moment 17.

Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda biträder jag hemställan i

reservationerna 4, 6, 8, 9 och 12 (s) samt anser jag att

utskottet under momenten 1--3, 9 och 25 i motsvarande del och 13

borde ha hemställt:

1. beträffande beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena

8, 9, 11 och 16--23 och med anledning av motionerna 1993/94:Sk51

yrkande 3 och 1993/94:Sk353 yrkandena 14--17 och 21--24 hos

regeringen begär förslag om ändringar i beskattningen av företag

och kapital i enlighet med motion 1993/94:Sk352 samt som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

inriktningen av det fortsatta utredningsarbetet, m.m.,

2. beträffande lagstiftningsarbetet på

företagsskatteområdet

att riksdagen

a) med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 1 och med

anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om

lagstiftningsarbetet,

b) lägger regeringens skrivelse 1993/94:132 till

handlingarna,

3. beträffande utvärdering av reglerna för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 6

och med anledning av motion 1993/94:Sk51 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utvärdering,

9. beträffande positiv räntefördelning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk46 yrkande 3

avslår proposition 1993/94:234 i denna del,

13. beträffande kvittning av underskott i

näringsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkande 7

och med anledning av proposition 1993/94:234 i denna del som sin

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om

utredning om begränsningar i kvittningsrätten och avslår

motionerna 1993/94:Sk51 yrkandena 6 och 7, 1993/94:Sk343 yrkande

3 och 1993/94:Sk353 yrkande 20,

25. beträffande lagförslagen i fråga om positiv

räntefördelning, m.m.

att riksdagen med anledning av vad som ovan anförts och

hemställts under mom. 9 avslår det i proposition 1993/94:234

framlagda förslaget till ändring i 3 och 5 §§ lagen (1993:1536)

om räntefördelning vid beskattning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Lagförslagen 4

Motionerna 60

Motioner väckta med anledning av propositionen 60

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 61

Utskottet 65

Inledning 65

Företagsbeskattningens allmänna inriktning 66

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994 70

Beskattning av vissa utdelningsinkomster 71

Beskattning av delägare i fåmansföretag 72

Positiv räntefördelning, m.m. 75

Kvittning av underskott i näringsverksamhet 77

Miljöklassindelningen av oljeprodukter 78

Övriga frågor 80

Hemställan 84

Reservationer 96

1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen (mom. 1) (s) 96

2. Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)

(s) 97

3. Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)

(s) 98

4. Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

(mom. 4) (s) 98

5. Översyn av fåmansföretagens beskattning (mom. 6)

(nyd) 99

6. En lönesummeregel (mom. 8) (s) 100

7. En lönesummeregel (mom. 8) (nyd) 100

8. Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10)

(s) 101

9. Upphovsmannakonto (mom. 12) (s) 101

10. Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)

(s) 102

11. Skattestimulanser (mom. 17) (nyd) 102

12. Avgifter till arbetsgivarorganisationer (mom. 20)

(s) 103

13. Skogsbilvägar (mom. 22) (nyd) 103

Särskilda yttranden 104

1. Beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen (mom. 1) (nyd) 104

2. Skattestimulanser (mom. 17) (s) 104

3. Yrkesfiskarnas skatteförhållanden (mom. 18) (nyd) 104

Meningsyttring av suppleant 105

Beslutet om lättnader i den ekonomiska

dubbelbeskattningen (mom. 1) 105

Lagstiftningsarbetet på företagsskatteområdet (mom. 2)

106

Utvärdering av reglerna för egenföretagare (mom. 3)

106

Beskattning av utdelning som lämnas under år 1994

(mom. 4) 107

En lönesummeregel (mom. 8) 107

Positiv räntefördelning, m.m. (mom. 9) 107

Skogskonto och räntefördelning, m.m. (mom. 10) 107

Upphovsmannakonto (mom. 12) 108

Kvittning av underskott i näringsverksamhet (mom. 13)

108

Övrigt 108

Yrkanden 108