Bet. 1993/94:SkU31

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU31

Rättssäkerhet vid beskattningen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1993/94

SkU31

Sammanfattning

I proposition 1993/94:151 har regeringen lagt fram förslag om

bl.a. förändringar i revisionsverksamheten, ersättande av

bevissäkringslagen med en ny lag om tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet, nya regler om ersättning för kostnader

för säkerhet i anståndsärenden, viss skärpning av

förutsättningarna för betalningssäkring, slopande av den

särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar samt

utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i ärenden

och mål om skatt. Utskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker de s-, nyd- och v-motioner som väckts med anledning av

den.

Utskottet avstyrker vidare vissa under den allmänna

motionstiden väckta motioner om bl.a. ett återinförande av

skatteflyktslagen, vissa frågor angående kontrollen av

utlandsbetalningar, beloppsgränser i uppbördslagen samt

respitränta. Utskottet avstyrker även två motioner om

kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster

och folkbokföring av familjehemsplacerade barn men förutsätter

att frågorna utreds närmare.

Reservationer har avgivits av Socialdemokraterna beträffande

olika revisionsfrågor, efterkontroll av tull, ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt samt frågor om

betalningssäkring. Socialdemokraterna har också yrkat ett

återinförande av skatteflyktslagen och skärpta kontrollregler i

fråga om utlandsbetalningar.

Ny demokrati har i reservationer yrkat ökade möjligheter till

anstånd med att betala in skatt och till ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt samt en skärpning av

förutsättningarna för betalningssäkring. Vidare begär nyd

uttalanden om en rad rättssäkerhetsfrågor samt om en höjd

beloppsgräns för kvarskatt och ö-skatt och en begränsning av den

tid under vilken respitränta utgår.

Vänsterpartiet har i en meningsyttring i första hand yrkat

avslag på propositionen i dess helhet och i andra hand avslag på

olika delar av propositionen (ändringarna i

revisionsbestämmelserna, ersättande av bevissäkringslagen med en

tvångsåtgärdslag, tullreglerna, ersättningsmöjligheterna och

betalningssäkringsreglerna). Vidare kräver v uttalanden om ett

återinförande av skatteflyktslagen, skärpta kontrollregler

avseende utlandsbetalningar, kontrolluppgiftsskyldighet avseende

räntor till jurdiska personer och en höjd beloppsgräns för

kvarskatt och ö-skatt.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition

1993/94:151

dels att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för

skatter, tullar och avgifter,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,

6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),

8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,

14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar,

15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

16. lag om ändring i utsökningsbalken,

17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

dels att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden

och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett

förslagsanslag på 10 000 000 kr.

I propositionen föreslås betydelsefulla förändringar i syfte

att stärka den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen.

Förslaget innebär att skattemyndigheternas befogenheter i

skatteutredningar får en tydligare reglering och att de

enskildas rättssäkerhetsgarantier vid tvångsutövning förstärks.

Bevissäkringslagen upphävs och ersätts med en ny lag, lagen om

särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.

Möjligheterna för den enskilde att få ersättning för kostnader

i ärenden och mål om skatt föreslås utvidgade. Vidare införs en

möjlighet för den skattskyldige att få ersättning för kostnader

för ställd säkerhet i anståndsärenden.

I propositionen föreslås slutligen att betalningsoförmåga inte

längre skall utgöra grund för betalningssäkring och att den

särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar

avskaffas.

De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli

1994.

Lagförslagen - med viss justering av lagförslag 2.10 och 2.18 - har följande

lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i taxeringslagen (1990:324) i vad avser 3 kap. 8 § andra

och tredje styckena, 3 kap. 10 § andra och tredje styckena, 3

kap. 11 § tredje stycket (nuvarande lagtext) samt 6 kap. 10 §,

3. att riksdagen beslutar att 3 kap. 10 § första stycket

taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse: En

taxeringsrevision skall om möjligt bedrivas i samverkan med den

reviderade och göras på ett sådant sätt och på sådan tid att den

inte hindrar verksamheten för den som revideras. Den får inte

utan särskilda skäl verkställas hos enskild mellan kl. 19.00 och

kl. 8.00,

4. att riksdagen beslutar att 3 kap. 13 § första stycket

taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse:

Revisorn har rätt att ta del av handlingar som är av betydelse

för revisionen även om den som revideras skall iaktta tystnad om

deras innehåll. Länsrätten får dock på den enskildes begäran

besluta att handling skall undantas från föreläggande eller

revision om 1. handlingen inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2

§ rättegångsbalken, 2. det finns synnerliga skäl och handlingen

med hänsyn till sitt innehåll på grund av särskilda

omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i

lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och

avgifter,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i uppbördslagen (1953:272) i vad avser 78 och 102 §§,

7. att riksdagen beslutar att 3 § lagen (1989:479) om

ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. skall

ha följande lydelse: En skattskyldig som i ett ärende eller mål

haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat

som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt skall efter

framställning beviljas ersättning för kostnaderna om

1. den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina

yrkanden i ärendet eller målet, eller

2. det finns synnerliga skäl för ersättning,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i tullagen (1987:1065),

13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

14. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision m.m.,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

16. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i sekretesslagen (1980:100),

17. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i utsökningsbalken,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om

ändring i konkurslagen (1987:672).

1993/94:Sk39 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:151,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att regeringen bör återkomma med förslag

med en bättre avvägning mellan rättssäkerheten och

effektiviteten i beskattningen.

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget

till ändrad lydelse av 3 kap. 8 § taxeringslagen förutom att

första stycket fjärde punkten i nämnda lagrum utgår,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget

att upphäva 3 kap. 11 § tredje stycket taxeringslagen,

5. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget

till ändring av 3 kap. 13 § taxeringslagen,

6. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, avslår förslaget

till ändring av 8 och 9 §§ förmånsrättslagen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om överraskningsrevisioner under avsnitt 5.

1993/94:Sk40 av Peter Kling och Ulf Eriksson (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tiden för att göra eftertaxering

begränsas till två år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att eftertaxering endast får vidtas vid

uppenbara fall av skatteundandraganden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förbud mot retroaktiv tillämpning av

skattelag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den som vidtar en laglig handling inte

skall behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden

betraktar handlingen som olaglig,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om regelutformning och likhet inför lagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rätt till bindande förhandsbesked,

7. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att en

skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala in skatt

när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett

beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida det inte

är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet eller målet inte

kan bifallas,

8. att riksdagen beslutar om sådan lagändring att fri

fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om

anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt,

9. att riksdagen beslutar att betalningssäkring inte får ske

beträffande skattefordringar som inte är fastställda,

10. att riksdagen beslutar att den som kan drabbas av

betalningssäkring alltid måste höras innan beslut fattas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att möjligheten att påföra skattetillägg

måste begränsas till fall av uppenbara skatteundandraganden,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en justering av straffskalorna måste

göras så att skattebrott inte bedöms hårdare än brott mot

person,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att en person som behandlas fel av

myndigheterna måste få full kompensation,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta

ersättning för psykiskt lidande,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skadestånd även skall innefatta

ersättning för sak- och personskador,

16. att riksdagen beslutar att ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt även skall utgå om ärendet eller målet

i annat fall är svårbedömt.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Sk310 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om skärpta kontroll- och

sanktionsåtgärder i samband med tecknande av utländska

kapitalförsäkringar.

1993/94:Sk323 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om att

kontrolluppgiftsskyldighet för bankräntor även skall omfatta

juridiska personer.

1993/94:Sk353 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av

de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande

av skatteflyktslagen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om

lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och

betalningssäkring.

1993/94:Sk801 av Birger Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om höjning av beloppsgränserna i

uppbördslagen.

1993/94:Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c,m,fp,kds) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att i skattemål ränta ej skall påföras mer

än för maximalt 12 månader.

1993/94:Sk901 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om översyn av reglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall

skrivas i vistelsekommunen.

1993/94:Ju612 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

6. att riksdagen beslutar att återinföra lagen mot

skatteflykt.

1993/94:Ju811 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga

22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpning av

de kontrollregler som ersatt den s.k. betalningslagen,

23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om

återinförande av skatteflyktslagen,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om rättssäkerheten vid beskattningen och om

lagreglerna om skatterevision, bevissäkring och

betalningssäkring.

Utskottet

Fråga om avslag på propositionen

I syfte att skapa ett bättre skydd för den enskilde mot

oberättigade anspråk och krav från den offentliga maktens sida

och förbättra garantierna mot missbruk av statsmakten

tillkallade regeringen våren 1992 en parlamentarisk kommitté och

gav den i uppdrag att utreda frågor rörande rättssäkerheten vid

beskattningen -- den s.k. Rättssäkerhetskommittén. På grundval

av de förslag som kommittén sedermera lade fram i betänkandet

SOU 1993:62 Rättssäkerheten vid beskattningen har regeringen i

proposition 1993/94:151 lagt fram förslag om bl.a. förändringar

i revisionsverksamheten, ersättande av bevissäkringslagen med en

ny lag om tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, nya regler

om ersättning för kostnader för säkerhet i anståndsärenden, viss

skärpning av förutsättningarna för betalningssäkring, slopande

av den särskilda förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar

samt utvidgade möjligheter till ersättning för kostnader i

ärenden och mål om skatt.

Utgångspunkten för regeringen har bl.a. varit att öka

möjligheterna för en enskild att förutse de rättsliga följderna

av sitt handlande genom en mera strikt tillämpning av principen

om att det allmännas handlande skall regleras med stöd av klar

och tydlig lag. Andra vägledande principer har varit att de

åtgärder som vidtas av det allmänna skall stå i rimlig

proportion till vad som står att vinna med dem och att den

enskilde skall ha rätt till domstolsprövning av tvångsåtgärder.

Ambitionen har samtidigt varit att inte göra avkall på

kontrollmöjligheterna utan skapa en rimlig balans mellan det

allmännas och den enskildes intressen.

I motion Sk39 (yrkandena 1 och 2) av Gudrun Schyman m.fl. (v)

yrkas avslag på propositionen i kombination med ett uttalande om

att regeringen bör återkomma med förslag som kan samordnas med

Riksdagens revisorers förslag om åtgärder mot den ekonomiska

brottsligheten och möjliggöra ett beslut hösten 1994. Det nya

förslaget bör enligt motionärernas uppfattning bättre trygga

allas rätt till likformig och rättvis beskattning och inte

eftersätta det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare

enligt motionärerna en bättre avvägning mellan behovet av att

ytterligare stärka den enskildes rätt på vissa områden och

kravet på förstärkta insatser mot ekonomisk brottslighet.

Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att

dröja med beslut på de områden som omfattas av propositionen och

det saknas därför skäl att bifalla yrkandet om ett avslag på

propositionen i dess helhet. Till de enskilda delarna av

propositionen återkommer utskottet nedan, men inledningsvis

avstyrker utskottet motion Sk39 i nu berörda delar.

Tredjemansrevision m.m.

I propositionen föreslås att s.k. tredjemansrevision ersätts

med föreläggande för tredjeman att lämna uppgift eller visa upp

handling. Vidare föreslås att revision inte skall få ske hos

fysiska personer som inte bedriver näringsverksamhet utan bara

hos den som är eller kan antas vara bokförings- eller

räkenskapsskyldig samt hos juridiska personer, dock ej dödsbon.

Även myndigheter skall enligt förslaget få revideras.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på

propositionen i denna del utom vad beträffar revision hos

myndigheter. Ett liknande yrkande ställs i motion Sk39 (yrkande

3) av Gudrun Schyman m.fl. (v). Även yrkandena i motionerna

Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353

(yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) går ut på att bl.a.

reglerna om skatterevision bör övervägas ytterligare.

Genomgående åberopas tredjemanskontrollens centrala betydelse

för möjligheterna att komma till rätta med skattefusk och annan

ekonomisk brottslighet, inte minst momsbedrägerier. Vidare

framhålls att tredjemanskontrollen kommer att behövas för att

Sverige skall kunna uppfylla kommande förpliktelser om

informationsutbyte inom EU. Vad gäller frågan hos vem en

revision skall få göras pekar motionärerna särskilt på behovet

att göra revisioner hos enskilda personer som bedriver

omfattande handel med värdepapper utan att för den skull vara

näringsidkare.

Utskottet delar regeringens och flertalet remissinstansers

uppfattning att skattemyndigheternas befogenhet att göra

taxeringsrevision inte bör vara mer omfattande än nödvändigt. På

grund härav och då de uppgifter som behövs från tredjeman i de

flesta fall torde kunna inhämtas genom ett föreläggande att

lämna uppgift eller visa upp handling finns det enligt

utskottets mening skäl att i normalfallet begränsa omfattningen

av kontrollen till ett sådant föreläggande. Utskottet bedömer

vidare att denna typ av kontrollåtgärd tillsammans med den

befogenhet till granskning utan föregående föreläggande om

kontrolluppgift som föreslås i den nya tvångsåtgärdslagen ger

fullgoda möjligheter till en effektiv tredjemanskontroll och att

dessa möjligheter är tillräckliga för att uppfylla Sveriges

förpliktelser enligt internationella avtal.

Även när det gäller frågan hos vem en revision skall få göras

bör man enligt utskottets mening sträva efter att begränsa

omfattningen till vad som framstår som nödvändigt. En kontroll

av riktigheten av de uppgifter som fysiska personer som inte är

näringsidkare har lämnat i självdeklaration eller annars för

vederbörandes taxering kan normalt utföras på annat sätt än

genom en revision. Mot bakgrund härav och då möjligheten att

besluta om revision hos sådana personer har använts mycket

sparsamt finns det enligt utskottets mening inte skäl att ha den

kvar. Däremot finns det, som framhålls i propositionen,

anledning att slopa förbudet mot revision hos myndigheter, bl.a.

mot bakgrund av att myndigheter numera i allt större omfattning

kommit att agera på marknader i konkurrens med privata företag.

Av vad anförts framgår att utskottet anser att de ändringar i

revisionsreglerna som föreslås i propositionen är väl

motiverade. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna

del och avstyrker de nu behandlade motionerna i motsvarande del.

Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper

I propositionen föreslås att revision inte skall få ske för

kontroll av det löpande beskattningsårets räkenskaper eller

handlingar. Eftersom den enskilde i sådana fall ännu inte har

haft möjligheter att fullgöra sin deklarations- eller

uppgiftsskyldighet strider en revision i detta skede enligt

regeringens uppfattning mot grundläggande principer och är

dessutom obehövlig.

I motionerna Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) och Sk39

(yrkande 4) av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas av

effektivitetsskäl avslag på propositionen i denna del. Även i

motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begär

motionärerna fortsatta överväganden angående bl.a. dessa regler

om skatterevision.

Även i detta fall finner utskottet att övervägande skäl talar

för att man håller på den grundläggande principen att en

revision inte bör få användas förrän deklarations- och

uppgiftsskyldighet har inträtt och således ej beträffande det

löpande beskattningsårets räkenskaper. Utskottet biträder

följaktligen regeringens förslag i denna del och avstyrker

motionerna såvitt nu är i fråga.

Undantagande av handlingar vid revision

I propositionen föreslås att handlingar vars innehåll omfattas

av tystnadsplikt samt handlingar med betydande skyddsintresse

skall, om skyddsintresset är viktigare än revisionen, på den

reviderades begäran få undantas från revisionen. Som exempel på

den sistnämnda typen av handlingar nämns råd i skatterättsliga

angelägenheter såvitt avser faktauppgifter samt

företagshemligheter m.m. Tvister angående dessa frågor skall

avgöras av länsrätt och det nuvarande förbudet mot fullföljd av

länsrättens beslut slopas.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att

undantaget ej skall omfatta råd i skatterättsliga angelägenheter

och att fullföljdsförbudet skall behållas. Motionärerna anser

att förslaget i denna del är alltför teoretiskt och otydligt och

att det kommer att ge upphov till betydande

gränsdragningsproblem. I motion Sk39 (yrkande 5) av Gudrun

Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen i denna del.

Motionärerna anser nämligen förslaget alltför långtgående och

ägnat att inverka negativt på insatserna mot ekonomisk

brottslighet. Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av

Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars

Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a.

reglerna om skatterevision.

Utskottet ställer sig för sin del bakom regeringens förslag i

vad gäller möjligheterna att undanta integritetskänsligt

material från revision, vilket innebär en viss enligt utskottets

uppfattning befogad utökning av möjligheterna till undantag. Vad

särskilt gäller frågan om ett undantag för råd i skatterättsliga

angelägenheter delar utskottet också regeringens uppfattning att

sådana råd från skilda utgångspunkter kan ha ett betydande

skyddsintresse och att det skyddsvärda området inte kommer att

ha någon eller ytterst liten relevans för den faktakontroll

skattemyndigheten har intresse av att göra. Som anförs i

propositionen får skattemyndigheter och domstolar söka finna en

rimlig lösning i de i praktiken förekommande fallen. Med detta

tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de

nu aktuella motionerna i berörda delar.

Tvångsåtgärder m.m.

I propositionen föreslås att bevissäkringslagen skall ersättas

med en ny lag om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet. Vad gäller några av detaljerna i

förslaget kan nämnas att förutsättningarna preciseras, att

systemet med granskningsledare bibehålls och att beslut om

tvångsåtärd skall fattas av domstol. Ett interimistiskt beslut

om tvångsåtgärd i verksamhetslokaler skall dock kunna fattas av

granskningsledaren, men ett sådant beslut skall omedelbart

underställas länsrätten.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. avslag på

förslaget att införa en ny lag om tvångsåtgärder och slopa

bevissäkringslagen. Motionärerna betonar särskilt vikten av att

behålla möjligheten att utföra s.k. överraskningsrevision. Även

i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl.

(s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s)

begärs ytterligare överväganden angående bl.a. bevissäkring. I

motion Sk39 (yrkande 7) av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställer

motionärerna om ett uttalande om att överraskningsrevisioner

skall finnas kvar. Motionärerna hänvisar bl.a. till den nyligen

antagna lagstiftningen om s.k. "gryningsräder" för kontroll av

att näringsidkare har följt EES-avtalets konkurrensregler.

Utskottet ställer sig för sin del bakom tanken att stifta en

särskild lag om de tvångsåtgärder som bör komma i fråga för att

skattemyndigheten skall kunna få tillgång till

räkenskapsmaterial och annat för att kontrollera skatt- och

uppgiftsskyldigheten. Härigenom uppnås en bättre och klarare

överblick över skattemyndighetens befogenheter, vilket är en

fördel från rättssäkerhetssynpunkt.

Vad särskilt gäller frågan om s.k. överraskningsrevisioner

vill utskottet betona vad som anförs i propositionen att

utgångspunkten bör vara att skatterevisioner i regel skall

bedrivas i samverkan med den reviderade som enligt de nya

reglerna skall erhålla beslutet om revision innan revisionen

verkställs. Om det finns en påtaglig risk att den reviderade

kommer att undanhålla eller förvanska det som får granskas,

inventeras eller besiktigas, får enligt förslaget åtgärden dock

genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision

skall ske (se 5 § andra stycket i förslaget till den nya

tvångsåtgärdslagen). Risken skall kunna beläggas i det enskilda

fallet.

De föreslagna reglerna torde enligt utskottets uppfattning

inte innebära några större förändringar för skattemyndigheternas

vidkommande eller ge upphov till effektivitetsförluster jämfört

med vad som gäller i dag. Enligt vad utskottet erfarit används

nämligen dagens revisionsregler i praktiken inte generellt utan

efter individuell riskbedömning i enskilda fall.

Den nya tvångsåtgärdslagens utformning tillgodoser enligt

utskottets uppfattning det dubbla syftet att dels tvinga en

tredskande skattskyldig att fullgöra sina skyldigheter enligt

skatteförfattningarna och hindra den granskade att på annat sätt

sabotera utredningen, dels förstärka rättssäkerheten genom en

kodifiering och precisering av rättsläget och genom införandet

av föreskriften att tvångsåtgärder normalt skall föregås av

domstolsbeslut. Härigenom tillförsäkras den enskilde att

åtgärden prövas av en opartisk instans.

Att som vissa motionärer åberopa de nyligen föreslagna

reglerna om s.k. gryningsräder för kontroll av om näringsidkare

följt EES-avtalets konkurrensregler är enligt utskottets

uppfattning inte relevant i detta sammanhang. Dessa

undersökningsmetoder är i princip avsedda att kunna användas

uteslutande vid misstanke om oegentligheter, medan däremot det i

skatteutredningssammanhang även kan förekomma fall där sådana

misstankar inte föreligger, och utgångspunkten har varit att

utforma reglerna så att effektiva kontrollmöjligheter står till

buds utan att alla behandlas som om de vore misstänkta för

oegentligheter.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna

del och avstyrker de nu aktuella motionerna i motsvarande del.

Tullagen

Enligt regeringen bör grunderna för de förändringar som

föreslagits beträffande övriga skatteutredningar komma till

uttryck även i tullens verksamhet. Till följd härav har

regeringen föreslagit i propositionen att reglerna i tullagen om

bl.a. efterkontroll skall utformas i enlighet med de föreslagna

reglerna i taxeringslagen.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. att

propositionen avslås på denna punkt. Motionärerna anser att

frågan om vilka konsekvenser de aktuella ändringarna skulle få

för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för noggranna

överväganden. Vidare framhåller de att frågan vilka ändringar i

lagstiftningen som blir nödvändiga vid ett EU-medlemskap för

närvarande är under utredning och att resultatet härav inte bör

föregripas.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de nuvarande

reglerna om efterkontroll m.m. på tullområdet -- i likhet med de

motsvarande reglerna om taxeringsrevision -- i

rättssäkerhetshänseende inte är tillfredsställande från den

enskildes synpunkt. Utskottet bedömer också att en utsträckning

av de föreslagna reglerna inom taxeringsområdet till en

motsvarande tillämpning inom tullområdet inte kommer att minska

tullens möjligheter till en effektiv kontroll. På grund härav

och då utskottet även delar regeringens uppfattning att en

ändring av tullreglerna i enlighet med det anförda måste anses

så angelägen att en reform inte bör kopplas samman med frågan om

vilka ändringar som följer av ett medlemskap i EU tillstyrker

utskottet propositionen i denna del och avstyrker motion SK38 i

motsvarande del.

Anstånd med att betala in skatt m.m.

Något förslag om ändrade förutsättningar för anstånd med att

betala in skatt eller avgift läggs inte fram nu av regeringen

utan denna fråga skall ses över av Skattebetalningsutredningen

(Fi 1993:07, dir. 1993:22). Däremot föreslås i propositionen att

en möjlighet skall införas att få ersättning för kostnader för

ställd säkerhet i anståndsärenden. Vidare skall länsrätts beslut

angående anstånd, skatteavdrag och betalning av preliminär skatt

få överklagas till kammarrätt, dock att prövningstillstånd

kommer att erfordras.

I motion Sk40 (yrkandena 7 och 8) av Peter Kling och Ulf C

Eriksson (båda nyd) yrkas att reglerna utformas så att anstånd

normalt medges när omprövning har begärts eller ett

beskattningsbeslut har överklagats om det inte är uppenbart att

omprövningsyrkandet eller överklagandet inte kan bifallas.

Vidare bör det enligt motionärerna finnas fri fullföljd till

kammarrätt för beslut om anstånd, skatteavdrag och

preliminärskatt.

Regeringen har i propositionen i princip ställt sig positiv

till mer generösa anståndsbestämmelser. Dock har regeringen

anfört att en sådan ändring måste kombineras med vissa ändringar

i bestämmelserna om anståndsränta. Med hänsyn till att

regeringen har gett Skattebetalningsutredningen i uppdrag att se

över hela frågan anser utskottet att ett ställningstagande till

den av motionärerna aktualiserade frågan om en utvidgning av

rätten till anstånd bör anstå till dess att resultatet av

utredningens arbete föreligger.

Vad därefter gäller frågan om rätten till överklagande delar

utskottet regeringens uppfattning att det är angeläget att ett

slutligt avgörande i de ifrågavarande ärendetyperna normalt

kommer till stånd utan onödig fördröjning. Med hänsyn härtill är

det enligt utskottets uppfattning motiverat att föreskriva

prövningstillstånd för prövning av målet i kammarrätten.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i dessa

delar och avstyrker motion Sk40 i motsvarande delar.

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

I propositionen föreslås utvidgade möjligheter för enskild att

få ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt. Enligt

de nya bestämmelserna skall ersättning utgå för kostnader som

skäligen behövts för att ta tillvara den skattskyldiges rätt om

den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall på sina

yrkanden, om det gäller en för rättstillämpningen betydelsefull

fråga eller om det annars finns synnerliga skäl för ersättning.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas bl.a. vissa

begränsningar i ersättningsansvaret. Först och främst bör enligt

motionärernas mening ersättning utgå endast om det förelegat ett

objektivt behov av ett eget biträde i en skatteprocess. Vidare

anser motionärerna att ersättning inte bör utgå till juridiska

personer om inte kostnaderna är väsentligt onormala. Ej heller

bör enligt motionärerna ersättning betalas ut när det gäller

överklagande av tulltaxeringsbeslut, tulltillägg,

förseningsavgift och viten när den berörde bedriver kommersiell

importverksamhet. Generellt sett bör, menar motionärerna,

ersättning komma i fråga endast om den berörde helt eller delvis

fått bifall på sina yrkanden eller det finns synnerliga skäl för

ersättning. I motsatt riktning går motion Sk40 (yrkande 16) vari

Peter Kling och Ulf C Eriksson (båda nyd) yrkar att -- utöver

vad regeringen föreslagit -- ersättning skall kunna utgå om

ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt.

Med utgångspunkt i principen att ersättning bör beviljas åt en

skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för

att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan anser utskottet

att de föreslagna rekvisiten är lämpligt utformade. Den enligt

utskottets uppfattning något oklara ersättningsgrund som

därutöver föreslås i Ny demokratis motion -- och som skulle

gälla svårbedömda ärenden eller mål -- finner utskottet mindre

lämplig och närmast ägnad att skapa svårigheter i den praktiska

tillämpningen. Utskottet tillstyrker således propositionen i

denna del och avstyrker de två nu behandlade motionerna i

motsvarande del.

Betalningssäkring

I propositionen föreslås att användningen av betalningssäkring

begränsas till att gälla endast då det finns en påtaglig risk

för betalningssabotage. Enbart betalningsoförmåga skall alltså

inte utgöra grund för betalningssäkring. Vidare begränsas

möjligheterna att förlänga tidsfristen för att fastställa en

fordran eller väcka talan vid domstol till tre månader i taget.

Dessutom slopas den beloppsmässiga begränsningen av

skadeståndsansvaret.

I motion Sk38 av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med hänvisning

till pågående utredningsarbete och det faktum att regeringen

inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna lagändringen,

bl.a. avslag på propositionen i denna del. Även i motionerna

Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar Carlsson m.fl. (s) och Sk353

(yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs fortsatta

överväganden angående bl.a. betalningssäkring. Å andra sidan

yrkas i motion Sk40 (yrkandena 9 och 10) av Peter Kling och Ulf

C Eriksson (båda nyd) att skattefordringar som inte är

fastställda inte skall få bli föremål för betalningssäkring samt

obligatoriskt hörande av den berörde innan beslut om

betalningssäkring fattas.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det finns en risk

för att ett beslut om betalningssäkring på grund av

betalningsoförmåga, om beslutet t.ex. gäller en person som råkar

ha hamnat i betalningssvårigheter, kan användas till förfång för

gäldenärens övriga borgenärer. Ett beslut om betalningssäkring

på denna grund kan rentav i sig framkalla en konkurs som annars

hade kunnat undvikas. Betalningsoförmåga som grund för

betalningssäkring bör därför -- som föreslås i propositionen --

inte längre få tillämpas. Även de övriga ändringar som föreslås

i propositionen anser utskottet rimliga och ägnade att stärka

rättssäkerheten för den som berörs av ett beslut om

betalningssäkring. Vad gäller frågan om betalningssäkring för

icke fastställda fordringar vill utskottet erinra om att

regleringen på denna punkt är förestavad av effektivitetsskäl.

Utskottet anser, nu liksom tidigare, att rimliga

rättssäkerhetskrav är tillgodosedda genom föreskrifterna att det

skall finnas sannolika skäl för att fordringen kommer att

fastställas, att betalningssäkringen inte får avse högre belopp

än vad som enligt en rimlig bedömning sannolikt kommer att

fastställas och att den som drabbas av en felbedömning i detta

hänseende har rätt till skadestånd. Vad slutligen gäller kravet

på ett obligatoriskt hörande vill utskottet erinra om

bestämmelserna om muntlig förhandling. Enligt dessa bestämmelser

skall muntlig förhandling hållas om gäldenären begär det -- och

gäldenären skall upplysas om denna rättighet -- och om det inte

är uppenbart obehövligt. Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i berörda delar och avstyrker motionerna i

motsvarande delar.

Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar

I propositionen föreslås att den särskilda förmånsrätten för

betalningssäkrade fordringar avskaffas. I stället bör enligt

förslaget reglerna för kvarstadsbelagd egendom göras tillämpliga

på betalningssäkrad egendom för att uppnå att betalningssäkrad

egendom som senare utmäts för en annan fordran skall anses

samtidigt utmätt för den fordran som ligger till grund för

betalningssäkringen.

I motion Sk38 (delvis) av Lars Hedfors m.fl. (s) yrkas, med

hänvisning till pågående utredningsarbete och det faktum att

regeringen inte har redovisat kostnaderna för den föreslagna

lagändringen, avslag på propositionen i denna del. Samma yrkande

har ställts i motion Sk39 (yrkande 6) av Gudrun Schyman m.fl.

(v). Även i motionerna Ju811 (yrkande 24 delvis) av Ingvar

Carlsson m.fl. (s) och Sk353 (yrkande 6 delvis) av Lars Hedfors

m.fl. (s) begärs fortsatta överväganden angående bl.a.

betalningssäkring.

Den ifrågavarande förmånsrätten ger enligt utskottets mening

staten ett omotiverat företräde framför andra borgenärer. Genom

den föreslagna regeln om vad som skall gälla i fråga om

utmätning av egendom som tagits i anspråk genom

betalningssäkring bör behovet av skydd för betalningssäkringen

kunna anses vara tillräckligt väl tillgodosett. Utskottet

tillstyrker följaktligen propositionen i denna del och avstyrker

motionerna i motsvarande del.

Övriga förslag i propositionen

Beträffande de övriga förslagen i propositionen har utskottet

inte funnit någon anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen i dessa delar. Det innebär att

utskottet också tillstyrker det föreslagna anslaget till

ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. på 10

miljoner kronor för nästa budgetår.

Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor

I motion Sk40 (yrkandena 1--6 och 11--15) begär Peter Kling

och Ulf C Eriksson (båda nyd) en rad uttalanden för att stärka

rättssäkerheten på olika områden inom beskattningen. Några av

uttalandena går ut på att begränsa tiden och skärpa

förutsättningarna för eftertaxering. Andra uttalanden innebär

krav på förbud mot retroaktiv tillämpning av ändrad praxis och

mot att myndigheterna bedömer en handling som olaglig som

tidigare ansetts laglig. Motionärerna efterlyser också klara och

entydiga direktiv till skattemyndigheterna, rätt till bindande

förhandsbesked utan inskränkningar, skärpta förutsättningar för

skattetillägg, lindrigare straff för skattebrott samt utökat

skadeståndsansvar för det allmänna.

Utskottet vill till att börja med erinra om att

Rättssäkerhetskommittén har i uppdrag att fortsätta sitt arbete

med att se över rättssäkerheten vid beskattningen. Därvid skall

bl.a. prejudikatsbildningen på skatteområdet, möjligheterna till

förhandsbesked och tidsfristerna för eftertaxering behandlas.

Flera av de frågor som motionärerna har tagit upp har sålunda

redan uppmärksammats, och någon anledning att föregripa

utredningsresultatet på dessa punkter finns enligt utskottets

mening inte. Vad beträffar motionen i övrigt har utskottet

tidigare i olika sammanhang under de senaste åren vid sin

behandling av motsvarande frågor ansett att några åtgärder från

riksdagens sida inte är befogade och utskottet vidhåller denna

uppfattning. Utskottet avstyrker således motionen i berörda

delar.

Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen

I motionerna Ju811 (yrkande 23) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

och Sk353 (yrkande 5) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs förslag

om ett återinförande av skatteflyktslagen som upphävdes fr.o.m.

den 1 januari 1993. Även i motion Ju612 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) yrkas att lagen återinförs.

Utskottet finner inte skäl att ompröva sitt tidigare

ställningstagande att avskaffa skatteflyktsklausulen som under

lång tid utsatts för kraftig kritik. Utskottet avstyrker därför

de aktuella motionerna i ifrågavarande delar.

Betalningslagen och utländska försäkringar

Hösten 1992 beslöt riksdagen att avskaffa lagen (1990:750) om

betalningar till och från utlandet (betalningslagen) fr.o.m. den

1 janauari 1993 och samtidigt införa nya föreskrifter i

kontrollsyfte i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Senare höjdes beloppsgränsen för skyldighet att lämna

kontrolluppgift om betalningar till och från utlandet från

50 000 kr till 75 000 kr.

Ett specialfall av betalningsöverföringar till utlandet gäller

premiebetalning av utländska försäkringar. I samband med

skattereformen 1990 infördes som komplement till

avkastningsskatten på pensionsmedel en premieskatt på 15 % på

utländska kapitalförsäkringar. Premieskatten är avsedd att

återställa konkurrensläget mellan utländskt och inhemskt

pensionssparande, vilket skulle ha rubbats om enbart

avkastningsskatten på pensionsmedel hade funnits, och motverka

att pensionssparandet av skatteskäl flyttar från Sverige till

utlandet.

I motionerna Ju811 (yrkande 22) av Ingvar Carlsson m.fl. (s)

och Sk353 (yrkande 4) av Lars Hedfors m.fl. (s) begärs inom

ramen för vad Sveriges internationella överenskommelser tillåter

förslag om bättre och mer effektiva kontrollregler i fråga om

utlandsbetalningar. I motion Sk310 begär Bengt Silfverstrand och

Jan Andersson (båda s) skärpt kontroll av premieskatten för

utländska personförsäkringar.

Utskottet har tidigare framhållit att de gällande

kontrollreglerna avseende utlandsbetalningar är utformade med

tanke på de internationella förpliktelser om fri rörlighet över

gränserna av kapital och tjänster som Sverige har åtagit sig att

följa. De kommer att utvärderas när tillräcklig erfarenhet har

vunnits och i avvaktan på denna utvärdering har utskottet

motsatt sig att riksdagen gör något uttalande om en skärpning av

reglerna. Utskottet vill emellertid ånyo betona vikten av att

Sverige verkar internationellt för att åstadkomma ett bättre

fungerande samarbete mellan olika länders skattemyndigheter och

utveckla informationsutbytet på skatteområdet för att därigenom

skapa bättre förutsättningar för en effektivare skattekontroll

av utlandsplaceringar. Med det anförda avstyrker utskottet

samtliga nu behandlade motionsyrkanden.

Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster

I motion Sk323 begär Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt

(båda s) ånyo förslag om en utvidgning av skyldigheten att lämna

kontrolluppgift avseende bankräntor till att omfatta även

bankräntor som uppbärs av juridiska personer. Införandet av en

sådan uppgiftsskyldighet skulle enligt motionärernas uppfattning

bidra till att komma till rätta med en omfattande

underdeklaration av juridiska personers ränteinkomster och

dessutom tillgodose starka rättvisekrav.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att

undersöka vilka fördelar och nackdelar en utökad

uppgiftsskyldighet i enlighet med motionärernas önskemål skulle

innebära. En tänkbar fördel är som motionärerna framhåller ett

förbättrat taxeringsresultat, vilket givetvis måste ställas mot

det ökade krångel och den ansvällning av kontrolluppgifterna som

införandet av en uppgiftsskyldighet även på detta område skulle

medföra. I propositionen aviseras en översyn av bestämmelserna

om kontrolluppgifter i skilda avseenden. Utskottet finner det

lämpligt att den nu berörda frågan om kontrolluppgifter avseende

juridiska personers ränteinkomster tas upp i detta

utredningssammanhang. Utskottet utgår dock ifrån att detta

beaktas utan något särskilt tillkännagivande av riksdagen, och

motion Sk323 får därför anses tillgodosedd med det anförda.

Utskottet avstyrker således motionen.

Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt

I motion Sk801 återkommer Birger Andersson och Rune Thorén (c)

med ett förslag om höjd beloppsgräns för uppbörd av kvarstående

skatt och återbetalning av ö-skatt, för närvarande 25 kr.

Motionärerna föreslår en höjning till 100 kr.

Utskottet anser nu liksom tidigare att ett ställningstagande

till eventuella ändringar av beloppsgränserna i uppbördslagen

bör anstå till dess resultatet av Skattebetalningsutredningens

översyn av denna fråga föreligger. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Respitränta

I motion Sk804 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp och kds)

uttalas önskemål om nya regler om respitränta av innebörd att

den tid under vilken respitränta beräknas begränsas till 12

månader från det att deklarationen lämnats in. Motionärerna

anser att den skattskyldige inte skall behöva bära räntebördan

av en utdragen handläggning av skattemål i skattedomstol.

Utskottet vill anföra följande. Reglerna om respitränta fick i

huvudsak sin nuvarande utformning genom taxeringsreformen 1990

och ytterligare ett riksdagsbeslut 1991. Numera gäller att

respitränta utgår fr.o.m. den 19 april året efter taxeringsåret

utan begränsning i tiden. Tidigare gällde en begränsning på två

år. Slopandet av begränsningen motiverades dels av

kreditsynpunkter, dels av att det för anståndsränta inte finns

någon begränsning. Hänsyn togs också till att det infördes en

möjlighet att få befrielse från respiträntan, t.ex. om den

skattskyldige tillgodoräknats för mycket preliminärskatt på

grund av fel av myndigheterna.

Utskottet vidhåller att kredit- och rättviseskäl talar mot en

begränsning i tiden av respiträntan. Även det förhållandet att

antalet inkomna skattemål hos länsrätterna under senare år har

minskat mycket kraftigt -- antalet uppgick år 1986 till ca 89

000 och prognosen för i år är så låg som 15 000 mål -- pekar på

att respiträntorna i normalfallet inte utgör något större

problem för de skattskyldiga, eftersom den minskade

måltillströmningen även torde ha medfört en kortare väntetid för

målets avgörande. Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen

enligt sina direktiv skall bl.a. utarbeta förslag till ett

samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och

avgifter och föreslå nya regler för beräkning av räntor och

avgifter. Ett ställningstagande till frågan om eventuella

ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i

avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet

avstyrker följaktligen motion Sk804.

Folkbokföring av familjehemsplacerade barn

I motion Sk901 begär Karin Israelsson (c) en översyn av

folkbokföringsreglerna om när ett familjehemsplacerat barn skall

folkbokföras i vistelsekommunen. Det nuvarande systemet

motverkar enligt motionären kontakterna mellan de biologiska

föräldrarna och barnet samt mellan hemkommunens socialtjänst och

barnet.

Enligt utskottets uppfattning torde de allmänna reglerna för

folkbokföringen kunna tillämpas så att ett familjehemsplacerat

barn som upprätthåller regelbundna och täta kontakter med sin

biologiska familj också förblir folkbokfört på den fastighet där

den biologiska familjen bor. Utskottet kan emellertid inte

utesluta att folkbokföringsbestämmelserna i enskilda fall har

tillämpats på ett sätt som skapat svårigheter för människor i en

svår situation. Enligt vad utskottet erfarit avser man att inom

regeringskansliet se över folkbokföringsbestämmelserna för vissa

situationer som vållat problem i den praktiska tillämpningen.

Utskottet finner det lämpligt att även den nu berörda frågan om

när ett familjehemsplacerat barn skall folkbokföras i

vistelsekommunen tas upp i denna översyn. Utskottet utgår ifrån

att detta beaktas utan att riksdagen gör något särskilt

uttalande härom och anser därför att motion Sk901 bör kunna

anses tillgodosedd med det anförda. Utskottet avstyrker

följaktligen motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk39 yrkandena 1 och 2,

men. (v) - delvis

2. beträffande tredjemansrevision m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39

yrkande 3, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811

yrkande 24 i denna del,

res. 1 (s) - delvis

3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets

räkenskaper

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39

yrkande 4, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811

yrkande 24 i denna del,

res. 2 (s) - delvis

4. beträffande undantagande av handlingar vid revision

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39

yrkande 5, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811

yrkande 24 i denna del,

res. 3 (s) - delvis

men. (v) - delvis

5. beträffande tvångsåtgärder m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39

yrkande 7, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811

yrkande 24 i denna del,

res. 4 (s) - delvis

men. (v) - delvis

6. beträffande tullagen

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motion 1993/94:Sk38 i denna del,

res. 5 (s) - delvis

7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m.

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7 och 8,

res. 6 (nyd) - delvis

8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk40

yrkande 16,

res. 7 (s) - delvis

res. 8 (nyd) - delvis

9. beträffande betalningssäkring

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk40

yrkandena 9 och 10, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och

1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del,

res. 9 (s) - delvis

res. 10 (nyd) - delvis

10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade

fordringar

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i denna del

och avslår motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk39

yrkande 6, 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811

yrkande 24 i denna del,

res. 11 (s) - delvis

11. beträffande övriga förslag i propositionen utom

lagförslagen och anslaget

att riksdagen bifaller proposition 1993/94:151 i dessa delar,

12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk40 yrkandena 1--6 och

11--15,

res. 12 (nyd)

13. beträffande frågan om ett återinförande av

skatteflyktslagen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 5,

1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23,

res. 13 (s)

14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk310, 1993/94:Sk353

yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22,

res. 14 (s)

15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska

personers ränteinkomster

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk323,

men. (v) -

delvis

16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående

skatt och återbetalning av ö-skatt

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk801,

res. 15 (nyd)

17. beträffande respitränta

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk804,

res. 16 (nyd)

18. beträffande folkbokföring av familjehemsplacerade barn

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk901,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts

antar de i detta betänkande på s. 4 - 66 återgivna förslagen till

1. lag om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring

för skatter, tullar och avgifter,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.,

6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),

7. lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),

8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000),

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter,

10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare,

11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration

och kontrolluppgifter,

13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m.,

14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar,

15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

16. lag om ändring i utsökningsbalken,

17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),

res. 1--5, 7, 9, 11 (s) - delvis

res. 6, 8, 10, (nyd) - delvis

men. (v) - delvis

20. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:151 i denna

del till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10

000 000 kr.

Stockholm den 19 april 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Anita Johansson (s), Bruno Poromaa (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds),

Peter Kling (nyd), Sverre Palm (s), Carl Fredrik Graf (m), Karl

Hagström (s) och Tage Påhlsson (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71

börjar med "Utskottet delar" och på s. 72 slutar med

"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottet är enigt med Socialdemokraterna om att utformningen

av reglerna för skatterevision bör bygga på vissa grundläggande

principer. En viktig sådan grundsats är att skattemyndigheternas

befogenheter klart skall framgå av lag. Dit hör också att

skattemyndigheternas uppgift är att åstadkomma en riktig och

likformig beskattning, att förverkliga innehållet i de av

riksdagens beslutade skattelagarna och att se till att alla

skattskyldiga är med i skattesystemet.

För att nå detta mål behöver skattemyndigheterna ha

ändamålsenliga beslutsbefogenheter. Samtidigt bör det vara så

att när en skattemyndighet vänder sig till en enskild för att få

underlag för en utredning bör denne få klart för sig vilka

rättigheter han eller hon har gentemot myndigheten. Vidare bör

varje skatteutredning genomföras så att den inte medför större

olägenhet för den som berörs än vad som är nödvändigt för att

uppnå ändamålet med utredningen.

Den enskildes skatteförhållanden bör behandlas som en

angelägenhet mellan honom eller henne och skattemyndigheten och

hans eller hennes privatliv bör omgärdas med ett särskilt skydd.

Uppgifter som är känsliga med tanke på den enskildes integritet

bör så långt som möjligt hållas utanför skatteutredningar.

Slutligen bör allt som har betydelse för en skatteutredning

dokumenteras genom protokoll eller på annat tillförlitligt sätt.

Dessa grundsatser är i och för sig inte kontroversiella utan

stämmer väl överens med de principer som varit vägledande för

regeringen vid utarbetandet av den föreliggande propositionen.

Felet med propositionen är enligt utskottets uppfattning att

regeringen inte tillräckligt har beaktat att det i

rättssäkerheten också ligger att den enskilde skall skyddas mot

direkta eller indirekta skador till följd av brottslighet eller

otillbörligt utnyttjande av enskild makt. I

beskattningssammanhang handlar det om att den enskilde

skattebetalaren skall garanteras att skattebördan fördelas

enligt gällande rätt och att alla rimliga åtgärder vidtas för

att säkerställa att övriga skattebetalare fullgör sina

skyldigheter. Den enskilde näringsidkaren skall garanteras

konkurrens på lika villkor.

I dessa tider är det ovedersägligen så att det är den

sistnämnda aspekten som bör ägnas störst uppmärksamhet med tanke

på den nuvarande omfattningen av den ekonomiska brottsligheten.

Hur allvarlig situationen är framgår bl.a. av Riksdagens

revisorers nyligen avlämnade rapport 1993/94:6 Den ekonomiska

brottsligheten och rättssamhället. Samtidigt vill utskottet

instämma i s-motionärernas konstaterande att det i dag inte

finns någon allvarlig kritik mot Skatteförvaltningens arbetssätt

eller befogenheter. Varken Rättssäkerhetskommittén eller

regeringen redovisar heller någon bild av erfarenheterna av

dagens rättsregler eller av de problem som de rättsvårdande

myndigheterna i dag ställs inför.

Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen

lägger ned så mycket energi och resurser på att ändra på

beskattningsförfarandet och samtidigt försummar att beslutsamt

och målmedvetet ta itu med den ekonomiska brottsligheten. De

positiva åtgärder som vidtagits under allra sista tiden torde

snarast ha berott på att oppositionen i riksdagen har drivit på

regeringen genom uttalanden och i strid mot regeringens förslag

ökat på resurserna till de brottsbekämpande myndigheterna.

Vad den föreliggande propositionen beträffar delar utskottet

Socialdemokraternas uppfattning att förslagen på sin höjd ger

marginella förbättringar när det gäller den enskildes skydd mot

ohemula åtgärder från myndigheternas sida medan däremot

möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av skattelagarna och

avslöja skattebrott blir avsevärt försämrade.

Utskottet vill särskilt peka på två viktiga instrument för

myndigheternas kontrollverksamhet som riskerar att förlora sin

effektivitet om regeringens förslag genomförs, nämligen

tredjemansrevisioner och överraskningsrevisioner. De senare

behandlas nedan i reservation 4 av Socialdemokraterna. Vad

gäller tredjemansrevisioner föreslår regeringen att reglerna

härom skall ersättas med en befogenhet för Skattemyndigheten att

förelägga den som är bokförings- eller räkenskapsskyldig eller

annan juridisk person än dödsbo att lämna kontrolluppgift om

rättshandling mellan den uppgiftsskyldige och annan person.

Enligt utskottets mening spelar emellertid tredjemanskontrollen

i sin nuvarande utformning en central roll för möjligheterna att

komma till rätta med skattefusk och annan ekonomisk

brottslighet. En allt större del av den ekonomiska

brottsligheten handlar om momsbedrägerier. Genom att

mervärdesskatten är en skatt i flera led måste

skattemyndigheterna snabbt kunna stämma av uppgifterna hos det

reviderade företaget mot uppgifter hos andra företag.

Näringsstrukturen karaktäriseras också i ökad utsträckning av

nätverk och andra former av varaktig samverkan mellan olika

företag, som därmed utvecklat en intressegemenskap. Även i dessa

fall är möjligheten till tredjemansrevision av central

betydelse. Till detta kommer att Sverige i olika konventioner

har förbundit sig att utbyta information om de skattskyldiga med

skattemyndigheterna i ett stort antal andra länder. Skulle

Sverige bli medlem i Europeiska unionen kommer Gemenskapens

handräckningsdirektiv från 1977 att gälla också i Sverige. Den

kontrollverksamhet som bedrivs för ett eller flera andra länders

räkning är nästan alltid tredjemanskontroll. De regler som

regeringen nu föreslår har såvitt kunnat utrönas inte stämts av

mot Sveriges åtaganden i internationella konventioner eller mot

EG:s handräckningsdirektiv. Utskottet bedömer att Sverige får

mycket svårt att leva upp till dessa åtaganden om regeringens

förslag skulle genomföras.

Vidare anser utskottet liksom Socialdemokraterna att det

behövs fortsatta överväganden bl.a. om utformningen av

skatteregler och kontrollförfaranden när det gäller enskilda

personer som bedriver en omfattande handel med värdepapper utan

att för den skull vara näringsidkare. Däremot biträder utskottet

regeringens förslag att häva förbudet mot revision av

myndigheter.

Mot bakgrund av det anförda avvisar utskottet regeringens

förslag när det gäller tredjemansrevision och revision av

fysiska personer. Propositionen avstyrks därför i denna del och

motionerna Sk38 och Sk39 tillstyrks i motsvarande del.

dels att momenten 2 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande tredjemansrevision m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna

del och 1993/94:Sk39 yrkande 3 och med anledning av motionerna

1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24

i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser tredjemansrevison

m.m.

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 3,

2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper (mom.

3 och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72

börjar med "Även i" och slutar med "i fråga" bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill erinra om att flera tungt vägande

remissinstanser riktat starka invändningar mot förslaget på

denna punkt. Riksskatteverket anser att ett borttagande av

möjligheten att kontrollera löpande år får orimliga konsekvenser

för skattemyndigheternas möjligheter att bedriva en effektiv

kontroll. Civilekonomernas Riksförbund påpekar att förslaget är

oförenligt med det sätt på vilket all revisionsverksamhet i dag

bedrivs. Huvuddelen av alla revisioner är integrerade, dvs.

omfattar såväl inkomst- och mervärdesskatt som källskatte- och

avgiftskontroll. De senare, liksom all periodkontroll, görs på

löpande år. Därtill kommer att man vid flera typer av

transaktioner i skatteundandragande syfte utnyttjat företag med

olika räkenskapsår och nybildade bolag vilket gör de föreslagna

tidsrestriktionerna olämpliga. Utskottet motsätter sig därför

att möjligheten att verkställa taxeringsrevision avseende det

löpande beskattningsåret tas bort och avstyrker således

propositionen i denna del samt tillstyrker motionerna Sk38 och

Sk39 i motsvarande del.

dels att momenten 3 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande revision av det löpande beskattningsårets

räkenskaper

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna

del och 1993/94:Sk39 yrkande 4 och med anledning av motionerna

1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24

i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser revision av det

löpande beskattningsårets räkenskaper

att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 4,

3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19 i

motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 73

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörda delar"

bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna bakom s-motionen Sk38 kan utskottet

inte godta regeringens förslag när det gäller utökade

möjligheter att undanta råd i skatterättsliga angelägenheter.

Utskottet anser att de allmänna och ganska teoretiska

anvisningar som regeringen lämnar i sin proposition kommer att

ge upphov till betydande gränsdragningsproblem. Om nuvarande

lagstiftning skall revideras bör detta ske på ett sådant sätt

att vad som skall skyddas är mer begränsat och tydligt

definierat. Utskottet tillstyrker således motion Sk38 i denna

del och avstyrker propositionen och övriga motioner i

motsvarande del såvitt de inte är tillgodosedda.

dels att moment 4 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

4. beträffande undantagande av handlingar vid revision

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna

del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition

1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk39 yrkande 5,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser undantagande av

handlingar vid revision

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motion 1993/94:Sk38 i denna del,

4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 74

börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Av skäl som framgår av reservation 1 anser utskottet att

regeringen tar alltför lätt på den skada som den ekonomiska

brottsligheten tillfogar samhället. Regeringen förefaller att

utgå från att alla skattskyldiga är beredda att samarbeta med

skattemyndigheterna, vilket uppenbarligen inte är fallet.

Tvärtom måste lagstiftaren utgå från att de som medvetet bryter

mot lagar och andra rättsregler också kommer att göra sitt

yttersta för att förhindra, obstruera och undandra sig

skattekontroll.

Utskottet är inte främmande för en översyn av

bevissäkringslagen. Det är viktigt att skattemyndigheternas

befogenheter är tydligt reglerade i lag, att skatterevisionen

genomförs på ett sådant sätt att olägenheterna för medborgarna

så långt möjligt begränsas, att beslut och andra åtgärder

dokumenteras noga och att medborgarna har möjlighet att få

granskat om skattemyndigheterna har agerat korrekt och med

lagstöd för sina åtgärder. Utskottets principiella uppfattning

är också att skatterevisioner och andra kontrollåtgärder om

möjligt skall genomföras i samverkan med den skattskyldige.

Utskottet anser dock att skattemyndigheterna bör ha möjlighet

att utan onödigt dröjsmål fullfölja en påbörjad skattekontroll,

även om den skattskyldige skulle vägra att medverka. Skyddet för

den personliga integriteten får inte ges en sådan utformning att

kampen mot den ekonomiska brottsligheten försvåras och i

praktiken kanske omöjliggörs.

Det är utskottets övertygelse att en korrekt genomförd

skatterevision också accepteras av allmänheten. Den som sköter

sina affärer och räkenskaper i full överensstämmelse med lagens

regler har allt intresse i världen av att Skatteförvaltningen

har reella möjligheter att skydda honom eller henne mot illojal

och osund konkurrens.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om de ändringar i

bevissäkringslagen som riksdagen beslutade om hösten 1987 med

syfte att förstärka den enskildes rättssäkerhet (prop.

1987/88:65, SkU 1987/88:17). Dessa ändringar gällde i huvudsak

införande av en proportionalitetsregel innebärande att en

bevissäkringsåtgärd skall vägas mot intrång eller annat men som

åtgärden innebär för den skilde samt förstärkt skydd för intrång

i bostad och förstärkt skydd för känsliga uppgifter. Utskottet

vidhåller att lagens regler numera innefattar en rimlig

avvägning mellan myndigheternas kontrollbehov och den enskildes

berättigade rättssäkerhetskrav. Regeringen har enligt utskottets

uppfattning inte förmått att visa på några egentliga problem med

skattekontrollen som motiverar de mycket ingripande försämringar

som den föreslår. Utskottet avstyrker därför i enlighet med

motion Sk38 regeringens förslag till ny lag om särskilda

tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet samt till

följdändringar i annan lagstiftning. Därmed kommer den nuvarande

bevissäkringslagen att fortsätta att gälla som hittills.

dels att momenten 5 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

5. beträffande tvångsåtgärder m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Sk39 yrkande 7,

1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande

24 i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser tvångsåtgärder

m.m.

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motion 1993/94:Sk38 i denna del,

5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75 börjar

med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande del" bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion Sk38 (s) kommer ett svenskt medlemskap

i Europeiska unionen att innebära att alla formaliteter och

kontroller vid gränsen till ett annat EU-land upphör.

Tullverkets kontrollverksamhet kommer i stället i väsentligt

högre utsträckning att behöva utföras genom revisioner och

efterkontroll.

Utskottet anser därför -- i likhet med Socialdemokraterna --

att frågan om vilka konsekvenser ändringar i tullagen kommer att

få för Tullverkets arbetsmöjligheter bör bli föremål för

noggranna överväganden. Härvid bör främst konsekvenserna för

kampen mot bl.a. narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet

analyseras och klarläggas. Det hör för övrigt till saken att

Tullverket har avstyrkt de ifrågavarande ändringarna.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet propositionen

i denna del och tillstyrker motion Sk38 i motsvarande del.

dels att momenten 6 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

6. beträffande tullagen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del

avslår proposition 1993/94:151 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser tullagen

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motion 1993/94:Sk38 i denna del,

6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i

motsvarande del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75

börjar med "Regeringen har" och på s. 76 slutar med "motsvarande

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i Rättssäkerhetskommitténs förslag -- som

regeringen av någon anledning inte har tagit med i propositionen

-- att en skattskyldig normalt skall få anstånd med att betala

in skatt när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut

eller när ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol,

såvida det inte är uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet

eller målet inte kan bifallas. Utskottet kan således inte stödja

regeringens åtgärd att inte lägga fram något förslag nu utan

överlämna frågan till Skattebetalningsutredningen. Frågan är

ordentligt genomlyst och det finns ingen anledning att vänta med

reformen. Utskottet delar också kommitténs uppfattning att fri

fullföljd skall gälla till kammarrätt för beslut i fråga om

anstånd, skatteavdrag och preliminär skatt. Utskottet

tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa delar och föreslår

ett tillägg med denna innebörd till den föreslagna lagtexten.

dels att momenten 7 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

7. beträffande anstånd med att betala in skatt m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 7

och 8 och med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del

godkänner vad utskottet anfört ovan,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med att

betala in skatt m.m.

att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag till

lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

dels att 102 § skall upphöra att gälla,

dels att 49 § 1 mom. 2 skall erhålla följande lydelse:

49 § 1 mom.

2. om den skattskyldige begärt omprövning av ett

taxeringsbeslut eller annat beslut om skatt, kvarskatteavgift

eller ränta eller ett sådant beslut överklagats, såvida det inte

är uppenbart att den skattskyldiges yrkande inte kan bifallas.

7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8

och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att Skatteförvaltningens arbete skall

bedrivas på ett sådant sätt att den enskilde normalt inte

behöver anlita särskilt biträde eller egen expertis. Det kan

emellertid förekomma att den skattskyldige behöver anlita eget

biträde eller ombud. I dessa fall bör enligt utskottets mening

ersättning under vissa förutsättningar kunna utgå. Följande

principer bör därvid enligt utskottets mening gälla.

I ärenden och mål om skatt bör enligt utskottets uppfattning

ersättning endast utgå för skäliga merkostnader. Ersättning bör

inte utgå till enskild person som av bekvämlighetsskäl låter ett

juridiskt biträde föra sin talan, utan det bör ha förelegat ett

objektivt behov av att ha ett eget biträde. Ersättning bör inte

heller utgå till en juridisk person som även normalt företräds

av ombud, såvida inte kostnaderna väsentligt överskrider vad som

är normalt. Vidare bör ersättning inte utgå för kostnader för

överklagande av t.ex. tulltaxeringsbeslut, tulltillägg,

förseningsavgift och viten när den skattskyldige bedriver

kommersiell importverksamhet.

Ersättning bör förutsätta att den skattskyldige helt eller

delvis fått bifall till sina yrkanden. Utskottet kan alltså inte

biträda regeringens förslag att ersättning i vissa fall skulle

kunna utgå trots att den skattskyldige förlorat målet. Den

föreslagna regeln skulle medföra en betydande risk för

skönsmässiga bedömningar, samtidigt som den skulle innebära en

alltför långtgående avvikelse från vad som gäller enligt

rättegångsbalken. Utskottet anser därför i likhet med

s-motionärerna att möjligheten till ersättning vid synnerliga

skäl ger en tillräcklig flexibilitet.

Utskottet biträder därför det förslag till en ändrad lydelse

av 3 § lagen om ersättning för kostnader i ärenden om mål och

skatt m.m. som föreslagits i motion Sk38.

dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:SK38 i denna del

avslår proposition 1993/94:151 i denna del och motion

1993/94:Sk40 yrkande 16,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motion 1993/94:Sk38 i denna del,

8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8

och 19 i motsvarande del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76

börjar med "Med utgångspunkt" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag med det

tillägget att ersättning även skall kunna utgå om ärendet eller

målet i annat fall är svårbedömt, vilket föreslagits av

Rättssäkerhetskommittén. Utskottet tillstyrker således motion

Sk40 yrkande 16.

dels att momenten 8 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

8. beträffande ersättning för kostnader i ärenden och mål om

skatt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkande 16,

med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och med

avslag på motion 1993/94:Sk38 i denna del beslutar i enlighet

med vad utskottet anfört ovan,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt

att riksdagen beslutar göra ett tillägg till 3 § i förslaget

till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. av följande lydelse:

"4. ärendet eller målet i annat fall är svårbedömt."

9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare vid behandlingen av förslag av den

innebörden att betalningssäkring skulle få tillgripas endast vid

betalningssabotage gett uttryck för uppfattningen att

betalningssäkringslagen redan fyller högt ställda krav på

rättssäkerhet och att en sådan ändring skulle på ett menligt

sätt öka den kreditrisk det allmänna löper i ärenden av detta

slag. Som framhålls i motion Sk38 föregriper regeringens förslag

i den föreliggande propositionen ett ställningstagande till en

samlad lösning på hithörande problem på basis av

Insolvensutredningens förslag. Därtill kommer att regeringen

inte har redovisat någon beräkning av hur stora kostnader för

staten ändringarna medför. Med hänsyn till det anförda

tillstyrker utskottet motion Sk38 i denna del. Övriga s-motioner

får därigenom anses tillgodosedda medan däremot motion Sk40

avstyrks.

dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

9. beträffande betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk38 i denna del

och med anledning av motionerna 1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna

del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition

1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9 och

10,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser

betalningssäkring

att riksdagen beslutar göra de ändringar i proposition

1993/94:151 i denna del som föreslås i motion 1993/94:Sk38 i

denna del,

10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77

börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motsvarande delar"

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar nyd-motionärernas uppfattning att

betalningssäkring inte bör få ske beträffande skattefordringar

som inte är fastställda och att den som kan drabbas av

betalningssäkring alltid måste ges tillfälle att höras

personligen innan beslut fattas. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk40 i dessa delar.

dels att momenten 9 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

9. beträffande betalningssäkring

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena 9

och 10, med anledning av proposition 1993/94:151 i denna del och

med avslag på motionerna 1993/94:Sk38 i denna del, 1993/94:Sk353

yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del

beslutar utforma betalningssäkringsreglerna i enlighet med vad

utskottet anfört,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser

betalningssäkring

att riksdagen antar det vid proposition 1993/94:151 framlagda

förslaget till lag om ändring i lagen (1978:880) om

betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter med de

ändringarna att 1 § andra stycket och 8 § erhåller följande

lydelse:

1 § andra stycket

Betalningssäkring får ske endast om en fordran är fastställd.

8 §

Vid handläggning av frågor om betalningssäkring i länsrätt och

kammarrätt skall muntlig förhandling hållas, om gäldenären begär

det. Gäldenären skall upplysas om rätten till muntlig

förhandling.

11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10

och 19 i motsvarande del)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Den ifrågavarande" och slutar med "motsvarande del"

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att Insolvensutredningen (Ju 1988:02)

i sitt betänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113)

har lagt fram förslag som bl.a. berör statens förmånsrätt för

skatter och avgifter. Dessa frågor bör enligt utskottets

uppfattning prövas i ett sammanhang, och utskottet är därför

inte berett att redan nu ta ställning till om statens

förmånsrätt skall avskaffas eller inskränkas. Till detta kommer

att lagändringen kan förväntas medföra ett inte oväsentligt

bortfall av skatteintäkter och att regeringen inte redovisat

någon uppskattning av kostnaderna för de föreslagna

lagändringarna.

Utskottet avstyrker därför regeringens förslag till ändringar

i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och

avgifter samt till följdändringar i annan lagstiftning. Det

innebär att utskottet tillstyrker motionerna Sk38 och Sk39 i

motsvarande del.

dels att momenten 10 och 19 i motsvarande del i utskottets

hemställan bort ha föjande lydelse:

10. beträffande förmånsrätten för betalningssäkrade

fordringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk38 i denna

del och 1993/94:Sk39 yrkande 6 och med anledning av motionerna

1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24

i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del,

19. beträffande lagförslagen såvitt avser förmånsrätten för

betalningssäkrade fordringar

att riksdagen beslutar göra de ändringar i de i proposition

1993/94:151 i denna del framlagda lagförslagen som föreslås i

motionerna 1993/94:Sk38 i denna del och 1993/94:Sk39 yrkande 6,

12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78

börjar med "Utskottet vill" och på s. 79 slutar med "berörda

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet håller med nyd-motionärerna om att rättssäkerheten

kan och bör stärkas genom att lagstiftningen ändras i en rad

hänseenden. Utskottet anser således, i likhet med motionärerna,

att bristerna i lagstiftningen bör avhjälpas i bl.a. följande

fall.

Skattemyndigheterna har i vissa fall upp till fem år på sig

att riva upp en deklaration. Ibland går de praktiska

konsekvenserna av en uppriven deklaration ännu längre tillbaka i

tiden. Det finns exempel på hur medborgare råkat ut för

eftertaxering hela nio år tillbaka. Tiden för att göra en

eftertaxering bör enligt utskottets mening begränsas till två

år. Eftertaxering bör vidare endast få vidtas vid uppenbara fall

av skatteundandraganden.

Utskottet menar vidare att ett förbud måste införas för

retroaktiv tillämpning av skattelag, där skattedomstolarna

tolkat en skattelag på annat sätt än som tidigare förutsatts

gälla. Den som i dag vidtar en helt laglig handling bör inte

behöva riskera att skattemyndigheterna i framtiden betraktar

handlingen som olaglig.

För att skapa trovärdighet för skattemyndigheternas vilja och

förmåga att tillämpa skattelagarna likformigt och rättvist är

det synnerligen viktigt att de direktiv som utgår till

skattemyndigheterna är klara och tydliga. Det skall inte råda

någon tvekan för Skattemyndigheten om hur direktiv och lagar

skall tillämpas. Människor i olika landsdelar skall inte kunna

bli skönsmässigt behandlade av Skattemyndigheten på grund av

tolkningssvårigheter. Självfallet måste det också finnas en

absolut rätt att få bindande förhandsbesked i alla skattefrågor

från skattemyndigheterna.

Andra regler som bör ändras är att möjligheten att påföra

skattetillägg måste begränsas till fall av uppenbara

skatteundandraganden. Sanktionsavgiften bör i sådana fall sänkas

till 20 %. Skattebrott skall absolut inte bedömas hårdare än

brott mot person. Däremot skall självklart ekonomisk

brottslighet bekämpas med alla medel.

En person som behandlas fel av myndigheterna måste få full

ekonomisk kompensation utan att ersättningen begränsas till

prejudicerande fall. Ersättning bör även ges för psykiskt

lidande, ideellt skadestånd och rena sak- och personskador.

Utskottet menar att skadeståndsskyldigheten måste vidgas till

andra områden än betalningssäkring och även omfatta ovannämnda

skador.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna. Utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk40 i dessa

delar.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha föjande

lydelse:

12. beträffande vissa övriga rättssäkerhetsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk40 yrkandena

1--6 och 11--15 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Utskottet finner" och slutar med "ifrågavarande

delar" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det var fel att avskaffa lagen mot

skatteflykt eftersom man härigenom fråntagit skattemyndigheterna

ett mycket användbart instrument för att bekämpa skatteflykt.

Man kan heller inte bortse från den viktiga preventiva funktion

som denna lag kan antas ha haft och som nu gått förlorad. Mot

bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening regeringen

lägga fram förslag om ett omedelbart återinförande av

skatteflyktslagen. Utskottet tillstyrker således härvidlag

motionerna Sk353 och Ju811 i denna del (båda s) samt motion

Ju612 (v).

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha föjande

lydelse:

13. beträffande frågan om ett återinförande av

skatteflyktslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk353 yrkande

5, 1993/94:Ju612 yrkande 6 och 1993/94:Ju811 yrkande 23 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79

börjar med "Utskottet har" och slutar på s. 80 med "behandlade

motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:

Slopandet av betalningslagen har lett till avsevärt minskade

kontrollmöjligheter när det gäller såväl utländska transaktioner

som sparande och investeringar med internationell anknytning.

Kontrollen bygger numera på ett i praktiken frivilligt

uppgiftslämnande från de skattskyldiga.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det

behövs en skärpning av de kontrollregler som har ersatt

betalningslagen. Regeringen bör tillhållas att så snart som

möjligt lägga fram ett förslag som på ett verkningsfullt sätt

bidrar till en effektiv kontroll av utlandsbetalningar och andra

internationella transaktioner som är av intresse för svenska

skattemyndigheter.

De senaste årens magra uppbördsresultat i vad avser

premieskatten för utländska försäkringar pekar också på att en

stor mängd utländska försäkringar tecknas utan att lagstadgad

premieskatt betalas. Det är därför enligt utskottets mening

viktigt med skärpta sanktions- och kontrollåtgärder bl.a. i just

detta sammanhang.

Det anförda bör ges regeringen till känna. Utskottet

tillstyrker följaktligen motionerna Sk353 och Ju811 i denna del

samt motion Sk310.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha föjande

lydelse:

14. beträffande betalningslagen och utländska försäkringar

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk310,

1993/94:Sk353 yrkande 4 och 1993/94:Ju811 yrkande 22 hos

regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört,

15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt (mom. 16)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80

börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför motionen"

bort ha följande lydelse:

Gränsen för uttagande av kvarstående skatt, liksom gränsen för

återbetalning av ö-skatt, på 25 kr har inte räknats upp sedan

den 1 januari 1975 -- alltså inte på mer än 19 år -- trots att

beloppet borde ha flerdubblats om det fått följa inflationen.

Denna låga gräns medför ett kostsamt förfarande med ut- resp.

inbetalning. Problemet har accentuerats i och med skattereformen

som inneburit att räntor och andra kapitalinkomster beskattas

från första kronan och att bl.a. många barn drabbas av kvarskatt

med småbelopp. I avvaktan på resultatet av

Skattebetalningsutredningens arbete bör gränsbeloppet

uppjusteras åtminstone till det av motionärerna föreslagna

beloppet 100 kr. Detta bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna av riksdagen. Motion Sk801 (c) tillstyrks.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha föjande

lydelse:

16. beträffande beloppsgräns för uppbörd av kvarstående

skatt och återbetalning av ö-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk801 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Respitränta (mom. 17)

Peter Kling (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar

med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk804" bort ha

följande lydelse:

Utskottet är av samma mening som motionärerna bakom

fyrpartimotionen Sk804 att debiterad skatt efter avgörande i

skattedomstol inte bör belastas med ränta mer än 12 månader från

det att deklarationen lämnades in. Mer än 12 månaders

räntebelastning på den av Skattemyndigheten hos länsrätten

yrkade höjningen av skatten bör således skattebetalaren inte

behöva räkna med, även om ärendet är komplicerat, rättsläget

oklart eller skattemyndigheten eller länsrätten av annan

anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle

skattebetalarens ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre

än i dag och behovet att reservera likvida medel för en skatt

som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar

också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt,

t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer

långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc.

En positiv effekt på kort sikt av en begränsning av

möjligheten att ta ut ränta är alltså att många skattskyldiga

skulle få en bättre överblick över sina eventuellt tillkommande

skatteskulder och på längre sikt att skattemyndigheterna skulle

stimuleras att snabbare avgöra rutinmål. Härigenom ökar

sannolikheten för att medel finns när det slutliga avgörandet

kommer, särskilt under tider när konkursfrekvensen är hög bland

företagen. Staten torde således inte förlora på en dylik

tidsgräns.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att denna

rättssäkerhetsfråga är så angelägen för många skattebetalare,

såväl företagare som löntagare, att regeringen skyndsamt bör

lägga fram förslag för riksdagen. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker

följaktligen motion Sk804.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha föjande

lydelse:

17. beträffande respitränta

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk804 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Fråga om avslag på propositionen (mom. 1)

Mot bakgrund av dels behovet av ett förstärkt skydd för den

enskilde mot kränkningar från myndigheternas sida -- ett behov

som bl.a. aktualiserats genom vissa massmedialt uppmärksammade

fall under senare år -- dels insikten om den ekonomiska

brottsligheten som ett stort och växande samhällsproblem anser

Vänsterpartiet att avvägningarna mellan det allmännas och den

enskildes intressen bör ske under samordnade former. Som

framhålls i motion Sk39 (v) måste behovet av att ytterligare

stärka den enskildes rätt på vissa särskilda områden avvägas mot

de förstärkta insatser som behöver göras i kampen mot den

ekonomiska brottsligheten.

Enligt Vänsterpartiets mening utgör Rättssäkerhetskommitténs

betänkande SOU 1993:62 ett värdefullt bidrag till kartläggningen

av aktuella rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet inom

rättsordningen. Många av kommitténs förslag kan dock, menar

Västerpartiet, med fog ifrågasättas och kritiseras. För att

fatta beslut med anledning av utredningen fordras därför

ytterligare överväganden. Sådana beslut bör dessutom, enligt

Vänsterpartiets mening, som nyss anförts samordnas med de

överväganden som kommer att ske med anledning av den

åtgärdskatalog som Riksdagens revisorer avser att presentera i

en skrivelse till riksdagen på grundval av sin rapport 1993/94:6

Den ekonomiska brottsligheten och rättssamhället.

När det gäller den föreliggande propositionen anser

Vänsterpartiet att den uppvisar i stort sett samma brister som

det kommittéförslag som den bygger på. Bristerna -- som påtalats

av flera tunga remissinstanser -- består bl.a. i att de

föreslagna ändringarna från praktisk och administrativ synpunkt

är komplicerade, ofullgångna, ohanterliga och i

effektivitetshänseende oöverblickbara. De kommer dessutom att

medföra krav på mycket utbildning av berörd personal. Därtill

kommer att något omedelbart behov av förändringar på de områden

som omfattas av förslagen i propositionen inte har påvisats. Ett

genomförande av förslagen skulle tvärtom mycket allvarligt kunna

försvåra bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten.

Mot bakgrund av det anförda yrkar Vänsterpartiet i första hand

avslag på propositionen i dess helhet. Regeringen bör återkomma

med förslag som kan samordnas med Riksdagens revisorers förslag

om åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten och möjliggöra ett

beslut hösten 1994. Det nya förslaget bör bättre trygga allas

rätt till likformig och rättvis beskattning och inte eftersätta

det allmänna kontrollintresset. Det krävs vidare en bättre

avvägning mellan behovet av att ytterligare stärka den enskildes

rätt på vissa områden och kravet på förstärkta insatser mot

ekonomisk brottslighet. Avslagsyrkandet och yrkandet om ett nytt

förslag i motion Sk39 tillstyrks således.

Tredjemansrevision m.m. (mom. 2)

Som framgår av motion Sk39 är Vänsterpartiet av den

uppfattningen att den föreslagna möjligheten att förelägga

tredje man att lämna uppgift eller visa upp handling inte kommer

att fungera i många fall. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande

under mom. 1 biträder därför Vänsterpartiet reservation 1 av

Socialdemokraterna under mom. 2.

Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper

(mom. 3)

Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 ansluter

partiet sig till reservation 2 av Socialdemokraterna.

Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4)

Vänsterpartiet vill erinra om att många remissinstanser har

kritiserat förslaget om en kraftig utökning av möjligheterna att

undanta handlingar från revision därför att de har ansett

förslaget alltför långtgående. Här behöver förnyade överväganden

göras där samhällets intresse av effektiva insatser mot

ekonomisk brottslighet ges större tyngd. Vänsterpartiet anser

att förslaget till förändrad lydelse av 3 kap. 13 §

taxeringslagen bör avslås. Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande

under mom. 1 tillstyrker därför partiet motion Sk39 yrkande 5.

Motionerna Sk353 och Ju811 i denna del får därigenom anses till

viss del tillgodosedda medan däremot motion Sk38 i denna del

avstyrks.

Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5)

Enligt Vänsterpartiets uppfattning är utformningen av

förslaget till lag om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet sådan att kontrollmöjligheterna genom

överraskningsrevisioner i praktiken tas bort. Inom vissa

verksamheter måste emellertid revisorn komma oanmäld för att

revisionen skall vara meningsfull. Med de av regeringen

föreslagna lagreglerna kommer således nödvändiga

utredningsmöjligheter att gå definitivt förlorade.

Vänsterpartiet vill dessutom påpeka att Sverige i samband med

antagandet av EES-avtalet accepterat principen om

"gryningsräder" för att kontrollera att avtalets

konkurrensvillkor följs. De principiella överväganden som lett

till att Sverige infört möjligheten till "gryningsräder" torde

även vara tillämpliga på frågan om överraskningsrevisioner.

Vad nu anförts bör riksdagen med avslag på proposition

1993/94:151 i denna del ge regeringen till känna. Vid avslag på

Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 tillstyrker Vänsterpartiet

motion Sk39 yrkande 7 samt yrkar avslag på propositionen i denna

del.

Tullagen (mom. 6)

Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder

partiet reservation 5 av Socialdemokraterna.

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt (mom. 8)

Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder

partiet reservation 7 av Socialdemokraterna.

Betalningssäkring (mom. 9)

Vid avslag på Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 biträder

partiet reservation 9 av Socialdemokraterna.

Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10)

Av Riksskatteverkets remissyttrande framgår att enbart i

samband med indrivning mot s.k. skalbolag har närmare 200

miljoner kronor säkerställts genom betalningssäkring. Om

förmånsrätten för skatter och avgifter slopas torde staten göra

betydande förluster och i flertalet fall gå miste om betalning.

Den föreslagna förändringen kan få till följd att oseriösa

företag återigen börjar betrakta skatter som extraordinära

utgifter. Det är uppenbart att staten kommer att gå förlustig

betydande skatteintäkter om riksdagen antar propositionen

samtidigt som den ekonomiska brottsligheten främjas.

Om Vänsterpartiets yrkande under mom. 1 avslås ansluter därför

partiet sig till reservation 11 av Socialdemokraterna.

Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom. 13)

Som framgår av motion Ju612 är det Vänsterpartiets uppfattning

att avskaffandet av skatteflyktslagen var en felaktig åtgärd vid

fel tidpunkt som bidragit till att försvåra kampen mot illojala

skatteflyktsåtgärder. Gjorda utvärderingar har visat att

tillämpningen av den tidigare lagstiftningen inte innebar några

problem i rättssäkerhetshänseende för den enskilde. Det finns

därför enligt Vänsterpartiets mening starka skäl att återinföra

lagen mot skatteflykt. Vänsterpartiet ansluter sig därmed till

reservation 13 av Socialdemokraterna.

Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)

Vänsterpartiet ansluter sig till reservation 14 av

Socialdemokraterna i denna fråga.

Kontrolluppgifter avseende juridiska personers ränteinkomster

(mom. 15)

Som framhålls i motion Sk323 visar tidigare kontrollaktioner

att företagens ränteinkomster underdeklarerats i betydande

omfattning. Därtill kommer att regeringens förslag till

förändringar i bl.a. skattemyndigheternas revisionsverksamhet,

som behandlas i detta betänkande, kommer att försvåra kontrollen

av företagens deklarationer. Det är därför angeläget att

kontrolluppgiftsskyldigheten avseende räntor utsträcks till att

omfatta även juridiska personer så att förutsättningarna för mer

korrekta taxeringar förbättras. Motion Sk323 bör därför enligt

Vänsterpartiets mening bifallas.

Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt (mom. 16)

I denna fråga ansluter Vänsterpartiet sig till hemställan i

reservation 15 av Ny demokrati.

Yrkanden

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

momenten 1 och 15 hade bort hemställa samt -- vid avslag på

yrkandet under moment 1 -- under momenten 4, 5 och 19 i

motsvarande del hade bort hemställa:

1. beträffande fråga om avslag på propositionen

att riksdagen bifaller motion 1993/94:Sk39 yrkande 1,

4. beträffande undantagande av handlingar vid revision

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk39 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1993/94:SK353 yrkande 6 i denna

del och 1993/94:Ju811 yrkande 24 i denna del avslår proposition

1993/94:151 i denna del och motion 1993/94:Sk38 i denna del,

5. beträffande tvångsåtgärder m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:Sk 38 i denna

del och 1993/94:Sk39 yrkande 7 och med anledning av motionerna

1993/94:Sk353 yrkande 6 i denna del och 1993/94:Ju811 yrkande 24

i denna del avslår proposition 1993/94:151 i denna del och som

sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1993/94:Sk39

anförts i denna del,

15. beträffande kontrolluppgifter avseende juridiska

personers ränteinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk323 hos

regeringen begär förslag till utökad kontrolluppgiftsskyldighet

i enlighet med vad ovan anförts,

19. beträffande lagförslagen

att riksdagen beslutar göra de ändringar i lagförslagen i

proposition 1993/94:151 som följer av bifall till

Vänsterpartiets yrkanden under momenten 2--6 och 8--10.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Lagförslagen 4

1. lag om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet4

2. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 11

3. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för

skatter, tullar och avgifter 18

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 21

5. lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för

kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. 24

6. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 28

7. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 29

8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000) 31

9. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter 34

10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare 42

11. lag om ändring i tullagen (1987:1065) 45

12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter 52

13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk

databehandling vid taxeringsrevision, m.m. 54

14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar 56

15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 59

16. lag om ändring i utsökningsbalken 60

17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 63

18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) 65

Motionerna 67

Motioner väckta med anledning av propositionen 67

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994 69

Utskottet 70

Fråga om avslag på propositionen 70

Tredjemansrevision m.m. 71

Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper 72

Undantagande av handlingar vid revision 73

Tvångsåtgärder m.m. 73

Tullagen 75

Anstånd med att betala in skatt m.m. 75

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt 76

Betalningssäkring 77

Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar 78

Övriga förslag i propositionen 78

Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor 78

Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen 79

Betalningslagen och utländska försäkringar 79

Kontrolluppgifter avseende juridiska personers

ränteinkomster 80

Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt 80

Respitränta 80

Folkbokföring av familjehemsplacerade barn 81

Hemställan 82

Reservationer 85

1. Tredjemansrevision m.m. (mom. 2 och 19 i motsvarande

del) (s) 85

2. Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper

(mom. 3 och 19 i motsvarande del) (s) 87

3. Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4 och 19

i motsvarande del) (s) 88

4. Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5 och 19 i motsvarande del)

(s) 89

5. Tullagen (mom. 6 och 19 i motsvarande del) (s) 90

6. Anstånd med att betala in skatt m.m. (mom. 7 och 19 i

motsvarande del) (nyd) 91

7. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

(mom. 8 och 19 i motsvarande del) (s) 92

8. Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

(mom. 8 och 19 i motsvarande del) (nyd) 93

9. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)

(s) 93

10. Betalningssäkring (mom. 9 och 19 i motsvarande del)

(nyd) 94

11. Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom.

10 och 19 i motsvarande del) (s) 95

12. Vissa övriga rättssäkerhetsfrågor (mom. 12)

(nyd) 95

13. Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom.

13) (s) 97

14. Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)

(s) 97

15. Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt (mom. 16) (nyd) 98

16. Respitränta (mom. 17) (nyd) 98

Meningsyttring av suppleant (v) 99

Fråga om avslag på propositionen (mom. 1) 99

Tredjemansrevision m.m. (mom. 2) 100

Revision av det löpande beskattningsårets räkenskaper

(mom. 3) 100

Undantagande av handlingar vid revision (mom. 4) 100

Tvångsåtgärder m.m. (mom. 5) 101

Tullagen (mom. 6) 101

Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt

(mom. 8) 101

Betalningssäkring (mom. 9) 101

Förmånsrätten för betalningssäkrade fordringar (mom. 10)

101

Frågan om ett återinförande av skatteflyktslagen (mom.

13) 102

Betalningslagen och utländska försäkringar (mom. 14)

102

Kontrolluppgifter avseende juridiska personers

ränteinkomster (mom. 15) 102

Beloppsgräns för uppbörd av kvarstående skatt och

återbetalning av ö-skatt (mom. 16) 102

Yrkanden 102