Bet. 1993/94:SkU35

Skatteutskottets betänkande

1993/94:SKU35

Bostadsbeskattning

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga

1993/94

SkU35

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner på

bostadsbeskattningens område.

Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till de

överväganden som pågår angående de aktuella frågorna.

Till betänkandet har fogats fem reservationer från s och från

nyd och en meningsyttring från v.

Motionerna

1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av

fastighetsskatt.

1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fastighetsbeskattningen.

1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av

bostäder.

1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares

möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i

inkomstslaget kapital.

1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl

av underlaget för fastighetsskatt som av tillämpade skattesatser

för företag med brutet räkenskapsår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med

värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.

1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende

byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"

inom bygg- och underhållssektorn.

1993/94:Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen

hos Riksdagens revisorer begär en uppföljning och utvärdering av

beslutet om avdragsrätt för vissa reparationer.

1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av

"svartjobb" inom byggnadsbranschen.

1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella

lokaler.

1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för

skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på

sätt som föreslås i motionen.

1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella

effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för

ROT-åtgärder i villor och fritidshus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för

skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i

bostäder att övervägas inom samma utredning.

1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över

stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till

riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag om finansieringen.

1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den

kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.

1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan

lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i

attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att

skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.

1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt

nu är i fråga,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

fastighetstaxeringen i skärgården.

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas,

såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till

maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till

0,5 %.

Yttrande från annat utskott

Bostadsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet

(1993/94:BoU5y) bifogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Inkomstskatt, fastighetsskatt

I de aktuella motionerna finns olika yrkanden om att

fastighetsskatten utvidgas eller begränsas i olika hänseenden

eller att detaljutformningen ändras. En av motionerna berör

också avdragsreglerna för underskott vid inkomstbeskattningen. I

övrigt rör motionerna kostnader för reparationer eller andra

frågor som inte tas upp under denna rubrik.

Vanliga hyreshus hänförs vid inkomstbeskattningen till

näringsverksamhet och beskattas på samma sätt som andra

inkomster i detta inkomstslag. Beskattningen av

bostadsrättsföreningarnas fastigheter sker dock enligt en

schablon som utgår från taxeringsvärdet på huset. För bostadshus

utgår också fastighetsskatt. I fråga om egnahem innebär 1990 års

skattereform att schablonbeskattningen ersatts med en höjd

fastighetsskatt.

Fastighetsskatten kom till i början på 1980-talet som ett led

i finansieringen av bostadssubventionerna. Vid 1990 års

skattereform höjdes skattesatserna, och samtidigt genomfördes

lättnader för nybyggda hus. Hus som har byggts 1991 eller senare

slipper fastighetsskatt under en femårsperiod, och under

ytterligare fem år reduceras skatten till hälften. Särskilda

lättnader infördes även för årgångarna 1973--1990, i fråga om

småhus årgångarna 1986--1990. En ändring hösten 1992 innebär att

kommersiella lokaler har undantagits. Fastighetsskatten avser nu

endast bostäder och bostadstomter.

Med anledning av väntade värdehöjningar i samband med 1994 års

fastighetstaxering beslutade riksdagen hösten 1993 att sänka

fastighetsskatten för hyreshus från 2,5 till 1,5 %, med verkan

fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:91, SkU17). Samtidigt

infördes reduceringsregler för hus som genomgått omfattande om-

eller tillbyggnader. Ändringarna i höstas berör också

mangårdsbyggnader på jordbruk. För sådana byggnader innebar

skattereformen att reglerna utformades såsom för småhus. I fråga

om större mangårdsbyggnader skall man nu kunna återgå till

reglerna för näringsverksamhet.

Fastighetsskatten för samtliga bostadshus blir alltså i

princip 1,5 % av taxeringsvärdet fr.o.m. 1995 års taxering.

Fastighetsbeskattningsutredningen (Fi 1993:01) föreslår i

betänkandet Beskattning av fastigheter, del I -- Schablonintäkt

eller fastighetsskatt? (SOU 1993:57) att fastighetsskatten för

småhus omvandlas till en kapitalinkomst på 5 % av

taxeringsvärdet och att bostadsrätter på sikt skall beskattas på

samma sätt som egnahem. Utredningen har nu avlämnat sitt

slutbetänkande (SOU 1994:57) Beskattning av fastigheter, del II

-- Principiella utgångspunkter för beskattning av fastigheter

m.m. Utredningen bygger vidare på sitt delbetänkande och

föreslår att skattesystemet frikopplas från

bostadsfinansieringssystemet. Utredningen anser att

skattereglerna för bostäder bör utformas med hänsyn till

skattesystemets utformning i övrigt och att fastighetsskatten

bör slopas. Egnahem och bostadsrätter skall enligt förslaget

beskattas enligt en schablon som bygger på bostädernas

marknadsvärden. Utredningen föreslår att reglerna vid

fastighetstaxeringen ändras i detta syfte och att man fr.o.m.

1996 inför en rullande fastighetstaxering så att underlaget för

schablonintäkten justeras årligen i förhållande till

förändringar av marknadsvärdena.

En särskild utredning (Fi 1993:13) har till uppgift att

föreslå en förenkling och rationalisering av

fastighetstaxeringen. Denna utredning beräknas avsluta sitt

arbete vid slutet av 1995. En särskild fråga har varit om man

inte bör lämna dett nuvarande systemet med sexårsperioder för

fastighetstaxeringen genom att gå över till en rullande

fastighetstaxering. Denna fråga bereds som en särskild fråga,

och avsikten är att Finansdepartementet skall lägga fram en

promemoria i ämnet senare i vår.

De ändringar som har genomförts på skatteområdet under 1980-

och 1990-talet innebär ett stort skattebortfall för kommunerna.

Kommunerna kompenseras härför genom att skattebortfallet vägs in

i statsbidragen till kommunerna. Statsbidragen för nästa

budgetår kommer att behandlas av finansutskottet och riksdagen

senare i vår, och en parlamentarisk beredning har tillkallats

för den framtida utformningen -- Kommittén (Fi 1993:24) om

statsbidrag och utjämning i kommunsektorn.

I motion Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas

riksdagsuttalanden om att fastighetsskatten skall utvidgas till

industrifastigheter och lokaler (yrkandena 28 och 29). Motion

Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller bl.a. krav på

en sänkning av fastighetsskatten till 0,5 % (yrkande 6).

Yrkande 2 i motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson

(s) innebär att den femåriga friheten från fastighetsskatt skall

förlängas med minst två år för hus som har byggts 1991 eller

senare. Enligt yrkande 1 i denna motion bör fastighetsskatten

beräknas per kalenderår även för företag med brutet

räkenskapsår. Motion Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) gäller en

annan detalj. Motionärerna anser att den som äger en fastighet i

början av året bör betala fastighetsskatt för hela året även om

fastigheten bytt ägare.

Som framgår av den lämnade redogörelsen är frågorna om

fastighetsbeskattning och bostadsbeskattning föremål för en

genomgripande översyn. I avvaktan på kommande ställningstaganden

till resultatet av denna översyn är utskottet inte berett att nu

ompröva dessa frågor. I likhet med bostadsutskottet avstyrker

utskottet således de angivna motionsyrkandena.

Det anförda gäller även yrkandet i motion Sk325 av Stefan

Attefall (kds) om en utredning i syfte att medge

bostadsrättshavare möjligheter att dra av sin andel av

bostadsrättsföreningens räntekostnader.

I några motioner riktas kritik mot att taxeringsvärdena visar

stora regionala skillnader och att värdena i attraktiva områden

höjts väsentligt, vilket medfört påfrestningar av olika slag

såväl för de skattskyldiga som för vissa kommuner bl.a. i

skärgårdsområden. Av sådana skäl yrkas i motion Bo250 av Ian

Wachtmeister m.fl. (nyd) ett riksdagsuttalande om att det

taxerade markvärdet bör begränsas till 100 000 kr för en

normalvilla (yrkande 5). Även yrkande 2 i motion A428 av Viola

Furubjelke m.fl. (s) och yrkande 3 i motion A470 av Karin

Pilsäter m.fl. (fp) går ut på en översyn av värderingsreglerna i

syfte att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i

skärgårdsområden. Vidare yrkas i motion Sk303 av Per Erik

Granström m.fl. (s) att kommuner med stort inslag av

fritidsfastigheter kompenseras för sina kostnader härför genom

att tillföras skatten på fastigheter eller genom att frågan

beaktas i den pågående utredningen om kostnadsutjämning mellan

kommunerna.

Utskottet har senast i sitt betänkande 1992/93:SkU33 avstyrkt

likartade motioner med hänvisning till att värderingsfrågorna

och de därmed sammanhängande skattefrågorna ingår i den pågående

översynen av skattefrågorna och att kommunerna vid sidan av

statsbidragen bl.a. har möjlighet att ta ut avgifter för sina

tjänster. De kommunalekonomiska frågorna utreds nu av en

särskild kommitté som planerar att avlämna sitt betänkande

senare i år. Som bostadsutskottet anför i sitt yttrande berörs

värderingsfrågorna och de kommunalekonomiska frågorna även av

Skärgårdsutredningen (Jo 1993:02), som inom kort kommer att

avlämna sitt betänkande.

I motionerna har inte anförts något nytt som bör föranleda en

annan ståndpunkt än tidigare. I likhet med bostadsutskottet

avstyrker utskottet därför dessa motioner.

Reparation, om- och tillbyggnad

I syfte att stimulera konjunkturen inom byggsektorn infördes

1993 möjligheter för fastighetsägare till skattereduktion för

reparation, underhåll och om- och tillbyggnad av bostadshus

under tiden 15 februari 1993--31 december 1994 (prop.

1992/93:150 bil. 6.1, SkU36). Skattereduktion medges med 30 %

av kostnaderna bortsett från material. För villor blir

skattereduktionen högst 10 500 kr per taxeringsenhet. För

hyreshus blir skattereduktionen högst 20 000 kr per

taxeringsenhet eller alternativt ett belopp som motsvarar tre

gånger fastighetsskatten för år 1993 på bostadsdelen.

I flera motioner yrkas att skattereduktionen utvidgas. Så

yrkas i motion Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) att

skattereduktionen höjs till 21 000 kr (30 % av 70 000) och

beräknas även för materialkostnader. I motion Sk313 yrkas en

höjning av reduktionen till 50 % av kostnaderna, att perioden

förlängs med tre år och att även bostadsrättshavare och

hyresgäster skall få rätt till skattereduktion. Även i

motionerna Sk332 av Lennart Hedquist (m) och Sk348 av Jarl

Lander och Bo Finnkvist (s) finns yrkanden om att

skattereduktionen utvidgas till bostadsrättshavare och till

hyresgäster. I motion Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i

Kolmården (kds) begär motionärerna en utredning i syfte att höja

nivån på skattereduktionen och utvidga tillämpningsområdet.

Vidare yrkas i motionerna Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof

Franzén (m) och Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c)

att en avdragsrätt vid inkomstbeskattningen införs för

reparation och underhåll av bostäder.

Reglerna om skattereduktion har tidsbegränsats till den 31

december 1994. Enligt utskottets mening bör det inte komma i

fråga att ändra reglerna för den korta tid som nu återstår. Det

skulle också strida mot syftet med reglerna att nu vidta

åtgärder som innebär att tidsperioden förlängs eller att

reglerna utvidgas i andra hänseenden. Utskottet vill också

framhålla att reglerna bör utvärderas mot bakgrund av de

praktiska erfarenheterna innan riksdagen tar ställning till nya

åtgärder i denna riktning. I likhet med bostadsutskottet

avstyrker utskottet således dessa motioner.

I motion Sk341 av Ylva Annerstedt (fp) yrkas att Riksdagens

revisorer skall få i uppdrag att följa upp och utvärdera

skattereduktionen i syfte bl.a. att ge underlag för en bedömning

om metoden är lämplig för andra sysselsättningsfrämjande

åtgärder.

Frågan om andra sysselsättningsfrämjande åtgärder av detta

slag har bedömts av en särskild utredning som har redovisat sina

ställningstaganden i det nyligen avlämnade betänkandet (SOU

1994:43) Uppskattad sysselsättning -- om skatternas betydelse

för den privata tjänstesektorn. Även Riksdagens revisorer kan

givetvis ta upp denna fråga, men enligt utskottets mening kan en

särskild framställan härom från riksdagens sida inte anses

motiverad. Utskottet avstyrker alltså även denna motion.

Övriga frågor

I motionerna Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) och

Sk633 av Ulrica Messing (s) begär motionärerna en översyn av

stämpelskatten i syfte av avskaffa denna skatt vid

fastighetsöverlåtelser. Motionärerna anser att stämpelskatten

kan hindra sunda strukturöverlåtelser. Yrkandet i den sistnämnda

motionen begränsar sig till överlåtelser mellan kommuner och

kommunala bolag och stiftelser.

Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom med 1,5 % av

köpeskillingen. Om förvärvaren är juridisk person utgår

stämpelskatt med dubbelt belopp, dvs. med 3 %. Ett tidigare

undantag från dubbel stämpelskatt för allmännyttiga

bostadsföretag har slopats, eftersom några nya godkännanden som

allmännyttigt bostadsföretag inte längre kan lämnas (prop.

1992/93:241, SkU30). Kammarkollegiet och regeringen har

möjlighet att lämna dispens från stämpelskatt om synnerliga skäl

föreligger, och regeringen har i ett beslut den 21 oktober 1993

redovisat hur dispensfrågorna bör bedömas.

Bostadsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till att

resultatet av den planerade översynen av stämpelskatten bör

avvaktas. Skatteutskottet instämmer i bostadsutskottets

bedömning och avstyrker alltså motionerna.

1990 års skattereform innebär att de tidigare

reduceringsreglerna för mervärdesskatten på byggnads- och

anläggningstjänster har slopats fr.o.m. 1991 och att skatten tas

ut enligt den generella skattesatsen 25 % för alla tjänster på

fastighetsområdet.

Motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) innehåller ett

yrkande om att den s.k. byggmomsen skall sänkas till 12 %

(yrkande 4).

Riksdagen avslog senast i höstas ett motsvarande yrkande från

Ny demokratis sida (1993/94:FiU1, SkU1y). Med hänsyn till det

statsfinansiella läget finner utskottet -- liksom

bostadsutskottet -- att motionen bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och

lokaler

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk352 yrkandena 28 och 29,

men. (v) - delvis

2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 6,

res. 1 (nyd)

3. beträffande detaljutformningen i övrigt av

fastighetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk302 och

1993/94:Sk326,

res. 2 (s)

4. beträffande bostadsrättshavares avdragsmöjligheter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk325,

5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo250 yrkande 5,

1993/94:A428 yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3,

res. 3 (nyd)

men. (v) - delvis

6. beträffande kompensation till kommuner med

fritidsfastigheter

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk303,

men. (v) - delvis

7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk313, 1993/94:Sk332,

1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348, 1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och

1993/94:Sk358,

res. 4 (nyd)

8. beträffande utvärdering av Riksdagens revisorer

att riksdagen avslår motion 1993/94:Sk341,

9. beträffande stämpelskatten

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Sk631 och

1993/94:Sk633,

10. beträffande byggmomsen

att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo250 yrkande 4.

res. 5 (nyd)

Stockholm den 5 maj 1994

På skatteutskottets vägnar

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita

Johansson (s), Ivar Franzén (c), Bruno Poromaa (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Gunnar Nilsson (s), Harry Staaf (kds), Peter Kling

(nyd), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Fredrik Reinfeldt (m)

och Inga Berggren (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Skattesatsen för fastighetsskatten (mom. 2)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) är

bostadspolitiken en av de frågor som på något sätt berör alla

medborgare. Bostadskostnaden är i allmänhet den utgift som tar

den största delen av inkomsten. En låg ränta är något som måste

eftersträvas för att begränsa dessa kostnader, och detta kan

endast uppnås genom en stram finanspolitik. En annan

förutsättning är att man kan upprätta normala

konkurrensförhållanden på bostadsområdet. För att uppnå detta

måste man minska subventioner och bidrag och samtidigt sänka

skatterna på boendet.

Ett av Ny demokratis krav är därför att man snarast sänker

fastighetsskatten från 1,5 % till 0,5 %. Åtgärden syftar också

till att uppnå en bättre likformighet med vad som gäller för

andra kapitaltillgångar. Yrkande 6 i motionen om ett

riksdagsuttalande med denna inriktning bör bifallas.

dels vid mom. 2 hemställt

2. beträffande skattesatsen för fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om en sänkning av skattesatsen för fastighetsskatten.

2. Detaljutformningen i övrigt av fastighetsskatten (mom. 3)

Lars Hedfors, Bo Forslund, Anita Johansson, Bruno Poromaa,

Gunnar Nilsson, Sverre Palm och Karl Hagström (alla s) har

dels anfört följande:

Fastighetsskatten syftar framför allt till att finansiera de

subventioner på bostadsområdet som utgår för att utjämna

kostnaderna mellan nyproducerade och gamla bostäder. Dessa

principer ingår också i den skattereform som har genomförts

fr.o.m. 1991. Denna reform innebär bl.a. att fastighetsskatten

inte bara bidrar till bostadssubventionerna. Fastighetsskatten

har också konstruerats om så att den direkt bidrar till att

utjämna bostadskostnaderna, genom omfattande undantag för

nyproduktionen. Enligt vår uppfattning bör fastighetsskatten

fylla denna funktion även i fortsättningen, och skattereglerna

bör också ha en utformning så att man får en neutralitet mellan

olika bostadsformer.

I motion Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) tar

motionärerna upp de ekonomiska problem som har drabbat

bostadshus i nyare årgångar (yrkande 2). Som anförs i motionen

innebär övergångsreglerna för befrielse från fastighetsskatt att

hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt

tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna

framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på

att 1991 och 1992 års årgångar redan är hårt belastade i

ekonomiskt hänseende.

Vi delar -- i likhet med bostadsutskottets socialdemokratiska

ledamöter -- motionärernas oro för den ekonomiska situationen i

de aktuella årgångarna och anser att mycket talar för att

förlänga skattebefrielsen två år på sätt som föreslås i

motionen. Frågan hur en sådan regeländring i så fall bör

utformas bör övervägas tillsammans med de andra insatser som

krävs för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen inom

bostadssektorn. I sammanhanget vill vi erinra om de förslag med

denna inriktning som s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat

i betänkandet 1993/94:BoU14.

I motionen behandlas också de särskilda problem som drabbar

fastighetsägare med brutet räkenskapsår (yrkande 1). Att

beskattningen i dessa fall sker per bokföringsår i stället för

kalenderåret innebär att många fastighetsägare med brutet

räkenskapsår missgynnas i förhållande till övriga

fastighetsägare. Som framhålls i motionen kan också reglerna för

reduktion av fastighetsskatten medföra en inte oväsentlig extra

ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis

bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi

kan detta få påtagliga effekter.

Fastighetsbeskattningsutredningen har nu avlämnat sitt

slutbetänkande (SOU 1994:57) och bl.a. föreslagit att

schablonintäkten i sådana fall skall beräknas på det

taxeringsvärde som gäller för fastigheten under varje del av

beskattningsåret.

Vi instämmer i uppfattningen att det bör ankomma på regeringen

att skyndsamt vidta de åtgärder som erfordras för att införa en

proportionering av beskattningen i enlighet med yrkande 1 i

motion Sk326.

Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motionen

som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande detaljutformningen i övrigt av

fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk326 och med

avslag på motion 1993/94:Sk302 som sin mening ger regeringen

till känna vad som här har anförts om en förlängd befrielse från

fastighetsskatt för nybyggda bostadshus och om beskattningen av

bostadsföretag med brutet räkenskapsår.

3. Taxeringsvärdena i attraktiva områden (mom. 5)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

I flera motioner påtalas de stora problem som skattebetalarna

utsätts för på grund av orealistiskt höga taxeringsvärden t.ex.

i skärgårdskommuner och inom andra attraktiva områden. Ny

demokratis förslag att begränsa det taxerade markvärdet till

högst 100 000 kr för en vanlig normalvilla löser dessa problem

och bör snarast genomföras. Åtgärden torde i allt väsentligt

tillgodose syftet med de övriga aktuella motionerna.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 5

och med anledning av motionerna 1993/94:A428 yrkande 2 och

1993/94:A470 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som här har anförts om en begränsning av

taxeringsvärdena i attraktiva områden.

4. Reparation, om- och tillbyggnad (mom. 7)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Enligt Ny demokratis uppfattning bör avdrag medges upp till

50 000 kr för reparation och underhåll av egen bostad. Avdrag

bör -- intill denna gräns -- medges för hela fakturabeloppet och

alltså även för kostnader för material, mervärdesskatt m.m.

Detta förslag tillgodoser syftet med yrkanden i samma riktning

som framställs i motioner från andra partier. Regeringen bör

snarast lägga fram förslag till lagstiftning med denna innebörd.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande reparation, om- och tillbyggnad

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Sk313,

1993/94:Sk332, 1993/94:Sk338, 1993/94:Sk348,

1993/94:Sk349, 1993/94:Sk357 och 1993/94:Sk358 som sin

mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om

avdrag med högst 50 000 kr för reparation och om- och

tillbyggnad av egen bostad.

5. Byggmomsen (mom. 10)

Peter Kling (nyd) har

dels anfört följande:

Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala

byggkostnaden. Ett så högt skatteuttag omöjliggör en

nyproduktion till kostnader som kan betalas av

normalhyresgästen. Detta är också grunden till att man måste

tillgripa olika former av subventioner och bidrag. Som anförs i

motion Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) ger logiken i detta

det självklara svaret -- minska orsaken till problemet, dvs.

skatten, i stället för att möta resultatet med bidrag. Yrkandet

i motionen om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör alltså

bifallas. Därmed ger man de rätta signalerna till marknaden och

skapar förutsättning för en naturlig konkurrensmarknad.

Finansieringen av Ny demokratis förslag på bostadsområdet

ligger inom de förslag som vi har framställt om

utgiftsbesparingar på ca 40 miljarder kronor. Det bör också

framhållas att de skattelättnader som vi föreslår är

välmotiverade även därför att förslagen kommer att leda till

väsentligt förbättrade förhållanden inom bostadsområdet och

stimulera konjunkturen inom byggsektorn. Därmed åstadkommer man

också att rundgången av skatter och bidrag kan begränsas.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande byggmomsen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Bo250 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts

om en sänkning av byggmomsen.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Bäckström (v) anför:

Bostadspolitiken är för närvarande under översyn bl.a. inom

Finansdepartementet. Frågorna kring bostadsbeskattning är

emellertid av så stor omfattning att de bör prövas inom en

parlamentarisk översyn. En sådan översyn har Vänsterpartiet

förordat i annat sammanhang.

Enligt Vänsterpartiets uppfattning bör fastighetsskatten

behållas, och man bör bredda basen för denna skatt så att den

även omfattar industrifastigheter och andra kommersiella

lokaler.

Beträffande detaljutformningen i övrigt biträder vi

Socialdemokraternas reservation vid mom. 3.

Frågan om taxeringsvärdena i attraktiva områden tas bl.a. upp

i motionerna A428 yrkande 2 samt A470 yrkande 3. I motionerna

yrkar motionärerna på en översyn av värderingsreglerna i syfte

att nedbringa skattebelastningen för fastigheter i

skärgårdsområden.

I motion A428 påtalas att nuvarande regler där

fastighetsskatten baseras på en marknadsvärdering gör att

taxeringsvärdet kan stiga mycket snabbt i attraktiva

skärgårdslägen. Enligt motionärerna gör de höga taxeringsvärdena

att fastighetsskatten kan överstiga avkastningsvärdet på

fastigheter i skärgården. Fastighetsskatten blir i vissa fall så

hög att den bofasta befolkningen inte kan bära kostnaderna.

Motionärerna menar att det för vissa attraktiva lägen därför

finns skäl att pröva om fastighetsskatten för dem som bor

permanent i attraktiva skärgårdsområden i stället kan grundas på

annat mera "skäligt" värde.

Även i motion A470 av Karin Pilsäter m.fl. påtalas att

taxeringsvärdena kan göra att många ägare av fastigheter i

skärgården kan påföras mycket höga taxeringsvärden, och därmed

höga boendekostnader. Motionärerna anser att detta problem

särskilt bör beaktas av regeringen i samband med översyn av

fastighetstaxering och fastighetsskatt.

Vänsterpartiet har tidigare i partimotioner påtalat samma

problem som i ovanstående motioner. Vi har också tidigare hävdat

att dessa frågor bör bli föremål för en särskild översyn i

enlighet med de yrkanden som framställs i dessa motioner. Vi

vidhåller vår uppfattning och menar att riksdagen med bifall

till motionerna bör ge regeringen till känna vad som ovan

anförts.

I motionerna A428 samt Sk303 påtalar motionärerna att i

kommuner med en stor andel fritidshus belastas kommunen av

kostnader för t.ex. fritidsfastigheterna. Ägarna till dessa

fastigheter bidrar dock inte som skattebetalare till att

finansiera kommunernas kostnader. Motionärerna menar därför att

sådana kommuner bör kompenseras för dessa extra kostnader. I

motion Sk303 framställs ett yrkande om att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen detta till känna.

Vänsterpartiet anser att motionärerna tar upp ett viktigt

problem. Bland annat dessa förhållanden gör det motiverat att

överväga om inte fastighetsskatten på sikt bör föras över till

kommunerna. Vänsterpartiet har i motion Sk352 argumenterat för

att en sådan förändring bör övervägas. Detta skulle också ligga

i linje med vad som internationellt är gängse vad beträffar

fastighetsskatten. Av denna principsyn följer att Vänsterpartiet

yrkar bifall till motion Sk303.

Med hänvisning till det anförda hemställer Vänsterpartiet

1. beträffande fastighetsskatten på industrifastigheter och

lokaler

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk352 yrkandena

28 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som här

har anförts om fastighetsskatt på industrifastigheter och

kommersiella lokaler,

5. beträffande taxeringsvärdena i attraktiva områden

att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:A428

yrkande 2 och 1993/94:A470 yrkande 3 och med avslag på motion

Bo250 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som

här har anförts om fastighetsskatten i attraktiva områden,

6. beträffande kompensation till kommuner med

fritidsfastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Sk303 som sin

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om

fastighetsbeskattningen.

Bostadsutskottets yttrande

1993/94:BoU5y

Bilaga

Vissa bostadsskattefrågor m.m.

Till skatteutskottet

Sammanfattning

I yttrandet behandlas 17 motioner väckta under allmänna

motionstiden 1994. I motionerna tas bl.a. upp frågor om

fastighetsbeskattning och fastighetstaxering samt om

skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder.

Utskottet avstyrker samtliga motioner, flera av dem med

hänvisning till pågående utredningsarbete.

Avvikande meningar har avgivits av s-ledamöterna beträffande

förlängd befrielse från fastighetskatt och proportioneringen av

fastighetsskatten samt från nyd-ledamoten bl.a. i vad avser

fastighetsskattens nivå och fastighetsskatten i

skärgårdskommuner. V-ledamoten tar i en meningsyttring upp

frågan om fastighetskatten för kommersiella lokaler och för

industrifastigheter samt instämmer i de avvikande meningarna

från s-ledamöterna.

Motionerna

I yttrandet behandlas de under allmänna motionstiden 1994

väckta motionerna

1993/94:Sk302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om förändring och förenkling vid debitering av

fastighetsskatt.

1993/94:Sk303 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om fastighetsbeskattningen.

1993/94:Sk313 av Stina Eliasson m.fl. (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående skattereduktion vid reparation av

bostäder.

1993/94:Sk325 av Stefan Attefall (kds) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att skyndsamt utreda bostadsrättsinnehavares

möjligheter att dra av sin andel av föreningens räntor i

inkomstslaget kapital.

1993/94:Sk326 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en proportionering efter kalenderår såväl

av underlaget för fastighetsskatt som tillämpade skattesatser

för företag med brutet räkenskapsår,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att skattefriheten för fastigheter med

värdeår 1991 och senare förlängs med minst två år.

1993/94:Sk332 av Lennart Hedquist (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändring av reglerna för skattereduktion avseende

byggnadsarbeten på bostadshus i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1993/94:Sk338 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder i syfte att minska "svartjobben"

inom bygg- och underhållssektorn.

1993/94:Sk348 av Jarl Lander och Bo Finnkvist (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att motarbeta den växande sektorn av

"svartjobb" inom byggnadsbranschen.

1993/94:Sk349 av Karin Starrin och Kjell Ericsson (c) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

reparationsavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1993/94:Sk352 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skatt på industrifastigheter,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om återinförd fastighetsskatt på kommersiella

lokaler.

1993/94:Sk357 av Elving Andersson och Rune Thorén (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna för

skattereduktion avseende reparationskostnader för bostadshus på

sätt som föreslås i motionen.

1993/94:Sk358 av Kjell Eldensjö och Dan Ericsson i Kolmården

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utredning om de statsfinansiella

effekterna av en förändrad nivå på skattereduktionen för

ROT-åtgärder i villor och fritidshus,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändringar avseende avgränsningen för

skattereduktion för reparations- och underhållsarbeten i

bostäder att övervägas inom samma utredning.

1993/94:Sk631 av Chris Heister och Stig Rindborg (m) vari

yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över

stämpelskatten för fastighetsöverlåtelser och återkommer till

riksdagen med förslag till åtgärder i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förslag om finansieringen.

1993/94:Sk633 av Ulrica Messing (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om möjligheter för kommuner att överlåta lokaler inom den

kommunala förvaltningen utan att behöva utlösa ny lagfart.

1993/94:A428 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning av annan

lämplig beräkningsgrund för fastighetsskatten på fastigheter i

attraktiva skärgårdsområden än taxeringsvärdet i syfte att

skatten bättre skall anpassas till fastighetens bruksvärde.

1993/94:A470 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en översyn av

fastighetstaxeringen i skärgården.

1993/94:Bo250 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att sänka byggmomsen till 12 %,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att det taxerade markvärdet bör uppgå till

maximalt 100 000 kr för en normal villafastighet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att på sikt sänka fastighetsskatten till

0,5 %.

Utskottet

Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering

Fastighetsskatten omfattar småhusenheter, hyreshusenheter samt

bostadshus med tomtmark på lantbruksenhet.

Skattesatsen för egnahem är fr.o.m. 1994 års taxering 1,5 %

av taxeringsvärdet. Fastighetsskatten för hyreshusenheter är i

normalfallet 2,5 % av taxeringsvärdet.

Fastighetsskatt utgår inte för lokaler eller för

industrifastigheter.

Utan annan motivering än att fastighetsskatten skattemässigt

bör jämställas med andra kapitaltillgångar föreslås i Ny

demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 att denna skatt sänks

till 0,5 %.

Riksdagen fattade 1993 beslut om utformningen av

fastighetsbeskattningen. Detta beslut bör inte nu omprövas.

Motionen avstyrks.

Med samma motivering avstyrker bostadsutskottet

Vänsterpartiets partimotion Sk352 yrkande 28 om att

fastighetsskatt på sikt bör tas ut även för industrifastigheter

och yrkande 29 om att fastighetsskatt från inkomståret 1996

skall återinföras på kommersiella lokaler.

I motion Sk326 (s) yrkande 2 föreslås att för fastigheter med

värdeår 1991 och senare fastighetsskattefriheten förlängs med

minst två år.

Fastighetsskatt utgår inte under de första fem åren efter det

att huset uppförts. Halv fastighetsskatt tas ut under de därpå

följande fem åren. Vissa övergångsregler, som reducerar skatten,

finns för såväl hyreshus som småhus.

Bostadsutskottet är inte berett föreslå en omprövning av de

regler för uttag av fastighetsskatt som infördes i samband med

1991 års skattereform. Motion Sk326 (s) yrkande 2 avstyrks.

I samma motion föreslås i yrkande 1 ett tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om en proportionering efter

kalenderår av underlaget för fastighetsskatt och tillämpade

skattesatser för företag med brutet räkenskapsår.

I yttrandet 1993/94:BoU3y till skatteutskottet hösten 1993

behandlade utskottet ett motionsyrkande med samma lydelse som

det nu aktuella. Utskottet anförde då att starka skäl finns som

talar för en sådan proportionering som motionärerna

eftersträvar. Utskottet anförde att

Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga hur uttaget

av fastighetsskatt för företag med brutet räkenskapsår skall

utformas. Den då behandlade motionen avstyrktes med hänvisning

till pågående utredningsarbete.

Utredningen har ännu inte redovisat resultatet av sitt arbete.

Utskottet vidhåller sin uppfattning från hösten 1993.

Utredningsarbetet och den fortsatta beredningen av det bör

avvaktas. Med det anförda avstyrks motion Sk326 (s) yrkande 1.

I motion Sk302 (s) anförs att nuvarande regler för debitering

av fastighetsskatt innebär att underlaget för skatten skall

jämkas om fastigheten byter ägare under beskattningsåret. Dessa

regler innebär enligt motionärerna krångliga rutiner. I motionen

föreslås att den som är ägare till fastigheten vid årets ingång

skall vara skyldig att betala skatten för hela året. Vid

överlåtelse under beskattningsåret får skatten regleras mellan

parterna.

Den i motionen upptagna frågan ingår bland dem som

Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet

av det pågående utredningsarbetet och den fortsatta beredningen

av det bör avvaktas även i vad avser detta motionsförslag.

I den mån motion Sk302 (s) inte kan anses tillgodosedd med vad

nu anförts bör den avstyrkas.

I motion Sk325 (kds) föreslås en utredning om

bostadsrättshavares möjligheter att dra av sin andel av

föreningens räntor i inkomstslaget kapital.

Även denna fråga ingår bland dem

Fastighetsbeskattningsutredningen har att överväga. Resultatet

av utredningens arbete bör avvaktas. Motion Sk325 (kds) avstyrks

med hänvisning till det anförda.

I motion Sk303 (s) föreslås riksdagen göra ett

tillkännagivande till regeringen om att kommuner med stort

inslag av fritidsfastigheter bör kompenseras för de kostnader

som fastigheterna utgör för kommunens ekonomi. Detta bör enligt

motionärerna kunna göras genom att skatteintäkter från

fastigheterna tillförs den kommun i vilken fastigheten är

belägen. Ett alternativ är enligt motionen att frågan beaktas i

det förslag till kostnadsutjämning mellan kommunerna som för

närvarande utreds.

Inkomster av fastighetsskatten tillfaller staten. Fram till

slutet av 1980-talet fanns en s.k. garantiskatt på fastigheter.

Inkomsten av denna tillföll kommunerna. Inom ramen för statens

bidrag till kommunerna har beaktats att de inte längre erhåller

inkomst från skatt på fastigheter. Det bör för övrigt erinras om

att en utredning pågår om hur statens bidrag till kommunerna

skall utformas fr.o.m. den 1 januari 1996. Utan att det särskilt

anges i utredningens direktiv får det anses givet att även den i

motion Sk303 (s) upptagna frågan kommer att övervägas av

utredningen. Syftet med motionen får vid denna uppfattning anses

tillgodosett.

I motionerna A428 (s) yrkande 2 och A470 (fp) yrkande 3

föreslås en utredning av reglerna för taxeringen av fastigheter

i skärgårdskommuner. Motionärerna efterlyser regler som bättre

än de nuvarande anpassar fastighetsskatten till fastighetens

bruksvärde.

Bl.a. den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs av den

pågående skärgårdsutredningen. Utredningens resultat och

beredningen av det bör avvaktas. Motionerna avstyrks.

Även i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 tas upp

frågor om fastighetstaxering och fastighetsbeskattning.

Motionärerna anför bl.a. att det taxerade markvärdet maximalt

bör uppgå till 100 000 kr för en normal villafastighet.

Förutom att frågan om fastighetsbeskattningen -- som ovan

framgått -- utreds av Fastighetsbeskattningsutredningen har den

delvis också anknytning till den problematik som

Skärgårdsutredningen behandlar.

Eftersom den i Ny demokratis partimotion Bo250 yrkande 6

aktualiserade frågan uppmärksammas av pågående utredningar bör

motionsförslaget inte nu föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder

I 1993 års ROT-program ingår ett system med skattereduktion

för arbetskostnad i samband med reparation och underhåll av

bostadshus. Skattereduktionen ges för arbeten utförda under

perioden den 15 februari 1993--den 31 december 1994. För egnahem

ges 30 % av kostnaden i reduktion, dock högst 10 500 kr. För

hyres- och bostadsrättshus ges högst 20 000 kr i

skattereduktion per bostadshus (taxeringsenhet) eller ett belopp

motsvarande tre gånger fastighetsskatten för år 1993.

Under årets allmänna motionstid har ett antal motioner väckts

med förslag om förändringar av villkoren för skattereduktion.

Dessa förslag är till stor del föranledda av bedömningen att det

förekommer många "svartjobb" inom byggsektorn. Mer förmånliga

villkor för skattereduktionen anses vara ett sätt att minska

detta problem.

En höjd reduktionsnivå till 50 % av kostnaden föreslås i

motion Sk313 (c). Dessutom föreslås att regeringen bör överväga

möjligheten att förlänga systemet med skattereduktion

ytterligare tre år. I motion Sk349 (c) föreslås att ett

reparationsavdrag på högst 100 000 kr införs. Materialkostnaden

bör enligt motionärerna få ingå i avdraget upp till samma belopp

som arbetskostnaden. Enligt vad som föreslås i motion Sk357 (c)

bör underlagsbeloppet för skattereduktionen höjas till

70 000 kr och även materialkostnaden berättiga till reduktion

med högst samma belopp som reduktionen för arbetskostnaden.

I tre motioner föreslås att även andra än fastighetsägare bör

kunna få utnyttja skattereduktionen. Enligt vad som anförs i

motion Sk332 (m) behöver ibland inte bostadsrättsföreningar

utnyttja skattereduktionen för åtgärder i gemensamma utrymmen

m.m. Däremot kan enskilda lägenheter vara i behov av

reparationsarbeten. Nuvarande regler för skattereduktionen samt

ansvarsfördelningen mellan bostadsrättsföreningen och de

enskilda medlemmarna gör dock att skattereduktionen inte kan

utnyttjas i dessa fall. Motionären föreslår mot denna bakgrund

att de enskilda medlemmarna i en bostadsrättsförening skall få

utnyttja skattereduktionen om inte föreningen använder denna

möjlighet fullt ut. Motsvarande förslag återfinns även i

motionerna Sk313 (c) och Sk348 (s). I dessa motioner föreslås

emellertid att skattereduktionen bör få utnyttjas såväl av

enskilda hyresgäster som av bostadsrättsinnehavare.

I motion Sk358 (kds) förordas en förändrad nivå på

skattereduktionen och en utökning av vad som omfattas av

reduktionen. Motionärerna föreslår en utredning dels av de

statsfinansiella effekterna av dessa åtgärder (yrkande 1), dels

av möjligheterna att låta skattereduktionen omfatta utbyte av

gamla värmepannor mot nya och energisnåla (yrkande 2). Riksdagen

bör enligt vad som föreslås i motion Sk338 (m) begära att

regeringen överväger formerna för ett avdragssystem för

reparation och underhåll av bostäder.

Bostadsutskottet gör följande överväganden vad avser de

aktuella motionsförslagen om ändrade villkor för skattereduktion

för reparationer.

Flertalet av förslagen om förändrade villkor för

skattereduktionen motiveras med att omfattningen av s.k.

svartjobb inom byggsektorn skulle minska. Bostadsutskottet delar

motionärernas uppfattning att åtgärder bör vidtas i syfte att

komma till rätta med problemet med svartjobb. Det är således

angeläget att olika åtgärder vidtas för att minska omfattningen

av det. Skattereduktionssystemet avser dock endast åtgärder som

vidtas fram till utgången av år 1994. Förändrade villkor för

skattereduktionen skulle därför endast ge en mycket tillfällig

effekt på omfattningen av svartjobben. Andra åtgärder bör därför

övervägas för att minska problemet.

Det andra argumentet som förs fram i flera motioner för

förändrade skattereduktionsregler är att sysselsättningseffekten

därigenom förbättras. Utskottet har stor förståelse för detta

argument. Sysselsättningsläget inom byggsektorn var ett av

skälen till att skattereduktionen för reparationer tillkom.

Rapporter från Riksskatteverket visar också att

skattereduktionen redan under det första året fått en bred

användning. Över 100 000 ansökningar om skatteavdrag hade

inkommit t.o.m. utgången av februari månad i år.

Arbetslösheten inom sektorn ligger emellertid fortfarande på

en sådan nivå att fortsatta statliga insatser speciellt riktade

mot byggsektorn är motiverade. Det är också mot denna bakgrund

som riksdagen nyligen har beslutat att utöver de medel som

tidigare anslagits under år 1993 ytterligare 1,5 miljarder

kronor skall användas för reparations- och ombyggnadsåtgärder.

Riksdagsbeslutet innebar att regeringen gavs i uppdrag att

besluta om lämplig inriktning av åtgärderna (1993/94:AU21).

Något statsfinansiellt utrymme för ytterligare ROT-åtgärder

utöver vad som följer av detta beslut har bostadsutskottet inte

ansett föreligga vid sin behandling av motioner med sådana

yrkanden (1993/94:BoU14). Detsamma torde gälla för de nu

aktuella motionsförslagen om mer förmånliga villkor för

skattereduktionen.

Bostadsutskottet föreslår att skatteutskottet avstyrker

motionerna Sk313 (c) i motsvarande del, Sk349 (c) och Sk357 (c)

om en höjning av nivån för skattereduktionen m.m.

Vad gäller förslag i vissa motioner att låta även enskilda

bostadsrättsinnehavare och hyresgäster utnyttja

skattereduktionssystemet är bostadsutskottet medvetet om att

systemet inte utnyttjas fullt ut av alla bostadsrättsföreningar

och hyresvärdar. Det bör, med hänvisning till vad ovan anförts,

erinras om att möjligheten att erhålla skattereduktion för

reparation av bostäder inom ramen för 1993 års ROT-program

upphör vid utgången av år 1994. Oavsett det lämpliga i att

genomföra motionärernas förslag får det anses mindre välbetänkt

att nu ändra reglerna för under vilka förutsättningar avdrag

skall medges.

Med hänvisning till vad ovan anförts anser bostadsutskottet

att även förslagen i motionerna Sk313 (c) i motsvarande del,

Sk332 (m) och Sk348 (s) om möjligheterna också för andra än

fastighetsägare att erhålla skattereduktion bör avslås.

Bostadsutskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att

tillstyrka förslagen i motionerna Sk338 (m) och Sk358 (kds) om

omfattningen av de åtgärder som bör berättiga till avdrag m.m.

Även beträffande förslagen i dessa motioner hyser utskottet

starka betänkligheter att föreslå ändring av reglerna under den

trots allt begränsade återstående period som avdrag kan medges.

Övriga frågor

I motionerna Sk631 (m) och Sk633 (s) tas upp frågan om

befrielse från stämpelskatt för lagfart vid

fastighetsöverlåtelser. En översyn av reglerna föreslås i motion

Sk631 (m).

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen inom kort

tillsätta en utredning med uppgift att se över reglerna om

stämpelskatt. Resultat av denna utredning bör avvaktas.

Motionerna bör avstyrkas i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med vad nu anförts.

Ny demokrati föreslår i sin partimotion Bo250 yrkande 4 att

byggmomsen, dvs. mervärdesbeskattningen av byggverksamhet, bör

sänkas till 12 %. Enligt motionärerna skulle en sänkning av

momsen ge möjlighet att minska subventioner och bidrag och ge

förutsättningar för en naturlig konkurrens på byggmarknaden.

Bostadsutskottet anser att Ny demokratis partimotion Bo250

yrkande 4 om en sänkning av byggmomsen till 12 % bör avstyrkas.

Det statsfinansiella läget medger inte att en skattesänkning

enligt motionsförslaget genomförs.

Stockholm den 29 mars 1994

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit:

Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Bertil

Danielsson (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Lennart

Nilsson (s), Sören Lekberg (s), Mikael Odenberg (m), Rune

Evensson (s), Ulf Björklund (kds), Bo G Jenevall (nyd), Britta

Sundin (s), Birger Andersson (c) och Marianne Carlström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Werner (v) varit

närvarande vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Fastighetsskattens nivå

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering

börjar med "Riksdagen fattade" och slutar med "Motionen

avstyrks" bort ha följande lydelse:

Fastighetsskattens negativa effekter är i dag väl kända. Inte

minst under de senaste årens turbulens på fastighetsmarknaden

har denna skatt i många fall bidragit till att olika

fastighetsägare försatts i ohållbara situationer.

Starka skäl talar för att fastighetsskatten på sikt bör

avvecklas. Som ett steg i denna riktning bör skatteutskottet

ställa sig bakom förslaget i Ny demokratis partimotion om att

fastighetsskatten snarast möjligt bör sänkas från 1,5 % till

0,5 %. Detta skulle innebära att fastighetsskatten

skattemässigt jämställdes med beskattningen av andra

kapitaltillgångar.

2. Förlängd befrielse från fastighetsskatt

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med

"Bostadsutskottet är" och slutar med "yrkande 2 avstyrks" bort

ha följande lydelse:

I motion Sk326 (s) yrkande 2 påtalas ett problem som uppstått

till följd av vissa övergångsregler för befrielse från

fastighetsskatt. Som anförs i motionen innebär dessa regler att

hus byggda åren 1991 och 1992 kommer att påföras fastighetsskatt

tidigare än hus byggda åren 1989 och 1990. Motionärerna

framhåller att denna ordning är särskilt olycklig med tanke på

att 1991 och 1992 års årgångar redan är hårt belastade i

ekonomiskt hänseende.

Bostadsutskottet delar motionärernas oro för den ekonomiska

situationen i de aktuella årgångarna. Mycket talar därför för

att den lösning som föreslås med en förlängd skattebefrielse med

ytterligare två år bör genomföras. Frågan hur en sådan

regeländring i så fall bör utformas bör övervägas tillsammans

med de andra insatser som krävs för att mildra effekterna av den

ekonomiska krisen inom bostadssektorn. Förslag med denna

inriktning har s-ledamöterna i bostadsutskottet redovisat i

betänkandet 1993/94:BoU14.

3. Proportionering av fastighetsskatt

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anser att den del av utskottets yttrande som under

rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering börjar med

"Utredningen har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Som framhålls i den aktuella motionen kan de nuvarande

reglerna för reduktion av fastighetsskatt innebära att många

fastighetsägare med brutet räkenskapsår kommer att missgynnas i

förhållande till övriga fastighetsägare. Den tidigarelagda

övergången till halv eller hel fastighetsskatt som det brutna

räkenskapsåret kan medföra innebär en inte oväsentlig extra

ekonomisk belastning för dessa fastigheter. För exempelvis

bostadsrättsföreningar med en även i övrigt ansträngd ekonomi

kan detta få påtagliga effekter.

Frågan om en proportionering av fastighetsskatten behandlades

av bostads- samt skatteutskotten hösten 1993. Utskottens

s-ledamöter ansåg att reviderade regler som undanröjer det

aktuella problemet borde införas redan under beskattningsåret

1994. Utskottens majoriteter ansåg att

Fastighetsbeskattningsutredningens arbete skulle avvaktas.

Fastighetsbeskattningsutredningen har ännu inte avslutat sitt

arbete. Enligt bostadsutskottets bedömning torde dock den

aktuella frågan kunna lösas separat utan att beredningen av

fastighetsskatteutredningens övriga förslag behöver avvaktas.

Det bör därför ankomma på regeringen att skyndsamt vidta de

åtgärder som erfordras för att införa en proportionering av

fastighetsskatten i enlighet med förslaget i motion Sk326 (s)

yrkande 1.

4. Fastighetsskatt i skärgårdskommuner

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering

börjar med "Bl.a. den" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Den av motionärerna aktualiserade frågan utgör ett stort

problem i många skärgårdskommuner. Det är inte rimligt att den

fastboende befolkningen skall drabbas av orimligt hög

fastighetsbeskattning på grund av att trycket från de

fritidsboende driver upp markpriserna. Regeringen bör med

anledning av vad som anförs i motionerna snarast överväga vilka

åtgärder som behöver vidtas för att underlätta

skärgårdsbefolkningens situation och bidra till en utveckling av

småföretagen i våra skärgårdsområden.

Vad gäller de problem som aktualiseras i motionerna har Ny

demokrati lagt fram ett flertal förslag som skulle innebära

lättnader för skärgårdsbefolkningen. Förslag om en generell

sänkning av fastighetsskatten har behandlats ovan. Förslag om

att fastighetsskatteintäkterna skall tillfalla kommunerna har

bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU15. Nedan

behandlar utskottet ett förslag om att maximera det taxerade

markvärdet till 100 000 kr för en normal villafastighet.

5. Det taxerade markvärdet

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Fastighetsbeskattning och fastighetstaxering

börjar med "Eftersom den" och slutar med "riksdagens åtgärd"

bort ha följande lydelse:

De orimliga effekter som ibland uppstår på grund av höga

taxeringsvärden för tomtmark har ovan uppmärksammats i motioner

som behandlar problemen i våra skärgårdsområden. I princip samma

problem gäller dock även i många andra områden, bl.a. i

storstäderna. Det finns exempel där taxeringsvärdena i vissa

attraktiva lägen höjts så mycket att de som har bott där i

årtionden inte har råd att bo kvar.

En godtagbar lösning av det aktuella problemet anvisas i Ny

demokratis partimotion Bo250 yrkande 5 där det föreslås att det

taxerade markvärdet skall kunna uppgå till maximalt 100 000 kr

för en normal villafastighet. Detta skulle innebära att

skatteuttaget i landets olika delar för en viss typ av fastighet

inte kommer att variera mer än vad som kan anses vara rimligt.

Det bör ankomma på regeringen att snarast utforma de

erforderliga reglerna.

6. Mervärdesbeskattningen av byggverksamhet

Bo G Jenevall (nyd) anser att den del av utskottets yttrande

som under rubriken Övriga frågor börjar med "Bostadsutskottet

anser" och slutar med "motionsförslaget genomförs" bort ha

följande lydelse:

Skatter och avgifter utgör mer än 50 % av den totala

byggkostnaden. Det är självklart att ett så högt skatteuttag

starkt bidrar till en begränsning av nyproduktionen av bostäder.

För att bostäder skall kunna produceras till kostnader som kan

bäras av normalhyresgästen har bostadssektorn behövt

subventioneras kraftigt av staten. De höga

produktionskostnaderna har också inneburit att bidragsberoendet

hos hushållen ökat under senare år. Som anförs i Ny demokratis

motion är det nödvändigt att nu minska rundgången av skatter och

bidrag inom bostadssektorn. Detta skulle också bidra till att

den nuvarande ekonomiska krisen i delar av sektorn får sin

lösning.

Bostadsutskottet förordar att skatteutskottet ger sitt bifall

till förslaget i den aktuella motionen om en sänkning av

byggmomsen till 12 %. Sänkningen kommer att bidra till en

naturlig konkurrensmarknad och ge förutsättningar för successivt

minskade subventioner inom bostadssektorn.

Särskilda yttranden

1. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Lennart Nilsson, Sören

Lekberg, Rune Evensson, Britta Sundin och Marianne Carlström

(alla s) anför:

Socialdemokraterna motsatte sig vid utformningen av 1993 års

ROT-program att det aktuella stödet till reparation och

underhåll av bostäder skulle utgå som ett skatteavdrag. Vi

kritiserade på flera punkter den utformning av stödet som de

borgerliga partierna drev igenom. I stället ansåg vi att stödet

skulle utformas som ett direkt bidrag, eftersom vi bedömde att

detta skulle ge en snabbare och kraftigare stimulanseffekt.

Utvecklingen har nu givit oss rätt, vilket även framgår av den

problembild som redovisas i de nu aktuella motionerna från

borgerliga ledamöter. Stimulanseffekten av skatteavdraget

ifrågasätts således starkt från flera håll.

Avdragskonstruktionen har också visat sig ha ett flertal

oönskade bieffekter och har givit upphov till orättvisor mellan

olika upplåtelseformer.

Vi avstår dock i detta sammanhang från att kräva att

skatteavdragen för reparation och underhåll skall ersättas av

direkta bidrag. Det är knappast möjligt att ändra reglerna nu

när snart endast ett halvår återstår av den period under vilket

det aktuella stödet skall utgå. Vi fortsätter i stället att föra

fram de förslag om ett kraftfullt stöd till olika ROT-åtgärder

som bostadsutskottet behandlat i betänkandet 1993/94:BoU14.

2. Skattereduktion vid reparation och underhåll av bostäder

Bo G Jenevall (nyd) anför:

Jag känner stark sympati för flera av de aktuella motionerna

där förslag förs fram om en kraftigt förstärkt avdragsrätt för

reparation och underhåll av bostäder. Dessa förslag ligger i

linje med vad Ny demokrati tidigare förordat. Jag anser dock att

denna avdragsrätt bör vara permanent och ingå som en del av

förenklingen av regelsystemen inom bostadssektorn. Det

förefaller däremot mindre lämpligt att göra förändringar i

reglerna för det nu aktuella tillfälliga avdragssystemet när

endast ett halvt år återstår innan avdragsrätten upphör. Jag har

i stället för avsikt att återkomma med förslag om permanenta

lösningar på området.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Lars Werner (v) anför:

Jag ansluter mig till de till yttrandet fogade avvikande

meningarna (s) samt till det särskilda yttrandet (s).

Jag vill dessutom anföra vad gäller:

Fastighetsskatt för kommersiella lokaler och

industrifastigheter

Skatteutskottet bör ställa sig bakom förslaget i

Vänsterpartiets partimotion om att återinföra fastighetsskatten

för kommersiella lokaler från inkomståret 1996. Detta skulle ge

en förstärkning av statskassan med över 4 miljarder kronor.

Fastighetsskatten bör på sikt vidgas till att även omfatta

industrifastigheter. Detta skulle ge ytterligare intäkter på mer

än 2 miljarder kronor.

De ökade intäkterna från fastighetsskatten behövs bl.a. för

olika åtgärder som kan lindra effekterna av de orimliga

hyreshöjningar som den moderatledda regeringens agerande

förorsakat under de senaste åren.