Bet. 1993/94:SoU11

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU11

Utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

SoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:11 om

utvidgad lagreglering på barnomsorgsområdet, m.m. och fyra

motioner som väckts med anledning av propositionen. I

betänkandet behandlas också 27 motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1993.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ändringar i

socialtjänstlagen varigenom kommunerna blir skyldiga att

tillhandahålla barnomsorg för barn i åldern ett till tolv år.

Utskottet gör vidare ett tillägg i 18 § för att klargöra att

samma kvalitetskrav skall gälla såväl för offentlig som för

privat verksamhet.

Utskottet avstyrker propositionens förslag till riktlinjer för

familjepolitiken och anser inte att något vårdnadsbidrag bör

införas. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god

kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste

ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen och anser

därför att kommunen vid sin tillståndsprövning för vissa hem för

vård eller boende skall få väga in även behovet av ytterligare

barnomsorgsplatser. Utskottet avstyrker därmed förslaget att

hänsyn endast skall få tas till sökandes lämplighet och

ändamålsenligheten av de lokaler som verksamheten skall bedrivas

i.

M-, c-, fp- och kds-ledamöterna reserverar sig till förmån för

propositionens förslag till riktlinjer och framhåller att för

att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras

såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag. De

reserverar sig också mot utskottets beslut att begränsa rätten

till fri etablering.

S-ledamöterna reserverar sig till förmån för ett

tillkännagivande till regeringen om att kommunerna även

fortsättningsvis måste ges förutsättningar att planera hur

behovet av barnomsorg skall tillgodoses och fastställa mål för

verksamheten.

Nyd-ledamoten reserverar sig för avslag på hela propositionen.

Nyd-ledamoten reserverar sig också till förmån för

småbarnsskolor och för utarbetande av läroplaner för dessa.

V-ledamoten anmäler i en avvikande mening att kravet på

kommunala barnomsorgsplaner borde vara kvar. Vidare begärs

sanktioner för kommuner som inte uppfyller lagens intentioner om

barnomsorg för alla barn som behöver omsorg. Daghemstaxorna bör

bli mer lika över landet, och Socialstyrelsen skall upprätta en

plan för återuppbyggnad av barnvårdarorganisationen. V-ledamoten

vill också ha krispaket för barnomsorgen och utvärdering av den

privata barnomsorgen.

Propositionen

I proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering på

barnomsorgsområdet, m.m. har regeringen (Socialdepartementet)

föreslagit riksdagen att

dels anta förslagen till

1. lag om ändring i socialtjänstlagen,

2. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med

kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende

enligt socialtjänstlagen (1980:620),

dels godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för

valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1).

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår den i proposition 1993/94:11

föreslagna nya 2 a § i lag om ändring i lagen (1987:442) om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård eller boende,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om barnomsorgen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vårdnadsbidraget.

1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att gällande 17 § socialtjänstlagen

skall finnas kvar enligt vad i motionen anförts om behovet av

kvalitet i barnomsorgen,

2. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en lag

enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens

intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.

1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:11 i dess helhet,

2. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå

propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen,

3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar avslå

propositionens förslag till ändringar i lagen om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård eller boende enligt socialtjänstlagen,

4. att riksdagen, vid avslag på yrkande 1, beslutar att icke

godkänna de i propositionen angivna riktlinjerna för valfrihet

och jämställdhet i familjepolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om riktlinjer för valfrihet och rättvisa i

familjepolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om införande av vårdnadsersättning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag

tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.

1993/94:So17 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om konsekvensanalys.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993

1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av

socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om fungerande barnomsorg och annan social

service.

1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla

barns rätt till förskola skall lagfästas.

1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principerna för familjepolitiken.

1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på hur barns

rätt till förskola skall lagfästas.

1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i

uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av

barnvårdarorganisationen.

1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för

barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade

förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte

avvaktar Socialstyrelsens utredning,

3. att riksdagen hos regeringen begär en rättighetslag enligt

vad i motionen anförts om alla barns rätt till förskoleplats,

4. att riksdagen hos regeringen begär att kravet på

barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen,

5. att riksdagen hos regeringen begär ett heltäckande

regelsystem som skrivs in i barnomsorgslagen enligt vad i

motionen anförts om behovet av ett sådant system med hänsyn till

de olika barnomsorgsformer som växer fram,

6. att riksdagen hos regeringen begär att rätt för barn med

handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande

barnomsorgslagen,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av privat

verksamhet inom barnomsorgen enligt vad i motionen anförts,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om arbetslösas rätt till en barnomsorgsplats,

9. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får

i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och lika

daghemsavgifter för hela landet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ett införande av brukarinflytande i

barnomsorgslagen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om resurser för barn med särskilda behov,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om utbildning av personal inom förskolan,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att verklig valfrihet förutsätter god

tillgång av barntillsyn i offentlig regi.

1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lagreglering av omfattningen av

kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om detaljreglering av barnomsorgsverksamheten

i kommunerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillräckligt kommunalt stöd för enskilda

alternativ i barnomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om bidrag till enskilda deltidsgrupper och

öppna förskolor.

1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl. (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barnomsorg vid arbetslöshet och

föräldraledighet.

1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag

tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg.

1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småbarnsskolor,

2. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i

uppdrag att stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med

vad som anförts i motionen.

1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en barnomsorgslag.

Ärendets beredning i utskottet

Skrivelser i ärendet har inkommit från Svenska kommunförbundet

och Landsorganisationen i Sverige.

Utskottet har i ärendet ordnat en utfrågning med

representanter från Socialdepartementet och Svenska

kommunförbundet.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

I propositionen redovisas regeringens familjepolitik för

valfrihet och jämställdhet. Det anförs att förnyelsen av

familjepolitiken syftar till att ge barnfamiljerna ökade

möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar,

genom god barnomsorg utanför hemmet och genom bättre ekonomiska

möjligheter för dem som önskar stanna hemma när barnen är små.

Kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn

i åldern ett t.o.m. tolv år föreslås skärpas genom ändringar i

socialtjänstlagen (1980:620). Bestämmelser införs i lagen som

preciserar barnomsorgens uppgift samt de kvalitetskrav som

gäller för verksamheten. Vidare föreslås kommunerna bli skyldiga

att ge bidrag till enskilda förskolor och fritidshem med ett

belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn

i den egna verksamheten. Vid tillståndsgivning som gäller

enskilda förskolor och fritidshem föreslås avseende endast få

fästas vid sökandens lämplighet och ändamålsenligheten av

lokalerna.

I propositionen aviseras att förslag senare kommer att läggas

fram om ett vårdnadsbidrag för de barn som fyllt ett men inte

tre år. Bidraget skall uppgå till 2 000 kr per barn och månad.

Samtidigt skall en skattemässig avdragsrätt för styrkta

barnomsorgskostnader upp till ett visst högsta belopp införas.

Förslag kommer senare att läggas fram om att rätten till

tjänstledighet för vård av barn förlängs från dagens 18 månader

till tre år.

I propositionen anförs att det är angeläget att behålla

ersättningsnivån i föräldraförsäkringen, bl.a. för att även

fortsättningsvis stimulera fäder att ta föräldraledigt. Det är

vidare angeläget att statsmakterna i utformningen av regelsystem

för t.ex. föräldraförsäkringen markerar att ansvaret för barnen

delas av bägge föräldrarna.

Avslag på propositionen

I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen avslår propositionen i dess helhet

(yrkande 1). Motionärerna anser att propositionen är

motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. De kan därför

inte medverka till att dess förslag införs. Principen med

införande av ett vårdnadsbidrag ställer sig motionärerna bakom,

men de anser att den utformning av vårdnadsbidraget som

skisseras blir en mycket dyrbar symbolisk gest utan några

fördelar för barnfamiljerna. Motionärerna ser också fördelar med

avdragsrätten för styrkta barnomsorgkostnader, men anser att

denna skall gälla lika för alla barnomsorgsformer oavsett om de

är kommunala eller privata. Inte heller bör ett avdragstak

införas. Regeringens förslag om att förlänga rätten till

tjänstledighet till tre år tror motionärerna kommer att

resultera i stelheter på hela arbetsmarknaden som kan bli

förödande för småbarnsföräldrar. Slutligen vänder sig

motionärerna mot grundresonemanget i propositionen kring

kommunernas lagstadgade skyldighet att erbjuda barnomsorg.

Motionärernas principiella grundinställning är att allt

offentligt stöd till barntillsyn skall kanaliseras via

föräldrarna, t.ex. genom vårdnadsersättning eller

"barntillsynspeng". Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall

följas av det självklara kravet att de skall betala för den

omsorg de önskar. Genom att ge marknadskrafterna större spelrum

kommer ett mer varierat utbud att växa fram. Någon lagreglering

av kommunernas ansvar behövs inte. Valfrihet och konkurrens

kommer, enligt motionärerna, att garantera hög kvalitet och

kostnadseffektivitet.

Utskottet gör följande bedömning.

Förslagen i propositionen innebär att valfriheten för

barnfamiljerna ökar, vilket utskottet anser vara angeläget.

Utskottet delar också inställningen i propositionen att

kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas

genom ändringar i socialtjänstlagen. Motion So16 (nyd) yrkande 1

avstyrks.

Riktlinjer för familjepolitiken

I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vårdnadsbidraget (yrkande 3).

Motionärerna anför att de med anledning av regeringens förslag

om vårdnadsbidrag redan nu vill göra klart att de helt motsätter

sig införande av ett sådant. Motionärerna har för avsikt att

återkomma i frågan när propositionen om vårdnadsbidrag läggs

fram.

I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på

propositionen, beslutar att icke godkänna de i propositionen

angivna riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i

familjepolitiken (yrkande 4), samt att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts dels om

riktlinjer för valfrihet och rättvisa i familjepolitiken

(yrkande 5), dels om införande av vårdnadsersättning

(yrkande 6). Motionärerna anför att familjepolitiken skall

utgå ifrån att föräldrar är fria och tänkande människor som

själva både kan och skall ta ansvar för sig själva, sina barn

och sina familjer. Motionärerna anser att Sveriges nuvarande

system med föräldraförsäkring och stöd till den offentliga

barnomsorgen är djupt orättvist och att kostnaderna är orimligt

höga. Subventionerna till barnomsorg, föräldraförsäkring,

barnbidrag och bidragsförskott föreslås tas bort och i stället

användas till dels en vårdnadsersättning som betalas under

barnets första sex levnadsår, dels ett barnbidrag som utbetalas

till 16 års ålder. Förslaget innebär, enligt motionärerna, att

samhällets kostnader för familjepolitiken kan minska med ca 20

miljarder kronor.

I motion 1992/93:So608 av Lotta Edholm m.fl. (fp) yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om principerna för familjepolitiken.

Motionärerna anför att stödet till småbarnsfamiljerna måste

utformas så att det underlättar deras valmöjligheter att fördela

sin tid mellan hemarbete och förvärvsarbete. Stödet bör därför

utformas så att det kan användas så flexibelt som möjligt av

båda föräldrarna. Det måste utformas så att det lönar sig att

arbeta för småbarnsmammorna, samtidigt som det gör det möjligt

att minska arbetstiden. Valet får inte bara stå mellan att

arbeta heltid eller inte arbeta alls. Stödet måste underlätta en

utbyggnad av barnomsorgen till full behovstäckning och en stor

ökning av valmöjligheterna mellan olika former av barnomsorg.

I motion 1992/93:A811 av Karin Starrin m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en barnomsorgslag (yrkande 22).

Motionärerna anför att en barnomsorgslag inte får genomföras

utan att den kan kopplas också till rätten att få ett

vårdnadsbidrag. Ett vårdnadsbidrag är nödvändigt för att skapa

valfrihet för föräldrarna att själva välja den barnomsorg som

passar dem bäst.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar uppfattningen att en lagstadgad rätt till

barnomsorg bör införas. Härigenom garanteras alla barn rätt till

barnomsorg.

Utskottet anser däremot inte att ett vårdnadsbidrag bör

införas. Ett vårdnadsbidrag motverkar jämställdheten mellan

föräldrarna, det skapar stora marginaleffekter för dem som vill

övergå från hemarbete till förvärvsarbete och det leder till

rundgång av pengar och byråkrati. En utbyggd föräldraförsäkring

är att föredra framför ett vårdnadsbidrag. Utskottet avstyrker

med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 3 de föreslagna

riktlinjerna för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken

(avsnitt 1). Utskottet avstyrker även motionerna 1993/94:So16

(nyd) yrkandena 4--6, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811 (c)

yrkande 22. Vad utskottet har anfört bör ges regeringen till

känna.

Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen

Avslag på lagförslaget m.m.

I propositionen föreslås en skärpning av bestämmelserna om

kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg för barn i

åldern ett t.o.m. tolv år. Socialtjänstlagen (1980:620) föreslås

ändras så att det tydligt framgår att förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det

behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier

eller barnets eget behov.

I en motion har framförts krav på avslag på hela förslaget

till lag om ändring i socialtjänstlagen.

I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på

propositionen, beslutar avslå propositionens förslag till

ändringar i socialtjänstlagen (yrkande 2). Motionärerna

anför att restriktioner och lagregler måste avvecklas om

samhället vågar lita på föräldrarna och deras omdöme.

Föräldrarnas val av barnomsorgsform skall vara styrande.

Föräldrarnas val kommer att leda till en mångfald av

barnomsorgsformer. Någon lagreglering av verksamheten behövs

därmed inte.

Ett liknande krav framförs i motion 1992/93:So615 av Henrik

Landerholm (m). I motionen yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagreglering

av omfattningen av kommunernas skyldighet att bedriva barnomsorg

(yrkande 1) och om detaljreglering av

barnomsorgsverksamheten i kommunerna (yrkande 2). Motionären

anför att varken omfattningen eller detaljutformningen av

barnomsorgsverksamheten bör regleras av statsmakterna. Detta bör

vara en fråga för kommunalt ansvariga politiker och deras

väljare, och ansvar bör utkrävas i val -- inte i domstol.

Krav har också framförts på att de lagregler som i dag

reglerar den kommunala barnomsorgen skall upphävas.

I motion 1992/93:So617 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om upphävande av de lagregler som i dag

tvingar kommunerna att inrätta kommunal barnomsorg (yrkande

7). Motionärerna anför att föräldrarna har hela ansvaret för

sina barns omsorg och vet bäst hur denna omsorg skall visas och

genomföras. Motionärerna föreslår en vårdnadsersättning så att

föräldrarna själva kan köpa den barnomsorg de önskar.

Föräldrarna kan därigenom själva styra vilken barnomsorg

samhället kommer att erbjuda. Lagreglering av verksamheten blir

därmed obehövlig enligt motionärerna.

Samma yrkande återkommer i motion 1993/94:So16 (nyd)

(yrkande 7).

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar inställningen i propositionen att kommunernas

skyldighet att tillhandahålla barnomsorg bör skärpas genom

ändringar i socialtjänstlagen. Motionerna 1992/93:So615 (m)

yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7 och 1993/94:So16

(nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrks därmed.

Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola

I motion 1992/93:So301 av Ingela Mårtensson (fp) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag till ändringar av

socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionären anför att det är angeläget att i socialtjänstlagen

göra klart att kommunerna har skyldighet att tillhandahålla

barnomsorg till den som så önskar. Folkpartiet liberalernas

familjepolitik syftar till att hjälpa föräldrarna att bära

ansvar för sina barns fostran. Förutsättningen för att föräldrar

skall ges reella möjligheter att välja omsorgsform för sina barn

är att det finns tillgång till offentlig barnomsorg.

I motion 1992/93:So604 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om hur alla barns rätt

till förskola skall lagfästas (yrkande 2). Motionärerna

oroas av den nya situationen med stora nedskärningar inom

barnomsorgen och anser det därför angeläget att lagfästa rätten

till plats inom barnomsorgen. En lagstadgad rätt till plats

garanterar att inga barn ställs utanför. Även i motion

1992/93:So609 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) anförs oro över

de stora nedskärningarna inom barnomsorgen. Motionärerna yrkar

därför på förslag på hur barns rätt till förskola skall

lagfästas (yrkande 3).

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

en rättighetslag enligt vad i motionen anförts om alla barns

rätt till förskoleplats (yrkande 3). Vidare begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att verklig valfrihet

förutsätter god tillgång till barntillsyn i offentlig regi

(yrkande 13). Motionärerna anför att det aldrig blir

valfrihet inom barnomsorgen förrän kommunerna nått full

behovstäckning. Rätten till barnomsorg bör bli en lagstadgad

rättighet med skyldighet för kommunen att bereda barn plats i

förskoleverksamheten. Underlåtenhet från kommunens sida bör

medföra sanktioner.

I motion 1992/93:So475 av Charlotte Branting m.fl. (fp) om

kvinnors hälsa pekar motionärerna på den stora betydelse som

fungerande barnomsorg och annan social service har speciellt för

ensamstående kvinnor. Motionärerna yrkar att detta ges

regeringen till känna (yrkande 13).

Utskottet gör följande bedömning.

I propositionen föreslås ändringar i socialtjänstlagen så att

kommunerna blir skyldiga att tillhandahålla barnomsorg i den

omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas

förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Även

ensamståendes behov tillgodoses med förslaget. Verksamheten kan

erbjudas i kommunal regi eller genom privata förskolor och

fritidshem. Motionerna 1992/93:So301 (fp), 1992/93:So475 (fp)

yrkande 13, 1992/93:So604 (s) yrkande 2, 1992/93:So609 (s)

yrkande 3 och 1992/93:So614 (v) yrkandena 3 och 13 får därmed

anses tillgodosedda och avstyrks.

Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen)

Efter att tidigare ha varit en helt oreglerad verksamhet

beslutade riksdagen 1973 att en allmän förskola för alla

sexåringar skulle införas år 1975 (prop. 1973:136, bet.

SoU 1973:30, rskr. 1973:372). För att skapa förutsättningar för

en fortsatt snabb utbyggnad av daghemsverksamheten för barn med

förvärvsarbetande eller studerande föräldrar beslutades

samtidigt att det i varje kommun skulle finnas en plan för

utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skulle avse en

femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av

förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning

kommunen avsåg att tillgodose detta behov i form av daghem,

deltidsgrupper, familjedaghem etc.

På grundval av en överenskommelse mellan regeringen och

Svenska kommunförbundet beslutade riksdagen år 1976 om ett

omfattande utbyggnadsprogram för barnomsorgen (prop.

1975/76:92, bet. SoU 1975/76:28, rskr. 1975/76:219). År 1985

lade riksdagen så fast principerna för att förverkliga en rätt

för alla barn att delta i kommunal barnomsorgsverksamhet från

ett och ett halvt års ålder till dess de börjar i skolan (prop.

1984/85:209, bet. SoU 1985/86:5, rskr. 1985/86:27).

I den nu föreliggande propositionen föreslås att kravet på

en av kommunfullmäktige antagen plan för förskole- och

fritidshemsverksamheten slopas. Regeringen anför att kravet på

en plan för förskole- och fritidshemsverksamheten har förlorat i

betydelse i takt med utbyggnaden av barnomsorgen. Nu föreslås

att kommunens ansvar för att tillhandahålla barnomsorg skärps

genom ändringar i socialtjänstlagen. Det är därmed inte

nödvändigt att i detalj reglera kommunens planeringsverksamhet.

Socialtjänstlagens 17 § föreslås därmed upphävas.

I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v)

hemställs att riksdagen beslutar att gällande 17 §

socialtjänstlagen skall finnas kvar enligt vad i motionen

anförts om behovet av kvalitet i barnomsorgen (yrkande 1).

Motionärerna noterar med glädje att en lagreglering på

barnomsorgsområdet nu föreslås och hoppas att detta skall vara

ett första steg till en Barnbalk som upptar alla barns

rättigheter och som införlivar barnkonventionen i svensk

lagstiftning. Motionärerna är dock kritiska mot förslaget att ta

bort kommunens skyldighet att upprätta en barnomsorgsplan. I

barnomsorgsplanen anges målsättningen med verksamheten och

beräkningar av kommunens behov av barnomsorg under en viss

period. Motionärerna menar att i en tid när kommunerna alltmer

släpper det direkta ansvaret och tillsynen för daghemmen är det

ännu viktigare än tidigare att det finns normer för kvantiteten,

dvs. hur många barn som skall tas in och utrymmet de skall ha,

och kvaliteten på omvårdnad och pedagogik.

I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis).

Motionärerna anser att kravet på en barnomsorgsplan bör finnas

kvar och att kommunerna endast skall behöva stödja enskilda

förskolor och fritidshem om de finns upptagna i kommunens

barnomsorgsplan. Motionärerna anför att de inte kan acceptera

att kommunens skyldighet att erbjuda alla barn barnomsorgsplats

knyts samman med ett förslag som helt fråntar kommunerna

möjligheten att planera och ansvara för barnomsorgen. Därför bör

den nuvarande regeln att bidrag ges till verksamhet som finns

upptagen i kommunens barnomsorgsplan finnas kvar. Genom den

regeln har kommunen möjlighet och skyldighet att se till att

verksamheten håller bra kvalitet.

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär att kravet på

barnomsorgsplan lyfts in i den kommande barnomsorgslagen

(yrkande 4) och att ett heltäckande regelsystem skrivs in i

barnomsorgslagen enligt vad i motionen anförts om behovet av ett

sådant system med hänsyn till de olika barnomsorgsformer som

växer fram (yrkande 5). Barnomsorgsplaner skall i dag finnas

i alla kommuner. Planen innehåller övergripande mål för

verksamheten, regler om turordning, bestämmelser för barn som

behöver särskilt stöd m.m. Motionärerna anser att kommunerna

skall upprätta barnomsorgsplaner också i framtiden och kräver en

översyn för att garantera tillräcklig och god barnomsorg.

Motionärerna anser också att förskolan skall stå under

samhällets kontroll och motsätter sig privata alternativa

driftsformer som samhället skall betala för men som kan hamna

utanför en demokratisk kontroll.

Utskottet gör följande bedömning.

Genom de föreslagna ändringarna i socialtjänstlagen blir

kommunerna skyldiga att erbjuda barnomsorg i den omfattning det

behövs. Utskottet delar regeringens bedömning att det därmed

inte är nödvändigt att i lag reglera kommunernas

planeringsverksamhet. Självfallet kommer kommunerna även i

fortsättningen att behöva planera och följa upp

barnomsorgsverksamheten. Formerna för detta bör dock den

enskilda kommunen själv få bestämma.

Utskottet tillstyrker att 17 § socialtjänstlagen upphävs och

avstyrker motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4--5 och

1993/94:So15 (v) yrkande 1. Utskottet avstyrker även motion

1993/94:So14 (s) yrkande 2 (delvis).

Krav på barnomsorgen m.m.

Motionerna

I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om barnomsorgen (yrkande 2 delvis).

Motionärerna ställer sig bakom förslaget att i socialtjänstlagen

införa en precisering och en klarare inskriven skyldighet för

kommunen att se till att barn som stadigvarande vistas i

kommunen får den barnomsorg de har behov av. Motionärerna anför

att kvaliteten i barnomsorgen måste vara hög. Sociala och

pedagogiska mål med utgångspunkt från 1 § socialtjänstlagen

skall styra innehållet i all barnomsorg. Den personal som

arbetar med barnen måste ha sådan utbildning och erfarenhet att

barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan

tillgodoses. Lokalstandarden och utemiljön måste vara bra.

Barngruppens sammansättning och storlek måste vara väl avvägd.

För att detta skall kunna uppnås måste kommunerna ha möjlighet

att planera verksamheten.

När riksdagen 1991 beslutade om att även privata företag

skulle få bidrag för att driva daghem och fritidshem i

vinstsyfte pekade Socialdemokraterna på att rättssäkerheten inte

var tryggad när kommunerna lade ut verksamhet till andra

huvudmän. Reglerna för sekretess och lika behandling samt

möjlighet till insyn och kvalitetsbedömning av verksamheten

saknades. Vidare anfördes att avgifter och intagningsregler

inte kan få användas som sorteringsinstrument om alla barns

valfrihet och rätt till barnomsorg skall garanteras.

Motionärerna anser att det nu visat sig att de avtal kommunerna

slutit med enskilda entreprenörer varit otillräckliga.

Regeringens förslag till kvalitetskrav är dock ett steg i rätt

riktning.

Slutligen anser motionärerna att regeringen borde ha lämnat en

utförligare redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av den

utökade lagregleringen.

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

att den nya barnomsorgslagen skall innehålla vissa tydliga krav

och rättigheter. Motionärerna anför att det finns risk att barn

som behöver särskilt stöd kommer att väljas bort om kravet för

enskilda förskolor att ta barn från kommunens gemensamma kö

försvinner. Motionärerna begär därför att rätt för barn med

handikapp till plats i privata daghem skrivs in i den kommande

barnomsorgslagen (yrkande 6). Motionärerna oroas också över

att integreringen av barn med särskilda behov försvåras då

barngrupperna blir större och personalen glesas ut. För att även

i fortsättningen kunna ge dessa barn det stöd som de behöver

krävs att rimliga resurser också i fortsättningen tilldelas

barnomsorgen. Detta bör, enligt motionärerna, ges regeringen

till känna (yrkande 11). Vidare anser motionärerna att

kravet att "personal som arbetar med barnen i den alternativa

barnomsorgen skall ha sådan utbildning eller erfarenhet att

barns behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet kan

tillgodoses" är otillräckligt. Motionärerna vill att krav på en

god och adekvat utbildningsnivå för dem som skall arbeta i

förskoleverksamheten skall skrivas in i barnomsorgslagen

(yrkande 12). Motionärerna vill vidare ha valfrihet,

småskalighet, personalinflytande och brukardemokrati.

Motionärerna föreslår självstyrande enheter där brukarna ges

verklig möjlighet att vara med och besluta om hur de resurser

politikerna fördelar skall användas (yrkande 10). Slutligen

anser motionärerna att det behövs marginaler inom barnomsorgen

som tillåter att arbetslösa föräldrar och föräldrar som är

lediga på grund av att det fötts syskon i familjen får behålla

sin daghemsplats. Detta bör ges regeringen till känna (yrkande

8).

Även i motion 1992/93:So616 av Charlotte Branting m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om barnomsorg

vid arbetslöshet och föräldraledighet. Motionärerna anför att

barnomsorgen måste ses som ett värdefullt inslag i barnens

uppväxt och inte enbart som tillsyn när föräldrarna arbetar

eller studerar. Barn bör därför ges rätt att behålla sin

barnomsorgsplats även när föräldrar blir arbetslösa eller vid

syskons födelse. Det behöver dock inte, enligt motionärerna,

vara frågan om heldagsomsorg utan del av dagen.

I motion 1992/93:So615 av Henrik Landerholm (m) anförs att

det är angeläget att enskilda alternativ ges möjlighet att på

liknande ekonomiska villkor som kommunerna bedriva sin

verksamhet. Motionären yrkar därför att riksdagen som sin mening

bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om

tillräckligt kommunalt stöd för enskilda alternativ i

barnomsorgen (yrkande 3). Motionären vill vidare att bidrag

även skall kunna utgå till enskilda deltidsgrupper och öppna

förskolor förutsatt att resp. kommun har definierat sitt behov

av dessa (yrkande 4).

Propositionen

I propositionen föreslås att bestämmelser införs i

socialtjänstlagen som preciserar barnomsorgens uppgift samt de

kvalitetskrav som bör gälla för verksamheten. Kvalitetskraven

som anges innebär dock inte detaljreglering av verksamheten. Ett

tillägg till lagen föreslås (13 b §) där det sägs att

förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

erbjuda fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att

komplettera skolan samt erbjuda barn stöd i sin utveckling och

en meningsfull fritid. För bedrivande av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning

eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god

pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngruppen skall ha en

lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara

ändamålsenliga. Vidare sägs att verksamheten skall utgå från

varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra

skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg

som deras speciella behov kräver.

Den svenska barnomsorgspersonalen är av tradition välutbildad.

Rekommendationen att hälften av de anställda bör vara

förskollärare och hälften barnskötare i förskolan oavsett

barnens ålder har följts i de flesta komuner under hela

utbyggnadsperioden. I dag är 42 % förskollärare, 9 %

fritidspedagoger, 42 % barnskötare, 2 % har annan

barnutbildning och 5 % saknar barnutbildning. Riksdagen

har nyligen beslutat att förlänga den barn- och

ungdomspedagogiska högskoleutbildningen till 120 poäng (prop.

1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Det anförs

i propositionen att det är en strävan att genom bl.a.

vidareutbildning successivt öka andelen högskoleutbildad

personal och att på sikt få en mer enhetlig personalstyrka inom

barnomsorgen.

I propositionen framhålls att samarbete mellan föräldrarna och

barnomsorgspersonalen är en självklar del av verksamheten.

Initiativet för att upprätthålla en aktiv dialog med varje

förälder bör vara förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar,

så att föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i

verksamheten.

För att barnomsorgen skall präglas av valfrihet och mångfald

föreslås helt nya bestämmelser i lagförslaget (18 §) som innebär

en skyldighet för kommunen att stödja enskilt bedrivna förskolor

och fritidshem och enskilt driven integrerad skolbarnsomsorg så

att dessa kan bedrivas på lika ekonomiska villkor som de

kommunala. Någon skyldighet för kommunen att lämna bidrag till

familjedaghem, kompletterande förskoleverksamhet eller öppen

fritidshemsverksamhet som drivs i enskild regi föreslås inte.

Inget hindrar dock att kommunen på uppdragsbasis lämnar

ersättning till enskilda verksamheter.

I specialmotiveringen till 18 § anförs att kommunen har rätt

att ställa som villkor för bidrag att verksamheten i mån av

plats tar emot barn som hänvisas av kommunen enligt 14 b § andra

stycket. Detta sägs vara av särskild betydelse för

omsorgskrävande barn, så att de inte riskerar att utestängas

från enskild verksamhet. Samtidigt anförs att en särskilt

omsorgskrävande grupp givetvis kan föranleda förhandling om

bidragets storlek.

Det bör enligt propositionen vara en strävan att barn, om

föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan även vid

förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder blir

arbetslös eller tar ledigt för vård av ett yngre syskon.

Bedömningen bör göras utifrån barnets behov av trygga

förhållanden och av att delta i pedagogisk verksamhet. I många

fall kan dock en deltidsplats vara tillräckligt.

Socialtjänstkommittén

Socialtjänstkommittén (dir. 1991:50) har tillkallats för att

göra en allmän översyn av socialtjänstlagen. I direktiven sägs

att det markanta inslaget av privata vårdgivare inom vården av

barn, ungdomar och missbrukare bl.a. motiverar en översyn av de

regler som finns för tillstånd och tillsyn av verksamheten.

Enligt direktiven bör kommittén bl.a. överväga innehållet i och

formerna för tillsynen av såväl den kommunal socialtjänsten som

de privata vårdgivarnas verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt frågan om vilka villkor som bör vara förenade med

tillstånd att driva hem för vård eller boende och hur tillsynen

över hemmen bör vara utformad.

Kommittén bör vidare överväga vilken uppföljning och

utvärdering som bör ske och hur detta arbete kan underlättas och

stärkas.

I kommitténs uppdrag ingår också att överväga hur

bestämmelserna om anmälningsskyldighet i 71 § socialtjänstlagen

bör vara utformade. Riksdagen har vid behandlingen av

propositionen (1989/90:28) om vård i vissa fall av barn och

ungdomar givit regeringen till känna att när det gäller den

anmälningsskyldiga kretsen bör övervägas -- särskilt beträffande

privatpraktiserande yrkesutövare -- om inte kretsen bör utvidgas

(1989/90:SoU15, rskr. 112).

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att barnomsorgen enligt propositionen

skall vara öppen för alla barn, också för dem med

funktionshinder eller andra svårigheter. För att inte riskera

att barn utestängs från enskild verksamhet får kommunen enligt

18 § rätt att föreskriva att den som driver enskild verksamhet i

mån av lämplig plats skall ta emot barn som hänvisas av

kommunen. I specialmotiveringen sägs att detta är av särskild

betydelse för omsorgskrävande barn.

I propositionen framhålls vidare att samarbete mellan

föräldrar och barnomsorgspersonal är en självklar del av

verksamheten. Det är en förutsättning för kontinuitet mellan hem

och förskola/skolbarnsomsorg och för en verksamhet som bygger på

barnens erfarenheter och livsvillkor. Initiativet till att

upprätthålla en aktiv dialog med varje förälder bör vara

förskolans, fritidshemmets och skolans ansvar, så att

föräldrarna blir delaktiga och får medinflytande i verksamheten.

Vidare anförs i propositionen att det bör vara en strävan att

barn, om föräldrarna så önskar, får behålla en plats i förskolan

även vid förändrade sociala förhållanden, t.ex. om en förälder

blir arbetslös eller är föräldraledig för vård av ett yngre

syskon.

Utskottet konstaterar att i förslaget till ny 13 b § i

socialtjänstlagen införs bestämmelser som dels preciserar

förskoleverksamhetens och skolbarnsomsorgens uppgifter samt de

kvalitetskrav som skall gälla för verksamheten, dels anger

kraven på förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för barn

med behov av särskilt stöd.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att samma

kvalitetskrav som gäller för den kommunala barnomsorgen bör

gälla för enskilda förskolor, fritidshem och integrerad

skolbarnsomsorg. För att detta klart skall framgå av lagen anser

utskottet, i enlighet med synsättet i motion 1993/94:So14 (s)

yrkande 2 i denna del, att ett tillägg bör göras i förslaget

till ändrad lydelse av 18 § socialtjänstlagen så att kommunen

får ställa som villkor för bidrag till en enskild verksamhet att

verksamheten fyller kraven enligt 13 b §. En bestämmelse härom

bör tas in som punkt 1 i andra stycket. Punkterna 1 och 2 bör

därmed betecknas 2 och 3. I övrigt har utskottet ingen

invändning mot 18 § i lagförslaget. Utskottet tillstyrker

13 b § i förslaget till ändring i socialtjänstlagen. Utskottet

föreslår att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1993/94:So14 yrkande 2 i denna del antar det av utskottet

framlagda förslaget till ändring i 18 § socialtjänstlagen i

bilaga 2.

Frågor om tillsynen av såväl kommunal som privat barnomsorg,

anmälningsplikten enligt 71 § socialtjänstlagen m.m. övervägs

för närvarande av Socialtjänstkommittén.

Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 6, 8 och 10--12 och

1992/93:So616 (fp) är åtminstone delvis tillgodosedda och

avstyrks.

Enligt propositionen skall enskilda förskolor och fritidshem

ha rätt till ett stöd med ett belopp som inte oskäligt avviker

från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Någon

skyldighet för kommunen att lämna bidrag till familjedaghem,

kompletterande förskoleverksamhet eller öppen fritidsverksamhet

som drivs i enskild regi föreslås inte. Detta hindrar dock inte

att kommunen på uppdragsbasis kan lägga ut verksamhet och lämna

ersättning till enskilda verksamheter. Motion 1992/93:So615 (m)

yrkandena 3--4 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Motionen

avstyrks.

Daghemsavgifter

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen

får i uppdrag att lägga fram förslag om en norm för rimliga och

lika daghemsavgifter för hela landet (yrkande 9).

Motionärerna anför att i stället för att bygga ut barnomsorgen

höjer kommunerna avgifterna så att föräldrar inte efterfrågar

barnomsorgsplats. Vidare anförs att vinstdrivande barnomsorg

kommer att öka de kostnadsmässiga orättvisorna.

Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet.

Enligt 35 § i socialtjänstlagen får kommunen ta ut skäliga

avgifter för plats i förskola eller fritidshem enligt grunder

som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga

kommunens självkostnad.

I propositionen föreslås ett tillägg i första stycket av

paragrafen som klarlägger att kommunen även får ta ut avgifter

för plats i familjedaghem och integrerad skolbarnsomsorg.

I specialmotiveringen till paragrafen anförs att av

skälighetsrekvisitet i första stycket torde följa att avgifterna

inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte får bli så

betungande för den enskilde att denne av detta skäl avstår från

den verksamhet som barnet erbjuds och som det skulle vara

värdefullt för barnet att delta i. I så fall, anförs det, kan

kommunen inte anses ha uppfyllt sitt ansvar enligt lagen.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att

barnomsorgsavgifterna inte bör göras så betungande för den

enskilde att han avstår från den verksamhet som barnet erbjuds

och som det skulle vara värdefullt för barnet att delta i.

Det finns, enligt utskottets mening, anledning att noga följa

daghemsavgifternas utveckling. En kartläggning bör enligt

utskottets mening ske av hur avgifterna inom barnomsorgen

utvecklas. Kartläggningen bör vara slutförd senast den 30 juni

1994. Detta bör ges regeringen till känna. Motion 1992/93:So614

yrkande 9 avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i 35 §

socialtjänstlagen.

Utskottet har nyligen i betänkandet 1993/94:SoU10 behandlat

proposition 1993/94:4 om familjerådgivning och därvid föreslagit

en ändring i 35 § socialtjänstlagen. Riksdagen har ännu inte

avgjort ärendet. Utskottets förslag i betänkandet bör samordnas

med regeringens nu föreslagna ändring i samma paragraf.

Utskottet föreslår att riksdagen antar den av utskottet

föreslagna lydelsen av 35 § socialtjänstlagen i bilaga 2.

Bestämmelser om sanktioner

I motion 1993/94:So15 av Eva Zetterberg m.fl. (v)

hemställs att riksdagen ger regeringen i uppdrag att utarbeta en

lag enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller

lagens intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver

omsorg (yrkande 2). Motionärerna anför att kommuner och

landsting i dag oupphörligt bryter mot rättighetslagarna.

Hittills har de flesta fallen gällt att omsorgslagens

bestämmelser inte uppfyllts. Vänsterpartiet föreslår därför att

riksdagen ger regeringen i uppgift att utarbeta regler som

innehåller höga bötesstraff för kommuner som inte uppfyller

kraven i den föreslagna 13 § i socialtjänstlagen.

Frågan om ett sanktionssystem för att förmå kommuner att

verkställa beslut av förvaltningsdomstol behandlades av

utskottet senast i betänkandet 1992/93:SoU19. Utskottet

konstaterade då att Lokaldemokratikommittén överväger frågan.

Utskottet ansåg att kommitténs arbete borde avvaktas. De då

aktuella motionerna avstyrktes därmed.

Lokaldemokratikommittén har i sitt slutbetänkande

Lokaldemokrati i utveckling (SOU 1993:90) anfört att utredningen

i oktober--november 1993 avser att avlämna ett delbetänkande

De förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots

(1993:109).

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att Lokaldemokratikommittén i dagarna

har avlämnat ett delbetänkande om de förtroendevaldas ansvar vid

domstolstrots och lagtrots. Beredningen av frågan inom

regeringskansliet bör avvaktas. Motion 1993/94:So15 (v) yrkande

2 avstyrks.

Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i övrigt

I 16 § första stycket skall ordet "barnets" ändras till

"barnens". I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag

till ändringar i socialtjänstlagen, i den mån det inte tidigare

behandlats av utskottet.

Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende

I motion 1993/94:So14 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs

att riksdagen avslår föreslaget till ny 2 a § i lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning

för vissa hem för vård eller boende (yrkande 1). Enligt

propositionen skall inget avseende fästas vid om det finns behov

av förskolan. Detta finner motionärerna helt oacceptabelt.

I motion 1993/94:So16 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

hemställs att riksdagen, vid avslag på yrkandet om avslag på

propositionen, beslutar avslå förslaget till ändringar i lagen

om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa

hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (yrkande

3). Motionärerna avfärdar resonemanget i propositionen kring

kvalitetskrav inom barnomsorgen. Propositionen diskuterar inte

de verkliga och djupare kvalitetsfrågorna kring barn, barns

utveckling och barns behov av kärlek och omsorg. Kvalitet är

inte lika med utbildad personal och lokaler enligt plan- och

bygglagen, livsmedelslagen och arbetsmiljö- och

hälsoskyddslagen.

I propositionen anförs att barnomsorgen skall präglas av

valfrihet och mångfald. Detta innebär att förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg bör bedrivas i olika former och med olika

profilering, såväl innehållsligt som organisatoriskt. Kommunen

föreslås därför bli skyldig att ge bidrag till enskilda

förskolor och fritidshem.

För att säkerställa den fria etableringen av enskilda

förskolor och fritidshem får vid tillståndsprövningen avseende

endast fästas vi sökandens lämplighet att bedriva verksamheten

och vid ändamålsenligheten av de lokaler där sökanden avser att

bedriva verksamheten. I specialmotiveringen till lagförslaget

anförs att syftet med den föreslagna paragrafen är att

säkerställa att enskilda förskolor och fritidshem inte hindras

annat än när det objektivt sett är befogat.

I propositionen anförs vidare att den som vill ha bidrag för

barnomsorgsverksamhet skall inge en ansökan om detta till

kommunen. För att kommunen skall ha möjlighet att i sitt

budgetarbete beakta de bidrag kommunen har att utbetala under

det kommande året bör ansökan om bidrag ha kommit in till

kommunen före den 1 september året innan verksamheten skall

börja.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet avstyrker motion 1993/94:So16 (nyd) yrkande 3.

Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av god

kvalitet, rättvis fördelning och ökad valfrihet. Kommunen måste

därmed ha möjlighet att planera barnomsorgen inom kommunen,

såväl den som bedrivs av kommunen som den enskilda. Utskottet

anser det självklart att kommunen vid sin tillståndsprövning för

vissa hem för vård eller boende får väga in även behovet av

ytterligare barnomsorgsplatser. Utskottet förordar därför att

riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 (s) yrkande 1

avslår förslaget till ny 2 a § i lagen. Utskottet tillstyrker

förslaget att lagen om försöksverksamhet med kommunal

tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt

socialtjänstlagen (1980:620) förlängs till utgången av år 1995.

Konsekvensanalys

I motion 1993/94:So17 av Roland Larsson (c) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

konsekvensanalys. Motionären anför att de ekonomiska

konsekvenserna av förslaget är alltför knapphändigt utredda. De

borde ha utretts mer ingående, framför allt då de ekonomiska

förutsättningarna för kommunerna delvis är annorlunda än vid

1985 års riksdagsbeslut. Motionären pekar också på dels att

kostnaderna varierar avsevärt från kommun till kommun, dels att

förslaget innebär vidgade rättigheter för barn till arbetslösa

och föräldralediga att behålla daghemsplatsen och dels på

Kommunförbundets väsentligt högre kostnadsberäkning. Motionären

anser att regeringen bör anmodas att nogsamt utvärdera reformen

och följa den ekonomiska konsekvensen av reformen. Om en

merkostnad tillkommmer bör detta regleras mot kommunerna inom

ramen för finansieringsprincipen.

I propositionen framhålls att skärpningen av lagen inte i

något väsentligt avseende bör leda till merkostnader i

förhållande till de uppgifter kommunerna redan har. 1985 års

riksdagsbeslut innebar att full behovstäckning skulle ha

uppnåtts 1991. I propositionen framhålls att det inte kan ses

som någon ny uppgift att nu slå fast att kommunen skall ha

uppnått detta mål 1995.

Bruttokostnaden för att ge barnomsorg för barn mellan 12 och

18 månader i samma omfattning som för barn mellan 18 månader och

tre år har i propositionen uppskattats till ca 350 miljoner

kronor. Nettokostnaden har uppskattats till mindre än hälften

eftersom de ytterligare föräldrar som kan tänkas utnyttja denna

barnomsorg också betalar skatt.

Förslag till finansiering av statens nettokostnader för såväl

lagregleringen på barnomsorgsområdet som det nya

vårdnadsbidraget kommer att redovisas i budgetpropositionen i

januari 1994. Konsekvenserna för kommunerna kommer att vägas in

i det förslag till reglering av statens och kommunsektorns

mellanhavanden som kommer att redovisas senast i

kompletteringspropositionen våren 1994.

Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till

socialutskottet anfört oro för de tendenser till ny

detaljreglering som blivit en följd av det förändrade

statsbidragssystemet. Kommunförbundet hänvisar till att det

tidigare vid skilda tillfällen avvisat lagstiftning inom

barnomsorgsområdet. Förbundet hänvisar också till att kommunerna

på de flesta håll i landet i dag kan erbjuda barn till

förvärvsarbetande eller studerande föräldrar plats omedelbart.

Lagförslaget innebär dock, enligt förbundet, ambitionshöjningar

motsvarande ca 60 000 platser. Kostnaderna har av förbundet

beräknats till minst 5 miljarder kronor fram till år 1998.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att det är svårt att uppskatta

kostnaderna för förslagen i propositionen.

Regeringen har aviserat att den senast i

kompletteringspropositionen 1994 återkommer med en redovisning

av regleringen mellan staten och kommunsektorn. Utskottet utgår

från att regeringen noga följer utvecklingen av kostnaderna för

barnomsorgen och återkommer till riksdagen om det skulle vara

motiverat. Motion 1993/94:So17 (c) avstyrks därmed.

Krispaket för barnomsorgen

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett krispaket för

barnomsorgen enligt vad i motionen anförts om de krisartade

förhållanden som råder inom förskoleverksamheten och inte

avvaktar Socialstyrelsens utredning (yrkande 2).

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att till mars 1994 undersöka

hur nedskärningar drabbar barn i barnomsorgen, i skolan och på

fritiden. Motionärerna menar att de rapporter om problem som nu

kommer från olika håll av landet inte behöver utredas för att vi

skall förstå att det kommer att drabba barnen. Vänsterpartiet

kräver ett krispaket för barnomsorgen.

Regeringen har uppdragit åt Socialstyrelsen att aktivt

följa hur situationen utvecklas i ett antal kommuner gällande

vilka konsekvenser omställnings- och förnyelsearbetet i

kommunerna får för barn och ungdomar. En redovisning lämnades

under hösten 1992 i rapporten Barns villkor i förändringstider.

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att en allmän bild av

situationen 1992 är att besparingarna inom verksamheter för barn

och unga på de flesta håll gått att genomföra utan allvarliga

försämringar av kvaliteten. Styrelsen anför att för 1993 ser

situationen mer allvarlig ut.

I den fortsatta uppföljningen kommer tonvikten att läggas på

att belysa förändringarnas inverkan på verksamheternas kvalitet

och konsekvenser för barn och ungdomar av de faktiska

förändringarna under 1993. Styrelsen pekar också på att det är

viktigt att i den kommande fasen av arbetet få med synpunkter

och reaktioner från barnen och ungdomarna själva samt deras

föräldrar.

En slutrapport skall lämnas senast den 1 mars 1994.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att Socialstyrelsens slutrapport om

omsorgerna om barn och ungdomar skall avlämnas i mars 1994.

Regeringen bör härefter överväga vilka åtgärder som kan behöva

vidtas med anledning av rapporten. Något initiativ från

riksdagen behövs inte. Motion 1992/93:So614 (v) yrkande 2

avstyrks.

Utvärdering av den privata barnomsorgen

I motion 1992/93:So614 av Gudrun Schyman m.fl. (v) begärs

en utvärdering av privat verksamhet inom barnomsorgen enligt vad

i motionen anförts (yrkande 7). Motionärerna oroas av vad

som händer i kommunerna och anser att staten måste ta ett större

ansvar för utvecklingen. Det finns, enligt motionärerna, inte

tillräcklig garanti för att privata daghem ger barnen en god

omsorg. Den nu utförda privatiseringen av barnomsorg måste

utvärderas för att utgöra beslutsunderlag för hur barnomsorgen

skall se ut i framtiden.

Utskottet diskuterade uppföljning och utvärdering av

barnomsorgsverksamheten senast i betänkandet 1992/93:SoU15.

Utskottet konstaterade då (s. 30):

Socialstyrelsen svarar för uppföljning och utvärdering av

kommunernas insatser när det gäller omsorgerna om barn och

ungdomar. Tidigare har en stor del av informationsinsamlingen om

barnomsorgen skett utifrån ansökningshandlingarna om

statsbidrag. Denna information bortfaller med det nya

bidragssystemet. Därför måste nya metoder och arbetssätt

utvecklas för att följa upp och utvärdera verksamheterna. Detta

bör ske dels genom statistiska beskrivningar av verksamheten,

dels genom ingående analyser av kvalitativa faktorer. Frågor om

statistisk uppföljning och utvärdering av socialtjänsten

behandlas i SoS-rapport 1993:1 Statistik för uppföljning och

utvärdering av socialtjänsten.

Regeringen har tidigare gett Socialstyrelsen i uppdrag att,

vid sidan av eller i anslutning till projektet Aktiv

uppföljning, följa utvecklingen av barns villkor i det

omfattande omställnings- och förnyelsearbete som pågår i

kommunerna. I uppdraget beskrivs några prioriterade områden,

däribland barnomsorgen, men också utvecklingen av invandrar- och

flyktingbarnens situation med avseende på hemspråksstödets

omfattning och inriktning.

Socialstyrelsen har nyligen i en rapport med sju bilagor Barns

villkor i förändringstider delredovisat uppdraget.

De då aktuella motionsyrkandena avstyrktes då utskottet inte

ansåg att något initiativ behövdes.

En slutrapport från Socialstyrelsen skall lämnas senast den 1

mars 1994.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet har i det föregående ställt sig bakom förslagen i

propositionen om kvalitetskrav inom barnomsorgen. Utskottet

anser det bl.a. angeläget att Socialstyrelsen fortlöpande följer

utvecklingen inom barnomsorgen och uppställda kvalitetskrav.

Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion

1992/93:So614 ( v) yrkande 7 behövs inte. Motionsyrkandet

avstyrks.

Barnvårdarorganisationen

I motion 1992/93:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas

att riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

att upprätta en plan för återuppbyggnad av

barnvårdarorganisationen (yrkande 4). Motionärerna hänvisar

till att Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av

ensamföräldrars utnyttjande av de kommunala

barnvårdarresurserna. Rapporten pekar på stora brister och att

detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas

prioritera. Motionärerna anför att barnvårdarna ofta fyller ett

stort antal funktioner förutom att vårda sjuka barn i hemmet. De

fungerar också som extra stöd i hemmet hos familjer som behöver

detta.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande i betänkandet

1991/92:SoU15. Utskottet anförde då att

barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till

barnomsorgen. Det borde dock, enligt utskottets mening, ankomma

på den enskilda kommunen att avgöra vilken omfattning

barnvårdarverksamheten skall ha. Motionen avstyrktes därför.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att

barnvårdarverksamheten är ett nödvändigt komplement till

barnomsorgen, men att det bör ankomma på den enskilda kommunen

att avgöra vilken omfattning barnvårdarverksamheten skall ha.

Motion 1992/93:So610 (v) yrkande 4 avstyrks.

Småbarnsskolor

I motion 1992/93:So618 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om småbarnsskolor (yrkande 1) och att

riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att

stimulera framväxten av småbarnsskolor i linje med vad som

anförts i motionen (yrkande 2). Motionärerna anför att

småbarnsskolor tillvaratar den enorma inlärningskapacitet och

lust att lära som barn i åldern tre till sex år har.

Småbarnsskolor borde därför finnas i alla kommuner som ett

pedagogiskt och ekonomiskt alternativ och komplement till daghem

och förskolor. För att stimulera framväxten av småbarnsskolor

skall Skolverket ges i uppdrag att, inom ramen för föreslagen

medelsanvisning för budgetåret 1993/94, utarbeta förslag till

och exempel på läroplaner för småbarnsskolor. I uppdraget bör

också ingå att ta fram informationsmaterial och andra

hjälpmedel för att stimulera framväxten av goda småbarnsskolor.

Socialutskottet behandlade frågan om verksamheten i förskolan

i betänkandet SoU 1985/86:5 med anledning av regeringens

proposition 1984/85:209 om förskola för alla barn. Det

övergripande målet för barnomsorgen angavs i propositionen vara

att förmedla och ge konkret innebörd åt demokratiska

värderingar. Barnomsorgen skall vidare tillsammans med hemmet

skapa goda förutsättningar för varje barns utveckling i fysiskt,

socialt, emotionellt och intellektuellt avseende genom en

allsidig personlighetsutveckling. Verksamheten skall också ge

kunskaper, erfarenheter och upplevelser i omvärlden som är

anpassade till barnens ålder och utvecklingsnivå genom att låta

dem arbeta, leka och lära i meningsfulla sammanhang. Det innebär

att barnomsorgens förskoleverksamhet bedriver en i vid mening

pedagogiskt inriktad verksamhet där barn i grupp får del av

omsorg, fostran och kunskaper.

Vid behandlingen av propositionen hänvisade utskottet bl.a.

till ett tidigare uttalande (SoU 1981/82:1) om att de fria

arbetsformerna också i fortsättningen borde prägla förskolan,

vilket innebär att verksamheten inte skall vara bunden i detalj

av centrala bestämmelser och att det inte borde komma i fråga

att utarbeta en läroplan motsvarande den som finns för den

obligatoriska skolan.

Socialutskottet godkände de i propositionen angivna

riktlinjerna för barnomsorgen. Riksdagen följde utskottet.

Efter riksdagens behandling av proposition 1984/85:209 har

Socialstyrelsen givit ut Pedagogiskt program för

förskolan, Allmänna råd 1987:3. Programmet anger förskolans

mål, behandlar barns uppväxt och redovisar en syn på barns

utveckling samt anger principer för innehåll och arbetssätt i

förskolans verksamhet. Vidare anges principer för ledning,

planering och utveckling av förskolans verksamhet.

Socialstyrelsen har också givit ut skriften Lära i förskolan

-- innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen (Allmänna

råd 1990:4). I skriften utvecklas och konkretiseras förskolans

innehåll och arbetssätt för de äldre förskolebarnen utifrån den

inriktning och de principer som anges i det pedagogiska

programmet. Ett särskilt avsnitt behandlar övergången till

skolan. Socialstyrelsen betonar bl.a. vikten av en pedagogisk

kontinuitet, dvs. att det pedagogiska arbetet i förskolan får en

konsekvent uppföljning i lågstadiet och att själva övergången

från förskola till lågstadium förbereds och underlättas.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet anser inte att riksdagen bör ta något initiativ med

anledning av motion 1992/93:So618 (nyd). Motionsyrkandena

avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 1,

res. 1 (nyd)

2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14 yrkande 3

och med avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande

22 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 dels avslår regeringens

förslag till riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i

familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 2 (m, fp, c, kds)

res. 3 (nyd)

3. beträffande avslag på förslaget till lag om ändring i

socialtjänstlagen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So615 yrkandena 1--2,

1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16 yrkandena 2 och 7,

res. 4 (nyd)

4. beträffande krav på lagreglering av barnomsorgen

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So301, 1992/93:So475

yrkande 13, 1992/93:So604 yrkande 2, 1992/93:So609 yrkande 3 och

1992/93:So614 yrkandena 3 och 13,

5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:So614 yrkandena

4--5, 1993/94:So14 yrkande 2 delvis och 1993/94:So15 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen såvitt avser 17 §,

res. 5 (s)

men. (v) - delvis

6. beträffande 13 b § socialtjänstlagen

att riksdagen antar regeringens förslag till 13 b §

socialtjänstlagen,

7. beträffande krav på barnomsorgen m.m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1993/94:So14 yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna

1992/93:So614 yrkandena 6, 8, 10--12, 1992/93:So615 yrkandena

3--4 och 1992/93:So616 beslutar att 18 § socialtjänstlagen skall

ha i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

8. beträffande daghemsavgifter

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på

motion 1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna

vad utskottet anfört, dels med ändring av beslutet med anledning

av socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen

om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 §

sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

men. (v) - delvis

9. beträffande sanktioner

att riksdagen avslår motion 1993/94:So15 yrkande 2,

men. (v) - delvis

10. beträffande 16 § socialtjänstlagen

att riksdagen antar regeringens förslag till 16 § med den

ändringen att i första stycket ordet "barnets" ändras till

"barnens",

11. beträffande förslaget till lag om ändring i

socialtjänstlagen i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under tidigare moment,

12. beträffande avslag på tillståndslagen

att riksdagen avslår motion 1993/94:So16 yrkande 3,

13. beträffande förslag till ändring i tillståndslagen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So14 yrkande 1

antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:442)

om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa

hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

med den ändringen att förslaget till 2 a § avslås,

res. 6 (m, fp, c, kds)

14. beträffande konsekvensanalys

att riksdagen avslår motion 1993/94:So17,

15. beträffande krispaket för barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 2,

men. (v)- delvis

16. beträffande utvärdering av den privata

barnomsorgen

att riksdagen avslår motion 1992/93:So614 yrkande 7,

men. (v) - delvis

17. beträffande barnvårdarorganisationen

att riksdagen avslår motion 1992/93:So610 yrkande 4,

men. (v) - delvis

18. beträffande småbarnsskolor

att riksdagen avslår motion 1992/93:So618.

res. 7 (nyd)

Stockholm den 7 december 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan

Andersson (s), Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans

Karlsson (s), Chatrine Pålsson (kds), Stefan Kihlberg (nyd) och

Lennart Rohdin (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 6 som börjar med

"Förslagen i" och slutar med "yrkande 1 avstyrks." bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att propositionen är

motsägelsefull, otillfredsställande och kostsam. Utskottet kan

därför inte medverka till dess genomförande. Med anledning av

motion 1993/94:So16 yrkande 1 avstyrker utskottet propositionen

i dess helhet.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16

yrkande 1 avslår proposition 1993/94:11 om utvidgad lagreglering

på barnomsorgsområdet, m.m.,

2. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid

Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med

"Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha

följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken.

Familjepolitiken skall syfta till att ge barnfamiljerna ökade

möjligheter att lösa barnomsorgen på det sätt de själva önskar.

För att skapa verklig valfrihet måste barnfamiljerna garanteras

såväl rätt till barnomsorg som rätt till vårdnadsbidrag.

Mot denna bakgrund vill utskottet framhålla det önskvärda i

att den av regeringen föreslagna skyldigheten för kommuner att

lämna bidrag till barnomsorg utvidgas till att gälla all

barnomsorg som bedrivs i enskild regi. Utskottet anser att det,

för barnens och föräldrarnas bästa, är önskvärt att uppnå

valfrihet vid valet av omsorgsform.

Utskottet delar regeringens uppfattning att ett vårdnadsbidrag

bör införas för att underlätta för föräldrar som önskar gå ned i

arbetstid eller helt stanna hemma en längre tid med barnet.

Vårdnadsbidraget ökar därmed småbarnsföräldrarnas möjligheter

att anpassa yrkesarbete och omvårdnad om barnen så att

familjernas egna önskemål bättre kan tillgodoses. Det föreslagna

beloppet skall ses tillsammans med föräldrapenning och

bostadsbidrag varvid det blir fråga om ett icke oväsentligt

ekonomiskt stöd för de småbarnsföräldrar som vill avstå helt

eller delvis från förvärvsarbete.

Utskottet utgår från att regeringen under våren 1994 kommer

att lägga fram en proposition om införande av ett vårdnadsbidrag

och att förslaget ges en sådan utformning att det reellt ökar

valfriheten framför allt för familjer med låga inkomster.

Utskottet vill understryka att både vårdnadsbidraget och

rätten till barnomsorg behövs för att barnfamiljerna skall få en

verklig valfrihet och förutsätter därför, i likhet med

propositionen, att ett beslut om en barnomsorgslag nu -- med

ikraftträdande den 1 januari 1995 -- följs av ett beslut om

vårdnadsbidrag i vår.

Utskottet godkänner därmed regeringens förslag till riktlinjer

för valfrihet och jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1)

och avstyrker motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 3 och

1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6. Motionerna 1992/93:So608 (fp)

och 1992/93:A811 (c) yrkande 22 är tillgodosedda med den

föreslagna inriktningen av familjepolitiken och avstyrks därmed.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken

m.m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med

avslag på motionerna 1992/93:So608, 1992/93:A811 yrkande 22,

1993/94:So14 yrkande 3 och 1993/94:So16 yrkandena 4--6 godkänner

de i propositionen förordade riktlinjerna för valfrihet och

jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1),

3. Riktlinjer för familjepolitiken m.m. (mom. 2)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 7 börjar med

"Utskottet delar" och på s. 8 slutar med "till känna." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att familjepolitiken skall utgå ifrån att

föräldrar är fria och tänkande människor som själva både kan och

skall ta ansvar för sig själva, sina barn och sina familjer.

Utskottet anser att subventionerna till barnomsorg,

föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott skall tas

bort och i stället användas till dels en vårdnadsersättning som

betalas ut under barnets första sex levnadsår, dels ett

barnbidrag som utbetalas till sexton års ålder. Med bifall till

motion 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 4--6 avstyrker utskottet

regeringens riktlinjer för valfrihet och jämställdhet i

familjepolitiken. Utskottet avstyrker även motionerna

1993/94:So14 (s) yrkande 3, 1992/93:So608 (fp) och 1992/93:A811

(c) yrkande 22. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande riktlinjer för familjepolitiken

m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So16

yrkandena 4--6 och med avslag på motionerna 1992/93:So608,

1992/93:A811 yrkande 22 och 1993/94:So14 yrkande 3 dels avslår

regeringens förslag till riktlinjer för valfrihet och

jämställdhet i familjepolitiken (avsnitt 1), dels ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Avslag på förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen

m.m. (mom. 3)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 9 som börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "avstyrks därmed." bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser att samhället måste våga lita på föräldrarna

och deras omdöme. Det är föräldrarnas val av barnomsorgsform som

skall vara styrande. Föräldrarnas val kommer att leda till en

mångfald av barnomsorgsformer. Någon lagreglering av

verksamheten behövs därmed inte. Med anledning av motionerna

1992/93:So615 (m) yrkandena 1--2, 1992/93:So617 (nyd) yrkande 7

och 1993/94:So16 (nyd) yrkandena 2 och 7 avstyrker utskottet

propositionens förslag till ändringar i socialtjänstlagen.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa:

3. beträffande avslag på förslaget till lag om

ändring i socialtjänstlagen m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So615

yrkandena 1--2, 1992/93:So617 yrkande 7 och 1993/94:So16

yrkandena 2 och 7 avslår regeringens förslag till lag om ändring

i socialtjänstlagen,

5. Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 11 som börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2 (delvis)." bort ha

följande lydelse:

Det är därmed inte nödvändigt att ha något krav på planmässig

utbyggnad av barnomsorgen. Utskottet har således ingen

invändning mot att 17 § socialtjänstlagen upphävs i sin

nuvarande form. Motionerna 1992/93:So614 (v) yrkandena 4 och 5

och 1993/94:So15 (v) yrkande 1 avstyrks därmed.

Utskottet anser däremot att kommunerna även fortsättningsvis

måste ges förutsättningar att planera hur behovet av barnomsorg

skall tillgodoses och även fastställa mål för verksamheten.

Planeringen måste omfatta såväl den kommunalt bedrivna

verksamheten som den privata verksamhet som bedrivs med bidrag

från kommunen. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till

känna med anledning av motion 1993/94:So14 (s) yrkande 2

(delvis).

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:

5. beträffande upphävande av 17 §

socialtjänstlagen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So14

yrkande 2 delvis och med avslag på motionerna 1992/93:So614

yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 dels antar

regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

såvitt avser 17 §, dels som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

6. Förslag till ändring i tillståndslagen (mom. 13)

Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Rosa Östh (c), Ingrid

Hemmingsson (m), Leif Carlson (m), Chatrine Pålsson (kds) och

Lennart Rohdin (fp) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 18 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "i lagen." bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att barnomsorgen skall präglas av valfrihet

och mångfald. Det är därför viktigt att säkerställa den fria

etableringen av enskilda alternativ till den kommunala

barnomsorgen. Vid tillståndsprövning bör därför avseende endast

få fästas vid den sökandes lämplighet och ändamålsenligheten av

de lokaler som verksamheten skall bedrivas i. Utskottet vill

betona att reglerna bör tolkas så att pedagogisk och

verksamhetsmässig förnyelse inom barnomsorgen blir möjlig.

Utskottet avstyrker därmed motionerna 1993/94:So14 (s) yrkande 1

och 1993/94:So16 (nyd) yrkande 3 och tillstyrker propositionens

förslag till 2 a § i lag om ändring i lagen om

försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem

för vård och boende enligt socialtjänstlagen.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa:

13. beträffande förslag till ändring i

tillståndslagen

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:So14 yrkande

1 antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning

för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen

(1980:620),

7. Småbarnsskolor (mom. 18)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 23 som börjar med

"Utskottet anser" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks."

bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att småbarnsskolor

borde finnas i alla kommuner som ett pedagogiskt och ekonomiskt

alternativ och ett komplement till daghem och förskolor.

Utskottet anser därför att Skolverket bör ges i uppdrag att

utarbeta ett förslag till och exempel på läroplaner för

småbarnsskolor. I uppdraget bör också ingå att ta fram

informationsmaterial och andra hjälpmedel för att stimulera

framväxten av goda småbarnsskolor. Vad utskottet anfört med

anledning av motion 1992/93:So618 (nyd) bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa:

18. beträffande småbarnsskolor

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So618 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Upphävande av 17 § socialtjänstlagen (mom. 5)

Enligt min mening bör 17 § socialtjänstlagen vara kvar så att

kommunen även fortsättningsvis blir skyldig att upprätta en

barnomsorgsplan. I barnomsorgsplanen anges målsättningen med

verksamheten och beräkningar av kommunens behov av barnomsorg

under en viss period. Det är ännu viktigare än tidigare att det

finns normer för kvaliteten, dvs. hur många barn som skall tas

in och utrymmet de skall ha samt kvaliteten på omvårdnad och

pedagogik.

Daghemsavgifter (mom. 8)

Daghemsavgifterna bör vara lika var man än bor i landet.

Socialstyrelsen bör därför ges i uppdrag att lägga fram förslag

om en norm för rimliga och lika daghemsavgifter för hela landet.

Sanktioner (mom. 9)

Kommuner och landsting bryter oupphörligen mot

rättighetslagarna. Enligt min mening bör därför en lag utarbetas

enligt vilken kommuner kan bötfällas om de inte uppfyller lagens

intentioner om barnomsorg till alla barn som behöver omsorg.

Krispaket för barnomsorgen (mom. 15)

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att undersöka hur

nedskärningarna ute i kommunerna drabbar barn i barnomsorgen, i

skolan och på fritiden. Styrelsen skall slutrapportera sitt

uppdrag i mars 1994. Jag menar att rapporter om problem som nu

kommer från olika delar av landet visar att det inte behövs

några utredningar för att förstå att barnen drabbas. Jag anser

därför att det krävs ett krispaket för barnomsorgen.

Utvärdering av den privata barnomsorgen (mom. 16)

Jag oroas av det som händer ute i kommunerna och anser att

staten måste ta ett större ansvar för utvecklingen.

Privatiseringen av barnomsorgen måste utvärderas för att utgöra

beslutsunderlag för hur barnomsorgen skall se ut i framtiden.

Barnvårdarorganisationen (mom. 17)

Socialstyrelsens rapport om ensamföräldrars utnyttjande av de

kommunala barnvårdarresurserna pekar på stora brister och att

detta är en verksamhet som försummas i kommunerna när de tvingas

prioritera. Jag anser därför att Socialstyrelsen bör få i

uppdrag att upprätta en plan för återuppbyggnad av

barnvårdarorganisationen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

5, 8 och 9 samt 15--17 borde ha hemställt:

5. beträffande upphävande av 17 § socialtjänstlagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So614

yrkandena 4--5 och 1993/94:So15 yrkande 1 och med avslag på

motion 1993/94:So14 yrkande 2 delvis avslår propositionens

förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen såvitt avser

17 §,

8. beträffande daghemsavgifter

att riksdagen med anledning av propositionen och motion

1992/93:So614 yrkande 9 dels ger regeringen till känna vad

ovan anförts, dels med ändring av beslutet med anledning av

socialutskottets betänkande 1993/94:SoU10 såvitt gäller lagen om

ändring i socialtjänstlagen (1980:620) beslutar att 35 §

sistnämnda lag skall ha i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

9. beträffande sanktioner

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So15 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande krispaket för barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande utvärdering av den privata barnomsorgen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So614 yrkande 7

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande barnvårdarorganisationen

att riksdagen med anledning av motion 1992/93:So610 yrkande 4

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till

lag om ändring i socialtjänstlagen

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

18 §

Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad

skolbarnsomsorg skall, på de villkor som uppställs med stöd av

andra stycket, efter ansökan tilldelas medel för verksamheten av

den kommun där verksamheten bedrivs. För varje barn skall

kommunen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från

kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Ansökan

skall ha kommit in senast den 1 september året innan

verksamheten skall börja, om inte kommunen medger annat.

Kommunen får ställa upp som villkor för bidraget

1. att kvalitetskraven i 13 b

§ skall gälla för den

enskilda verksamheten,

1. att avgifterna för den 2. att avgifterna för den

enskilda verksamheten inte enskilda verksamheten inte

oskäligt överstiger den oskäligt överstiger den

avgift som kommunen tar ut avgift som kommunen tar ut

för motsvarande verksamhet för motsvarande verksamhet

och och

2. att den som driver 3. att den som driver

verksamheten i mån av verksamheten i mån av

lämplig plats tar emot barn lämplig plats tar emot barn

som hänvisas av kommunen som hänvisas av kommunen

enligt 14 b § andra enligt 14 b § andra

stycket. stycket.

Om ett barn som inte hör hemma i kommunen har tagits emot i en

enskild verksamhet som har tilldelats medel enligt första

stycket, har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader

för barnomsorgen från barnets hemkommun. Detsamma gäller när en

kommun i sin motsvarande verksamhet har tagit emot ett barn som

inte hör hemma i kommunen.

Lydelse enligt 1993/94:SoU10 Utskottets förslag

35 §

För plats i förskola För plats i av kommunen

eller i fritidshem, anordnad förskola,

färdtjänst, fritidshem, integrerad

familjerådgivning, hjälp skolbarnsomsorg,

i hemmet, service och familjedaghem,

omvårdnad, sådant boende färdtjänst,

som avses i 20 § andra familjerådgivning, hjälp

stycket eller 21 § tredje i hemmet, service och

stycket eller annan liknande omvårdnad, sådant boende

social tjänst får som avses i 20 § andra

kommunen ta ut skäliga stycket eller 21 § tredje

avgifter enligt grunder som stycket eller annan liknande

kommunen bestämmer. social tjänst får

Avgifterna får dock inte kommunen ta ut skäliga

överstiga kommunens avgifter enligt grunder som

självkostnader. kommunen bestämmer.

Avgifterna får dock inte

överstiga kommunens

självkostnader.

För sådana platser i För sådana platser i

förskolan som avses i 14 förskolan som avses i 15

och 15 §§ får avgift och 16 §§ får avgift

tas ut endast i den mån tas ut endast i den mån

verksamheten överstiger 15 verksamheten överstiger 15

timmar i veckan eller 525 timmar i veckan eller 525

timmar om året. timmar om året.

Avgifter för hjälp i hemmet, service och omvårdnad samt boende

får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje

stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så

stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel

för sina personliga behov.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1993 3

Ärendets beredning i utskottet 5

Utskottet 5

Propositionen i huvuddrag 5

Avslag på propositionen 6

Riktlinjer för familjepolitiken 6

Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen 8

Avslag på lagförslaget m.m. 8

Krav på en lagreglering av alla barns rätt till förskola

9

Barnomsorgsplan (17 § i socialtjänstlagen) 10

Krav på barnomsorgen m.m. 12

Daghemsavgifter 16

Bestämmelser om sanktioner 17

Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen i

övrigt 17

Tillståndsprövning för vissa hem för vård eller

boende 18

Konsekvensanalys 19

Krispaket för barnomsorgen 20

Utvärdering av den privata barnomsorgen 21

Barnvårdarorganisationen 22

Småbarnsskolor 22

Hemställan 23

Reservationer 25

Meningsyttring av suppleant 29

Bilaga 1 I propositionen framlagda lagförslag 32

Bilaga 2 Av utskottet föreslagen ändring i regeringens

förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen 38