Bet. 1993/94:SoU12

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU12

Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens

Hundskola

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionen

Utskottet

Hemställan

1993/94

SoU12

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1993/94:36

Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens Hundskola

och en motion som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionen.

Propositionen

I proposition 1993/94:36 Medelstillskott till Sveriges

Hundcenter AB -- Statens Hundskola har regeringen föreslagit

riksdagen att till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB

-- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag på 2 000 000 kr.

Motionen

1993/94:So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Sveriges Hundcenter AB -- Statens

Hundskola,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av att trygga framtida tillgång på

kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga myndigheters

ansvar för detta.

Utskottet

Propositionen

I propositionen lämnas inledningsvis en redogörelse för

ombildningen av myndigheten Statens hundskola till aktiebolag.

Ombildningen förbereddes i en särskilt tillsatt

organisationskommitté. I propositionen framhålls vidare:

Av kommittérapporten framgår att hundskolan under senare år

levererat ett hundratal tjänstehundar per år till Synskadades

riksförbund, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Försvarets

Hundtjänstenhet m.fl. Kommitténs analys av

marknadsförutsättningarna och kontakter med avnämarna visade på

ett behov av ca 200 utbildade tjänstehundar årligen. Med

antagande om samma antal försålda hundar som tidigare år samt

oförändrad prisnivå beräknades bolagets första räkenskapsår ge

en intäkt på knappt 20 miljoner kronor. Inför bolagiseringen

uppgick antalet anställda på myndigheten till 55 personer. För

att uppnå ett balanserat resultat beräknades antalet anställda

behöva reduceras med drygt 20 %.

Inför genomförandet av bolagiseringen ändrades

marknadsförutsättningarna väsentligt. Som exempel kan nämnas att

Rikspolisstyrelsen, som under många år stått för mer än en

tredjedel av intäkterna, aviserade kraftigt minskade anslag för

hundinköp fr.o.m. budgetåret 1992/93. Mot bakgrund av dessa

ändrade marknadsförutsättningar genomfördes bolagiseringen den 1

juli 1992 med en personalstyrka som totalt reducerats med 20

personer.

-- -- --

Det ekonomiska utfallet för bolaget har dock blivit betydligt

sämre än väntat till största delen på grund av i stort sett

uteblivna intäkter från produktion och försäljning av

tjänstehundar till polisen och försvaret. Inför bolagiseringen

beräknades intäkterna från dessa kunder uppgå till 8,6 miljoner

kronor vilket skulle utgjort drygt 40 % av beräknade totala

intäkter under första verksamhetsåret. Rikspolisstyrelsen har

fr.o.m. budgetåret 1992/93 nästan helt avstått från hundinköp.

Även från försvaret sker mycket få inköp.

Under bolagets första verksamhetsår har intensiva

marknadsföringsåtgärder riktats mot den tidigare myndighetens

stora avnämare polisen och försvaret. Rikspolisstyrelsen utreder

f.n. förutsättningarna för en ny organisation av

tjänstehundsutbildning för polisbruk. Ansvaret att samordna

hundtjänsten inom försvaret har av Överbefälhavaren delegerats

till Försvarets Hundtjänstenhet vid F 14 i Halmstad. Även inom

försvaret förbereds en översyn av tjänstehundsförsörjningen.

Enligt bokslutet för verksamheten under första verksamhetsåret

1992, dvs. andra halvåret uppgick bolagets förlust till ca 1,2

miljoner kronor. Resultatet försämrades ytterligare under våren

1993. Utan ett ekonomiskt tillskott från ägarna skulle bolaget

inte kunnat klara sin likviditetssituation. I aktieägaravtalet

mellan staten och Sollefteå kommun framgår att respektive part

-- dock längst t.o.m. år 1994 -- förbinder sig att tillskjuta

nödvändigt kapital i förhållande till sin andel av

aktiekapitalet i det fall tillskott krävs för att säkerställa

bolagets fortbestånd. Med anledning härav beslutade regeringen

den 17 juni 1993 att från statens sida tillföra bolaget ett

kontant aktieägartillskott om 3 miljoner kronor. Sollefteå

kommuns ägartillskott utgör ca 1,3 miljoner kronor.

Våren 1993 bedömdes de framtida möjligheterna att få intäkter

från skyddshundsverksamheten som mycket osäkra. Bolagets

styrelse beslöt därför i maj 1993 att skyddshundsenhetens

personal skulle varslas om uppsägning. Berörda departement och

myndigheter hade i förväg underrättats om styrelsens planerade

beslut att lägga ner skyddshundsproduktionen men inte inkommit

med några synpunkter eller invändningar.

KMPG Bohlins AB fick i samband med den akuta ekonomiska

situationen under våren 1993 i uppdrag av bolagets styrelse att

göra en översyn av verksamheten och lämna underlag för

regeringens beslut om aktieägartillskott.

-- -- --

KMPG Bohlins ger i en första rapport till bolagets styrelse en

beskrivning av den ekonomiska situationen och bedömer att

resultatet för första halvåret 1994 innebär en förlust i

storleksordningen 2--3 miljoner kronor. I detta belopp har ej

hänsyn tagits till effekter av årsbokslutet för år 1993.

Underskottet hänför sig i huvudsak till uteblivna intäkter från

skyddshundsförsäljningen. I bedömningen har även beaktats

övergångskostnader som hänför sig till bolagets beslut att

omstrukturera verksamheten och avveckla skyddshundsproduktionen.

Som tidigare redovisats skall staten svara för 70 % av uppkomna

förluster. Med det underlag som nu föreligger bedöms statens

andel av underskottet avseende första halvåret 1994 uppgå till

ca 2 miljoner kronor. Riksdagen bör anvisa detta belopp. För

ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på tilläggsbudget.

Betydelsen av en tillfredsställande tillgång till ledarhundar

för synskadade har understrukits av regering och riksdag i många

sammanhang. Regeringen vill även i detta sammanhang betona

vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen.

Regeringen har på senare tid erfarit att situationen när det

gäller tillgången till ledarhundar håller på att förändras i

viktiga avseenden. Bl.a. finns det signaler om en ökad

etablering av leverantörer av ledarhundar. Synskadades

Riksförbund (SRF) har i sin anslagsframställan vad avser

ledarhundsverksamheten för budgetåret 1994/95 angett att

kontakter håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter

utanför landets gränser. Enligt vad SRF framhåller ser man

därför hoppfullt på möjligheten av ett betydande komplement till

hundskolebolagets produktion. Regeringen ser en sådan utveckling

som mycket positiv.

Frågan om statens engagemang i producentledet bör kunna tas

upp till förnyad diskussion mot bakgrund av denna nya situation.

En sådan diskussion kan innebära att statens ägarandel överlåtes

till annan part. Pågående analysarbete utesluter inte heller

möjligheten att bolaget kan komma att avvecklas.

Motionen

I motion So18 av Sven Lundberg m.fl. (s) yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,

dels om Sveriges Hundcenter AB -- Statens hundskola

(yrkande 1), dels om behovet av att trygga framtida

tillgång på kvalificerade tjänste- och ledarhundar och statliga

myndigheters ansvar för detta (yrkande 2).

I motionen framhålls bl.a. att den uppsplittring av

tjänstehundsproduktionen som nu sker genom att hundskolans stora

avnämare (försvaret, polisen och SRF) bygger upp egna

produktioner eller söker sig till andra producenter på sikt

innebär att tillgången på kvalificerade tjänstehundar för

samhällets behov äventyras. Motionärerna anser att det bör ligga

i samhällets intresse att tillförsäkra sig att en långsiktig

produktion av kvalificerade tjänstehundar upprätthålls för

samhällets behov. En avgörande förutsättning för att

långsiktigheten i tjänstehundsproduktionen kan upprätthållas är

att aveln hålls samlad i en organisation, vilket hundskolan

hittills kunnat svara för.

Mot bakgrund av att det finns ett dokumenterat samhällsbehov

av kvalificerade tjänstehundar så är det enligt motionärerna en

felaktig och ogenomtänkt signal som ges i propositionen att

hundskolan kan tänkas att avvecklas. Tvärtom bör staten ta sitt

ansvar för att säkra en tillförlitlig och långsiktig produktion

av kvalificerade tjänstehundar. Staten bör manifestera detta

genom att kostnaderna för avelsverksamheten i Statens Hundskola

bestrids genom fasta anslag. Hundskolan skulle därmed ges en

stabilitet och bättre priskonkurrens gentemot andra leverantörer

som inte har samma utvecklade avelsverksamhet och kostnader för

avel. Staten bör även medverka till att det kunnande som under

lång tid byggts upp i Statens Hundskola inte splittras upp.

Staten bör även medverka till att statliga myndigheter som är

köpare av tjänstehundar tar ansvar för att en sammanhållen

produktion och avel tillförsäkras inom ramen av Statens

Hundskola.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om

medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB -- Statens

Hundskola.

När det gäller yrkandena i motion So18 (s) om vissa

tillkännagivanden till regeringen konstaterar utskottet att

Rikspolisstyrelsen utreder förutsättningarna för en ny

organisation av tjänstehundsutbildningen för polisbruk och att

det även inom försvarsmakten förbereds en översyn av

tjänstehundsförsörjningen.

När det gäller tillgången på ledarhundar finns det uppgifter

om en ökad etablering av leverantörer av sådana hundar.

Synskadades Riksförbund (SRF) har sålunda angett att kontakter

håller på att utvecklas med nya ledarhundsproducenter utanför

landets gränser och att man ser hoppfullt på möjligheten av ett

betydande komplement till hundskolebolagets produktion.

Utskottet vill på nytt framhålla betydelsen av en

tillfredsställande tillgång till ledarhundar för synskadade och

vikten av en fortsatt utveckling av ledarhundsproduktionen.

Utskottet anser det angeläget att de samlade resurserna för

utbildning av tjänstehundar, ledarhundar och sökhundar utnyttjas

så effektivt som möjligt. Utskottet förutsätter att

Rikspolisstyrelsen och försvarsmakten driver sin verksamhet på

området på ett rationellt och ekonomiskt försvarbart sätt men

ser ändå med viss oro på att en överetablering kan komma att ske

när det gäller utbildningen av dessa hundar. En översyn bör

komma till stånd av hur behovet av ledarhundar, tjänstehundar

och sökhundar i framtiden lämpligen bör tillgodoses. Utskottet

utgår från att en sådan översyn sker under parlamentarisk

medverkan. Motion So18 (s) avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB

-- Statens Hundskola

att riksdagen till Medelstillskott till Sveriges Hundcenter

AB -- Statens Hundskola på tilläggsbudget till statsbudgeten

för budgetåret 1993/94 under femte huvudtiteln anvisar ett

förslagsanslag på 2 000 000 kr,

2. beträffande tillkännagivanden om Sveriges Hundcenter --

Statens Hundskola m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:So18.

Stockholm den 30 november 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c),

Rinaldo Karlsson (s), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds),

Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s), My

Persson (m), Martin Nilsson (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Stefan Kihlberg (nyd).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.