Bet. 1993/94:SoU24

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU24

Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Bilaga 1

1993/94

SoU24

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition

1993/94:145, sex motionsyrkanden som väckts med anledning av

förslaget och åtta motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1994 om olika behörighetsfrågor.

Utskottet tillstyrker förslaget om att naprapater skall kunna

få legitimation för yrket. Förslaget om att kiropraktorer med

svensk utbildning skall ges möjlighet till legitimation

avstyrks. Utskottet avstyrker även samtliga motioner.

Utskottets s-ledamöter yrkar i en reservation avslag på

propositionen såvitt avser legitimation av naprapater.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (Socialdepartementet) att

riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva

yrke inom hälso- och sjukvården m.m.,

2. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:So64 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om legitimation för kiropraktorer i enlighet med vad i

motionen anförts.

1993/94:So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om uppföljning och utvärdering av legitimering

av naprapater och kiropraktorer.

1993/94:So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:145 i vad avser

legitimation av naprapater,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om legitimation av vissa

naprapater bör föreläggas riksdagen så snart den av regeringen

inledda översynen av principerna för legitimation och behörighet

är slutförd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om tillämpningen av punkt 2 i

övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i behörighetslagen

gällande kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor

Skolan,

4. att riksdagen hos regeringen begär att Socialstyrelsen får

i uppdrag att kontinuerligt följa upp verksamheten vid

Skandinaviska Chiropraktor Skolan.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:So407 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av kvacksalverilagen.

1993/94:So419 av Maud Ekendahl (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om kvacksalverilagen för olika yrkesgrupper.

1993/94:So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rätten att själv välja vård.

1993/94:So429 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av den s.k.

kvacksalverilagen.

1993/94:So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om legitimation av Doctors of Naprapathy.

1993/94:So451 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter.

1993/94:So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om legitimation för kuratorer.

1993/94:So498 av Max Montalvo (nyd) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att införa legitimation för naprapater.

Utskottet

Ärendets beredning i utskottet

Utskottet har i ärendet anordnat en utfrågning med

representanter från Legitimerade Kiropraktorers

Riksorganisation, Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm

och Svenska Naprapatförbundet. Vidare har utskottet tagit del av

ett stort antal skrivelser som inkommit i ärendet.

Propositionen i huvuddrag

Regeringen föreslår att lagen (1984:542) om behörighet att

utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. skall ändras så att

naprapater och ytterligare en grupp kiropraktorer som har

genomgått av regeringen föreskriven utbildning skall kunna få

legitimation för att utöva sina resp. yrken. Med föreskriven

utbildning avses en utbildning som uppfyller vissa angivna krav

i fråga om längd och innehåll. Ett ytterligare villkor för att

erhålla legitimation är att sökanden har fullgjort viss praktisk

tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård. För båda grupperna

kan en motsvarande kompetens som inhämtats på annat sätt leda

till legitimation. Om en utbildning som motsvarar den

föreskrivna svenska har genomförts utomlands skall dessutom, om

inte utbildningen omfattas av EES-avtalet, krävas att den

sökande har behövliga kunskaper i minst ett skandinaviskt språk

och nödvändiga kunskaper i svenska hälso- och

sjukvårdsförfattningar. Socialstyrelsen skall pröva frågor om

legitimation. Yrkesbeteckningen legitimerad naprapat föreslås få

samma straffrättsliga skydd som gäller för flertalet andra yrken

med legitimation inom hälso- och sjukvården m.m. Skydd för

beteckningen legitimerad kiropraktor finns redan.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994.

Genom en särskild övergångsbestämmelse skall den som vid

ikraftträdandet redan genomgått föreskriven utbildning i Sverige

för kiropraktorer eller naprapater och som har varit verksam i

yrket i Sverige under minst ett år kunna få legitimation för

yrket utan att fullgöra ytterligare praktisk tjänstgöring.

Allmänt om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården

Föreskrifter om begränsningar i rätten att utöva verksamhet

och yrke inom hälso- och sjukvården finns främst i lagen

(1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och

sjukvårdens område (kvacksalverilagen) och i lagen

(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården m.m. (behörighetslagen). Den s.k. kvacksalverilagen

innehåller förbud för den som inte tillhör hälso- och

sjukvårdspersonalen och därmed står under Socialstyrelsens

tillsyn i sin yrkesverksamhet, att mot ersättning behandla vissa

sjukdomar, undersöka eller behandla barn som inte fyllt åtta år

m.m. Bestämmelserna är straffsanktionerade. Behörighetslagen

innehåller bestämmelser för hälso- och sjukvården, tandvården

och detaljhandeln med läkemedel vad gäller kompetensbevis,

behörighet att utöva yrke samt skyddet för yrkestitel och

yrkesbenämning. Enligt förarbetena till behörighetslagen skall

legitimationen vara en garanti för en viss kunskapsnivå och för

sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är

förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende.

Dessutom fungerar legitimationen som ett slags "varudeklaration"

gentemot allmänheten, myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen. Av

förarbetena framgår vidare att kriterierna för legitimation av

nya yrkesgrupper är uttalat restriktiva. Bestämmelserna om

legitimation bör förbehållas sådana grupper av yrkesutövare som

har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade

arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas

säkerhet i vården, sägs det i motiven till lagen. Vidare sägs

att det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig

utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i

egenskap av fria yrkesutövare, bör tillmätas särskild betydelse.

I dag omfattas samtliga naprapaters verksamhet av

kvacksalverilagens bestämmelser. Lagen omfattar även den grupp

kiropraktorer som genomgått sin utbildning i Sverige.

Legitimation för vissa kiropraktorer

Utbildningen

Både internationellt och i Sverige finns olika kategorier av

kiropraktorer. Det som skiljer är bl.a. längden på och

innehållet i utbildningen. Sedan den 1 juli 1989 har det i

Sverige funnits en möjlighet att få legitimation som

kiropraktor. För att få legitimation har krävts examen som

Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande

utbildning. En beskrivning av utbildningen återfinns i

proposition 1988/89:96 om legitimation för vissa

kiropraktorer, m.m. I Sverige förekommer i dag flera olika

utbildningar av kiropraktorer. Den mest omfattande av dessa

utbildningar sker vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i

Stockholm. Skolans verksamhet inleddes år 1983. Utbildningen är

fr.o.m. hösten 1988 fyraårig och omfattar flera olika ämnen inom

basmedicin och kiropraktik.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utvärdera den

kiropraktorutbildning som Skandinaviska Chiropraktor Skolan

bedriver. Syftet med utvärderingen var att klargöra om

utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid skolan är av

samma kvalitet som en godkänd utbildning till Doctor of

Chiropractic och därmed kunde ligga till grund för

yrkeslegitimation. Socialstyrelsen har under arbetet haft samråd

och informationsutbyte med Kanslersämbetet och inhämtat yttrande

från tre sakkunninga.

Styrelsen har i sin redovisning av uppdraget

sammanfattningsvis konstaterat följande.

Den utbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor

Skolan är ambitiöst upplagd och under en dynamisk uppbyggnad.

För att få kontinuitet i undervisningen och få en god

forskningsmiljö är det av vikt att fasta lärartjänster finns. På

skolan undervisar kvalificerade lärare, dock ingen fast

anställd.

Utan att en betydande del av lärarna, som ju utgör grunden för

utbildningen och den kreativa forskningsmiljön, är fast

anställda kan ej Skandinaviska Chiropraktor Skolan anses ha

uppnått en likvärdig standard med the Anglo-European College of

Chiropractic i Bournemouth.

Det sammanfattande omdömet är att utbildningen vid den

Skandinaviska Chiropraktor Skolan i många avseenden är jämförbar

med utbildningen vid the Anglo-European College of Chiropractic

i Bournemouth, England. På vissa väsentliga punkter har den

Skandinaviska Chiropraktor Skolan dock ännu ej samma standard

som utbildningen i Bournemouth. Det gäller den kreativa miljön

med fast anställda lärare, uppbyggnad av bibliotek, studiemiljö

och forskningsanknytning. Examensarbete görs inte idag på

Skandinaviska Chiropraktor Skolan, vilket är fallet med den

engelska skolan.

Propositionen

Regeringen anser att nuvarande bestämmelser om legitimation

för kiropraktorer bör utvidgas till att även omfatta den grupp

av kiropraktorer som har genomgått sin utbildning i Sverige i

enlighet med vad regeringen föreskriver och som också fullgjort

av regeringen föreskriven praktisk tjänstgöring. Någon ändring

av vad som gäller för utländsk utbildning till kiropraktor avses

inte. Regeringen skall föreskriva vilka krav på utbildningen som

måste vara uppfyllda och vilken praktisk tjänstgöring som kan

leda till legitimation. I specialmotiveringen till lagen sägs

att kraven i allt väsentligt kommer att överensstämma med vad

som gäller för den nuvarande utbildningen vid Skandinaviska

Chiropraktor Skolan. Andra motsvarande utbildningar skall

också kunna leda till legitimation, sägs det i propositionen.

I likhet med vad som gäller för övriga yrkesgrupper skall

legitimation aldrig kunna få meddelas om förhållandena är sådana

att legitimationen skulle ha återkallats om den sökande redan

varit legitimerad. Även i övrigt skall de huvudregler om

legitimation som gäller för andra yrkesgrupper gälla också för

kiropraktorerna. Detta innebär bl.a. att Socialstyrelsen skall

pröva frågor om legitimation.

Bestämmelserna om legitimation för denna grupp bör tas in i

behörighetslagen.

Motioner

I motion So64 av Stig Bertilsson (m) hemställs att

riksdagen beslutar om legitimation av kiropraktorer i enlighet

med vad i motionen anförts. Motionären pekar på att det såväl i

propositionen som i Kanslersämbetets redovisning noteras att

utbildningen av kiropraktorer vid Scandinaviska Chiropraktor

Skolan är under uppbyggnad och att utbildningen för närvarande

ej uppfyller en internationellt erkänd standard. Enligt

motionären torde det därför ur alla synvinklar vara bättre att

avvakta med ett erkännande av läroanstalten tills denna

uppfyller en internationellt erkänd standard vad gäller

utbildning. Läroanstalter som utbildar kiropraktorer bör

meddelas examensrätt först när dessa krav uppfyllts. Vidare bör

kiropraktorer som tidigare erhållit svensk utbildning

legitimeras när de genomgått en tilläggsutbildning som för dem

upp på nivå med internationellt erkända utbildningar.

I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

uppföljning och utvärdering av legitimering av kiropraktorer

(yrkande delvis). Motionärerna anser att ett införande av

legitimation på detta område bör följas av en noggrann

utvärdering och uppföljning. En sådan uppföljning bör redovisas

till riksdagen efter det att legitimering tillämpats i ett år.

I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) hemställs att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kiropraktorer utbildade vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan

(yrkande 3). Motionärerna stöder förslaget att ge utbildade

från Skandinaviska Chiropraktor Skolan möjlighet till

legitimation med den reservationen att det inte kan gälla alla

redan utexaminerade elever. Skolan har funnits sedan 1983 och

sedan dess befunnit sig i ett uppbyggnadsskede. För att få

legitimation bör enligt motionärerna krävas att den genomgångna

utbildningen är jämförbar med den standard skolan nu uppnått.

I samma motion yrkas att riksdagen hos regeringen begär

att Socialstyrelsen får i uppdrag att kontinuerligt följa upp

verksamheten vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan (yrkande

4). Motionärerna vill understryka att skolan fortfarande

befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Socialstyrelsen bör därför

ges i uppdrag att kontinuerligt följa utvecklingen av skolan för

att tillse att de brister som konstaterats när det gäller bl.a.

forskningsanknytning och bibliotek åtgärdas.

Utskottets bedömning

För att få legitimation som kiropraktor bör enligt utskottets

mening krävas att sökanden genomgått en utbildning för

kiropraktorer som uppfyller internationellt erkänd standard. De

utbildningar som skall kunna ligga till grund för legitimationen

bör vidare vara ensartade vad gäller utbildningstid, innehåll

och kvalitet. Det skulle enligt utskottet vara olyckligt och

förvirrande för allmänheten om begreppet legitimerad kiropraktor

kom att beteckna yrkesutövare där skilda krav på kunskapsnivå

ställs för erhållande av legitimation. Utskottet har erfarit att

utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan inte

motsvarar en internationellt erkänd standard. Skolan har inte

tillstånd att utfärda examen enligt högskoleförordningen. Det

finns i Sverige inte heller någon annan kiropraktorutbildning

som motsvarar denna standard.

Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att tillstyrka

förslaget i propositionen om att kiropraktorer som genomgått

utbildning i Sverige skall kunna få legitimation för yrket.

Propositionen avstyrks därför i denna del. Motionerna So64 (m),

So65 (v) delvis och So66 (s) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Legitimation av naprapater

Bakgrund

Frågan om legitimation för naprapater har behandlats av

utskottet vid flera tidigare tillfällen. I betänkandet

1991/92:SoU5 uttalade utskottet att regeringen så snart ett

tillräckligt underlag för ett ställningstagande förelåg

beträffande naprapater borde pröva frågan om deras legitimation.

Regeringen uppdrog i februari 1992 åt Socialstyrelsen att

avge utlåtande om huruvida det föreligger ett dokumenterat

vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av

naprapater. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i maj 1992 och

anförde bl.a. följande.

Införandet av legitimation av vissa kiropraktorer är ännu inte

utvärderat. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett

smalt medicinskt område legitimeras. Sedan kiropraktorerna

legitimerades har dramatiska förändringar skett inom hälso- och

sjukvården beträffande struktur och organisation och inte minst

ekonomiskt. Det är av största vikt att kostnads-effekt- och

kostnads-nyttoanalyser görs innan ytterligare en yrkesgrupp

engageras i den offentligt finansierade vården.

Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga

hälso- och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av

legitimerade sjukgymnaster. Den aktuella kompetensen finns

vidare bland många läkare som är vidareutbildade inom

"ortopedisk medicin". Motsvarande kompetens finns också hos ett

betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket som talar för

att man främst bör satsa på de krafter som redan finns inom den

offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.

göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom

"ortopedisk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till

sådan utbildning. Forskningen inom detta område behöver

förstärkas.

Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte

dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka

legitimation av naprapater.

I betänkandet 1992/93:SoU1 ansåg utskottet att regeringen

nu, sedan Socialstyrelsen redovisat sitt uppdrag, borde ta

ställning till frågan om naprapater skall kunna legitimeras.

Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet anfört (rskr.

13). I betänkandet 1993/94:SoU4 konstaterade utskottet att

regeringen aviserat att riksdagens beställning när det gäller

naprapater kommer att verkställas.

Propositionen

Regeringen föreslår att naprapater, som gått igenom

föreskriven svensk utbildning för naprapater och fullgjort

föreskriven praktisk tjänstgöring, efter ansökan skall kunna få

legitimation för yrket i Sverige. Det bör ankomma på regeringen

att föreskriva vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som

skall fullgöras. Bestämmelser om legitimation för yrket skall

tas in i behörighetslagen. Lagens bestämmelser om legitimation

för övriga yrken bör enligt förslaget också gälla för

legitimation av naprapater. Detta innebär att den som på annat

sätt visat att han eller hon har förvärvat motsvarande kompetens

skall kunna få legitimation. Vidare innebär det att legitimation

inte får meddelas under sådana omständigheter att legitimationen

skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad och att

frågor om meddelande av legitimation skall prövas av

Socialstyrelsen.

Som skäl för förslaget anför regeringen bl.a. följande.

Naprapati utgör en av flera behandlingsformer vid behandlingen

av patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Redan nu svarar

naprapaterna för en stor del av den patientgrupp som annars

sannolikt skulle ha sökt sig till den offentligt finansierade

hälso- och sjukvården för behandling. Omkring 80 000 nya

patienter vänder sig varje år till naprapaterna för vård, och

det utförs årligen cirka en miljon behandlingar på

200 000 patienter i Sverige. Naprapatin har nu nått en sådan

omfattning att det framstår som lämpligt att den förs in under

statens tillsyn. Inte minst talar patienternas säkerhet i vården

för detta. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att

omfattas av den nuvarande tillsynslagen (lagen (1980:11) om

tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.) och den av

regeringen nyligen föreslagna lagen om åligganden för personal

inom hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1993/94:149). Därigenom

kommer de att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras

verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso-

och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Vidare anförs att den dokumentation som Svenska

Naprapatförbundet redovisat är till fyllest för att göra

bedömningen att de naprapater som har avlagt examen och fått

titeln Doctor of Naprapathy eller fullgjort annan motsvarande

utbildning bör kunna få legitimation.

Villkoren för legitimation bör enligt regeringens

uppfattning vara genomgången teoretisk utbildning motsvarande

den som för närvarande krävs för att få titeln Doctor of

Naprapathy vid svensk skola för utbildning av naprapater. Vidare

bör krävas praktisk tjänstgöring motsvarande ett års handledd

heltidstjänstgöring. Verksamheten bör ske vid en av

Socialstyrelsen godkänd enskild läkar-, naprapat- eller

kiropraktormottagning eller vid en godkänd inrättning inom den

allmänna hälso- och sjukvården.

För naprapater med utländsk utbildning avser regeringen

att uppdra åt Socialstyrelsen att överväga vilken teoretisk och

praktisk utbildning och vilka kunskaper i språk och svenska

författningar som skall krävas av utländska -- ej svenskspråkiga

-- naprapater för att de skall kunna få legitimation i Sverige.

Naprapaternas verksamhetsområde bör enligt regeringen vara

att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och

smärttillstånd i rörelseorganen. Behandlingen skall ske med

särskilda handgrepp som vid behov kan kompletteras med annan

fysisk behandling. Socialstyrelsen skall meddela närmare

föreskrifter i denna del.

Motionerna

I motion So65 av Eva Zetterberg m.fl. (v) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

uppföljning och utvärdering av legitimering av naprapater

(yrkande delvis). Motionärerna anser att en så omfattande

verksamhet som den naprapaterna i dag svarar för bör, med hänsyn

till patienternas säkerhet, vara föremål för tillsyn och

kvalitetsgranskning. Med tanke på den tveksamhet beträffande

naprapatin som kommit till uttryck i flera remissyttranden menar

motionärerna att ett införande av legitimation på detta område

bör följas av en noggrann utvärdering och uppföljning. En sådan

uppföljning bör redovisas till riksdagen efter det att

legitimering tillämpats i ett år.

I motion So66 av Bo Holmberg m.fl. (s) yrkas att riksdagen

avslår propositionen vad avser legitimation av naprapater

(yrkande 1). Vidare begärs ett tillkännagivande om att

regeringen återkommer till riksdagen i fråga om legitimation av

naprapater när det pågående översynsarbetet angående vissa

behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvårdens område slutförts

(yrkande 2). Motionärerna anser att naprapaterna bedriver

ett seriöst arbete och är värda samhällets erkännande.

Regeringen har beslutat om en översyn av principerna för

legitimation och behörighet som skall resultera i förslag bl.a.

i fråga om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika

yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden.

Motionärerna anser det vara rimligt att avvakta resultatet av

översynsarbetet innan nya yrkesgrupper ges möjlighet till

legitimation.

I motion So435 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c),

som väckts under den allmänna motionstiden, begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

legitimation av Doctors of Naprapathy. Motionärerna påpekar att

tilltron och intresset för naprapatin blivit allt större under

de senaste årtiondena. Verksamheten har numera nått en sådan

omfattning att det inte minst ur patienternas synpunkt ter sig

nödvändigt att den förs in under samhällets tillsyn. En

legitimation av naprapater skulle innebära större säkerhet och

trygghet för patienterna vid val av terapeut. Dessutom skulle

legitimationen innebära möjligheter till ömsesidigt

remissförfarande mellan läkare och Doctors of Naprapathy till

gagn för patienterna. Enligt motionärerna har olika rapporter

också visat att de som sökt naprapatvård snabbare kommer

tillbaka i produktion än andra.

I motion So498 av Max Montalvo (nyd) framförs liknande

synpunkter.

Utskottets bedömning

Naprapati är en av flera behandlingsformer vid behandlingen av

patienter med sjukdomar i rörelseorganen. Utskottet anser i

likhet med regeringen att naprapatin nu har nått en sådan

omfattning, såväl vad gäller antalet yrkesutövare som antalet

patienter och behandlingstimmar per år, att det framstår som

lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Naprapater som

har teoretisk utbildning motsvarande den som för närvarande

krävs för att få titeln Doctor of Naprapathy vid svensk skola

för utbildning av naprapater och praktisk tjänstgöring

motsvarande ett års handledd heltidstjänstgöring bör, enligt

utskottets mening, kunna få legitimation för yrket. Det bör

ankomma på regeringen och Socialstyrelsen att utfärda närmare

föreskrifter härom. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de

att stå under Socialstyrelsens tillsyn och deras verksamhet

kommer också att kunna prövas disciplinärt av Hälso- och

sjukvårdens ansvarsnämnd.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion So66 (s)

yrkandena 1 och 2 antar det av utskottet i bilaga 2

utarbetade förslaget till ändrad lydelse av 2 a § och

övergångsbestämmelsen i behörighetslagen.

Motionerna So435 (c) och So498 (nyd) är tillgodosedda och

avstyrks därför.

Utskottet delar inställningen i motion So65 (v) om att

naprapaternas verksamhet noga bör följas upp och utvärderas.

Något tillkännagivande till regeringen med anledning av motion

So65 (v) yrkandet delvis behövs inte. Motionen avstyrks.

Översyn av kvacksalverilagen, m.m.

Motionerna

I motion So407 av Barbro Westerholm (fp) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

behovet av en översyn av kvacksalverilagen. Motionären pekar på

att det i utkanten av psykologisk/psykoterapeutisk verksamhet

förekommer en hel del behandling av dubiöst slag, ofta med risk

för skador för den enskilde som utsätts för aktiviteterna. Dessa

behandlingar utförs av icke-legitimerade yrkesutövare vilka

använder psykologiska behandlingsmetoder eller tekniker trots

att de ha obefintliga eller mycket bristfälliga kunskaper inom

området. Motionären anser att kvacksalverilagen bör bli föremål

för en översyn i syfte att i väsentligt större utsträckning än i

dag kunna tillämpas på kvacksalveri inom det psykologiska

behandlingsområdet. Socialstyrelsen bör därvid ges möjlighet att

förbjuda den som fällts för hälsofarligt kvacksalveri inom detta

område att i fortsättningen utöva sin verksamhet.

Även i motionerna So419 av Maud Ekendahl (m) och So429 av

Eva Zetterberg m.fl. (v) framförs liknande synpunkter.

I motion So426 av Lars Björkman och Lars Biörck (m) begärs

ett tillkännagivande om vad som i motionen anförts om rätten att

själv välja vård. Motionärerna anser att kvacksalverilagen skall

ändras så att det blir möjligt för föräldrar att själva fatta

beslut om vilken vårdform man finner lämpligast för sina barn.

Den nuvarande begränsningen i lagen om vem eller vilka som äger

rätt att behandla barn under åtta års ålder bör upphävas.

I motion So451 av Britta Sundin m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

legitimation för arbetsterapeuter. Motionärerna anser att det är

viktigt att frågan om legitimation för arbetsterapeuter

prioriteras av den parlamentariska kommittén för översyn av

vissa behörighetsfrågor och att större vikt läggs vid andra

utgångspunkter än ett fritt yrkesutövande.

I motion So477 av Elvy Söderström m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande om att införa legitimation för kuratorer

(yrkande 2). Motionärerna anser att en kurators

arbetsuppgifter och karaktär uppvisar många likheter med de

grupper inom hälso- och sjukvården som i dag är legitimerade.

Vidare påpekas att kuratorer inom hälso- och sjukvården bedriver

omfattande rehabiliteringsarbete som i hög grad innefattar

gruppen långtidssjuka. Det är därför enligt motionärernas mening

väl motiverat att kräva legitimation för kuratorer. Det är också

viktigt att klienterna kan lita på att den kurator man möter har

erforderlig kompetens. Vidare anförs att det bedrivs forskning i

socialt arbete och att en vetenskaplig bas kombinerad med

praktisk tillämpning numera är lika självklar för kuratorer och

andra socionomer som för övrig legitimerad sjukvårdspersonal.

Pågående utredningsarbete

Regeringen har tillkallat en parlamentarisk kommitté (dir.

1994:2) med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna

för legitimation och behörighet och mot bakgrund av översynen

lämna förslag bl.a. i frågan om legitimation och

behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och

sjukvården och närliggande områden. Översynen skall också

omfatta bestämmelserna i kvacksalverilagen.

Utskottets bedömning

De frågor som tas upp i motionerna So407 (fp), So419 (m),

So426 (m), So429 (v), So451 (s) och So477 (s) yrkande 2 övervägs

av kommittén om översyn av vissa behörighetsfrågor. Det pågående

utredningsarbetet bör avvaktas innan riksdagen tar något

initiativ i dessa frågor. Motionerna avstyrks.

Övriga ändringar i behörighetslagen

Utskottet tillstyrker förslaget i övrigt till ändringar i

behörighetslagen.

Ändringar i tandvårdslagen

Utskottet tillstyrker förslaget till lag om ändring i

tandvårdslagen (1985:125).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande legitimation av kiropraktorer

att riksdagen avslår 2 a § och övergångsbestämmelsen i

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om

behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. såvitt

avser legitimation av kiropraktorer och motionerna 1993/94:So64,

1993/94:So65 delvis och 1993/94:So66 yrkandena 3 och 4,

2. beträffande legitimation av naprapater

att riksdagen med avslag på motionerna 1993/94:So65 delvis,

1993/94:So66 yrkandena 1 och 2, 1993/94:So435 och 1993/94:So498

antar 2 a § och övergångsbestämmelsen i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke

inom hälso- och sjukvården m.m., med den ändringen att

bestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

res. (s)

3. beträffande övriga ändringar i lagen (1984:542) om

behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och

sjukvården m.m. i den mån det inte omfattas av vad utskottet

hemställt under tidigare moment,

4. beträffande översyn av kvacksalverilagen, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So407, 1993/94:So419,

1993/94:So426, 1993/94:So429, 1993/94:So451 och 1993/94:So477

yrkande 2,

5. beträffande 14 § tandvårdslagen (1985:125)

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i

tandvårdslagen (1985:125).

Stockholm den 19 maj 1994

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp),

Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s),

Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Leif Bergdahl (nyd),

Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och

Chatrine Pålsson (kds).

Reservation

Legitimation av naprapater (mom. 2)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet som på s. 9 börjar med

"Naprapati är" och på s. 10 slutar med "Motionen avstyrks" bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den av regeringen tillsatta

parlamentariska kommittén för översyn av vissa behörighetsfrågor

för olika yrkegrupper inom hälso- och sjukvården har ett mycket

brett uppdrag. Enligt propositionen innebär direktiven bl.a. att

förslag om ändrade bestämmelser i fråga om legitimation av

naprapater kan komma att lämnas. Enligt utskottets uppfattning

bör kommitténs överväganden och förslag avvaktas innan nya

yrkesgrupper ges möjlighet till legitimation. Riksdagen bör

därför med bifall till motion So66 (s) yrkande 1 avslå

propositionen såvitt avser legitimation av naprapater.

Regeringen bör återkomma till riksdagen i fråga om legitimation

av naprapater när det pågående utredningsarbetet slutförts.

Detta bör ges regeringen till känna med anledning av motion So66

(s) yrkande 2. Motionerna So65 (v) yrkandet delvis, So435 (c)

och So498 (nyd) avstyrks.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa:

2. beträffande legitimation av naprapater

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:So66

yrkandena 1 och 2 och med avslag på motionerna 1993/94:So65

delvis, 1993/94:So435 och 1993/94:So498 dels avslår

propositionen såvitt avser legitimation av naprapater, dels som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagda lagförslag

Bilaga 1

Av utskottet föreslagen ändring i regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke

inom hälso- och sjukvården m.m.

Bilaga 2

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 a §

Den som i Sverige har gått Den som i Sverige har gått

igenom sådan utbildning igenom sådan utbildning

för kiropraktorer eller för naprapater och

naprapater och fullgjort fullgjort sådan praktisk

sådan praktisk tjänstgöring som

tjänstgöring som regeringen har föreskrivit

regeringen har föreskrivit skall efter ansökan få

skall efter ansökan få legitimation som naprapat.

legitimation som kiropraktor Legitimation får också

respektive naprapat. meddelas den som visar att han

Legitimation får också på annat sätt

meddelas den som visar att han förvärvat motsvarande

på annat sätt kompetens.

förvärvat motsvarande

kompetens.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

2. Den som vid 2. Den som vid

ikraftträdandet har gått ikraftträdandet har gått

igenom föreskriven igenom föreskriven

utbildning i Sverige för utbildning i Sverige för

kiropraktorer eller naprapater naprapater och före denna

och före denna tidpunkt har tidpunkt har varit verksam i

varit verksam i yrket här i yrket här i landet under

landet under minst ett år minst ett år skall kunna

skall kunna få legitimation få legitimation för

för yrket utan sådan yrket utan sådan praktisk

praktisk tjänstgöring tjänstgöring som avses i

som avses i 2 a §. 2 a §.