Bet. 1993/94:SoU34

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU34

Vårdnadsbidrag (förnyad behandling)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motioner väckta med anledning av propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Bilaga 1

Innehållsförteckning

1993/94

SoU34

Ärendet

I betänkandet 1993/94:SoU25 Vårdnadsbidrag behandlade

utskottet regeringens proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag

samt motioner. Vid kammarbehandlingen den 18 maj 1994 av

betänkandet beslutade riksdagen att återförvisa betänkandet till

utskottet för ytterligare beredning.

Sammanfattning

Det återförvisade ärendet omfattar samtliga de frågor som

behandlades i betänkandet 1993/94:SoU25.

I betänkandet behandlas således förslagen i proposition

1993/94:148 om vårdnadsbidrag och nio motioner som väckts med

anledning av propositionen. Vidare behandlas tretton

motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1994.

Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och

motionerna från skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i dess helhet och

avstyrker motionerna om avslag på propositionen och om ändringar

i propositionens förslag.

S-ledamöterna avstyrker i en reservation propositionen i dess

helhet. De redovisar vidare i en reservation sin syn på

barnfamiljernas ekonomi.

Nyd-ledamoten har avgett ett särskilt yttrande.

V-suppleanten redovisar i en meningsyttring sina

ställningstaganden.

Propositionen

I proposition 1993/94:148 om vårdnadsbidrag har regeringen

(Socialdepartementet) föreslagit riksdagen att anta förslag till

1. lag om vårdnadsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m.,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter,

8. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

9. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

10. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

11. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadsbidrag till folkpension,

Regeringen har vidare föreslagit

12. att riksdagen till Vårdnadsbidrag för budgetåret 1994/95

under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på

3 700 000 000 kr,

13. att riksdagen till Riksförsäkringsverket på tilläggsbudget

till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under femte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 000 000 kr,

14. att riksdagen till Ersättning till Postverket m.m. på

tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under

femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 100 000 kr,

15. att riksdagen under femte huvudtitelns ramanslag

Riksförsäkringsverket för budgetåret 1994/95 anvisar

16 300 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1993/94:100

bil. 6,

16. att riksdagen under femte huvudtitelns ramanslag Allmänna

försäkringskassor för budgetåret 1994/95 anvisar 40 000 000 kr

utöver vad som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 6,

17. att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag

Ersättning till Posten AB m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar

6 900 000 kr utöver vad som föreslagits i prop. 1993/94:100

bil. 6,

18. att riksdagen under sjunde huvudtitelns ramanslag

Riksskatteverket för budgetåret 1994/95 anvisar 1 500 000 kr

utöver vad som föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 8.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild

inkomstskatt för utomlands bosatta har överlämnats till

skatteutskottet.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1993/94:So45 av Margareta Viklund och Liisa Rulander (kds)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tiden för ett adoptivbarns ankomst

till familjen likställs med tiden för ett barns födelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att vårdnadsbidrag bör utgå i tre år efter

adoptivbarns ankomst till sin nya familj.

1993/94:So46 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:148 om

införandet av vårdnadsbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en utbyggnad av föräldraförsäkringen som

en bättre valfrihetsreform.

1993/94:So47 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen avslår proposition 1993/94:148 i dess helhet.

1993/94:So48 av Märtha Gårdestig (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den tidpunkt då adoptivföräldrar får

barnet i sin vård bör jämställas med tidpunkten för ett barns

födelse,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att adoptivföräldrar bör ges rätt till

lika lång tjänstledighet som biologiska föräldrar.

1993/94:So49 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:148

Vårdnadsbidrag.

1993/94:So50 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att bestämmelserna om vårdnadsbidrag

skall gälla i tillämpliga delar också vid adoption av barn,

2. att riksdagen beslutar att tidpunkten då den försäkrade

fått barnet i sin vård skall vad avser vårdnadsbidrag jämställas

med tidpunkten för ett barns födelse.

1993/94:So51 av Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s) vari

yrkas att riksdagen avslår regeringens proposition 1993/94:148

om vårdnadsbidrag.

1993/94:So52 av Lennart Fremling (fp) vari yrkas at riksdagen

antar regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring med den ändringen att uttag av garantidagar

enligt äldre bestämmelser för barn som är födda före september

1991 kan ske fram till den 30 juni 1999.

1993/94:So53 av Margareta Israelsson m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 1993/94:148 om

vårdnadsbidrag.

Yrkande 3 i motion 1993/94:So46 behandlar utskottet i

betänkandet 1993/94:SoU29 Barnomsorg m.m.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994

1993/94:So601 av Anne Rhenman (-) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att möjligheterna för privat barnomsorg i

hemmet bör underlättas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om ökade möjligheter att skapa

arbetstillfällen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om skattelättnader och minskade sociala

kostnader för privat barnomsorg i hemmet.

1993/94:So605 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om varför vårdnadsbidraget måste avvisas.

1993/94:So607 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vårdnadsbidrag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om familjernas ekonomi.

1993/94:So609 av Bengt-Ola Ryttar (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att adoptivbarn skall berättiga till ett eventuellt

vårdnadsbidrag i två år, i likhet med alla andra svenska barn.

1993/94:So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om vårdnadsbidrag.

1993/94:So615 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för familjepolitiken.

1993/94:Sf271 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) vari

yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de 90 dagarna med garantibelopp tas

bort ur föräldraförsäkringen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att tiden för tjänstledighet inte får

höjas från 18 månader till tre år.

1993/94:A815 av Karin Starrin m.fl. (c) vari yrkas

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vårdnadsbidraget bör utformas så att det reellt ökar

småbarnsföräldrarnas möjlighet till förkortad arbetstid,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

avdrag för barnomsorgskostnader får göras för alla former av

barnomsorg.

Ärendets beredning i utskottet

Utskottet har inhämtat yttranden över propositionen och

motionerna från skatteutskottet, socialförsäkringsutskottet och

arbetsmarknadsutskottet. Yttrandena fogas till promemorian som

bilagorna 2--4.

Flera skrivelser med synpunkter på förslagen i propositionen

har också inkommit till socialutskottet.

Utskottet har överlämnat förslaget i propositionen till lag om

ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta till skatteutskottet.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om vårdnadsbidrag. Enligt

lagförslaget skall vårdnadsbidrag lämnas med 2 000 kr per månad

för barn i åldrarna ett till tre år som inte har plats i den

offentligt finansierade barnomsorgen. Också när det är fråga om

ett adoptivbarn föreslås vårdnadsbidrag utges till dess barnet

fyllt tre år.

Vårdnadsbidraget är avsett att ge stöd för den som väljer att

avstå från förvärvsarbete för att själv vårda sitt barn eller

som väljer annan barnomsorg än den som tillhandahålls av eller

får ekonomiskt stöd av en kommun. Genom bidraget får också dessa

familjer del av det allmänna stöd som tillfaller barnfamiljer

med tillgång till offentligt finansierad barnomsorg.

Vårdnadsbidrag föreslås i enlighet med detta inte utges för tid

då barnet har en heltidsplats inom kommunal barnomsorg eller

enskild barnomsorg som får stöd av kommunen. Med heltid avses

enligt propositionen mer än 30 timmar per vecka. Om barnet inom

sådan barnomsorg har en plats som avser 16--30 timmar per vecka

föreslås vårdnadsbidrag utgå med 700 kr per månad och om platsen

avser högst 15 timmar per vecka med 1 350 kr per månad.

I propositionen framhålls att de tidsgränser som föreslås bör

bli föremål för noggrann uppföljning, särskilt med avseende på

de deltidsarbetandes situation.

Grundtanken bakom vårdnadsbidraget är att öka föräldrarnas

valmöjligheter när det gäller att ta ansvar för barnets vård och

fostran. Ett av syftena med vårdnadsbidraget är därmed att bidra

till föräldrarnas möjlighet att betala kostnader för sådan

barnomsorg som inte ekonomiskt stöds av kommunen.

Vårdnadsbidraget föreslås bli skattepliktigt som intäkt av

tjänst. Vidare föreslås att barnomsorgskostnader för enskild

barnomsorg skall vara avdragsgilla vid taxeringen om den

skattskyldige har förvärvsarbetat eller studerat på minst

halvtid. Avdragsrätten föreslås kopplas till vårdnadsbidraget

och beloppsmässigt begränsas till vad den skattskyldige uppburit

i vårdnadsbidrag under året. I propositionen framhålls att i

vissa fall kan en ej önskad årsskifteseffekt uppstå som är svår

att undvika. Det gäller i situationer där bidraget betalas ut

retroaktivt i början av ett år och avser slutet av föregående

år, och då föräldern har betalt barnomsorgskostnader för den tid

bidraget avser. Bidragsbeloppet kan då inte åberopas för avdrag

för barnomsorgskostnaden. Ändringar föreslås i flera

skattelagar.

Enligt propositionen skall vårdnadsbidraget och

barnomsorgskostnader inte påverka storleken på bostadsbidraget.

Vidare föreslås en ändring i socialtjänstlagen så att

kommunerna liksom enskilda förskolor som får bidrag av en kommun

åläggs att lämna uppgift till försäkringskassan om vilka barn

mellan ett och tre år som har plats inom förskoleverksamheten.

Rätten till hel ledighet för vård av barn föreslås förlängas

till tre år från barnets födelse, vilket föranleder ändring i

lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Beträffande adoptivbarn finns inte, enligt propositionen, samma

anledning att förlänga den särskilda rätt till ledighet som är

relaterad till när arbetstagaren fick barnet i sin vård. Den

regeln får betydelse när barnet är äldre än ett och ett halvt år

vid den tidpunkt det kommer till sina adoptivföräldrar.

Vårdnadsbidraget föreslås utges bara till dess barnet fyllt tre

år, också när det är fråga om ett adoptivbarn.

Adoptivföräldrarnas särskilda rätt till ledighet bör, enligt

propositionen, därför även fortsättningsvis gälla under ett och

ett halvt år från den tidpunkt då de fick barnet i sin vård.

I samband med införandet av ett vårdnadsbidrag föreslås att de

90 dagarna i föräldraförsäkringen som ersätts med belopp

motsvarande garantinivån tas bort, liksom de 90 dagar vid

flerbarnsbörd som ersätts på samma sätt. Detta innebär ändringar

i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vissa

övergångsbestämmelser föreslås i samband med detta.

Föräldrar till barn som är födda under juli eller augusti 1991

föreslås få behålla 60 resp. 30 dagar med belopp enligt

garantinivån enligt de äldre bestämmelserna. Garantidagar som

inte tagits ut före den 1 juli 1996 föreslås vara förverkade.

I propositionen anförs att minskningen av antalet

föräldrapenningdagar innebär en försämring för de föräldrar som

efter reformens ikraftträdande har rätt till föräldrapenning men

inte till vårdnadsbidrag, dvs. de som vid reformens

ikraftträdande har barn som är mellan tre och åtta år och som

inte har utnyttjat föräldrapenningen fullt ut. För denna grupp

föreslås därför äldre föreskrifter i fråga om rätten till

föräldrapenning gälla. Ett bibehållande av rätten att ta ut

garantidagar till dess barnet har fyllt åtta år eller den senare

tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret innebär dock

att Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna måste

underhålla ADB-system och bibehålla rutiner för garantidagarna

åtminstone till 1999. Regeringen anser inte detta vara

ekonomiskt och administrativt försvarbart.

Övergångsbestämmelserna föreslås därför begränsas till två år

efter ikraftträdandet av vårdnadsbidraget. Förslaget innebär att

de föräldrapenningdagar som inte tagits ut före den 1 juli 1996

skall vara förverkade.

Bruttokostnaden för vårdnadsbidraget kombinerat med en

avdragsrätt för styrkta kostnader för barnomsorg som inte får

offentligt stöd har i propositionen beräknats till 3,7 miljarder

kronor. Skatteintäkterna har beräknats till 900 miljoner kronor

och besparingen av borttagandet av tre månader med garantidagar

till 500 miljoner kronor. Nettokostnaden för vårdnadsbidraget

uppgår därmed, enligt propositionen, till 2,3 miljarder kronor.

Förslaget har finansierats genom budgetförstärkningar i

budgetpropositionen. Till vårdnadsbidrag för budgetåret 1994/95

föreslås riksdagen därmed under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag på 3,7 miljarder kronor.

De ökade skatteintäkterna för kommunerna föranleder en

reglering mellan staten och kommunsektorn. Regleringen för andra

halvåret 1994 kommer, enligt propositionen, att göras i samband

med kompletteringspropositionen 1994.

Införandet av vårdnadsbidraget innebär vidare vissa

administrativa kostnader. För administration av vårdnadsbidraget

som föreslås utbetalas fr.o.m. juli månad 1994 måste ett

tillfälligt ADB-system byggt på befintliga register skapas under

våren. Kostnader uppstår också under innevarande budgetår för

blanketter, porto samt information. I propositionen föreslås

därför att riksdagen på tilläggsbudget för innevarande budgetår

anvisar dels ett ramanslag på 8 miljoner kronor till

Riksförsäkringsverket, dels ett förslagsanslag på 1,1

miljoner kronor till Ersättning till Postverket m.m.

Vidare föreslås riksdagen för budgetåret 1994/95 utöver vad

riksdagen beslutat med anledning av proposition 1993/94:100 bil.

6 (bet. 1993/94:SfU23, rskr. 204 och bet 1993/94:SfU12, rskr.

000) dels till Riksförsäkringsverket anvisa ett ramanslag på

16,3 miljoner kronor, dels till Allmänna försäkringskassor

anvisa ett ramanslag på 40 miljoner kronor, dels till

Ersättning till Posten AB m.m. anvisa ett förslagsanslag på 6,9

miljoner kronor. Slutligen föreslås riksdagen för budgetåret

1994/95 till Riksskatteverket anvisa 1,5 miljoner kronor utöver

vad riksdagen beslutat med anledning av proposition 1993/94:100

bil. 8 (bet. 1993/94:SkU22, rskr. 168).

Frågan om avslag på propositionen

I fem motioner yrkas avslag på propositionen i dess helhet.

I motion So49 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas sålunda

att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför att

regeringen, i det mycket svåra ekonomiska läge som Sverige

befinner sig i, lägger fram en proposition som sammantaget

kostar mer än 3,7 miljarder kronor och som mest gynnar familjer

med högavlönade män och kvinnor. Orättvisorna ökar och

jämställdheten hotas. Vårdnadsbidraget blir en kvinnofälla och

marginaleffekterna är extrema. För LO:s 450 000 kvinnor som

arbetar deltid blir det knappt lönsamt att arbeta, detsamma

gäller också heltidsarbetande kvinnor i låglöneyrken.

Enligt motionärerna gäller i verkligheten inte talet om att

vårdnadsbidraget skall underlätta för föräldrar att minska sin

arbetstid när barnen är små. Den vanligast förekommande formen

av deltidsarbete när barnen är små är 30 timmar per veckan. Det

betyder att barnomsorg behövs mer än 30 timmar per vecka och då

utgår inget vårdnadsbidrag alls. Inte heller ensamstående kommer

att få någon nytta av vårdnasbidraget då de måste arbeta minst

30 timmar per vecka för att försörja sig. För de kvinnor som

väljer att stanna hemma är vårdnadsbidraget ett bakslag för

jämställdheten. Kvinnorna blir åter igen beroende av männens

inkomster och tappar fotfästet på arbetsmarknden. Tre års

tjänstledighet är lång tid, och risken är stor att många kommer

att utestängas från arbetsmarknaden.

Regeringen har, enligt motionärerna, inte angivit var pengarna

till reformen skall tas. Samtidigt som budgetunderskottet är

över 200 miljarder kronor talas det i propositionen om att

allmänna besparingar skall finansiera vårdnadsbidraget. För

motionärerna är det uppenbart att det inte finns några pengar

till vårdnadsbidraget.

Slutligen framhåller motionärerna att socialdemokraterna står

för den bästa familjepolitiken, med föräldraförsäkring,

barnbidrag lika för alla barn, bra barnomsorg och skola för alla

barn.

Också i motion So46 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen avslår propositionen (yrkande 1). Motionärerna

anför att de i tidigare motioner har radat upp olägenheterna med

införandet av ett vårdnadsbidrag (se nedan motionerna So605 och

So610). Det finns, enligt motionärerna, risk för att

vårdnadsbidraget leder till förhöjda avgifter inom barnomsorgen

och att föräldrar av ekonomiska skäl därför inte begär

daghemsplats. De som då drabbas är de mest utsatta barnen som av

sociala skäl behöver vara på daghem.

I motion So47 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) yrkas att

riksdagen avslår propositionen i dess helhet. Regeringen begär

att riksdagen skall anslå 3,7 miljarder kronor för att

finansiera vårdnadsbidraget. Regeringen anser sig ha finansierat

det föreslagna vårdnadsbidraget genom allmänna

budgetförstärkningar. Motionärerna anser att så inte är fallet.

Redan i dag är kostnaderna för familjepolitiken alldeles för

höga. Motionärerna anser att i dagens ytterst bekymmersamma

ekonomiska läge är detta en anmärkningsvärd brist på ekonomiskt

ansvarstagande. I motion So615 har motionärerna presenterat ett

förslag till familjepolitik som är avsevärt mindre kostsamt för

skattebetalarna (se nedan).

I motion So51 av Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s)

yrkas att riksdagen avslår propositionen. Motionärerna anför att

den svenska föräldraförsäkringen är unik i världen. Den sätter

barnet i centrum och har genom sin flexibilitet givit familjer

med mycket olika villkor möjlighet att utnyttja tiden med barnen

efter sitt behov. Sverige har också en internationellt sett

unikt välutbyggd barnomsorg av hög kvalitet. Familjepolitiken

har gjort det möjligt att förena jämställdhet mellan kvinnor och

män med en trygg uppväxt för barnen. Regeringens förslag

innebär, enligt motionärerna, att föräldrar får betalt för att

avstå från den kommunala barnomsorgen och i stället engagera

anhöriga som barnvakter eller skaffa barnflicka till barnen.

Småbarnsmammor som vill satsa på kommunal barnomsorg och

halvtidsarbete genom vårdnadsbidraget får marginaleffekter som

gör att det inte lönar sig att arbeta. Det finns risk för att de

barn som har störst behov av en barnomsorgsplats inte får det,

då en ekonomiskt trängd småbarnsfamilj med speciella problem

ställs inför valet att avstå från vårdnadsbidraget för att ge

barnet en daghemsplats.

Slutligen anför motionärerna att de finner det anmärkningsvärt

att regeringen i en situation med ett dramatiskt

budgetunderskott lägger fram ett förslag som kraftig ökar det

statliga budgetunderskottet.

I motion So53 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkas att

riksdagen beslutar avslå propositionen. Motionärerna citerar

FN:s barnkonvention och menar att det förslag som nu läggs fram

av regeringen innebär att föräldrar som förvärvsarbetar får

mindre tid med sina barn än tidigare, vilket strider mot

konventionens uttalande att barnets bästa skall komma i första

rummet.

Genom föräldraförsäkringens flexibilitet har barnens rätt till

tid med föräldrarna stärkts. Många familjer har "sparat"

garantidagar för att utnyttja under barnets uppväxt, från

inskolning på dagis till inskolning i grundskolan. Motionärerna

framhåller att samtidigt som staten premierar föräldrar som är

hemma med sina barn, genom införande av vårdnadsbidrag,

inskränker staten de ekonomiska möjligheterna för

förvärvsarbetande att tillbringa mer tid tillsammans med sina

barn. Än mer anmärkningsvärt finner motionärerna det att de

föräldrar som inte utnyttjar garantidagarna före den 1 juli 1996

förlorar dem.

Också i tre motioner från den allmänna motionstiden yrkas att

vårdnadsbidraget inte införs.

I motion So607 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vårdnadsbidrag (yrkande 5). I motionen

anförs, liksom i motion So49, att den socialdemokratiska

famljepolitiken har varit framgångsrik och lett till att

välfärden varit relativt jämnt fördelad. Vårdnadsbidraget är en

dyrbar reform som det inte finns ekonomiskt utrymme för i det

ekonomiska läge Sverige befinner sig i, och som inte heller ökar

valfriheten för barnfamiljerna. Motionärerna säger därför nej

till förslaget.

I motion So605 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om varför vårdnadsbidraget måste avvisas

(yrkande 1). Motionärerna anser att vårdnadsbidraget inte är

en bra reform. Den motverkar jämlikheten mellan män och kvinnor

och konserverar gamla könsrollsmönster. Vårdnadsbidraget leder

till lägre livslön, mindre sjukpenning och en fattigare

ålderdom. Bidraget är en fattigdomsfälla, som motionärerna

kraftigt vill avvisa.

I motion So610 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om vårdnadsbidrag (yrkande 1). Motionärerna

anför att vårdnadsbidraget ger signalen att kvinnorna inte hör

hemma på arbetsmarknaden under småbarnsåren och att

förvärvsarbetande kvinnor med barn utgör en kostnad för

samhället. Vårdnadsbidraget kan vidare fresta småbarnsföräldrar

att hanka sig fram med tillfälliga lösningar av barnpassningen

för att förstärka familjens ekonomi med ett vårdnadsbidrag.

Motionärerna menar att barnomsorgen fyller två syften: att

möjliggöra förvärvsarbete för föräldrar och att erbjuda alla

barn rätt till en stimulerande uppväxt. För barn som far illa är

vårdnadsbidraget inget stöd.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att förslaget om

vårdnadsbidrag och avdragsrätt för vissa styrkta

barnomsorgskostnader är ett viktigt steg för ökad valfrihet när

det gäller omsorgen om barnen. Förslaget bör genomföras. För de

familjer som vill avstå från förvärvsarbete eller som vill lösa

barnomsorgen på privat väg innebär förslaget att även de får del

av det allmänna stöd som tillfaller barnfamiljer med tillgång

till offentligt finansierad barnomsorg. Det föreslagna

vårdnadsbidraget innebär att det ekonomiska avbräcket minskar

för den som vill stanna hemma en längre tid eller gå ned i

arbetstid.

Utskottet avstyrker därmed motionerna So46 (v) yrkande 1, So47

(nyd), So49 (s), So51 (s), So53 (s), So605 (v) yrkande 1, So607

(s) yrkande 5 och So610 (v) yrkande 1.

Adoptivföräldrars rätt till vårdnadsbidrag

I motion So50 av Birgit Henriksson (m) yrkas att riksdagen

beslutar att bestämmelserna om vårdnadsbidrag i tillämpliga

delar skall gälla också vid adoption av barn (yrkande 1) och

att riksdagen beslutar att tidpunkten då den försäkrade fått

barnet i sin vård vad avser vårdnadsbidrag skall jämställas med

tidpunkten för ett barns födelse (yrkande 2).

I två motioner begärs tillkännagivanden till regeringen med

likartad innebörd. I motion So45 av Margareta Viklund och

Liisa Rulander (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts dels om att tiden

för ett adoptivbarns ankomst till familjen likställs med tiden

för ett barns födelse (yrkande 1), dels om att

vårdnadsbidrag bör utgå i tre år efter adoptivbarns ankomst till

sin nya familj (yrkande 2). Även i motion So48 av Märtha

Gårdestig (kds) yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att den tidpunkt

då adoptivföräldrar får barnet i sin vård bör jämställas med

tidpunkten för ett barns födelse (yrkande 1), samt vad i

motionen anförts om att adoptivföräldrar bör ges rätt till lika

lång tjänstledighet som biologiska föräldrar (yrkande 2).

I alla tre motionerna framhålls att adoptivbarn i Sverige har

varit helt likställda med biologiska barn vad gäller

familjeförmåner. Adoptivbarns ankomst till familjen har

likställts med tiden för ett biologiskt barns födelse.

Motionärerna menar att utformningen av vårdnadsbidraget

missgynnar adoptivfamiljerna. Samtidigt framhålls att

adoptivbarn ofta har särskilda behov av de nya föräldrarna och

att de äldre adoptivbarnen har ett stort behov av att under en

längre tid få knyta trygga relationer till sina

adoptivföräldrar. Även vid utgivande av vårdnadsbidrag och vid

rätt till ledighet bör adoptivbarns ankomst till familjen därför

likställas med barns födelse.

Också i motion So609 av Bengt-Ola Ryttar (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att adoptivbarn skall berättiga till ett

eventuellt vårdnadsbidrag i två år, i likhet med alla andra

svenska barn. Motionären anser att vårdnadsbidraget innebär ett

stort steg tillbaka för det jämställdhetsarbete som bedrivits i

Sverige under många år. Förslaget bör därför avvisas. Om

riksdagen ändå beslutar att införa ett vårdnadsbidrag måste

detta dock utformas så att adopterade barn likställs med

biologiska barn.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att vårdnadsbidraget bör omfatta barn i åldern

ett till tre år och att samma åldersgräns bör gälla även för

adoptivbarn. Utskottet avstyrker därmed motionerna So45 (kds),

So48 (kds), So50 (m) och So609 (s).

Vårdnadsbidragets utformning

I motion A815 av Karin Starrin m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

vårdnadsbidraget bör utformas så att det reellt ökar

småbarnsföräldrarnas möjlighet till förkortad arbetstid

(yrkande 41). Motionärerna pekar på att kvinnors vardag ofta

är pressad. Detta gäller framför allt heltidsarbetande kvinnor

med små barn. Det aviserade vårdnadsbidraget måste därför,

enligt motionärerna, ge föräldrarna ekonomiska möjligheter att

förkorta sin arbetsdag. Speciellt viktigt är det att förbättra

situationen för ensamstående föräldrar. Vårdnadsbidraget bör

vara beskattat och pensionsgrundande.

Utskottets bedömning

Den föreslagna utformningen av vårdnadsbidraget ökar, enligt

utskottets mening, föräldrarnas möjlighet att deltidsarbeta.

Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att

tidsgränserna som föreslås vid utnyttjande av en kommunalt

finansierad barnomsorgsplats bör bli föremål för noggrann

uppföljning. Utskottet vill för tydlighetens skull framhålla att

med uttrycket "den tid platsen avser" menas den tid som

föräldern avtalat med kommunen om att utnyttja platsen. Motion

A815 (c) yrkande 41 är därmed i huvudsak tillgodosedd. Utskottet

avstyrker yrkandet. Utskottet tillstyrker förslaget till lag om

vårdnadsbidrag.

Garantidagar

I motion So52 av Lennart Fremling (fp) yrkas att riksdagen

antar regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring med den ändringen att uttag av garantidagar

enligt äldre bestämmelser för barn som är födda före september

1991 kan ske fram till den 30 juni 1999. Motionären anför att

enligt lagen om allmän försäkring kan s.k. garantidagar i

föräldraförsäkringen tas ut av föräldrarna till dess att barnet

fyllt 8 år eller den senare tidpunkt då barnet har avslutat det

första skolåret. Med förslaget om vårdnadsbidrag upphör

garantidagarna, vilket motionären finner rimligt. Motionären

anser dock att övergångsbestämmelserna inte tillräckligt beaktar

att familjer kan ha planerat in garantidagar fram till dess

barnet gått ut det första skolåret. Har familjen sparat alla

garantidagarna kan det, enligt motionären, bli svårt att hinna

ta ut dem under en tvåårsperiod, speciellt om man har fler än

ett barn.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande till

socialutskottet överlämnat motion Sf271 av Ian Wachtmeister

och Arne Jansson (nyd) yrkande 9. I motionsyrkandet begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att garantidagarna i

föräldraförsäkringen bör tas bort.

Socialförsäkringsutskottet, som begränsat sitt yttrande

till socialutskottet till att avse regeringens förslag till

ändringar i föräldraförsäkringen samt förslag till

medelsanvisning som rör försäkringskassorna och

Riksförsäkringsverket, motsätter sig att regeringens förslag

genomförs. Utskottet anför:

Utskottet motsätter sig att regeringens förslag genomförs.

Socialutskottet bör därför hemställa att riksdagen med bifall

till motionerna So46 yrkande 1, So47, So49, So51 och So53 avslår

propositionen i de delar utskottet nu behandlat och därvid även

avslår motion Sf271 yrkande 9. Vid en sådan utgång kan motion

So52 lämnas utan åtgärd. Vidare bör vid en sådan utgång motion

So46 yrkande 2 inte föranleda något riksdagens uttalande.

I en avvikande mening har socialförsäkringsutskottets m-, fp-,

c- och kds-ledamöter anfört att de tillstyrker att

garantidagarna i föräldraförsäkringen tas bort på föreslaget

sätt under förutsättning att riksdagen beslutar införa

vårdnadsbidrag i enlighet med regeringens förslag. Ledamöterna

delar därvid regeringens uppfattning att det av administrativa

skäl är nödvändigt att tidsmässigt begränsa föräldrapenning för

garantidagar enligt äldre bestämmelser till utgången av juni

1996.

Utskottets bedömning

Utskottet finner det skäligt att garantidagarna i

föräldraförsäkringen tas bort under förutsättning att riksdagen

beslutar att införa vårdnadsbidrag i enlighet med regeringens

förslag. Utskottet delar därvid regeringens uppfattning att det

av administrativa skäl är nödvändigt att tidsmässigt begränsa

föräldrapenning för garantidagar enligt äldre bestämmelser till

utgången av juni 1996. Utskottet avstyrker därmed motion So52

(fp) och tillstyrker propositionens förslag till ändring i lagen

om allmän försäkring med en formell ändring. I 4 kap. 3 § femte

styckets första mening skall ordet "från" utgå. Utskottet

avstyrker också motion Sf271 (nyd) yrkande 9.

Rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande till

socialutskottet överlämnat motion Sf271 av Ian Wachtmeister

och Arne Jansson (nyd) yrkande 11. I motionen avstyrks en

förlängd föräldraledighet till tre år. En så lång ledighet är en

kvinnofälla, framhåller motionärerna.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande inte tagit

ställning till frågan om lämpligheten av att införa ett

vårdnadsbidrag utan begränsat sitt yttrande till att behandla

frågan om utsträckt rätt till ledighet för vård av barn.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att förslaget

om en förlängd föräldraledighet på sätt som föreslås i

propositionen bör avvisas. Utskottet anför bl.a. följande:

Enligt utskottets mening har konsekvenserna av en förlängd

föräldraledighet inte belysts i förslaget om vårdnadsbidrag. I

vart fall förs inte något resonemang i frågan, än mindre görs

det någon analys av de effekter som ett genomförande av

förslaget kan ge upphov till. Avsaknaden av en sådan analys är

utan tvekan en försvårande omständighet när man skall ta

ställning till frågan om en utsträckt ledighet. Vilka effekter

har en utvidgad föräldrarledighet för de mindre företagen? Hur

löser man vikariatsfrågan vid upprepade långa ledigheter?

Påverkas skyddsregeln i 11 § föräldraledighetslagen av en så

lång ledighet? Hur kan den enskilde anställde få del av

kompetensutveckling och annan utbildning inom företaget? Vilken

inverkan på lön och möjlighet att avancera inom företaget har en

lång frånvaro från arbetet? En förlängd föräldraledighet kan

troligen komma att få ytterligare konsekvenser när det gäller

löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Som utskottet ser det

måste dessa frågor utredas och en avvägning göras mellan olika

intressen innan ett sådant förslag som det föreliggande

genomförs.

Vidare anförs att Utredningen om ledighetslagstiftningen i

dagarna lagt fram ett betänkande (SOU 1994:41)

Ledighetslagstiftningen -- en översyn. Utredningen visar att

redan nuvarande regler trots många positiva effekter också kan

medföra vissa problem även om dessa inte synes vara alltför

stora. Utskottet framhåller att för unga kvinnor kan den

förlängda ledigheten komma att innebära svårigheter att över

huvud taget ta sig in på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsutskottets m-, fp-, c- och kds-ledamöter anför i

en avvikande mening att någon ingående analys av effekterna av

en treårig frånvaro från arbetsmarknaden i det nu föreliggande

regeringsförslaget inte gjorts. Ledamöterna anser dock att det

inte bör dras alltför långtgående slutsatser av den utredning om

ledighetslagstiftningen som nyligen presenterats, eftersom denna

utgår från nuvarande kortare ledighetsperioder. Ledamöterna

utgår från att det är möjligt att praktiskt hantera problemen,

men att det är viktigt med en aktiv uppföljning såväl ur

arbetstagarens som arbetsgivarens synvinkel. Ledamöterna

framhåller arbetsgivarens ansvar att underlätta för

arbetstagarna att förena förvärvsarbete och föräldraskap samt

att frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den

enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till.

Ledamöterna tillstyrker därmed regeringens förslag att hel

föräldraledighet som en konsekvens av införandet av

vårdnadsbidraget utvidgas till tre år från barnets födelse.

Ledamöterna delar regeringens bedömning att det inte finns samma

anledning att förlänga rätten till föräldraledighet för

adoptivföräldrar.

Utskottets bedömning

Som en konsekvens av införandet av ett vårdnadsbidrag bör,

enligt utskottets mening, rätten till hel föräldraledighet

utvidgas till tre år fr.o.m. barnets födelse. Utskottet delar

regeringens uppfattning att det inte finns samma anledning att

förlänga rätten till föräldraledighet för adoptivföräldrar.

Utskottet avstyrker därmed motion Sf271 (nyd) yrkande 11 och

tillstyrker förslaget till ändring i lagen om rätt till ledighet

för vård av barn, m.m.

Avdrag för barnomsorgskostnader m.m.

I motion A815 av Karin Starrin m.fl. (c) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att avdrag

för barnomsorgskostnader skall få göras för alla former av

barnomsorg (yrkande 42). Motionärerna anser att avdrag för

styrkta barnomsorgskostnader bör kunna utnyttjas för alla former

av barnomsorg. Samtidigt framhålls att ett varierat utbud av

barnomsorg med möjlighet till flexibla lösningar måste finnas

att tillgå.

I motion So601 av Anne Rhenman (-) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att möjligheterna för

privat barnomsorg i hemmet bör underlättas (yrkande 1), om

ökade möjligheter att skapa arbetstillfällen (yrkande 2) och

om skattelättnader och minskade sociala kostnader för privat

barnomsorg i hemmet (yrkande 3). Enligt motionären kvarstår,

trots ny lag om barnomsorg, en rad problem kring de minsta

barnen för många föräldrar. För dem som återgår till arbetslivet

redan vid barnets ettårsdag är det inte enkelt att finna

lösningar. Många skulle troligtvis välja att låta barnen vistas

i sitt eget hem med en barnflicka om större möjlighet fanns till

detta. Det finns gott om arbetskraft tillgänglig med hänsyn till

dagens arbetsmarknad, varför möjligheten att på rimliga villkor

anställa någon bör underlättas. Skatteavdrag för styrkta

kostnader bör kombineras med minskade sociala avgifter eller

inga alls för att göra kostnaderna för det enskilda hushållet

rimliga. Detta skulle, enligt motionären, skapa ett stort antal

arbetstillfällen.

Skatteutskottet avstyrker i sitt yttrande till

socialutskottet propositionen och tillstyrker därmed

avslagsyrkandena i motionerna. Utskottet anför bl.a. följande:

Skatteutskottet, som har att bedöma förslaget främst från

skattetekniska utgångspunkter, vill först understryka att man i

den ekonomiska situation som Sverige nu befinner sig i bör

inrikta sig på att begränsa budgetunderskottet. Det föreslagna

bidraget kommer att kosta 3,7 miljarder kronor om året och

begränsar sig till föräldrar med barn i en mycket liten

åldersgrupp, trots att underlag saknas för att närmare bedöma om

just dessa barnfamiljer har ett särskilt behov av utökat stöd

från samhällets sida. -- -- --

Enligt utskottets uppfattning fyller den föreslagna

beskattningen med en motsvarande avdragsrätt inte något

meningsfullt syfte, utan reglerna förvärrar tvärt om

olägenheterna med vårdnadsbidraget. Därtill kommer att

skattereglerna i onödan innebär en väsentligt utökad byråkrati

hos skattemyndigheterna och ett ökat krångel för de

skattskyldiga.

Skatteutskottets m-, fp-, c- och kds-ledamöter anför i en

avvikande mening att skatteutskottet i sitt yttrande riktat

häftig och överdriven kritik mot det föreslagna

vårdnadsbidraget. Synpunkterna är, enligt ledamöterna, både av

finanspolitisk, familjepolitisk, fördelningspolitisk och

arbetsmarknadspolitisk art och grundar sig inte på någon

allsidig analys av de aktuella frågorna. Ledamöterna anser att

det bör ankomma på socialutskottet att göra denna allsidiga

bedömning och att det ur strikt skatteteknisk bedömning inte

finns anledning att avvisa förslaget. Ledamöterna vill dock peka

på att i den mån vårdnadsbidrag kommer att medges retroaktivt

för tid som avser ett avslutat beskattningsår bör

vårdnadshavaren också beviljas avdragsrätt för de kostnader som

kan ha uppstått under samma tid. Ledamöterna tillstyrker därmed

propositionen i vad avser skattefrågor och avstyrker motionerna

i motsvarande delar.

I ett särskilt yttrande anför nyd-ledamoten att regeringens

förslag är förenat med sådana nackdelar att det inte bör

genomföras.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås att kostnader för barnomsorg som inte

en kommun tillhandahåller eller ger bidrag till skall få dras av

vid deklaration, om den skattskyldige har förvärvsarbetat eller

studerat på minst halvtid. Avdragsrätten föreslås kopplas till

vårdnadsbidraget och beloppsmässigt begränsas till vad den

skattskyldige uppburit i vårdnadsbidag under året. Motionerna

So601 (-) och A815 (c) yrkande 42 är därmed åtminstone delvis

tillgodosedda. Motionerna avstyrks.

Utskottet konstaterar att en beskattning av vårdnadsbidraget

medför att en avdragsrätt för motsvarande kostnader blir

naturlig för den som förvärvsarbetar. Utskottet har

uppmärksammat att en icke önskad årsskifteseffekt kan uppstå då

vårdnadsbidrag medges retroaktivt för tid som avser ett avslutat

beskattningsår. Bidragsbeloppet kan då inte åberopas för avdrag

för barnomsorgskostnaden. I den avvikande meningen i

skatteutskottets yttrande har detta problem uppmärksammats, och

ledamöterna förutsätter där att vårdnadshavaren också i dessa

fall beviljas avdragsrätt för de kostnader som kan ha uppstått.

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer denna fråga och

återkommer till riksdagen om det skulle behövas.

Lagförslagen i övrigt

Utskottet tillstyrker övriga lagförslag med ett antal formella

ändringar. I förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter skall i 3 kap. 13 § ordet

arbetsmarknadsunderstöd ändras till arbetsmarknadsstöd. I

förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

skall i ingressen anges att förutom 69 § även 48 § skall ha den

lydelse som anges i lagförslaget. Förslaget till ändrad lydelse

av 48 § skall kompletteras med uppräkningen av lagrum i första

stycket 2 kap. 8 § föräldrabalken. Vidare skall 69 § första

stycket inledas med "Vill en enskild person eller

sammanslutning". Förslaget till lag om ändring i lagen

(1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till

folkpension skall bygga på lydelsen enligt lagen (1992:1703),

vilket innebär att i första stycket sista meningen 5 § orden

"halv eller två tredjedelar av hel förtidspension" ersätts med

"partiell förtidspension".

Medelsanvisningen

Utskottet tillstyrker också de föreslagna medelsanvisningarna

för budgetåret 1993/94 och budgetåret 1994/95.

Barnfamiljernas ekonomi

I motion So607 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om familjernas ekonomi (yrkande 6).

Motionärerna framhåller att den svenska familjepolitiken varit

framgångsrik och att välfärden har varit relativt jämnt

fördelad. Den socialdemokratiska familjepolitiken har inriktats

på att stödja barnfamiljerna ekonomiskt främst via barnbidrag

men också via bostadsbidrag. Den har också inriktats på att ge

alla föräldrar möjlighet att vara hemma med de minsta barnen

genom en utbyggd föräldraförsäkring.

Motionärerna menar att om man vill förbättra barnfamiljernas

ekonomi och samtidigt öka valfriheten och jämställdheten är det

en bättre lösning att se till att en god barnomsorg blir

tillgänglig för alla så att alla föräldrar som vill arbeta får

möjlighet till att göra det. Förvärvsarbete är den faktor som

har störst betydelse för familjens ekonomi och jämställdheten.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att riksdagen nyligen beslutat om en

utvidgad lagreglering på barnomsorgens område. Lagstiftningen

innebär bl.a. att kommunerna skall tillhandahålla

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i den omfattning det

behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier

eller barnets eget behov ( prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:SoU11,

rskr. 117). Något initiativ från riksdagen med anledning av

motion So607 yrkande 6 behövs inte. Motionsyrkandet avstyrks.

Utbyggnad av föräldraförsäkringen

I motion So46 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en utbyggnad av föräldraförsäkringen som en

bättre valfrihetsreform (yrkande 2). Motionärerna anför att

de 2,3 miljarder kronor som vårdnadsbidraget kostar med god

marginal räcker till att dels höja ersättningen för föräldrar

som inte, genom arbetslöshet eller på annat sätt, kvalificerat

sig för en dräglig ersättning, dels till att bygga ut

föräldraförsäkringen med tre månader till 15 månader. Dessa tre

månader kan, enligt motionärernas uppfattning, naturligt knytas

till pappan så att han ges favören att tidigt knyta an till sina

barn.

Socialförsäkringsutskottet har, som tidigare redovisats,

föreslagit att motion So46 inte bör föranleda något uttalande

från riksdagen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det för närvarande inte finns ekonomiskt

utrymme för att bygga ut föräldraförsäkringen. Utskottet

avstyrker därmed motion So46 (v) yrkande 2.

Riktlinjer för familjepolitiken

I motion So615 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om riktlinjer för familjepolitiken.

Motionärernas förslag går ut på att subventionerna till

barnomsorg, föräldraförsäkring, barnbidrag och bidragsförskott

används till dels en vårdnadsersättning som betalas under

barnets första sex levnadsår, dels ett barnbidrag som utbetalas

till sexton års ålder. Vårdnadsersättningen föreslås variera med

barnets ålder samt innehålla ett tak per månad och familj

oavsett antalet barn. Ersättningen föreslås bli skattefri och

disponeras fritt av föräldrarna. De skall kunna använda pengarna

som lön för sig själva för sin barnomsorg och då bör

ersättningen bli pensionsgrundande. Ersättningen skall också

kunna användas till att köpa extern barntillsyn på t.ex. daghem

eller genom att anställa en barnflicka. Motionärerna anser att

nuvarande system med föräldraförsäkring och bidrag till

barnomsorg har urartat. Lagstiftningen hindrar individer att

fatta sina egna beslut inom familjens ram. Det nya systemet som

föreslås bör införas successivt och innebär att statens

kostnader för familjepolitiken minskas med 21 miljarder kronor

när systemet är fullt infört.

Utskottet behandlade en motion med samma inriktning i

betänkande 1992/93:SoU15. Utskottet anförde då att det

motsatte sig förslagen eftersom de skulle få mycket negativa

konsekvenser för många barnfamiljer.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning. Utskottet

avstyrker motionen.

Vårdnadsbidragsreformens uppföljning

I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att tillkalla en

kommitté med uppdrag att följa och rapportera effekterna för

förvärvsarbete och utnyttjande av olika typer av barnomsorg med

anledning av vårdnadsbidragsreformen och de beslutade reformerna

inom barnomsorgs- och föräldraförsäkringsområdena.

Enligt utskottets mening bör denna kommitté ges en

parlamentarisk sammansättning. Den skall också ha möjlighet att

lägga fram de förslag som kan befinnas påkallade. Vad utskottet

nu anfört bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So46 yrkande 1,

1993/94:So47, 1993/94:So49, 1993/94:So51, 1993/94:So53,

1993/94:So605 yrkande 1, 1993/94:So607 yrkande 5 och

1993/94:So610 yrkande 1,

res. 1 (s)

2. beträffande förslaget till lag om vårdnadsbidrag

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motionerna 1993/94:So45, 1993/94:So48, 1993/94:So50,

1993/94:So609 och 1993/94:A815 yrkande 41 antar regeringens

förslag till lag om vårdnadsbidrag,

3. beträffande förslaget till lag om ändring i

lagen om allmän försäkring

att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på

motionerna 1993/94:So52 och 1993/94:Sf271 yrkande 9 antar

regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring med den ändringen att i 4 kap. 3 § femte

styckets första mening ordet "från" skall utgå,

4. beträffande förslaget till lag om ändring i

lagen om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1993/94:Sf271 yrkande 11 antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård

av barn, m.m.

5. beträffande avdrag för barnomsorgskostnader

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So601 och 1993/94:A815

yrkande 42,

6. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

b) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

c) lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter med den ändringen att i 3

kap. 13 § ordet "arbetsmarknadsunderstöd" ändras till

"arbetsmarknadsstöd",

d) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med de

ändringar att i ingressen den första delsatsen skall lyda "dels

att 48 och 69 §§ skall ha följande lydelse", att i 48 § första

stycket orden "2 kap. 1, 4--6 och 9 §§" skall ändras till "2

kap. 1, 4--6, 8 och 9 §§" samt att i 69 § orden "Vill en enskild

eller en sammanslutning" skall ändras till "Vill en enskild

person eller sammanslutning",

e) lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

f) lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

g) lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och

kommunalt bostadstillägg till folkpension med den ändringen att

i 5 § första stycket sista meningen orden "halv eller två

tredjedelar av hel förtidspension" ändras till "partiell

förtidspension",

7. beträffande medelsanvisningarna för budgetåret

1993/94

att riksdagen under femte huvudtiteln på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar - utöver vad riksdagen tidigare

beslutat (1993/94:SfU22, Rskr. 306) -

a) till Riksförsäkringsverket ett ramanslag på

8 000 000 kr,

b) till Ersättning till Postverket m.m. ett

förslagsanslag på 1 100 000 kr,

8. beträffande vårdnadsbidraget

att riksdagen under femte huvudtiteln för budgetåret

1994/95 anvisar till Vårdnadsbidrag ett förslagsanslag på

3 700 000 000 kr,

9. beträffande övriga medelsanvisningar för budgetåret

1994/95

att riksdagen för budgetåret 1994/95

a) till Riksförsäkringsverket under femte huvudtiteln

anvisar ett ramanslag på 16 300 000 kr utöver vad riksdagen

tidigare beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 6, 1993/94:SfU23,

rskr. 204),

b) till Allmänna försäkringskassor under femte

huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 40 000 000 kr utöver vad

riksdagen tidigare beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 6,

1993/94:SfU23, rskr. 204),

c) till Ersättning till Posten AB m.m. under femte

huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 6 900 000 kr utöver

vad riksdagen tidigare beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 6,

1993/94:SfU12, rskr. 289),

d) till Riksskatteverket under sjunde huvudtiteln anvisar

ett ramanslag på 1 500 000 kr utöver vad riksdagen tidigare

beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 8, 1993/94:SkU22, rskr. 168),

10. beträffande barnfamiljernas ekonomi

att riksdagen avslår motion 1993/94:So607 yrkande 6,

res. 2 (s)

11. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen

att riksdagen avslår motion 1993/94:So46 yrkande 2,

men. (v)

12. beträffande riktlinjer för familjepolitiken

att riksdagen avslår motion 1993/94:So615,

13. beträffande vårdnadsbidragsreformens uppföljning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en

bordläggning.

Stockholm den 19 maj 1994

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan

Andersson (s), Maj-Inger Klingvall (s), Martin Nilsson (s), Maud

Ekendahl (m), Chatrine Pålsson (kds), Stefan Kihlberg (nyd) och

Lennart Rhodin (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Avslag på propositionen (mom. 1)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Martin Nilsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 10 som börjar med

"Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande

lydelse:

Utskottet säger nej till vårdnadsbidraget. Vårdnadsbidraget

ökar orättvisorna och hotar jämställdheten. Det är dessutom

ekonomiskt oansvarigt med hänsyn till Sveriges ekonomi.

I det mycket svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i

visar regeringen en anmärkningsvärd brist på ekonomiskt

ansvarstagande genom att lägga fram förslag om införande av ett

vårdnadsbidrag som av regeringen bedöms kosta mer än 3,7

miljarder kronor brutto och ca 2,3 miljarder kronor netto. När

budgetunderskottet är över 200 miljarder kronor går det, enligt

utskottets mening, inte att hävda att reformen är finansierad

genom allmänna besparingar.

Det går inte heller att hävda att ett vårdnadsbidrag skulle

öka valfriheten för barnfamiljerna. Ett vårdnadsbidrag på 1 600

kr efter skatt kan knappast ersätta förvärvsinkomsten. För

ensamstående med barn finns inga möjligheter att försörja sig

och familjen utan en inkomst av förvärvsarbete även om

vårdnadsbidrag införs. I många lågavlönade familjer är man också

beroende av att båda föräldrarna förvärvsarbetar, och för män

eller för högavlönade kvinnor medför vårdnadsbidraget knappast

en ökad möjlighet att vara hemma i stället för att

förvärvsarbeta. Utformningen av vårdnadsbidraget gynnar mest

familjer med högavlönade män och hemmafruar.

För de kvinnor som väljer att stanna hemma är vårdnadsbidraget

ett bakslag för jämställdheten. Kvinnorna blir återigen beroende

av männens inkomster. Kvinnorna tappar fotfäste på

arbetsmarknden och däri ligger också det största hotet mot

jämställdheten.

Utskottet anser att det finns bättre lösningar för att

förbättra barnfamiljernas ekonomi och samtidigt öka valfriheten

och jämställdheten. Den svenska familjepolitiken har varit

framgångsrik. Välfärden har varit relativt jämnt fördelad. Den

socialdemokratiska familjepolitiken har inriktats på att stödja

barnfamiljerna ekonomiskt främst via barnbidrag men också via

bostadsbidrag. Den har också inriktats mot att ge föräldrar

möjlighet att vara hemma med de minsta barnen genom en utbyggd

föräldraförsäkring. En bra barnomsorg har gjort att föräldrar

kunnat förvärvsarbeta och känna trygghet i att barnen haft en

god omsorg. Den generella välfärdspolitiken har haft avgörande

betydelse för familjernas ekonomi och för barnens välbefinnande

och positiva utveckling.

Det viktigaste sättet att förbättra barnfamiljernas ekonomi

och samtidigt öka valfriheten och jämställdheten är att se till

att en god barnomsorg blir tillgänglig för alla så att alla

föräldrar som vill förvärvsarbeta får möjlighet att göra det.

Förvärvsarbete är den faktor som har störst betydelse för

familjernas ekonomi och jämställdheten.

Utskottet anser att den bästa familjepolitiken består av en

flexibel föräldraförsäkring, barnbidrag lika för alla barn, bra

barnomsorg och skola för alla barn.

Utskottet tillstyrker motionerna So46 (v) yrkande 1, So47

(nyd), So49 (s), So51 (s), So53 (s), So605 (v) yrkande 1, So607

(s) yrkande 5 och So610 (v) yrkande 1 och avstyrker

propositionen i dess helhet.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen med bifall till motionerna 1993/94:So46

yrkande 1, 1993/94:So47, 1993/94:So49, 1993/94:So51,

1993/94:So53, 1993/94:So605 yrkande 1, 1993/94:So607 yrkande 5

och 1993/94:So610 yrkande 1 avslår propositionen,

2. Barnfamiljernas ekonomi (mom. 10)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Martin Nilsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 16 som börjar med

"Utskottet konstaterar" och slutar med "Motionsyrkandet

avstyrks." bort ha följande lydelse:

Den svenska familjepolitiken har varit framgångsrik. Välfärden

har varit relativt jämnt fördelad. Den socialdemokratiska

familjepolitiken har inriktats på att stödja barnfamiljerna

ekonomiskt främst via barnbidrag men också via bostadsbidrag.

Den har också inriktats mot att ge föräldrar möjlighet att vara

hemma med de minsta barnen genom en utbyggd föräldraförsäkring.

En bra barnomsorg har gjort att föräldrar kunnat förvärvsarbeta

och känna trygghet i att barnen haft en god omsorg. Den

generella välfärdspolitiken har haft avgörande betydelse för

familjernas ekonomi och för barnens välbefinnande och positiva

utveckling.

Det viktigaste sättet att förbättra barnfamiljernas ekonomi

och samtidigt öka valfriheten och jämställdheten är att se till

att en god barnomsorg blir tillgänglig för alla så att alla

föräldrar som vill förvärvsarbeta får möjlighet att göra det.

Förvärvsarbete är den faktor som har störst betydelse för

familjernas ekonomi och jämställdheten.

Utskottet anser att den bästa familjepolitiken består av en

flexibel föräldraförsäkring, barnbidrag lika för alla barn, bra

barnomsorg och skola för alla barn. Detta bör riksdagen enligt

utskottets mening ge regeringen till känna med anledning av

motion So607 (s) yrkande 6.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa:

10. beträffande barnfamiljernas ekonomi

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So607 yrkande 6

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Stefan Kihlberg (nyd) anför

Vårt familjepolitiska förslag innebär att de medel som går

till föräldraförsäkring, barnbidrag, kommunal barnomsorg etc.

läggs samman och fördelas till barnfamiljer som

vårdnadsersättning och barnbidrag. Vårdnadsersättningen ligger

maximalt på 8 000 kr i månaden. Det är skattefritt och

pensionsgrundande. Barnbidraget skulle bli 1 000 kr i månaden

per barn. Men vi vill inte ge till dem som inte behöver, och

därför sker en avtrappning vid 320 000 kr i årsinkomst och

tjänar man mer än en halv miljon utgår inga bidrag.

Finansdepartementet har räknat på förslaget och kommit fram till

att 20 miljarder kronor skulle sparas i familjepolitiken.

Förslaget omfattar båda föräldrarnas sammanlagda bruttoinkomst

-- oavsett om de är gifta, ogifta, bor åtskilda eller är

frånskilda. Ny demokrati anser inte att samhället skall tillåta

eller sanktionera att vissa föräldrar smiter från sitt

försörjningsansvar.

Förslaget leder till en total reformering av familjepolitiken.

Det nuvarande systemet är för dyrt och gynnar höginkomsttagare

på de andra skattebetalarnas bekostnad. På kort sikt finns det

dock en självklar besparingsmöjlighet, nämligen behovsprövade

barnbidrag. Inga bidrag bör utgå till familjer med höga

inkomster. Det gäller såväl barnbidrag som andra typer av

bidrag.

Regeringen har beräknat kostnaderna för barnbidragen till

cirka 17 miljarder kronor. Vårt förslag är att man behovsprövar

barnbidragen så att fullt bidrag utgår till barnfamiljer med

inkomster upp till ca 320 000 kr. Denna gräns är vald så att

inga betydande marginaleffekter skall uppstå (en familj med tre

eller fler barn kan få bostadsbidrag ända upp till en inkomst på

cirka 320 000 kr).

Vid en hushållsinkomst på 500 000 kr utgår inget bidrag. I

intervallet däremellan sker en kontinuerlig avtrappning. Detta

skulle, enligt Finansdepartementets beräkningar, ge en besparing

på 3 miljarder kronor.

Ny demokrati har nått en uppgörelse med regeringspartierna som

innebär att vi får den utredning som vi eftersträvat. En bred

parlamentarisk utredning kommer att tillsättas redan före

sommaren. I utredningen kommer våra förslag om familjepolitiken

och behovsprövade barnbidrag att beaktas.

Regeringens vårdnadsbidrag kan därigenom ses som ett första

steg på vägen mot förverkligande av vår familjepolitik, som ju

bygger på rättvisa och verklig valfrihet för barnfamiljerna.

Dessutom leder våra förslag till stora besparingar för stat och

kommuner.

Mot denna bakgrund är Ny demokrati berett att ansluta sig till

regeringens förslag om vårdnadsbidrag.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Avslag på propositionen (mom. 1)

Jag instämmer i huvudsak i reservation nr 1 som anmälts av

s-ledamöterna i utskottet.

Utbyggnad av föräldraförsäkringen (mom. 11)

Enligt min mening borde utskottet ha anfört att en utbyggnad

av föräldraförsäkringen är ett bättre alternativ för att öka

barnfamiljernas valfrihet än ett införande av ett

vårdnadsbidrag. En utbyggd föräldraförsäkring ger både en ökad

valfrihet och mer pengar till barnfamiljerna.

Föräldraförsäkringen kan tas ut på hel- eller på deltid allt

efter familjens behov och önskemål.

Så snart ekonomin tillåter det bör föräldraförsäkringen därför

byggas ut med tre månader till 15 månader. De tre nya månaderna

kan också, enligt min mening, naturligt knytas till pappan så

att han ges möjlighet att tidigt knyta an till sina barn.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under mom.

11 borde ha hemställt:

11. beträffande utbyggnad av föräldraförsäkringen

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So46 yrkande 2

som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts,

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande

1993/94:SkU6y

Bilaga 2

Vårdnadsbidrag

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra

sig över proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag jämte motioner.

I propositionen föreslås ett vårdnadsbidrag på 2 000 kr i

månaden för barn i åldern 1--2 år som inte har plats inom den

kommunala barnomsorgen eller inom enskild barnomsorg som får

bidrag av en kommun. Om barnet har sådan plats skall

vårdnadsbidrag utgå med 1 350 kr per månad om platsen avser

högst 15 timmar per vecka och med 700 kr per månad om platsen

avser 16--30 timmar per vecka.

Enligt propositionen skall bidraget bli skattepliktigt, och

den som har fått vårdnadsbidrag skall under vissa

förutsättningar få rätt till avdrag med högst motsvarande belopp

för vissa kostnader för barnomsorg. Som förutsättning för avdrag

skall gälla att den skattskyldige har förvärvsarbetat eller

studerat under sammanlagt minst halvtid. Avdrag skall då medges

för kostnader för annan barnomsorg än som kommunen har

tillhandahållit eller gett bidrag till. Avdragsrätten begränsas

till ett belopp som motsvarar vad den skattskyldige under året

har uppburit i vårdnadsbidrag.

Yrkanden om avslag på propositionen framställs i motion So46

av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 1 och i motionerna So47 av

Harriet Colliander m.fl. (nyd), So49 av Ingvar Carlsson m.fl.

(s), So51 av Inger Lundberg och Maud Björnemalm (s) och So53 av

Margareta Israelsson m.fl. (s). I detta sammanhang behandlas

även yrkande 3 i motion So601 av Anne Rhenman (-) där motionären

begär ett riksdagsuttalande om skattelättnader och minskade

sociala kostnader för privat barnomsorg i hemmet. I övrigt berör

motionerna i detta ärende inte skatteutskottets område.

Avslagsyrkandena grundar sig framför allt på socialpolitiska

och samhällsekonomiska skäl. Skatteutskottet, som har att bedöma

förslaget främst från skattetekniska utgångspunkter, vill först

understryka att man i den ekonomiska situation som Sverige nu

befinner sig i bör inrikta sig på att begränsa

budgetunderskottet. Det föreslagna bidraget kommer att kosta ca

3,7 miljarder kronor om året och begränsar sig till föräldrar

med barn i en mycket liten åldersgrupp, trots att underlag

saknas för att närmare bedöma om just dessa barnfamiljer har ett

särskilt behov av utökat stöd från samhällets sida. Inom denna

grupp kommer vårdnadsbidraget framför allt att gynna

fullständiga familjer med högavlönade män och hemmafruar.

Bidragsreglerna har alltså utformats på ett sätt som innebär att

orättvisorna kommer att öka, och de föreslagna skattereglerna

kommer att förstärka dessa effekter. Därtill kommer att starka

invändningar kan riktas mot förslaget från

arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

De exempel som lämnas i propositionen och motionerna visar att

bidrags- och skattereglerna kommer att ge extrema

marginaleffekter. För kvinnor som arbetar deltid blir det

knappast lönsamt längre att förvärvsarbeta, och

marginaleffekterna innebär också att det blir svårare för

kvinnor att ta sig in på arbetsmarknaden och lättare att falla

ut.

Om man bortser från den lilla grupp som har råd att själva

anställa ett hembiträde eller en barnflicka innebär

skattereglerna att den som helt saknar arbetsinkomst under året

får störst glädje av vårdnadsbidraget. För den som har

deltidsarbete och åtnjuter reducerat vårdnadsbidrag innebär de

föreslagna skattereglerna regelmässigt att avdrag inte kommer

att medges för de nödvändiga kostnaderna för barntillsynen under

arbetstiden. Samtidigt innebär reglerna att man blir berättigad

till avdrag "från första kronan" upp till vissa belopp för allt

annat som kan betecknas som "barnomsorgskostnad", och vad som

kan inbegripas i detta begrepp har inte berörts närmare i

propositionen. De som av olika skäl arbetar mer än halvtid och

alltså anlitar barnomsorgen mer än 30 timmar får däremot inget

vårdnadsbidrag och inget avdrag alls.

Enligt utskottets uppfattning måste regler som får denna

innebörd bestämt avvisas. Reglerna kommer att slå mycket olika

från fall till fall. De negativa effekterna förstärks av att

bidragen ofta skulle komma att utgå endast under en del av året

samtidigt som avdragsreglerna avser förhållandena under hela

beskattningsåret. Därtill kommer att de skattetekniska

detaljerna inte heller i övrigt är genomtänkta utan kommer att

medföra en mängd tillämpningsproblem som försvårar eller gör det

omöjligt att upprätthålla en meningsfull kontroll.

Enligt utskottets uppfattning fyller den föreslagna

beskattningen med en motsvarande avdragsrätt inte något

meningsfullt syfte, utan reglerna förvärrar tvärt om

olägenheterna med vårdnadsbidraget. Därtill kommer att

skattereglerna i onödan innebär en väsentligt utökad byråkrati

hos skattemyndigheterna och ett ökat krångel för de

skattskyldiga.

Med det anförda avstyrker utskottet propositionen och

tillstyrker alltså avslagsyrkandena i motionerna.

Beträffande motion So601 nöjer sig utskottet med att hänvisa

till vad som har anförts om hushållsarbete i utskottets nyligen

avgivna betänkande 1993/94:SkU20.

Stockholm den 12 april 1994

Knut Wachtmeister

I beslutet har deltagit: Knut Wachtmeister (m), Lars

Hedfors (s), Filip Fridolfsson (m), Bo Forslund (s), Kjell

Johansson (fp), Ivar Franzén (c), Anita Johansson (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf (kds), Peter Kling (nyd),

Gunnar Nilsson (s), Carl Fredrik Graf (m), Sverre Palm (s), Karl

Hagström (s) och Inger Lundberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Lars Bäckström (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Knut Wachtmeister (m), Filip Fridolfsson (m), Kjell Johansson

(fp), Ivar Franzén (c), Karl-Gösta Svenson (m), Harry Staaf

(kds) och Carl Fredrik Graf (m) anför:

Skatteutskottet har i sitt yttrande riktat häftig och

överdriven kritik mot det av regeringen föreslagna vårdbidraget.

De synpunkter som majoriteten anlägger är bland annat av

finanspolitisk, familjepolitisk, fördelningspolitisk och

arbetsmarknadspolitisk art och grundar sig inte på någon

allsidig analys av de aktuella frågorna. Som exempel kan nämnas

att de kostnader på 3,7 miljarder kronor som utskottet anger är

ett bruttobelopp. Om man vill ge en realistisk bild av de

samhällsekonomiska konsekvenserna bör man givetvis inte

underlåta att minska detta belopp med de ca 900 miljoner kronor

som följer av skatteeffekterna och 500 miljoner kronor för

utväxlingen mot garantidagar. Regeringen har också lagt fram

andra förslag som direkt kommer att begränsa kostnaderna för

reformen. Därtill kommer indirekta effekter som på sikt kan leda

till att det i själva verket totalt sett blir besparingar. En

utveckling i denna riktning kan förutses eftersom föräldrar med

barn i åldern 1--2 år får ökade ekonomiska möjligheter att avstå

från förvärvsarbete eller att välja andra lösningar som

begränsar kostnaderna för den offentligt finansierade

barnomsorgen. Man kan alltså konstatera att skatteutskottets

invändningar inte vilar på saklig grund.

Enligt vår uppfattning ankommer det på socialutskottet och

inte på skatteutskottet att göra en allsidig bedömning av

förslaget från olika utgångspunkter. Enligt vår uppfattning bör

man nu från skatteutskottets sida begränsa sig till en rent

skatteteknisk bedömning.

Regeringens förslag i skattefrågorna innebär att

vårdnadsbidraget skall beskattas och att den som förvärvsarbetar

eller studerar skall få avdrag med högst motsvarande belopp för

sina kostnader för sådan barnomsorg som inte subventioneras av

kommunerna. Enligt vår uppfattning finns det inte skäl att

behandla vårdnadsbidraget på annat sätt än andra likartade

skattepliktiga inkomster. En beskattning av vårdnadsbidraget

medför att en avdragsrätt för motsvarande kostnader blir

naturlig för den som förvärvsarbetar. En avdragsrätt innebär

också fördelen att de marginaleffekter som uppstår i samband med

förvärvsarbete begränsas och att man i större utsträckning får

in den privata barnomsorgen i skattesystemet. I den mån

vårdnadsbidraget kommer att medgivas retroaktivt för tid som

avser ett avslutat beskattningsår förutsätter vi att

vårdnadshavaren också beviljas avdragsrätt för de kostnader som

kan ha uppstått.

De administrativa problem som beskattningsfrågorna kan medföra

bör inte överdrivas. I och för sig kan man konstatera att

beskattningen och avdragsrätten givetvis måste hanteras av

skattemyndigheterna och andra berörda, men de hanteringstekniska

frågorna skiljer sig inte från vad som gäller i övrigt på

skatteområdet. Från Riksskatteverkets sida har man inte heller

motsatt sig det förslag som regeringen nu lägger fram, och inom

verket har man också godtagit de tekniska lösningarna.

Med det anförda tillstyrker vi propositionen i vad avser

skattefrågorna och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Särskilt yttrande

Peter Kling (nyd) anför:

Som utskottet konstaterar är regeringens förslag förenat med

sådana nackdelar att det inte bör genomföras.

Ny demokrati har i sin motion föreslagit en vårdnadsersättning

på maximalt 8 000 kr per månad. Tillsammans med våra andra

riktlinjer för familjepolitiken innebär Ny demokratis förslag

samhällsekonomiska besparingar på 20 miljarder kronor. Vårt

förslag syftar till att avskaffa det nuvarande

barnomsorgsmonopolet för kommunerna och skapa förutsättningar

för en helt fri konkurrens på detta område. Samtidigt vill vi

skapa större valfrihet för föräldrarna. De åtgärder som vi

föreslår ger föräldrar med barn under sju år bättre möjligheter

att själva ta ställning till om de skall förvärvsarbeta och

själva besluta om den omsorg som de anser vara bäst för sina

barn och sin familj. Ny demokratis vårdnadsersättning är också

bättre för mellan- och låginkomsttagarna än regeringens förslag.

Vi står fast vid vårt förslag om en skattefri

vårdnadsersättning.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1993/94:SfU5y

Bilaga 3

Vårdnadsbidrag

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 15 mars 1994 beslutat bereda bl.a.

socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över

proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag jämte motioner.

Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till att

avse regeringens förslag till ändringar i föräldraförsäkringen

(avsnitt 8 och lagförslag 2.2) samt förslag till medelsanvisning

som rör försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket (avsnitt

12 och punkterna 13--17 i regeringens hemställan). Utskottet

yttrar sig också över motionerna So46 yrkandena 1 och 2, So47,

So49, So51, So52 och So53.

Utskottet överlämnar samtidigt med eget yttrande yrkande 9 i

motion 1993/94:Sf271, som är väckt under den allmänna

motionstiden.

Propositionen

I propositionen föreslås att vårdnadsbidrag införs fr.o.m. den

1 juli 1994. Vårdnadsbidrag skall utges för barn som har fyllt

ett men inte tre år. Fullt bidrag utgör 2 000 kr i månaden. För

barn som har plats inom kommunal barnomsorg eller barnomsorg med

kommunbidrag högst 30 timmar per vecka utges reducerat

vårdnadsbidrag. Om platsen avser mer än 30 timmar per vecka

utges inget vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag skall beslutas och

utges av försäkringskassa.

Föräldrapenning utges enligt nuvarande regler i princip med

360 dagar på sjukpenningnivå (90 % av den sjukpenninggrundande

inkomsten delad med 365, dock lägst enligt garantinivå) och 90

dagar på garantinivå. Vid flerbarnsfödsel utges för varje barn

utöver det första 90 dagar på sjukpenningnivå och 90 dagar på

garantinivå. I propositionen föreslås att, i och med

vårdnadsbidragets införande, de 90 dagarna som berättigar till

ersättning enbart enligt garantinivån tas bort. Detta skall även

gälla de dagar som ersätts enligt garantinivån vid

flerbarnsfödsel. Regeringen föreslår vidare att garantinivån i

föräldraförsäkringen höjs från 60 kr till 64 kr per dag.

Övergångsbestämmelser föreslås som på olika sätt reglerar

förhållandena för barn födda före juli 1993. Bl.a. föreslås att

för barn födda före september 1991 skall föräldrapenning för

garantidagar enligt äldre bestämmelser som inte tagits ut före

den 1 juli 1996 vara förverkad.

Genom förändringarna i föräldraförsäkringen räknar regeringen

med att göra en besparing på 500 miljoner kronor.

För att genomföra införandet av vårdnadsbidraget och

förändringarna i föräldraförsäkringen föreslås, såvitt gäller

socialförsäkringsutskottets beredningsområde, att för olika

ändamål 9,1 miljoner kronor anvisas på tilläggsbudget för

innevarande budgetår och 63,2 miljoner kronor anvisas för

budgetåret 1994/95 utöver vad som föreslagits i

budgetpropositionen.

Motioner

I fem motioner begärs avslag på propositionen i sin helhet.

Det gäller motionerna So49 av Ingvar Carlsson m.fl. (s), So53 av

Margareta Israelsson m.fl. (s), So51 av Inger Lundberg och Maud

Björnemalm (s), So47 av Harriet Colliander m.fl. (nyd) och So46

yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v). I motion So46 begärs i

yrkande 2 ett tillkännagivande om att en utbyggnad av

föräldraförsäkringen är en bättre valfrihetsreform.

I motion Sf271 yrkande 9 av Ian Wachtmeister och Arne Jansson

(nyd) begärs ett tillkännagivande om att garantidagarna i

föräldraförsäkringen bör tas bort.

Slutligen begär Lennart Fremling (fp) i motion So52 att uttag

av garantidagar enligt äldre bestämmelser för barn födda före

september 1991 skall kunna ske fram till den 30 juni 1999.

Utskottet

Utskottet motsätter sig att regeringens förslag genomförs.

Socialutskottet bör därför hemställa att riksdagen med bifall

till motionerna So46 yrkande 1, So47, So49, So51 och So53 avslår

propositionen i de delar utskottet nu behandlat och därvid även

avslår motion Sf271 yrkande 9. Vid en sådan utgång kan motion

So52 lämnas utan åtgärd. Vidare bör vid en sådan utgång motion

So46 yrkande 2 inte föranleda något riksdagens uttalande.

Stockholm den 31 mars 1994

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Birgitta

Dahl (s), Margit Gennser (m), Börje Nilsson (s), Lena Öhrsvik

(s), Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Margareta

Israelsson (s), Pontus Wiklund (kds), Arne Jansson (nyd), Maud

Björnemalm (s), Bengt Lindqvist (s), Liselotte Wågö (m), Ingela

Mårtensson (fp) och Rune Backlund (c).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v)

närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Hans Dau (m), Pontus

Wiklund (kds), Liselotte Wågö (m), Ingela Mårtensson (fp) och

Rune Backlund (c) anser att utskottets yttrande i avsnittet

Utskottet bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att garantidagarna i

föräldraförsäkringen tas bort på föreslaget sätt under

förutsättning att riksdagen beslutar införa vårdnadsbidrag i

enlighet med regeringens förslag. Utskottet delar därvid

regeringens uppfattning att det av administrativa skäl är

nödvändigt att tidsmässigt begränsa föräldrapenning för

garantidagar enligt äldre bestämmelser till utgången av juni

1996.

Socialutskottet bör därför tillstyrka bifall till lagförslag

2.2 och till medelsanvisningarna punkterna 13--17 och i enlighet

härmed avstyrka bifall till motionerna So46 yrkandena 1 och 2,

So47, So49, So51 och So53. Härigenom tillgodoses motion Sf271

yrkande 9. Av de skäl som ovan anförts bör socialutskottet

avstyrka bifall även till motion So52.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1993/94:AU5y

Bilaga 4

Ledighet för vård av barn

Till socialutskottet

Socialutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle

att yttra sig över proposition 1993/94:148 Vårdnadsbidrag jämte

motioner.

Utskottet yttrar sig i det följande över den del av

propositionen och aktuella motioner som berör förslaget om

förlängd föräldraledighet.

Propositionen

I propositionen föreslås att det fr.o.m. den 1 juli 1994

införs ett skattepliktigt vårdnadsbidrag för barn i åldrarna ett

till tre år.

Som en följd av vårdnadsbidraget föreslås ändringar i en rad

författningar. Av intresse för arbetsmarknadsutskottet är därvid

den lagändring som berör lagen (1978:410) om rätt till ledighet

för vård av barn, m.m.

Rätten till hel ledighet för vård av barn förlängs från ett

och ett halvt till tre år från barnets födelse. Rätten till

förkortning av arbetstiden påverkas inte. Den rätt till ledighet

när arbetstagaren bl.a. uppbär föräldrapenningförmån som

regleras i 4 § den nämnda lagen påverkas heller inte av

lagändringen.

Vårdnadsbidraget utges bara till dess barnet fyllt tre år,

också när det är fråga om adoptivbarn. Adoptivföräldrars

särskilda rätt till ledighet föreslås även fortsättningsvis

gälla under ett och ett halvt år från den tidpunkt då

föräldrarna fick barnet i sin vård.

Motioner

Sammanlagt nio motioner har väckts med anledning av

propositionen.

I tre partimotioner So49 (s), So47 (nyd) och So46 (v) yrkas

att riksdagen avslår propositionen.

Följande fyra motioner berör i varierande grad förslaget om

utsträckt föräldraledighet i propositionen.

I den socialdemokratiska motionen (so49) varnar motionärerna

såvitt nu är i fråga för att löne- och anställningsvillkoren för

de kvinnor som stannar hemma kommer att försämras. Tre års

tjänstledighet är en lång tid och risken är stor att många

kommer att utestängas från arbetsmarknaden. Däri ligger det

största hotet mot jämställdheten.

Även vänsterpartiet (so46) menar att vårdnadsbidraget bl.a.

missgynnar kvinnors deltagande i arbetslivet.

I ett till arbetsmarknadsutskottet under den allmänna

motionstiden remitterat motionsyrkande 11 i motion 1993/94:Sf271

av Ian Wachtmeister och Arne Jansson (nyd) avstyrks en

förlängd föräldraledighet till tre år. En sådan lång ledighet är

en kvinnofälla, framhåller motionärerna. Arbetsmarknadsutskottet

överlämnar detta motionsyrkande till socialutskottet i samband

med detta yttrande.

Märtha Gårdestig (kds) begär i motion So48 (yrkande 2) ett

tillkännagivande om att adoptivföräldrar får rätt till lika lång

tjänstledighet som andra föräldrar.

Arbetsmarknadsutskottets överväganden

Utskottet tar inte ställning till frågan om lämpligheten att

införa ett vårdnadsbidrag utan begränsar sitt yttrande till att

behandla frågan om utsträckt rätt till ledighet för vård av

barn.

Enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m.m. (föräldraledighetslagen) har en arbetstagare i

egenskap av förälder rätt till ledighet från sin anställning för

vård av barn dels i form av hel ledighet till dess barnet

uppnått ett och ett halvt års ålder, dels i form av förkortning

av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till

dess barnet uppnått åtta års ålder.

För arbetstagare som adopterar ett barn räknas rätten till hel

ledighet från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin

vård.

Rätten till ledighet är fristående från föräldraförsäkringens

förmånsregler. Arbetstagaren har dock alltid rätt att få ledigt

under den tid föräldrapenning utgår.

Regeringen föreslår nu som en konsekvens av införandet av

vårdnadsbidraget att rätten till hel ledighet för vård av barn

förlängs från ett och ett halvt år till tre år från barnets

födelse. Rätten till förkortning av arbetstiden påverkas inte.

Beträffande adoptivföräldrar föreslås ingen ändring i gällande

regler.

I några av de ovan redovisade motionerna framförs farhågor för

att en sådan utsträckt ledighet som föreslås kan komma att

innebära svårigheter på arbetsmarknaden för de kvinnor som

väljer att stanna hemma. Härigenom motverkas

jämställdhetssträvandena i samhället.

För egen del får utskottet anföra följande.

I dagarna har Utredningen om ledighetslagstiftningen lagt fram

ett betänkande (SOU 1994:41) Ledighetslagstiftningen -- en

översyn. Det bör framhållas att utredningen i det närmaste

avslutat sitt arbete innan den nu föreslagna utvidgningen av

föräldraledigheten lades fram. Utredningsförslaget har därför

inga direkta beröringspunkter med det föreliggande

regeringsförslaget. Dessutom är det vad gäller

föräldraförsäkringen en i huvudsak teknisk översyn.

Utredningen för vissa resonemang om samhällsnyttan av de

vanligaste ledighetslagarna: studieledighetslagen och

föräldraledighetslagen. Beträffande föräldraledighetslagen

understryker utredningen att det är en självklar utgångspunkt

för samhällets fortbestånd att det föds barn och att det finns

förutsättningar för att på bästa sätt vårda barnen. Utredningen

framhåller vidare att föräldraledigheten leder till flera

positiva effekter bl.a. för jämställdhet och ekonomisk tillväxt.

Föräldraledighetslagen kan emellertid också ge upphov till

negativa effekter. Sådana är i huvudsak av företagsekonomisk

natur och kan framför allt uppstå i form av ökad administration

samt störningar i produktionen. Dessa produktionsstörningar, som

trots åtgärder inte går att förhindra, får vägas mot de positiva

effekter som nyss nämnts men som "svårligen låter sig

kvantifieras", anser utredningen.

En enkätundersökning som utredningen låtit göra visar att de

problem som förknippas med föräldraledighetslagen uppges vara

större i stora företag än i mindre företag. Problemen anses vara

större i den offentliga sektorn och i kvinnodominerade företag

än i den privata sektorn och i mansdominerade företag. Fler

företag menar att problemen är större för produktionen än för

administrationen. Det kan slutligen tilläggas att

föräldraledigheten anses medföra större problem än vad som är

fallet med studieledigheten.

Utskottet får anledning att i ett annat sammanhang återkomma

till ledighetslagarna bl.a. efter det att nyssnämnda betänkande

beretts i regeringskansliet.

Enligt utskottets mening har konsekvenserna av en förlängd

föräldraledighet inte belysts i förslaget om vårdnadsbidrag. I

vart fall förs inte något resonemang i frågan, än mindre görs

det någon analys av de effekter som ett genomförande av

förslaget kan ge upphov till. Avsaknaden av en sådan analys är

utan tvekan en försvårande omständighet när man skall ta

ställning till frågan om en utsträckt ledighet. Vilka effekter

har en utvidgad föräldraledighet för de mindre företagen? Hur

löser man vikariatsfrågan vid upprepade långa ledigheter?

Påverkas skyddsregeln i 11 § föräldraledighetslagen av en så

lång ledighet? Hur kan den enskilde anställde få del av

kompetensutveckling och annan utbildning inom företaget? Vilken

inverkan på lön och möjlighet att avancera inom företaget har en

lång frånvaro från arbetet? En förlängd föräldraledighet kan

troligen komma att få ytterligare konsekvenser när det gäller

löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Som utskottet ser det

måste dessa frågor utredas och en avvägning göras mellan olika

intressen innan ett sådant förslag som det föreliggande

genomförs.

Den nyssnämnda utredningen om ledighetslagstiftningen visar

att redan nuvarande regler trots många positiva effekter också

kan medföra vissa problem även om dessa inte synes vara alltför

stora.

Att kombinera förvärvsarbete med föräldraskap är en viktig

beståndsdel i jämställdheten mellan kvinnor och män. Andelen

förvärvsarbetande kvinnor har stadigt ökat under de senaste

decennierna; även kvinnor med små barn utgör en betydande andel

av arbetskraften. Utvecklingen har inneburit att kvinnorna har

stärkt sin ställning på arbetsmarknaden. Kvinnornas ekonomiska

oberoende har därigenom ökat. Både kvinnor och män har som

utskottet ser det goda möjligheter att kombinera förvärvsarbete

med rollen som förälder.

För att i dagens samhälle där utvecklingen går snabbt kunna

behålla kontakten med arbetslivet är det viktigt att frånvaron

från arbetet inte blir så långvarig att det uppstår svårigheter

vid ett återvändande efter ledigheten. Det torde nämligen vara

ofrånkomligt att långa perioder av frånvaro från yrkesarbete

försvårar möjligheterna att hålla kontakt med arbetslivet och

utvecklingen där. För den enskilde kan sådana långa avbrott

komma att innebära att man till sist utestängs från

arbetsmarknaden.

För unga kvinnor kan den förlängda ledigheten komma att

innebära svårigheter att över huvud taget ta sig in på

arbetsmarknaden. En arbetsgivare kan nämligen tänkas noga

överväga om han vill ta "risken" av att anställa en person som

kan komma att vara borta från arbetet under långa perioder.

Upprepade långa frånvaroperioder kan också skapa problem för

den eller de människor som anställs som vikarier.

Sammanfattningsvis gör utskottet den bedömningen att förslaget

om en förlängd föräldraledighet på sätt som föreslås i

propositionen bör avvisas.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet den nu föreslagna

utvidgningen av föräldraledigheten. Motionerna So46, So49

och Sf271 tillstyrks i motsvarande delar.

Av utskottets ställningstagande följer att motion So48

avstyrks i berörd del.

Stockholm den 12 april 1994

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson

(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s),

Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s), Charlotte Cederschiöld

(m), Sten Östlund (s), Harald Bergström (kds), Laila

Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa Halvarsson (fp),

Johnny Ahlqvist (s) och Berit Andnor (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande meningar

1. Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Marianne

Andersson (c), Charlotte Cederschiöld (m), Harald Bergström

(kds) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet som

börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "i berörd del"

bort ha följande lydelse:

Det har inte gjorts någon ingående analys av effekterna av en

treårig frånvaro från arbetsmarknaden i det nu föreliggande

regeringsförslaget. Av den nyss redovisade utredningen bör man

inte dra alltför långtgående slutsatser eftersom man i denna

utgår från nuvarande, kortare ledighetsperioder. Av intresse i

detta sammanhang är uppgiften att de små företagen synes ha

mindre problem förknippade med föräldraledighet än de större

företagen. Sett ur produktionens synpunkt kan det i och för sig

vara lättare för ett företag att planera för långa

frånvaroperioder, särskilt kan det gälla frågan om att få tag i

kvalificerade vikarier. Det kan emellertid inte uteslutas --

exempelvis genom svårigheter att följa med i den snabba tekniska

utvecklingen -- att en utsträckt föräldraledighet kan komma att

medföra ökade problem. Utskottet utgår från att detta är möjligt

att praktiskt hantera. Det är dock viktigt med en aktiv

uppföljning såväl ur arbetstagarens som arbetsgivarens

synvinkel. Inte minst mot bakgrund av kvinnornas möjligheter att

hävda sig på den framtida arbetsmarknaden är en sådan

uppföljning angelägen.

Vad härefter gäller möjligheterna att hålla kvar kontakten med

arbetslivet kan detta vara en fråga av stor betydelse för den

enskilde. För den förälder som är tjänstledig är det särskilt

viktigt att kunna uppehålla en sådan kontakt inför en återkomst

till förvärvsarbetet. Detta bör kunna lösas i samförstånd mellan

arbetstagaren och arbetsgivaren. Arbetsgivarna skall nämligen i

enlighet med jämställdhetslagen underlätta för arbetstagarna att

förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utskottet vill också

erinra om att föräldraledighet kan tas ut i form av förkortning

av arbetstiden med tre fjärdedelar och att denna rätt sträcker

sig fram till dess att barnet fyllt åtta år.

Det förtjänar enligt utskottets mening att understryka att

frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den

enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till.

Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en

längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och

önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet

regeringens förslag att hel föräldraledighet som en konsekvens

av införandet av ett vårdnadsbidrag utvidgas till tre år från

barnets födelse. Av detta följer att utskottet avstyrker

motionerna So46, So49 och Sf271 i aktuella delar. Utskottet

delar regeringens bedömning att det inte finns samma anledning

att förlänga rätten till föräldraledighet för adoptivföräldrar.

Följaktligen avstyrks motion So48 i aktuell del.

2. Sonja Rembo (m) anser att den del av utskottets yttrande

som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del"

bort ha följande lydelse:

Det har inte gjorts någon ingående analys av effekterna av en

treårig frånvaro från arbetsmarknaden i det nu föreliggande

regeringsförslaget. Av den nyss redovisade utredningen bör man

inte dra alltför långtgående slutsatser eftersom man i denna

utgår från nuvarande, kortare ledighetsperioder. Av intresse i

detta sammanhang är uppgiften att de små företagen synes ha

mindre problem förknippade med föräldraledighet än de större

företagen. Sett ur produktionens synpunkt kan det i och för sig

vara lättare för ett företag att planera för långa

frånvaroperioder, särskilt kan det gälla frågan om att få tag i

kvalificerade vikarier. Enligt utredningen är emellertid

svårigheterna större på kvinnodominerade arbetsplatser. Det

kan inte uteslutas att en utsträckt föräldraledighet kan komma

att medföra ökade problem.

Den snabba tekniska och organisatoriska utvecklingen i

arbetslivet kan medföra stora svårigheter för såväl den som

efter en mångårig frånvaro önskar återgå till sin tidigare

antällning som för arbetsgivaren. Särskilda svårigheter kan

uppstå vid upprepade långa frånvaroperioder, framför allt om

dessa avbryts av kortvarig återgång i arbete. Problem kan också

uppstå för dem som anställs som vikarier och som kan möta ökade

svårigheter att få en fast fot på arbetsmarknaden.

Vad härefter gäller möjligheterna att hålla kvar kontakten med

arbetslivet kan detta vara en fråga av stor betydelse för den

enskilde. För den förälder som är tjänstledig är det särskilt

viktigt att kunna uppehålla en sådan kontakt inför en återkomst

till förvärvsarbetet. Detta bör kunna lösas i samförstånd mellan

arbetstagaren och arbetsgivaren. Arbetsgivarna skall nämligen i

enlighet med jämställdhetslagen underlätta för arbetstagarna att

förena förvärvsarbete och föräldraskap. Utskottet vill också

erinra om att föräldraledighet kan tas ut i form av förkortning

av arbetstiden med tre fjärdedelar och att denna rätt sträcker

sig fram till dess att barnet fyllt åtta år.

Det förtjänar enligt utskottets mening att understryka att

frågan om föräldraledighet i första hand är en fråga som den

enskilde arbetstagaren själv har att ta ställning till.

Fördelarna för barnet att ha en förälder till hands under en

längre småbarnsperiod får vägas mot den vuxnes behov av och

önskemål om en tidigare återgång till förvärvsarbete. Det är

angeläget att en utökad rätt till ledighet för vård av barn inte

motverkar intentionerna i jämställdhetslagen. Det är emellertid

oklart hur förslaget skall kunna kombineras med krav på

kompetensutveckling i arbetet och en mindre könssegregerad

arbetsmarknad.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts vill utskottet inte

motsätta sig regeringens förslag att hel föräldraledighet som en

konsekvens av införandet av ett vårdnadsbidrag utvidgas till tre

år från barnets födelse. Utskottet utgår från att utvecklingen

på arbetsmarknaden kommer att följas noga. Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet motionerna So46, So49 och Sf271 i

aktuella delar. Utskottet delar regeringens bedömning att det

inte finns samma anledning att förlänga rätten till

föräldraledighet för adoptivföräldrar. Följaktligen avstyrks

motion So48 i aktuell del.

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994 3

Ärendets beredning i utskottet 4

Utskottet 5

Propositionen 5

Frågan om avslag på propositionen 7

Adoptivföräldrars rätt till vårdnadsbidrag 10

Vårdnadsbidragets utformning 11

Garantidagar 11

Rätt till ledighet för vård av barn, m.m. 12

Avdrag för barnomsorgskostnader m.m. 14

Lagförslagen i övrigt 15

Medelsanvisningen 16

Barnfamiljernas ekonomi 16

Utbyggnad av föräldraförsäkringen 16

Riktlinjer för familjepolitiken 17

Vårdnadsbidragsreformens uppföljning 17

Hemställan 18

Reservationer (s) 20

Särskilt yttrande (nyd) 22

Meningsyttring av suppleant 23

Bilaga 1 I propositionen framlagt lagförslag 24

Bilaga 2 Skatteutskottets yttrande 44

Bilaga 3 Socialförsäkringsutskottets yttrande 48

Bilaga 4 Arbetsmarknadsutskottets yttrande 51