Bet. 1993/94:SoU4

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU04

Ledningsansvaret och vissa behörighetsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motioner

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1993/94

SoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas nio motionsyrkanden från den allmänna

motionstiden 1993 om det samlade ledningsansvaret inom hälso-

och sjukvården och fjorton yrkanden om olika behörighetsfrågor

m.m.

När det gäller frågan om utvärdering av tillämpningen av

bestämmelserna om det samlade ledningsansvaret inom hälso- och

sjukvården anser utskottet att regeringen snarast bör återkomma

till riksdagen i denna fråga. Utskottet föreslår att riksdagen

ger regeringen till känna vad utskottet anfört. M-, fp-, c- och

kds-ledamöterna reserverar sig i denna del. Övriga motioner

avstyrks. S-ledamöterna har avgett en reservation och

v-suppleanten en meningsyttring.

Motioner

1992/93:So405 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om underlag för och beslut om legitimation av

Doctors of Naprapathy.

1992/93:So410 av Siw Persson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvenserna av den genomförda ändringen

i hälso- och sjukvårdslagen avseende ett samlat ledningsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att frågan om psykologers ansvar i

förhållande till patientansvarig läkare inom främst de

psykiatriska verksamheterna skyndsamt bör utredas.

1992/93:So419 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om legitimation för naprapater.

1992/93:So422 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvenserna av den genomförda ändringen

i HSL avseende ett samlat ledningsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om psykologers ansvar i förhållande till

patientansvarig läkare.

1992/93:So427 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om tillsynsansvaret för psykoterapier.

1992/93:So428 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om konsekvenserna av den genomförda ändringen

i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende ett samlat

ledningsansvar,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av frågan

om psykologers ansvar enligt vad i motionen anförts om

förhållande till detta samlade ledningsansvar och till

patientansvarig läkare inom främst de psykiatriska

verksamheterna.

1992/93:So429 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Socialstyrelsens tillsyn av

icke-legitimerade psykoterapeuter.

1992/93:So434 av Hugo Bergdahl och Sigge Godin (fp) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om det angelägna i att naprapater skall kunna

erhålla legitimation.

1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär redovisning av den

utvärdering av ledningsansvaret som riksdagen beställt.

1992/93:So457 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den kommande utredningen om

legitimations- och behörighetsfrågor bör ha nära samstämmighet

med Översynsutredningen för de medellånga vårdutbildningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den legitimerade sjuksköterskans

ställning i vården särskilt bör uppmärksammas i den kommande

utredningen.

1992/93:So466 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om enhetliga nordiska regler för

kiropraktorer.

1992/93:So470 av Elisabeth Fleetwood och Hans Nyhage (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behov av legitimation för naprapater.

1992/93:So474 av Margitta Edgren m.fl. (fp, s, m, c, kds) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att den är beredd att upphäva

bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagens 14 § om det samlade

ledningsansvaret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om patientansvarig läkare.

1992/93:So478 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om legitimation för arbetsterapeuter.

1992/93:So495 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om samnordiska regler för de legitimerade

kiropraktorerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att all legitimerad hälso- och

sjukvårdspersonal bör omfattas av föreskrifterna om

manipulationsbehandling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av en fastställd utbildningsnivå

för manipulationsbehandling också för annan legitimerad

sjukvårdspersonal som utövar sådan.

1992/93:So508 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om att behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter bör

utfärdas.

Utskottet

Ledningsansvaret

I fyra motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om

konsekvenserna av den genomförda ändringen i 14 § hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) HSL avseende ett samlat

ledningsansvar, nämligen i motionerna So410 av Siw Persson

(fp) yrkande 1, So422 av Gullan Lindblad (m) yrkande 1, So428 av

Eva Zetterberg (v) yrkande 1 och So474 av Margitta Edgren m.fl.

(fp, s, m, c, kds) yrkande 1.

I yrkande 2 i de nyss nämnda motionerna begärs

tillkännagivanden till regeringen om vad som anförts i

motionerna om psykologers ansvar i förhållande till

patientansvarig läkare.

I samtliga motioner anförs bl.a. att ledningsfunktionen inom

hälso- och sjukvården är av mycket stor betydelse, inte minst

när det gäller att fortsatt utveckla inriktningen av den

psykiatriska verksamheten. Den av riksdagen beslutade

förändringen av HSL fr.o.m. den 1 juli 1991 föregicks av

farhågor att den medicinsk/biologiska kompetensen skulle betonas

alltför starkt. Dessa farhågor har, enligt motionärerna,

besannats när man t.ex. ser utvecklingen inom psykiatrin. Det

ledarskap som i vissa fall utövades av t.ex. psykologer har nu

nästan helt övertagits av läkare. Motionärerna påpekar vidare

att Landstingsförbundets kongress 1992 riktade stark kritik mot

den tolkning av bestämmelserna som drivits fram av

Socialstyrelsens allmänna råd.

I motion 1992/93:So439 av Bo Holmberg m.fl. (s) (yrkande

9) hemställs att riksdagen hos regeringen begär redovisning av

den utvärdering av ledningsansvaret som riksdagen beställt.

Bestämmelserna i 14 § HSL om ledningsansvaret inom den

offentliga hälso- och sjukvården trädde i kraft den 1 juli 1991.

Enligt paragrafen i dess nya lydelse skall vid en enhet för

diagnostik eller vård och behandling, om det behövs med hänsyn

till patientsäkerheten, finnas en särskild läkare med

specialistkompetens som svarar för den samlade ledningen av

verksamheten. En sådan läkare benämns chefsöverläkare.

Socialstyrelsen har meddelat allmänna råd till ledning för

sjukvårdshuvudmännens bedömning av vilka enheter för diagnostik

eller vård och behandling som med hänsyn till patientsäkerheten

behöver ledas av läkare m.m. (SOSFS 1990:28).

Utskottet har vid några tillfällen därefter behandlat motioner

med olika frågeställningar kring det samlade ledningsansvaret

och tillämpningen av de allmänna råden. Vid behandlingen våren

1992 uttalade utskottet bl.a. följande i sitt av riksdagen

godkända betänkande 1991/92:SoU15 (s. 76).

Utskottet konstaterade förra året att tillämpningen av

lagbestämmelsen ligger på sjukvårdshuvudmännen samt att allmänna

råd inte är bindande utan huvudmännen står fria att följa råden.

Utskottet framhöll att det var angeläget att regeringen och

Socialstyrelsen noga följer tillämpningen av bestämmelserna om

det samlade ledningsansvaret och att en utvärdering snabbt

kommer till stånd. Utskottet anser att en utvärdering bör ske

inom ett år.

Utskottet avstyrkte de då aktuella motionerna.

I samband med den i våras beslutade husläkarreformen (prop.

1992/93:160, bet. SoU22, rskr. 355) föreslogs att bestämmelserna

i 14 § HSL ändras på så sätt att bestämmelserna om

chefsöverläkare inte skall gälla husläkarverksamheten. Ändringen

innebär att det vid sådana enheter inom den offentliga hälso-

och sjukvården som består av husläkare inte behöver finnas

chefsöverläkare med ett samlat ledningsansvar. Husläkaren skall

således inte vad gäller medicinskt ansvar vara underställd annan

läkare.

I motion 1991/92:So39 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c, kds)

i anledning av propositionen begärdes ett tillkännagivande till

regeringen om att all primärvård borde undantas från

bestämmelsen om ett samlat ledningsansvar. Motionärerna noterade

med tillfredsställelse undantaget i förslaget men ansåg att det

vore logiskt att all primärvård behandlades lika.

Inför utskottsbehandlingen inhämtade utskottet från

Socialstyrelsen att styrelsen arbetade med utformningen av en

enkät eller dylikt som skulle skickas ut till

sjukvårdshuvudmännen under juni månad. Enkätsvaren, avseende

förhållandena den 1 juli 1993, skall bearbetas under hösten med

siktet inställt på ett ställningstagande från styrelsens sida

före årsskiftet.

Utskottet gjorde följande bedömning (s. 43).

Utskottet har tidigare (bet. 1991/92:SoU15) uttalat att det är

angeläget att regeringen och Socialstyrelsen noga följer

tillämpningen av bestämmelserna om det samlade ledningsansvaret

och att en utvärdering borde ske inom ett år räknat från den 1

april 1992. Utskottet kan nu konstatera att utvärderingen ännu

inte kommit till stånd. Utskottet förutsätter att utvärderingen

nu sker omgående.

Utskottet tillstyrker förslaget att bestämmelserna om

chefsöverläkare inte skall gälla husläkarverksamheten. Motion

So39 (m, fp, c, kds) avstyrks därför.

Socialstyrelsen sände den 5 juli 1993 ut ett enkätformulär

för Socialstyrelsens utvärdering av chefsöverläkarfunktionen. I

missivet till sjukvårdshuvudmännen konstaterar styrelsen att man

från riksdagens sida har sett det som mycket angeläget att en

utvärdering av tillämpningen av bestämmelsen om det samlade

ledningsansvaret görs och åberopar utskottets betänkande

1992/93:SoU22 där utvärderingen förutsattes komma till stånd

omgående. Vidare anges att enkäten är ett första led i

utvärderingen. I en andra etapp avser styrelsen att inhämta

uppgifter dels om i vilken utsträckning chefsöverläkarna

delegerar enskilda ledningsuppgifter till andra

befattningshavare på den egna enheten, dels om

sjukvårdshuvudmännens mening om hur systemet med chefsöverläkare

fungerar från bl.a. patientsäkerhetssynpunkt. Härefter kommer

styrelsen att sammanställa och analysera de inhämtade

uppgifterna bl.a. mot bakgrund av styrelsens allmänna råd --

SOSFS 1990:28. Med anledning av denna analys kommer styrelsen

att ta ställning till behovet av att revidera de allmänna råden

alternativt att hos regeringen påtala behovet av

författningsändringar och lämna förslag till sådana. Enkätsvaren

skall komma in senast den 1 september 1993.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet har redan vid ett par tillfällen uttalat att det är

angeläget att regeringen och Socialstyrelsen noga följer

tillämpningen av bestämmelserna om det samlade ledningsansvaret.

Utskottet har också uttalat att en utvärdering borde ske inom

ett år räknat från den 1 april 1992. Vid behandlingen av en

liknande motion i våras förutsatte utskottet att utvärderingen

skulle ske omgående.

Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen i denna fråga. Vad utskottet nu anfört bör ges

regeringen till känna med anledning av motionerna So410 (fp),

So422 (m), So428 (v), So439 (s) yrkande 9 och So474 (fp, s, m,

c, kds).

Behörighetsfrågor

Naprapater och arbetsterapeuter

I fyra motioner begärs att riksdagen skall ge regeringen till

känna att legitimation bör införas för naprapater.

I motion So405 av Birger Andersson och Tage Påhlsson (c)

framför motionärerna att riksdagen, enligt deras uppfattning,

förfogar över ett tillräckligt underlag för att utan ytterligare

dröjsmål kunna fatta beslut om legitimation av naprapater. I

motion So419 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)

anförs att riksdagen nu förfogar över ett gediget underlag för

att utan ytterligare dröjsmål kunna uppdra åt regeringen att

fatta beslut om legitimation för naprapater. I motion So434 av

Hugo Bergdahl och Sigge Godin (fp) anförs att det är angeläget

att naprapater skall kunna erhålla legitimation. Enligt

motionärerna återkommer de i frågan eftersom deras motion från

den allmänna motionstiden 1992 inte föranlett regeringsförslag,

trots socialutskottets välvilliga inställning. I motion So470

av Elisabeth Fleetwood och Hans Nyhage (m) framhålls att

allmänhetens förtroende för naprapatin som behandlingsform

ständigt ökar. Motionärerna anför att med legitimering ställs

verksamheten under samhällets kontroll, vilket är en väsentlig

säkerhetsaspekt för patienten vid hans eller hennes val av

terapeut.

Två motioner tar upp frågor om legitimation resp.

behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter.

I motion So478 av Britta Sundin m.fl. (s) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om

legitimation för arbetsterapeuter. Motionärerna anser att frågan

om legitimation för arbetsterapeuter bör behandlas med förtur.

Patienternas säkerhet och vikten av en kvalitetsgaranti när det

gäller arbetsterapeutiska insatser måste omgående garanteras,

heter det i motionen. I motion So508 av Daniel Tarschys (fp)

begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen

anförts om att behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter bör

utfärdas. Motionären anför att efter remissbehandlingen av en

motion gjorde socialutskottet år 1989 en grundlig prövning av

frågan om behörighetsföreskrifter för arbetsterapeuter.

Utskottet vägde noga nackdelar mot fördelar och kom fram till

att behörighetsföreskrifter borde införas. Detta gavs regeringen

till känna. Motionären anser att det finns skäl för riksdagen

att påminna om sitt beslut eftersom behörighetsföreskrifter ännu

inte har utfärdats efter tre och ett halvt år.

Utskottet behandlade behörighetsfrågor senast i sitt av

riksdagen godkända betänkande 1992/93:SoU1 vartill hänvisas

för en utförlig bakgrundsbeskrivning (s. 6--11). Utskottet

gjorde följande bedömning (s. 12).

Utskottet konstaterar att det i motionerna förts fram krav på

legitimation eller andra behörighetsföreskrifter för ett flertal

yrkesgrupper inom och utanför hälso- och sjukvården. Sådana krav

har -- enligt vad utskottet har sig bekant -- förts fram även

till Socialdepartementet och Socialstyrelsen.

Vad först gäller frågan om legitimation konstaterar utskottet

vidare att Socialstyrelsen nyligen redovisat sitt uppdrag om

huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt underlag

för att tillstyrka legitimation för naprapater. Utskottet anser

att regeringen nu bör ta ställning till frågan om naprapater

skall kunna legitimeras.

När det gäller frågan om legitimation eller andra

behörighetsföreskrifter för ytterligare yrkesgrupper anser

utskottet att en samlad översyn bör göras under parlamentarisk

medverkan och att regeringen därefter bör återkomma till

riksdagen i denna fråga och vissa andra frågor som har samband

därmed. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna

med anledning av motionerna.

I samband med att socialministern svarade på en fråga i

riksdagen (1992/93:659) om behörighetsregler för socionomer m.m.

den 25 maj uttalade han bl.a. att arbetet med direktiven för den

samlade översynen av legitimationer och andra behörighetsfrågor

som regeringen tidigare har aviserat och som socialutskottet

också tagit upp i betänkande 1992/93:SoU1 för närvarande pågår

inom departementet. Avsikten är att utredningen skall kunna

tillkallas inom kort.

Den 1 juni svarade statsrådet Könberg på en fråga

(1992/93:691) om legitimation av naprapater och uttalade då

bl.a. att han hade för avsikt att föreslå regeringen att denna

grupp skulle behandlas med förtur och att han skall återkomma i

frågan till hösten.

Från Socialdepartementet har inhämtats att avsikten är att

lägga fram en proposition i december 1993.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att regeringen nu aviserat att

riksdagens beställning när det gäller naprapater kommer att

verkställas. Något initiativ från riksdagens sida behöver därför

nu inte tas i denna fråga. Utskottet avstyrker därför

motionerna So405 (c), So419 (s), So434 (fp) och So470 (m).

När det gäller andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården,

t.ex. arbetsterapeuter, vidhåller utskottet sin tidigare

uppfattning att en översyn bör göras och att regeringen därefter

bör återkomma till riksdagen. Motionerna So478 (s) och So508

(fp) avstyrks därför.

Kiropraktorer

Två motioner tar upp frågeställningar rörande kiropraktorer.

I motion 1992/93:So466 av Ingbritt Irhammar och Anders Svärd

(c) begärs ett tillkännagivande till regeringen om enhetliga

nordiska regler för kiropraktorer. Samma yrkande finns i

motion 1992/93:So495 av Mona Saint Cyr (m) (yrkande 1).

Motionärerna pekar på att reglerna rörande kiropraktorer skiljer

sig åt i de nordiska länderna. Det gäller bl.a. regler om

åldersgräns på patienterna, rätten att inneha egen

röntgenutrustning resp. remissrätt till röntgen och anslutning

till sjukförsäkringen.

I motion So495 begärs också tillkännagivanden om att all

legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bör omfattas av

föreskrifterna om manipulationsbehandling (yrkande 2) samt

om behovet av en fastställd utbildningsnivå för

manipulationsbehandling också för annan legitimerad

sjukvårdspersonal som utövar sådan (yrkande 3).

Utskottet behandlade liknande motionsyrkanden i betänkandet

1992/93:SoU1 (s. 12--14) vartill hänvisas för en utförlig

bakgrundsbeskrivning. Utskottet konstaterade att Socialstyrelsen

hade för avsikt att följa och utvärdera de legitimerade

kiropraktorernas verksamhet. Utskottet ansåg att utvärderingen

borde avvaktas innan riksdagen tog något initiativ i de frågor

som togs upp i motionerna, vilka avstyrktes.

Socialstyrelsens utvärdering av de legitimerade

kiropraktorernas verksamhet pågår enligt uppgift. Bl.a. studeras

projektet "Östrygg" i Linköping vilket berör kiropraktorers och

sjukgymnasters verksamhet. Projektet beräknas pågå cirka ett år

till.

Regeringen har i juni 1993 uppdragit åt Socialstyrelsen

att utvärdera den utbildning som bedrivs vid Skandinaviska

Chiropraktorskolan i Stockholm. Syftet med utvärderingen är att

klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid

nämnda skola är av samma kvalitet som en godkänd utbildning och

därmed kan ligga till grund för yrkeslegitimation. I reciten i

regeringsbeslutet görs en anknytning till den planerade

utbildningen i Odense på så sätt att det sägs vara en

förutsättning för att de danska myndigheterna skall besluta om

att inrätta den föreslagna utbildningen att ett visst antal

studenter från andra nordiska länder utnyttjar utbildningen. För

att ta ställning till behovet av den planerade

kiropraktorutbildningen vid Odense universitet är det väsentligt

att klargöra om kiropraktorutbildningen vid Skandinaviska

Chiropraktorskolan motsvarar en godkänd utbildning till Doctor

of Chiropractic, heter det vidare i reciten i regeringsbeslutet.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet vidhåller sin inställning att utvärderingen av de

legitimerade kiropraktorernas verksamhet bör avvaktas innan

riksdagen tar något initiativ i dessa frågor. Utskottet

avstyrker motionerna So466 (c) och So495 (m).

Tillsynen av icke legitimerade psykoterapeuter

I två motioner, 1992/93:So427 av Gullan Lindblad (m) och

1992/93:So429 av Gudrun Schyman m.fl. (v), begärs

tillkännagivanden till regeringen om vad i motionerna anförts om

tillsynsansvaret för icke legitimerade terapeuter. Motionärerna

anför att icke legitimerade yrkeskategorier utanför hälso- och

sjukvården fritt kan bedriva olika typer av psykoterapier utan

någon som helst kvalitetskontroll från samhällets sida. För den

enskilde hjälpsökaren kan det vara svårt att granska kvaliteten

i de olika terapier som utlovas. Motionärerna anser att

Socialstyrelsen bör ha tillsyn över denna typ av terapeuter.

I betänkande 1992/93:SoU1 behandlade utskottet liknande

motionsyrkanden. För en utförlig redovisning av

Alternativmedicinkommitténs utredningsförslag samt

Socialstyrelsens redovisning av ett uppdrag i anledning av en

tidigare begäran av riksdagen att överväga en lämplig utformning

av ett straffrättsligt skydd för yrkesbeteckningarna psykolog

och psykoterapeut (1989/90:SoU11) hänvisas till det

förstnämnda betänkandet (s. 16--19). Utskottet konstaterade att

de frågor som motionärerna tagit upp hade behandlats av

Alternativmedicinkommittén vars förslag bereddes i

regeringskansliet. Vidare konstaterade utskottet att beredning

pågick i regeringskansliet av Socialstyrelsens förslag till

lämplig utformning av ett straffrättsligt skydd för

yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut. Enligt utskottets

mening borde riksdagen inte föregripa behandlingen av

regeringens kommande förslag på området. De då aktuella

motionerna avstyrktes därför.

I proposition 1992/93:83 om vissa behörighetsfrågor inom

hälso- och sjukvården m.m. föreslogs att ett straffrättsligt

skydd för yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut skulle

ersätta det dåvarande skyddet för yrkesbeteckningarna

legitimerad psykolog resp. legitimerad psykoterapeut. Endast den

som har legitimation för yrket eller som genomgår s.k.

PTP-tjänstgöring (praktisk tjänstgöring) skall i verksamhet på

hälso- och sjukvårdens område få kalla sig psykolog resp.

psykoterapeut. Ändringarna föreslogs gälla fr.o.m. den 1 januari

1994 med beaktande av att marknaden borde ges tid att ställa om

till de nya reglerna.

Som skäl för förslaget anfördes bl.a. följande (s. 37--38 i

prop.).

Kompetensbeviset och därmed yrkesutövarens rätt att kalla sig

legitimerad har sannolikt varit till hjälp för den som stått

inför ett val att köpa behandlingstjänster. Det kan dock

samtidigt konstateras att införandet av legitimationerna inte

lett till någon märkbar begränsning i det allmänna utbudet av

psykologisk rådgivning och behandling. Marknadsföringen av

samtalsterapi i en mångfald former är fortfarande mycket

omfattande från personer vars kompetens för verksamheten är

otillräcklig. Bland dessa finns såväl personer som påbörjat men

inte fullgjort en kvalificerad utbildning som personer utan

någon som helst utbildning på området. Enligt Socialstyrelsens

redovisning används ofta titlarna psykolog eller psykoterapeut

eller likartade titlar i marknadsföringen på ett vilseledande

sätt som kan ge intrycket att utövaren har den legitimerade

psykologens eller psykoterapeutens kompetensnivå. Särskilt

allvarligt är det naturligtvis om personer som helt saknar

psykologisk utbildning använder sig av en titel som av enskilda

vårdsökande kan uppfattas som att yrkesutövaren avlagt psykolog-

eller psykoterapeutexamen eller har motsvarande utbildning.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört och med hänsyn till

utvecklingen mot en alltmer omfattande privat marknad även på

vårdområdet finns det anledning att vidta åtgärder som

ytterligare tydliggör vad som är av staten auktoriserad

yrkesutövning på de psykologiska och psykoterapeutiska

behandlingsområdena. Ett förbud mot att obehörigen ge sig ut för

att vara psykolog eller psykoterapeut verkar i denna riktning.

Utskottet tillstyrkte propositionens förslag (1992/93:SoU8),

och riksdagen beslutade i enlighet därmed (rskr. 87).

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att ett straffrättsligt skydd för

yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut införs fr.o.m. den 1

januari 1994 för att tydliggöra vad som är av staten

auktoriserad yrkesutövning på de psykologiska och

psykoterapeutiska behandlingsområdena. Vidare konstaterar

utskottet att Alternativmedicinkommitténs betänkande som bl.a.

behandlar tillsynen över olika alternativmedicinska yrkesutövare

fortfarande bereds i Socialdepartementet. Utskottet anser inte

att det behövs något initiativ från riksdagens sida i denna

fråga. Utskottet avstyrker därför motionerna So427 (m) och

So429 (v).

Övriga legitimations- och behörighetsfrågor

I motion 1992/93:So457 av Gullan Lindblad (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att den kommande utredningen

om legitimations- och behörighetsfrågor bör ha nära

samstämmighet med översynsutredningen för de medellånga

vårdutbildningarna (yrkande 1). Vidare begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att den legitimerade

sjuksköterskans ställning i vården bör uppmärksammas särskilt i

den kommande utredningen (yrkande 2). Motionären anknyter

till riksdagens behandling av förslaget om ny högskolelag

(1992/93:UbU3), närmare bestämt motioner om yrkesexamina för de

medellånga vårdutbildningarna, t.ex. laboratorieassistenter och

dietister. Utbildningsutskottet avslog motionerna med hänvisning

till den översyn av samtliga medellånga vårdutbildningar som

riksdagen begärde våren 1990 (UbU3 s. 25--26). I

tillkännagivandet 1990 ansåg utbildningsutskottet bl.a. att det

var väsentligt att beakta de anpassningar till de

internationella förhållandena som blir alltmer nödvändiga. I

motion So457 pekas på att en rad yrken inom eller med anknytning

till hälso- och sjukvården kommer att sakna yrkesexamen.

Samtidigt har riksdagen lagt frågan om legitimation för vissa av

dessa yrkesgrupper på is genom att hänskjuta frågan till en

legitimations- och behörighetsutredning. En yrkesexamen med det

mått av kunnande som en sådan bör innefatta uppfattas av många

människor som en trygghet, en auktorisation, enligt motionären.

Detsamma gäller legitimations- och behörighetsfrågor. Motionären

anser att det är angeläget att riksdagen och berörda myndigheter

nu bestämmer sig för vilka "trygghetskriterier" som skall gälla

för yrkesgrupper inom eller med nära anknytning till

vårdområdet. Motionären anser vidare att de legitimerade

sjuksköterskorna är en nyckelgrupp inom vården. Legitimation är

en trygghet för den vårdbehövande. Det är emellertid så att

landstingen i inte ringa utsträckning anställt icke legitimerade

sjuksköterskor på sjukskötersketjänster.

I proposition 1992/93:169 om högre utbildning för ökad

kompetens anfördes bl.a. följande (s. 54) om de medellånga

vårdutbildningarna.

Regeringen uppdrog åt UHÄ att genomföra översynen. Uppdraget

rapporterades den 15 november 1991. Avveckling av linjesystemet

har väsentligt ökat den lokala flexibiliteten för att möta

kraven på förändringar inom de olika utbildningarna. Likaså har

regeringens möjlighet att bestämma över utbildningarnas

omfattning begränsats till de utbildningar som avslutas med

yrkesexamen. Detta har medfört att flera av förslagen i

översynen inte längre är aktuella. Ett exempel är förslaget att

förlänga laboratorieassistentutbildningen. I den nya

decentraliserade högskolan kan utbildningens omfattning beslutas

lokalt och examina kan inordnas inom ramen för generella

examina. Finansiering av sådana förlängningar får då ske inom

ramen för de resurser vårdhögskolan tilldelats genom lokala

omprioriteringar eller genom resurstillskott från landstingen.

Propositionen mötte i denna del inte några erinringar i form

av motioner, och utbildningsutskottet har därför inte heller

kommenterat frågan i betänkande UbU14 då propositionen

behandlades.

Såvitt gäller frågan om en samlad översyn av legitimations-

och behörighetsreglerna för olika yrkesgrupper pågår, enligt

uppgift från Socialdepartementet, ett förberedande arbete med

att utforma direktiven. Avsikten är som sagts tidigare att

utredningen skall tillkallas inom kort.

Utskottet gör följande bedömning.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionären

aktualiserar kan tas upp i den samlade översyn som skall göras

när det gäller frågan om legitimation eller andra

behörighetsföreskrifter för olika yrkesgrupper inom hälso- och

sjukvården. Utskottet förutsätter att vid översynen beaktas vad

som föreslagits om översynsutredningen för de medellånga

vårdutbildningarna. Med det sagda avstyrks motion So457 (m).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ledningsansvaret

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So410,

1992/93:So422, 1992/93:So428, 1992/93:So439 (yrkande 9) och

1992/93:So474 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

res. 1 (m, fp, c, kds)

2. beträffande naprapater

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So405, 1992/93:So419,

1992/93:So434 och 1992/93:So470,

res. 2 (s) - delvis

3. beträffande arbetsterapeuter

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So478 och

1992/93:So508,

res. 2 (s) - delvis

4. beträffande kiropraktorer

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So466 och

1992/93:So495,

5. beträffande tillsynen av icke legitimerade

psykoterapeuter

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So427 och

1992/93:So429,

men. (v)

6. beträffande övriga legitimations- och behörighetsfrågor

att riksdagen avslår motion 1992/93:So457.

Stockholm den 23 september 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan

Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd),

Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och

My Persson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Ledningsansvaret (mom. 1)

Sten Svensson (m), Ulla Orring (fp), Rosa Östh (c), Ingrid

Hemmingsson (m), Jerzy Einhorn (kds), Leif Carlson (m) och My

Persson (m) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 5 som börjar med

"Utskottet har" och slutar med "(fp, s, m, c, kds)" bort ha

följande lydelse:

Utskottet har redan vid ett par tillfällen uttalat att det är

angeläget att regeringen och Socialstyrelsen noga följer

tillämpningen av bestämmelserna om det samlade ledningsansvaret.

Vid behandlingen av en liknande motion i våras förutsatte

utskottet att utvärderingen skulle ske omgående.

Utskottet konstaterar att arbetet med utvärderingen nu har

påbörjats och förutsätter att det slutförs utan onödigt

dröjsmål. Motionerna So410 (fp), So422 (m), So428 (v), So439 (s)

yrkande 9 och So474 (fp, s, m, c, kds) avstyrks därmed.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa:

1. beträffande ledningsansvaret

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So410,

1992/93:So422, 1992/93:So428, 1992/93:So439 yrkande 9 och

1992/93:So474,

2. Naprapater och arbetsterapeuter (mom. 2 och 3)

Bo Holmberg, Anita Persson, Ingrid Andersson, Rinaldo

Karlsson, Jan Andersson, Maj-Inger Klingvall och Hans Karlsson

(alla s) anser

dels att det avsnitt i betänkandet på s. 7 som börjar med

"Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks därför" bort ha

följande lydelse:

Utskottet vidhåller sin ståndpunkt att en samlad översyn av

frågan om legitimation eller andra behörighetsföreskrifter för

ytterligare yrkesgrupper bör göras under parlamentarisk

medverkan och att regeringen därefter bör återkomma till

riksdagen i dessa frågor och vissa andra frågor som har samband

därmed. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna

med anledning av motionerna So405 (c), So419 (s), So434 (fp),

So470 (m), So478 (s) och So508 (fp).

dels att utskottet under mom. 2--3 bort hemställa:

2--3. beträffande naprapater och

arbetsterapeuter

att riksdagen med anledning av motionerna

1992/93:So405, 1992/93:So419, 1992/93:So434, 1992/93:So470,

1992/93:So478 och 1992/93:So508 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,

eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i

utskottet.

Eva Zetterberg (v) anför:

Tillsynen av icke legitimerade psykoterapeuter (mom. 5)

Jag anser att Socialstyrelsen bör ha tillsynsansvaret för icke

legitimerade terapeuter.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under

mom. 5 borde ha hemställt:

5. beträffande tillsynen av icke legitimerade

psykoterapeuter

att riksdagen med anledning av motionerna 1992/93:So427 och

1992/93:So429 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts.