Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Allmänna arvsfonden

1993-09-23 · 4 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1993/94:SoU6, Allmänna arvsfonden

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Socialutskottets betänkande

1993/94:SOU06

Allmänna arvsfonden

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1993/94

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1992/93:201 med

redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden

under budgetåret 1991/92.

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse inte skall

föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1992/93:201 till riksdagen

överlämnat bokslut avseende budgetåret 1991/92 för Allmänna

arvsfonden samt redovisat fördelningen av medel från Allmänna

arvsfonden under budgetåret 1991/92, upprättad inom

Socialdepartementet och Civildepartementet (Barn- och

ungdomsdelegationen). Regeringen redovisar samtidigt den

kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden.

Utskottet

Inledning

Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag

i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom lagen

(1928:279) om arv uteslöts från arvsrätt. Denna begränsning

ledde till en utvidgning av det allmännas arvsrätt. Den

grundläggande bestämmelsen om Allmänna arvsfondens rätt till arv

finns i 5 kap. ärvdabalken. Bestämmelser om Allmänna arvsfondens

ändamål och förvaltningen av fondens medel finns i lagen

(1928:281) om Allmänna arvsfonden. Enligt 1 § denna lag skall

den egendom som tillfaller fonden i arv eller genom gåva eller

testamente utan sammanblandning med andra medel förvaltas av

Kammarkollegiet som en särskild fond för främjande av vård och

fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt

2 § utdelas stöd ur fonden av regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer. I samma paragraf föreskrivs att understöd

inte får lämnas för åtgärd, som det åligger stat eller kommun

att bekosta.

I enlighet med riksdagens beslut skall regelbundet en samlad

redovisning av hur Allmänna arvsfondens medel fördelas lämnas

till riksdagen (bet. 1989/90:SoU3, rskr. 1989/90:14).

Redovisning avseende budgetåren 1988/89, 1989/90 och 1990/91 har

lämnats till riksdagen våren 1990, 1991 och 1992 (skr.

1989/90:131, 1990/91:137 och 1991/92:136).

Vid riksdagens behandling av den första skrivelsen hemställde

socialutskottet (bet. 1989/90:SoU29) att riksdagen skulle ge

regeringen till känna att en översyn av arvsfondens

ändamålsbestämmelse borde göras. Regeringen utfärdade den 24

januari 1991 direktiv för en särskild utredare med uppdrag att

göra en översyn av Allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m.

(dir. 1991:3).

Den 4 december 1992 överlämnade den särskilda utredaren sitt

betänkande Allmänna arvsfonden (SOU 1992:120) till chefen för

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

Socialdepartementet. I betänkandet föreslås en ny arvsfondslag

och att den övergripande beslutanderätten skall ligga kvar hos

regeringen. En särskild delegation -- Arvsfondsdelegationen --

bör enligt utredaren inrättas som ny myndighet inom

regeringskansliet med Socialdepartementet som huvudman.

I nu föreliggande skrivelse redovisar regeringen fördelningen

av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1991/92.

Redovisningen innehåller en detaljerad sammanställning av alla

bifallsbeslut under budgetåret liksom uppgifter om Allmänna

arvsfondens förvaltning. I skrivelsen redovisas vidare

regeringens syn på inriktningen av stödet den närmaste

framtiden, samtidigt som det erinras om att 1991 års

arvsfondsutredning bereds och att en proposition kommer att

avlämnas under hösten.

Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1992

till ca 600 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 823

miljoner kronor. Till följd av nedgången på aktiemarknaden har

fondens marknadsvärde minskat med ca 85 miljoner kronor mellan

budgetåren 1990/91 och 1991/92. Aktiekonsortiets andelsvärde har

sjunkit med 9,76 %, vilket kan jämföras med Affärsvärldens

generalindex som gått ned med 19,27 %.

För budgetåret 1992/93 fanns det ca 166 miljoner kronor att

dela ut.

Redovisning för fördelningen av medel

Enligt praxis fördelas arvsfondens medel endast till juridiska

personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer.

Stöd ur fonden utgår inte till enskilda personer eller till

reguljär föreningsverksamhet. Stöd utgår inte heller till

åtgärder som det åligger stat och kommun att betala.

För budgetåret 1991/92 beslutade regeringen att 180 miljoner

kronor skulle fördelas.

Inom Socialdepartementets ansvarsområde har regeringen under

budgetåret 1991/92 bifallit 276 ansökningar om stöd ur Allmänna

arvsfonden motsvarande drygt 140 miljoner kronor.

När det gäller omsorg om personer med funktionshinder har

utvecklingsverksamhet i syfte att öka oberoende, självständighet

och delaktighet för människor med funktionshinder samt

försöksverksamhet för att öka möjligheterna för personer att

delta i olika kultur- och fritidsaktiviteter prioriterats.

Satsningar har gjorts på datateknik för funktionshindrade och på

utveckling av regionala center för datorbaserade hjälpmedel.

Vidare har stöd getts till projekt som syftat till utveckling

och spridning av kunskap om olika handikapp. Stöd har också

lämnats till 13 handikappföreningar och stiftelser för att göra

det möjligt för personer med funktionshinder att arbeta vid

deras kanslier.

För vård av barn och ungdom har stöd lämnats till information

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

om FN:s barnkonvention, till insatser inom barnomsorgen i det

mångkulturella samhället och till barns utomhusaktiviteter.

Stöd har vidare lämnats till insatser för barn som far illa.

Så har exempelvis BRIS, Barnens rätt i samhället, fått stöd dels

för fortsättningen av projektet Barnets rätt till hjälp -- våga

berätta, dels till en videofilm i anslutning till detta projekt.

Rädda Barnen har fått stöd för dels det andra året av projektet

Anonyma föräldrar, dels ett projekt om psykosocialt/terapeutiskt

behandlingsarbete med flyktingbarn och deras familjer.

Stöd har också lämnats till projekt för ungdomar med särskilda

behov. Bl.a. har Familjehemmens Riksförbund fått stöd för att

bygga upp nätverksprojektet Barn och ungdom från familjevården.

Stiftelsen Hassela Utbildningsenhet har fått stöd för att

utvärdera och informera om en utvecklad utbildningslinje med

produktionsträning och social träning för ungdomar med studie-

och arbetssvårigheter och sociala problem.

Regeringen har under budgetåret 1991/92 avsatt närmare 45

miljoner kronor till att främja fostran av ungdom. Nära 39

miljoner kronor har efter delegation inom angivna ramar och

riktlinjer fördelats av andra myndigheter, därav närmare 21

miljoner kronor av Barn- och ungdomsdelegationen. Nära 6

miljoner kronor har fördelats av regeringen. Stöd har beviljats

till ungdomslokaler inom idrottsrörelsen, till de fria

trossamfunden och scoutrörelsen samt till den s.k.

träffpunktssatsningen på Statens ungdomsråd. Statens ungdomsråd

har vidare erhållit 5 miljoner kronor för den s.k.

demokratisatsningen.

Våren 1992 fick sex projekt mot främlingsfientlighet bland

ungdomar stöd av regeringen. Även Barn- och ungdomsdelegationen

har givit stöd till projekt mot främlingsfientlighet. Vidare har

regeringen uppdragit åt Arbetsgruppen för samordning av insatser

för utsatta ungdomar (Plus-gruppen) att fördela medel inom det

s.k. Plusprojektet.

Under budgetåret har Barn- och ungdomsdelegationen genom 241

bifallsbeslut fördelat närmare 21 miljoner kronor. Härutöver har

drygt 4 miljoner kronor förts över till Plus-gruppen.

Delegationens roll och beslutsbefogenheter har ändrats under

budgetåret. Under hösten 1991 har medel för löpande ärenden även

fördelats inom ramen för självständigt beslutade

specialsatsningar. Således förekommer i redovisningen

specialsatsningar som inte har kommit till stånd på regeringens

utan på delegationens eget initiativ. Delegationen har givit

stöd till lokaler och träffpunkter, kultur- resp. dansbudkavlen,

aktiviteter med ungdomar från Öst- och Centraleuropa,

EG-information, insatser mot våldsskildringar, insatser mot

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

läktarvåld, till projekt som ung konsument och ung på landet

m.m.

Utskottets bedömning

Skrivelsen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens

sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1992/93:201 till

handlingarna.

Stockholm den 23 september 1993

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson

(m), Anita Persson (s), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),

Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),

Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd),

Maj-Inger Klingvall (s), Leif Carlson (m), Hans Karlsson (s) och

My Persson (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie

ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit

vid den slutliga behandlingen av ärendet.